Kupé 12 2022

VI SES HÄR UTE

Upplev naturen på Fjällrävens vis

Ju mer tid vi tillbringar i den vidsträckta och skiftande naturen, desto mer obegrän sade blir vi, i både tanke och handling. Det ökar vår självtillit och stärker vårt självförtroende – ovärderliga verktyg som

vi kan tillämpa på andra områden i livet.

Vi på Fjällräven har varit nära vänner till naturen i över 60 år och vill uppmuntra andra att odla en personlig, långsiktig rela tion till naturen. Med rätt kunskaper, kläder

och utrustning har du många år av givande friluftsupplevelser framför dig.

Vi rekommenderar utrustning som passar perfekt, känns bekväm och håller riktigt länge. Dessutom hoppas vi att du

väljer utrustning som uppfyller de högsta hållbarhetskraven.

Det kan ta ett tag att hitta det som passar dig och dina äventyr i naturen, men vi tror att det är värt det. Och om vi har gjort vårt

jobb ordentligt behöver du inte tänka på din utrustning när du väl är igång, utan kan fokusera på allt friluftslivet har att erbjuda – i din egen takt och utan att känna dig begränsad. Vi ses här ute!

innehåll

nästa …

10

… BORTGLÖMDA PLATSER

Ny bok upptäcker Sveriges hemligaste ställen.

13 … SNACKIS

Koreanska grytor, Tone Schunnesson och SJs nya uniform.

15 … BLICKFÅNG

Omar Victor Diop på Fotografiska, Kraftverk på Sven-Harrys och 1 000-åriga verk på Östasiatiska.

16 … VISION

Sebastian Stakset: från gangster rap till tro, hopp och förlåtelse.

19 … JULKUL

Julfrossa på Teater Pero, vinterland på Gröna Lund, vegetariskt julbord och ohelig julhumor.

20 … STOPP:

reportage

GÄVLEBOCKEN

På Slottstorget i Gävle står en rikskändis i halm som lever farligt.

KUPÉ | DECEMBER 2022

din resa …

94 SJ KARTAN

Håll koll på kartan, var du än är och vart du än ska.

96 VÅRA TÅG

22

VÅR PASSION: FAMILJEN HALLSTRÖM-OLIN

Nu sammanstrålar de i filmen om Hilma af Klint. Vi träffade Lasse, Lena och dottern Tora på filminspelningen.

33

RESOR: JULKLAPPSTIPS

Ge bort en hotellhelg! Vi tipsar om Köpenhamns nya hotell pärlor, svensk vinterglamping, skärgårdsspa och glamorös hotellöppning i Göteborg.

54 INRE HÄLSA: POPULARITET

Aldrig har det varit viktigare för oss att bli omtyckta.

58 NEDSLAG: PANTARHOLMEN

Karlskrona Lampfabrik drivs av samma släkt sedan över 100 år med hantverket i fokus.

66 MIN RESA:

ANN-CHRISTINE RUUTH

Från man till kvinna och allt där emellan – en inspirerande livsresa om att hitta hem till sig själv.

74 SAMTID: BASTUBAD

81 SPANING: QUIZFEBER!

Varför älskar vi frågesport? Alla mot allas quizmaster Fredrik Wikingsson reder ut.

87 FRÅGA LOKFÖRAREN Siv Rönnholm svarar på läsarnas frågor.

91 KORSORD & SUDOKU Sysselsätter din hjärna under resan.

98 I KUPÉN: KATRIN SUNDBERG

Häxan Surtant blir i år den glada fröken God jul.

