I fokus Bioelektronisk medicin
”Ett helt nytt sätt att behandla inflammation” Tänk dig ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv – som i sin tur signalerar till immunsystemet att dämpa inflammation i kroppen. Det låter som science fiction, men försök på patienter med kronisk inflammation pågår. Och resultaten är lovande. Text: Felicia Lindberg Foto: Alexander Donka
D
ET VAR EN forskningsmiss i slutet av 1990-talet som ledde till det stora genombrottet – den oväntade upptäckten att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. En forskare i Kevin J. Traceys laboratorium på Feinstein Institute for Medical Research i New York skulle injicera ett antiinflammatoriskt ämne i hjärnan på möss, men råkade ta 100 000 gånger lägre dos än planerat. Till forskarnas stora förvåning gav detta upphov till en kraftig antiinflammatorisk effekt, inte bara i hjärnan utan i hela kroppen, med sänkta nivåer av det inflammatoriska ämnet TNF i mössens blod. – Den minimala dosen i hjärnan gav en starkare antiinflammatorisk effekt i resten av kroppen än vad som sker om man injicerar ämnet direkt ute i vävnaderna. Det visar att hjärnan har
22
Medicinsk Vetenskap №2–2020
förmåga att tala om för immunsystemet att dämpa inflammation, berättar Peder Olofsson, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet. Forskarna kallade sitt fynd för den
Många möjliga tillämpningar Bioelektronisk medicin är ett växande forskningsfält som baseras på upptäckter om hur nerver reglerar biologiska processer i hela kroppen. Begreppet rymmer elektrisk stimulering av kroppens nerver för att behandla en rad olika sjukdomar med inflammation som gemensam nämnare. Listan över potentiella tillämpningar omfattar bland annat autoimmuna sjukdomar och hjärtkärlsjukdom.
inflammatoriska reflexen. De lyckades visa att signalerna lämnar hjärnan via vagusnerven, kroppens längsta kranial nerv, för att sedan skickas vidare till mjälten och tala om för immuncellerna där att minska tillverkningen av TNF. Efter detta tog forskningen och teknikutvecklingen fart. – Inflammation är kroppens försvar mot skada och innebär att immunsystemet aktiveras för att läka skadan, men tyvärr kan detta påslag ibland bli kroniskt. Eftersom många sjukdomar har inslag av inflammation uppkom snabbt idén att försöka aktivera vagusnerven för att reducera inflammation, och det kan man göra med elektrisk ström, säger Peder Olofsson. PEDER OLOFSSON har ett nära samarbete med Kevin J. Tracey, som är en pionjär inom bioelektronisk medicin, och med utvecklare av implanterbara nervstimulatorer för kliniskt bruk. I kliniska studier följer man ett litet antal svenska och europeiska patienter med Crohns sjukdom som behandlas med pacemakerliknande implantat. Det är en liten metallkapsel med elektroder som inopereras av en neurokirurg på sidan av halsen och skickar elektriska pulser till vagusnerven. Nerven utgår från hjärnstammen och består av över 80 000 nervtrådar som skickar impulser vidare till de flesta inre organ och därmed har potential att påverka ett vitt spektrum av fysiologiska funktioner. Flera kliniska studier av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och ledgångsreumatism har hittills genomförts med uppmuntrande resultat. – Man observerade reduktion av sjukdomsaktivitet och inflammationsmarkörer under behandlingstiden. Många patienter vittnar om stor symtomlindring, men ännu saknas välplanerade, definitiva studier i större patientgrupper, säger Peder Olofsson. Forskarna har också preliminära experimentella resultat som visar att nervaktiveringen inte bara minskar inflammation, utan även tycks öka aktiviteten av ämnen som stimulerar själva läkningsfasen. – En fördel med nervstimulering är att man använder sig av ett kroppseget system. Det minskar förhoppningsvis risken för allvarliga biverkningar, säger Peder Olofsson.
