STUDIE
Hjälp mot
kryp i benen Det pirrar, kryper och smärtar i benen – och sömnen blir lidande. Restless legs är en pina för den som drabbas. Ny spännande forskning visar att spårämnet selen kan hjälpa vid lätta till medelsvåra symtom. Kurera har pratat med Jan Ulfberg, docenten och specialistläkaren som forskat på restless legs i 30 år och sett patienter bli hjälpta.
W
Av Inger Palm
illis-Ekbom Disease (WED) eller som den kallas i folkmun, restless legs, är en neurologisk sjukdom som ger en pirranda, krypande känsla i benen när du suttit stilla en stund. Rör du dig blir det ofta bättre. Framförallt kommer pirret när man ska sova. Vissa patienter upplever smärta och får svårt att sova. Även armarna kan faktiskt drabbas, trots namnet på sjukdomen. Det gör att dessa patienter sällan är utvilade och lugna. Varför restless legs uppstår är fortfarande inte klarlagt. Sjukdomen kommer sällan senare än i 30-40-års åldern, och då är den ärftligt betingad. Får man den senare i livet kan den bero på diabetes, järnbrist, njursvikt eller en reumatisk sjukdom. I vissa fall kan restless legs kopplas till mediciner som exempelvis läkemedel mot allergi och depression. Vissa forskare misstänker att sjukdomen har att göra med nedsatt mikrocirkulation under kvällen och natten. Jan Ulfberg är docent och specialistläkare och driver kliniken Circad Hälsa i Nora. Under 1990-talade arbetade han i ett sömnlaboratorium och började då intressera sig för restless legs. Patienter som inte kunde sova hade ofta myrkrypningar som orsakade smärta. Jan Ulfberg upptäckte att det fanns väldigt lite kunskap i ämnet, och har sedan
28 Kurera
dess skrivit tio böcker om restless legs. – Receptbelagda läkemedel är idag det som finns att tillgå vid behandling av restless legs. Till exempel ger vi patienterna mediciner som är utvecklade för att bromsa Parkinsons sjukdom. Problemet är bara att dessa läkemedel ofta ger svåra biverkningar, säger Jan Ulfberg. Selenbehandling i första hand Ibland kan medicinerna till och med ge motsatt effekt och myrkrypningarna i benen blir värre. Och om patienten söker hjälp hos en allmänläkare, som inte är insatt i problematiken, är det troligt att doktorn ökar dosen ännu mer. – I det fallet gäller att ”less is more”. Då är det bättre att byta till ett annat läkemedel, förklarar Jan Ulfberg. Vid Parkinsons sjukdom har man brist på dopamin, och dopaminergika är samlingsnamnet för mediciner som ger samma effekt i hjärnan som signalsubstansen dopamin. För patienter som får restless legs har man istället sett att dopaminet rör sig för dåligt i kroppen och i nervsystemet och då uppstår fenomenet med myrkrypningar. Den goda nyheten är att patienter som har små till måttliga besvär kan slippa aggressiva läkemedel. Det har visat sig att behandling med selen kan vara en framkomlig väg. – Jag hittade en svensk placebokontrollerad studie från 1995 där man likställt växtvärk med restless legs och där barnen som fick selen blev av med växtvärken. Det väckte mitt intresse och jag prövade att rekom-
mendera mina patienter, som inte hade så kraftiga besvär, att ta selen. Och många fick hjälp. Idag är selen mitt förstahandsval när patienterna har medelsvåra och milda besvär, säger Jan Ulfberg. Selen är ett spårämne som har betydelse för bland annat syntesen av byggstenar för vårt DNA, liksom för aktiveringen av sköldkörtelhormon. Selen behövs för att hålla muskler och leder friska och för att immunförsvaret ska fungera bra. Selen är också viktigt för hjärtat. I Sverige har vi selenfattiga jordar och därför finns det all anledning att misstänka att en del av oss går omkring med selenbrist. Dessutom har selen farmakologiska effekter; vissa studier har visat att för låg halt selen i vår kropp kan vara cancerframkallande. Forskning på laboratoriefynd talar också för att selen har direkta cytotoxiska effekter på tumörer och tumörceller. Det som är säkerställt inom forskningen är att intag av selen förebygger hjärt- och kärlsjukdom. Senare tids forskning har visat att varken för lite eller för mycket selen är hälsosamt. Därför ska man följa rekommendationerna. Skillnad efter en månad – Om jag ordinerat selen och inga framsteg skett inom tre månader kommer patienten inte att bli hjälpt. Ofta känner man en tydlig förbättring efter en månad. Så det gäller att hålla ut ett tag och vänta in den eventuella effekten, säger Jan Ulfberg och tillägger: – Patienter som blir hjälpta av selen får en stor hälsovinst eftersom de slipper leva med besvärliga biverkningarna som läkemedel kan ge. Jan Ulfberg berättar att ungefär 60 procent av de som drabbas har ärvt sjukdomen. – Det är ofantligt många som har det riktigt svårt. Det finns rapporter som visar att upp till 300 000 svenskar har symtom som gör att de borde söka hjälp till lindring. Våren 2021 ska Jan Ulfberg ingå i en klinisk placebokontrollerad studie på restless Nr 5 2020