78

58

SJ i nya hållbara kläder

Det är dags för SJ att klä om! Efter drygt 14 år i den gamla uniformen är det dags för tågvärdar, loungevärdar och lokförare att byta om. Från mitten av december möter du dem i en uni form som är mer modern och mindre formell än den tidigare. Och framför allt är den mer hållbar. Det är ju så att tillverkning av textilier och kläder har väldigt stor miljöpåverkan. Därför har det varit viktigt för SJ att ta fram en ny uniform som håller riktigt hög kvalitet och med plagg som därmed får en lång livslängd. Kraven på kemikalieanvändning har också ställts högt. Eftersom den nya uniformen har längre livslängd än dess föregångare har SJ startat en intern secondhandbutik för uniformer. Och de gamla uniformerna – ja de kommer nu att återvinnas och bli nya textilier och faktiskt också möbelstoppning. Bra va?

Något annat det verkligen är dags för är ju naturligtvis julen. Den kan firas på så många olika sätt, men jag hoppas att fler får möjlighet att välja ett önskat sätt i år, det har ändå varit lite svårt att kunna göra det de senaste två åren. Visserligen finns det annat än virus som oroar det här året, med höga räntor och matpriser. När det gäller matpriserna pratade jag med en krögare nyligen. Han berättade att det har blivit mycket större fokus på hållbarhet och minskat matsvinn i restaurangbranschen, inte minst för att vi kunder kräver det. Ett juligt exempel är att det numera är stor efterfrågan på mindre förpackningar med färdig skivad julskinka. Perfekt för det lilla hushållet som vill äta denna klassiker, men inte riskera att behöva slänga en stor del för att den inte hunnit gå åt. Också så bra, tycker jag.

Till julen hör också tågresandet förstås, det är vi många som längtar efter. I år har en av snackisarna varit SJs sena släpp av julbiljetterna, som hänger ihop med att Trafikverket är sena med sin tidtabellsplanering. När biljetterna väl släpptes någon vecka in i november var intresset rekordstort och det blev till och med svårt att komma fram i de digitala kanalerna till en början. Det är förstås illa att inte alla kunde få tag i sin önskade resa direkt, men nu hoppas jag att du och alla andra får en fin jul och en härlig tågresa.

TOBBE LUNDELL Chefredaktör

TIDNINGEN KUPÉ

CHEFREDAKTÖR

Tobbe Lundell

ANSVARIG UTGIVARE

Mats Almgren

PRODUKTION

Klintberg Niléhn Media AB info@klintbergnilehn.se

HUVUDREDAKTÖR

Anna Zethraeus-Falkirk anna@klintbergnilehn.se

CREATIVE DIRECTOR Elin af Klintberg

ART DIRECTOR Maria Seefried

PROJEKTLEDARE Mårten Niléhn

REDAKTION SJ Martina Nord

SKRIBENTER Maria Bard, Kalle Dixelius, Anders Falkirk Annika Goldhammer, Anders Mathlein, Linda Newnham, Siv Rönnholm.

FOTOGRAFER

Leo Clementi, Jonas Cramby, Måns Edén, Robert Eldrim, Kajsa Göransson, Fredrik Hjerling, Sara Starkström.

ILLUSTRATÖR Maja Norrby

MAKEUP & HÅR Lisa Granquist

KORREKTUR Fredrik Johansson

REPRO Lena Hoxter

TRYCKERI

Walstead, Polen

ANNONSBOKNING

Elite Media Partner AB www.elite-media.se Kontakt: Jeanette Gustafsson + 46 (0)709 63 87 20 jeanette@elite-media.se

Den som tillställer tidningen material anses medge digital lagring och publicering. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren själv.

»Till julen hör också tågresandet förstås, det är vi många som längtar efter.«

nästa…

HEMLIGA UTFLYKTER

till bortglömda platser

VISST VERKAR DE flesta gilla ordning och reda, där man har full kontroll över sakernas tillstånd. Men det finns också många som tycker om den ovissa mystiken i något hemligt och inte alls nyttobaserat. Som bortglömda platser, till exempel.

