18
SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021
SeaWin 5 policy briefs
Så ska vi identifiera hållbar sjömat I Sverige äter vi idag ungefär 15 kilo sjömat per person och år, i genomsnitt cirka 1 – 2 gånger per vecka. Vår konsumtion ligger över det globala och europeiska genomsnittet. Samtidigt rekommenderas vi av Livsmedelsverket att äta ännu mer sjömat, gärna 2-3 gånger per vecka. 2017 startade det Formasfinansierade femårsprojektet SeaWin, med målsättningen att dels få en förståelse för odling och fiskesystem samt att identifiera nya vägar för att producera och konsumera hållbar sjömat i Sverige. Nyligen publicerades fem stycken policy briefs som kortfattat beskriver olika utmaningar och frågeställningar kring sjömats hållbarhet relaterat till miljö och hälsa. De har ett allmänt fokus men lyfter specifikt fram ett svenskt perspektiv. Dessa fem policy briefs tar upp frågor som till exempel: Är svensk sjömat bättre än importerad? Vilka arter är nyttigast och har minst miljöpåverkan? Hur skiftar vi till en mer hållbar konsumtion av sjömat i Sverige? I varje enskilt brief lämnas konkreta rekommendationer. Kort om de olika policy briefsen.
1. Hållbar Sjömat
Ur klimatsynpunkt är sjömat överlag ett bättre val av protein än nötkött och fläskkött och kan likställas med kyckling och äggs klimatpåverkan. Men vilken sjömat skall man välja? I dag domineras vår konsumtion i Sverige av ett tiotal arter. För att skapa ett intresse för mer
Det är stor skillnad i transportavståndet (blå stapel) och i transportens klimatavtryck (orange stapel). Andra saker än transporten (grön stapel) har ofta större påverkan. Anledningen till att ”övrigt” är större för laxen som exporteras till Kina än den till Frankrike, är att i Kina används råvaran utöver filén i mindre utsträckning än i Norge. När dessa används bär de en del av klimatavtrycket; när de inte gör det får huvudprodukten (filén) bära en större del av avtrycket. Källa: Winther m fl (2020).
2. Frisk med fisk utan risk?
Sammanvägd klimatpåverkan och näringsinnehåll för några exempel av sjömat och animaliska livsmedel som konsumeras i Sverige. Sill, skarpsill och makrill är exempel på arter som både har högt näringsinnehåll och låg klimatpåverkan medan räkor och kammusslor kan ha både hög klimatpåverkan och lägre näringsinnehåll. Sjömat ligger generellt bra till ur båda aspekterna i förhållande till animalieproduktion (baserad på Hallström med flera 2019). klimatpåverkan och näringsinnehåll för några exempel av sjömat som konsumeras i Sverige.
hållbar sjömatsproduktion behöver vi arbeta på flera plan. För att öka konsumtionen av hållbar sjömat bör vi i första hand byta ut måltider med kött. Sjömatsbranschen bör också utveckla produkter baserade på arter som antingen är underutnyttjade eller långt ner i näringskedjan. Myndigheter bör också underlätta för ökade möjligheter till direktkonsumtion av fiskeresurser som idag går till foder eller biogas.
Att förmedla vad som är hållbart och hälsosamt är komplext. Denna brief sammanfattar hur det ser ut idag vad gäller två aspekter av svensk konsumtion av sjömat: näringsinnehåll och klimatpåverkan. Dessa kan kombineras för att ge en första bild av vad som är bättre respektive sämre val. Bland de arter som har högst näringsdensitet och lägst klimatpåverkan hittar vi bland annat lax, makrill, sill och abborre. Medan kammusslor och räkor har låg näringsdensitet och hög klimatpåverkan, vilket bland annat beror på liten ätlig del av total vikt. Generellt sett är sjömat ett näringsrikt och klimatsmart livsmedel i förhållande till annan livsmedelsproduktion. Det är dock viktigt att komma ihåg att miljöpåverkan är mer än utsläpp av växthusgaser. När det gäller odlad sjömat är hållbarhetsfrågorna framför allt kopplade till foderanvändning. Briefen tar också upp vad som behöver göras för att möta samhällsutmaningarna och minska svenskt beroende av norsk odlad lax och torskfiskar från andra länders fiskevatten.
3. Lokal eller långväga sjömat?
Hur tokigt är det egentligen att frakta fisk till asien för att fileas och packas om för att sedan skickas tillbaka? I Sverige äter vi idag mest odlad lax, fiskad torsk och sill och räkor som både fiskas och odlas. Även om alla dessa arter finns i Sverige, importeras det mesta från Norge. Där sker både odling och fiske i en helt annan omfattning. Frakt från Norge till Sverige innebär en relativt kort sträcka och sker uteslutande på lastbil och tåg. Det finns dock många andra arter som fraktats mer långväga. Det
