6
SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020
Miljön i Östersjön
Håll ut! Mycket går i rätt riktning Östersjön är viktig, känslig och utsatt – men inte hopplös! Det har skett många förbättringar i havsmiljön i detta brackvattenhav under senare år, men utmaningarna är fortsatt många. Några rår människan på, andra får vi förlita oss till att naturens krafter löser åt oss.
4
59 meter kan låta djupt. Det är maxdjupet i Östersjön, medeldjupet är 55 meter. Svarta havet har ungefär samma ytstorlek som Östersjön men ett maxdjup på 2212 meter och medeldjup på 1200 meter! Då förstår man att Östersjön är ett grunt hav. På de ställen det grundar upp extra mycket skapas trösklar som försvårar att blanda upp vattnet med det livsnödvändiga saltvatten som då och då pressas in från Västerhavet.
Syre och salt livsviktigt för en marin miljö
De arter som lever i Östersjön har anpassat sig till det bräckta vattnet, men det innebär
inte att de alltid mår bra. Bristen på salt begränsar inte bara artrikedomen utan många arter lever dessutom under ansträngda förhållanden. Livet i Östersjön är helt enkelt beroende av inflöden av salt och syrerikt vatten från Västerhavet. Men här är det naturens krafter som styr. Små inflöden sker ganska ofta men för att få till så kallade extrema inflöden krävs att en rad omständigheter sker samtidigt. Ett lågtryck under flera veckor över västerhavet behövs för att ge högt vattenstånd. Kraftiga västliga till sydvästliga vindar för sedan in vatten i Kattegatt samtidigt som det ger låg vattennivå i södra Östersjön. Det inströmmande vattnet bör också ha låg temperatur och hög
salthalt för att kunna tränga undan befintligt djupvatten på sin väg längs Östersjöns botten. Detta sker ungefär vart tionde år, senast var 2014.
Syrefria bottnar ett stort problem
Syrehalten i Östersjön är också beroende av inflödet från Västerhavet. Syret i vattnet förbrukas när döda djur och växter bryts ner. Om syret tar slut fortsätter nedbrytningen av döda organismer med hjälp av svavelbakterier och det bildas ett gift av svavelväte. De djur som inte kan fly undan dör av giftet. Att Östersjön periodvis har döda bottnar är alltså resultatet av en naturlig, om än olycklig, process och inte på