Världen över växer intresset för just de där platserna som fallit i glömska – så mycket att det vuxit fram en global subkultur som kallas urban exploring. De kallar sig själva urbexare och drivs av nyfikenheten för … ja allt möjligt. Det kan vara övergivna fabrikslokaler, kvarglömda arbetsmaskiner i jätteformat, tågspår som tagits ur bruk eller bedagade delar av ett gammalt nöjesfält, lika väl som gamla ödehus.

Sara Starkström är förlagsredaktör med foto som hobby och en särskild förkärlek till det skamfilade och bedagade. Nu har hon rest Sverige runt och utforskat glömda och förfallna platser, och samlat det i en fotobok: Bortglömda platser (Nicotext). Som en sann urbexare följer hon hederskodex: att inte tala om exakt var de olika platserna finns, liksom att stället ska lämnas i fred. Lite som skattletande, fast man låter den glimrande skatten ligga kvar.

REDAKTÖR: ANNA ZETHRAEUS-FALKIRK

En gammal båtkyrkogård i Östergötland med åtta stora båtar som ligger halvsänkta i vattenbrynet.

[Urban exploring]

En världsomspännande subkultur skapad av personer som utforskar förfallna platser och dokumen terar med sin kamera. Bilderna delas gärna i sociala medier, men oftast anonymt liksom att platsernas exakta position hålls hemlig.

I källaren till sanatoriet står ett bortglömt piano ensamt bland svartmöglet.

[비빔밥]

Bibimbap. Ordet betyder blandat mål, är Sydkoreas nationalrätt och består av ris, stark chilisås blandat med grönsaker, skivat kött, stekt ägg, kimchi och chilipicklad gurka.

Håll (koreanska) grytan kokande

Vintertid längtar vi efter långkok som puttrar på spisen, middagar för många. Med den nya kokboken Koreanska grytor (Natur & Kultur) kan du göra det mer spännande med hetta, chili och vitlök. Det koreanska köket har grytor för alla tillfällen, en snabb matig vardagssoppa eller en festlig kycklinggryta med nudlar som storfamiljens söndagsmiddag.

För bokens recept står kocken Gustav Kyhlberg, som under ett par år bodde i Seoul och förälskade sig i det koreanska köket. Han ägnade sina dagar åt att leta krogar, diskutera rätter, äta och provlaga hemma för att hitta fram till de unika smakerna. Med Koreanska grytor släpper han in oss vanliga hemmakockar till en spännande smakvärld. Här finns rätter som kimchi jjigae (gryta med kimchi,

sidfläsk och tofu), gamjatang (aromatisk potatis och fläskgryta) och dakgaejang (stark kycklingsoppa med böngroddar). Dessutom tips för den som vill göra egen kimchi, den fermenterade chiliheta kålen.

Kanske låter det mer avancerat än det är, för de flesta ingredienser hittar du i vanliga matbutiker och många av recepten är snabblagade.

KROGTIPS! Sugen på smakerna men inte redo att laga själv? Slink in på Gustav Kyhlbergs egen koreanska restaurang Madam på Södermalm i Stockholm. Här finns umamismakerna i rätter som yukhoe (koreansk råbiff, på strimlat kött med äggula, soja och päron) och tteokbokki (kryddstarka riskakor). Och såklart koreanska kökets storkändis: bibimbap.

Hitta hit: Tjärhovsgatan 5. T-banestation Medborgarplatsen. Mer info: madamsthlm.se.

SJs NYA KLÄDER

I mitten av december klär SJs personal om till en ny uniform som är mer mo dern och hållbar än den tidigare. Med den nya uniformen görs en förflyttning från det formella och traditionella för att i stället signalera inkludering och väl komnande. Det blir också en uniform som är mer bekväm att jobba i, och varje medarbetare kan dessutom välja bland en rad olika delar och själv sätta ihop sin uniform utifrån exempelvis väder och arbetsuppgifter. Uniformen har tagits fram i samarbete mellan bland andra designern Thomas Håkansson, SJs medarbetare och skyddsombud.

FOTO: JONAS CRAMBY

»Världen är konstig, men också sorglig, ball och uppfordrande. Men den kräver att man bryr sig om den. På riktigt.«

Tone Schunnesson, författaren som slog igenom med Tripprapporter hyllades för Dagarna, dagarna, dagarna kommer nu med romanen Tone Tur o Retur (Norstedts). Julklappsboken du ger till dig själv.

Låt vinterns långkok bli heta med kokboken Koreanska grytor (Natur & Kultur).

FOTO: HANS ALM

HANTVERK – EN SVENSK URKRAFT

Det svenska hantverket har spelat en enormt viktig roll genom tiderna och i dag är det lika starkt som konstform med tradition och historia. Nu fyller Stock holms hantverksförening 175 år vilket firas med hyllningsutställningen Kraft verk – hantverk i en ny tid på Sven Harrys konstmuseum. För idé och design står formgivaren Pompe Hedengren och scenografen Erik Gullberg där de vill att besökaren ska få kliva in i en alldeles egen värld. Resultatet är en unik upplevelse, där framstående hantverkare från tio yrken kommer att arbeta live mitt i

utställningen. Besökarna välkomnas in i de olika hantverkarnas tillfälliga verkstäder på museet för att få uppleva kraften och känslan i modernt svenskt hantverk. I utställningen samsas bland annat yxmakare, skomakare och florister med papperskreatörer, dockmakare och tatuerare, som alla skapar och berättar på plats.

KRAFTVERK – HANTVERK I EN NY TID visas på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Hitta hit: Guldhuset, Eastmansvägen 10–12. Pågår: Fram till den 22 januari 2023. Mer info: sven-harrys.se.

TIDENS RÖRELSE OCH HANDENS GÖRANDE

Handens görande, tiden, rörelser, döden och ritualer. Det utforskas i utställningen Juxtaposing Craft – Hantverk och nutida skapande i Japan och Norden på Östasiatiska museet i Stockholm. För första gången möts verk från fjärde generationens bambu mästare, en nyskapad badritual på Island med jomonkeramik, lackhantverk och samiska 1700-talstrummor. Kuratorerna Rebecca Ahlstedt och Anna Senno har velat lyfta fram olika perspektiv och historier som hantverksföremål bär på.

– I utställningen har vi både helt nyfödda samt flera tusenåriga verk som möts sida vid sida i ett och samma rum.

Utställningen visas till och med hösten 2023. Mer info: ostasiatiskamuseet.se.

SUGGESTIVA SJÄLVPORTRÄTT

Missa inte utställningen på Fotografiska Stockholm med den hyllade senegale siske konstnären Omar Victor Diop. Hans fotografier lyfter komplexa frågor inom representationspolitik och gemenskap och har ofta fokus på en omskrivning av historien. Omar Victor Diop kombinerar olika konstformer inom mode och design med det konstnärliga självporträttet som verktyg till ett dramatiskt bildgalleri, där konstnären själv syns – både i huvudrollerna och birollerna.

Utställningen Omar Victor Diop pågår till och med den 12 mars 2023. Mer info: fotografiska.se.

»Ett föremål överlever ofta sin skapare och är det som berättar våra historier.«

ANNA SENNO, KURATOR

FÖR UTSTÄLLNINGEN JUXTAPOSING CRAFTS PÅ ÖSTASIATISKA MUSEET.

I utställningen OmarVictorDiop på Fotografiska Stockholm finns konstnären själv med i både huvudroller och biroller.

FOTO: SARA BORG

FOTO: OMAR VICTOR DIOP

»Förlåtelse leder till frihet«

Vi lärde känna honom som frontfiguren Sebbe Staxx i Kartellen. Med svensk rap om segregation och olika villkor blev de snabbt stora men också föremål för kritik om att glorifiera den kriminella livsstilen. I dag ser livet helt annorlunda ut för Sebastian Stakset.

text LINDA NEWNHAM

Sebastian Stakset slog igenom med den kontroversiella rapgruppen Kartellen. Utåt levde han som en omsusad rapartist, men bakom fasaden var livet kantat av kriminalitet, ångest och droger. Han är alltså väl förtrogen med problemen vi ser i dag.

– Min nya platta Medan vi faller handlar om det allvarliga samhällsklimat vi lever i. Det råder en frustration och hopplöshet hos många av landets unga, vilket är en bra grogrund för kriminalitet, säger Sebastian som i dag jobbar med att hjälpa unga ut ur brottslighet.

När vi talas vid har Sebastian just kommit hem från Charkiv i Ukraina, dit han reste för att leverera mediciner till nödställda.

– Jag känner mig smått desorienterad. Jag stod på ett hustak i Charkiv i måndags när det började regna raketer över staden. Det är förändrande att bevittna ett krig, att se vad människor kan göra mot varandra.

MIN SPELLISTA

Favoritmusiken just nu, på Sebastian Stakset spellista:

• Lyckligt slut med Lancelot.

• Gammal man med Aki.

• Blandad ukrainsk musik om fred.

Och då har han ändå sett ondskan i vitögat tidigare. Under många år var han inte bara en hyllad artist, utan också grovt kriminell. Det var ett liv som höll på att förgöra honom.

– I den ungdomskultur jag växte upp i var kriminalitet normaliserat, så steget var inte särskilt långt att ta för den som redan aktivt gått in i ett utanförskap, säger Sebastian som blev allvarligt mobbad i skolan.

Ilskan, frustrationen och hopplösheten var hans tre bästa vänner under uppväxten.

– Frustration kan vara en drivkraft till förändring, men om du inte känner solidaritet med samhället blir den i stället en motor för att riva ner saker. Och när du gör det får du uppskattning av andra i den här miljön. Det får självkänslan att växa, visserligen på ett destruktivt sätt, men det fattar man inte som ung. Hatet man känner förblindar empatin, vilket gör att man lätt tänker att de ska få lida så som jag lider, vilket i sin tur leder till våld. Tror du att hårdare straff kan avskräcka från kriminalitet?

– Jag har suttit på många anstalter själv, och åker nu runt och föreläser på dem. Säkerhetsanstalterna är en extremt otrygg och farlig miljö. Genom att sätta människor där skapar man bara värre brottslingar

med större kontaktnät, som sedan släpps ut i samhället. Så nej, den lösningen ger jag inte mycket för.

Han befann sig tidigt i ett utanför skap. ”I den ung domskultur jag växte upp i var kriminalitet normaliserat”, menar Sebastian Stakset.

VÄNDPUNKTEN

FÖR SEBASTIAN kom när han 2011 mötte Gud. Han hade bränt alla broar, och hade ingen annan att vända sig till.

– Självbilden var förstörd, söndertrasad. Så jag knäppte mina händer, bad till Gud, och fylldes av en kärlek som inte går att beskriva med ord.

Han säger att just känslan av att vara älskad var för honom lika ny som viktig för att kunna ändra tankemönster och beteende, och så småningom be andra om förlåtelse.

– Det är skönt att få säga orden, sedan kan man aldrig kräva av en annan människa att faktiskt bli förlåten. Förlåtelsen är fundamental, den leder till frihet, som leder till tacksamhet, vilket leder till kärlek och goda gärningar. På så sätt får man bygg stenar till ett helt annat liv. Hur förmedlar du hopp om till andra i utsatta situationer?

– Det gör jag både via min musik och genom att säga att du är älskad och värdefull. Du är inte dina misstag, sämsta dagar och beslut. Du kan bli förlåten.

SEBASTIAN STAKSET

ÅLDER: 36.

FAMILJ: Frun Isabella, barnen Sadie, 13, Kings ton, 11, Alyanna, 4. BOR: Stockholm.

GÖR: Artist, föreläsare.

AKTUELL MED: Plattan Medan vi faller. I början på nästa år kommer filmen om hans liv.

Upplev

EVERYTHING DIFFERENT

ICEHOTEL 33 ÖPPNAR 16 DECEMBER

Våga välja vego i jul

Många vill om inte bli vegisar för gott så åtminstone välja mer grönt. Julbordet brukar vara den omöjliga tröskeln. Men inte i år! Nu finns Malin Landqvists kokbok En grön jul (Max Ström) med klimatsmarta vegoval för hela julen. Från adventsmys och glöggkalas till det stora julbordet. Här finns gröna matiga alternativ till de traditionella julrätterna. I stället för sill, julskinka och gravlax: branteviksblandning med ostronskivling, senapsgriljerad pumpa och whiskygravad rotselleri. Men också nyskapande rätter som svampfyllda savoykåldolmar med rårörda honungstranbär och svartrotssallad med wasabi crème och karamelliserade hasselnötter. Efteråt, kanske en glöggtiramisu eller chokladkolapaj med polka. För äter man vegetariskt orkar man mer från gottebordet.

Kocken Malin Landqvist vill ge oss en vegetarisk högtid med hög julstämning.

JULFROSSA FÖR FAMILJEN

Teater Pero har sedan 1983 skapat kva litetsteater för barn och ungdomar och med mim, musik och dialog. Under åren har en del av föreställningarna spelats internationellt med mottot: Teater Pero är en liten stor teater i världen. Numera är de ett turnerande teateretablissemang även i Sverige och i år ges showen Julfrossa på Playhouse Teater på Drottningggatan i Stockholm. Föreställ ningen har premiär den 10 december, men går även under mellandagarna och kan därför bli ett perfekt jullovsäventyr för familjens yngsta. Kanske också ett fint tillfälle för mor- eller farföräldrar att ta med barnbarnen på något som verkligen blir en kulturupplevelse för alla. Mer info: pero.se.

Hälsar Peter Apelgren med tillägget om vad publiken kan förvänta sig: ”En uppvisning av koordinerad rörelse, troliga nya betraktelser, halvsanningar, filmsnuttar och trevliga sånger. Allt varsamt utfört i fina (hyrda) kläder.”

Oh, oheliga julhumor

Om du söker ett alternativ till tradi tionella kan O helga Natcho vara något för dig. En komisk föreställning i juletid med Björn Gustafsson, Niklas Andersson och Peter Apelgren. Trion har tidigare gjort föreställningen En vits jul tillsammans och nu är det dags igen för adventshumor som inte tyngs ned av gammaldags julmys. Julshowen turnerar Sverige runt från deb 1 december på följande orter i ordningen: Alingsås, Karlstad, Troll hättan, Skövde, Partille, Lund, Varberg och avslutar den 16 december i Eksjö. Har du tur finns det biljetter kvar! Mer info: ohelganatcho.se.

MAGISKT VINTERLAND PÅ GRÖNAN

Rastlösa barn som går hemma och väntar på tomten? Gör en utflykt till huvudstaden och Gröna Lund som i år satsar på ett nytt koncept: Winterwonder land. Från deb 2 december till den 8 januari 2023 väntar ett färgsprakande vinteräventyr i fem teman: Sagolunden, Rainbow Land, Klappfabriken, Grüna Lund och Bubble Street. Utöver de vinteröppna attraktionerna kan man i gnistrande belysning mumsa godsaker som kanderade äpplen, brända mandlar, frasiga bubbelvåfflor, regnbågspopcorn och dricka pink hot chocolate. Mer info: gronalund.com.

»Föreställningen är lite som att äta en hel special. Först är man jättesugen och efteråt vill man nästan spy.«

FOTO: SUSANNA BLÅVARG

FOTO: JONAS JÖRNEBERG

Teater Peros Julfrossa spelas 10–29 december.

Rikskändis som lever farligt

Varje år från första advent ställs den över tio meter höga halmbocken på Slottstorget i Gävle. Två av tre år brinner den ner. Gävlebocken är en julsymbol som blivit rikskändis men också fascinerat folk över hela världen.

Gävlebockens historia börjar den 1 december 1966. Då restes för första gången en tio meter hög halmbock på Slottstorget för att locka besökare till Gävles adventsfirande. Detta år brändes bocken ned vid tolvslaget på nyårsnatten och gärningsmannen åtalades senare för grov skadegörelse. Men traditio nen att resa en halmbock till advent fort satte – liksom de olaga nedbränningarna. Vilket resulterade i ett nyfiket engage

mang från hela Sverige och i mitten av 1980 talet var Gävlebocken en omtalad rikskändis. Även utanför Sverige väcktes intresset och redan 1988 förekom bocken på engelska vadslagningslistor om bocken skulle klara sig över julen. År 2014 var oddset enligt vadslagningssajten Betway 1,30 gånger pengarna på att bocken skulle brännas och 3 gånger pengarna på att den skulle stå kvar över julhelgen. Och från och med den 27 november i år står den på plats igen. Håll tummarna för att den överlever fram till nyår!

GÄVLEBOCKEN

Sätts upp varje år, inför första söndagen i advent, på Slottstorget i Gävle. Höjd: Har vuxit från 10 till 13 meters höjd. Ålder: 55 år i ”tjänst”, i år blir det 56:e året. Brunnit ned: 38 gånger. Stått kvar: 17 gånger. Hitta hit: Södra Kungs gatan 5, tio minuters promenad längs Gavleån från Gävle Centralstation. Mer info: visitgavle.se/sv/ gavlebocken.

3 ton

… vägde den första Gävlebocken, bestående av en trästomme som kläddes med vävda mattor av halm eller vass. Till 1966 års modell gick det åt 1 kilometer trävirke, 20 kubikmeter halm, 20 meter järn, 3 000 spikar och skruvar och 1,5 kilometer bindgarn.

NÅGRA AV

GÄVLEBOCKENS ÖDEN

1970: Brändes ned redan sex timmar efter uppsättandet.

1977: En student körde med en Volvo Amazon in i bockens bakben så att den kollapsade.

1985: Den nu 12,93 meter höga bocken kom med i Guinness rekordbok.

1996: Vaktades bocken av webbkamera och stod kvar.

2007: Impregnerades den med flamskydd – och stod kvar.

2017: Bocken får staket runt sig och vakter dygnet runt, och stod kvar året ut.

Håll tummarna för att bocken klarar sig över julhelgen!

»Hilma kom lite som en räddning«

Tack vare den svenska konstnären Hilma af Klint får vi nu uppleva hela familjen Hallström-Olin i samma film. Lasse Hallström regisserar både hustrun Lena Olin och dottern Tora i höstens stora kostymdrama Hilma. Kupé hälsade på under produktionen, på filminspelningen i Vilnius i Litauen.

text LINDA NEWNHAM foto KAJSA GÖRANSSON

dottern Tora först inriktade sig på en framtid som ekonom var föräldrarna tacksamma att kunna locka över henne till filmen med Hilma-projektet.

När vi kommer till den stora 1700-talsherrgården i Vilnius i Litauen är det paus i filminspelningen. Produktionens skådespelare och statister har samlats ute på gårdsplanen för en stunds vila. Det röks e-cigaretter och stora, frasande kjolar och sju lager smink är inget som hindrar. Finfrack och fluga – inga problem, det dras bara en stor hoodie utanpå allt.

En trappa upp inne i herrgården har Lasse Hallström sin regissörsstol i ett hörn bakom en skärm. Hustrun Lena Olin sitter intill, de håller hand och utbyter då och då kärleksfulla blickar. Lasse ropar ”action” och ”cut” och däremellan går han runt i den stora festsmyckade salen och ger instruktioner till skådespelarna. Samtidigt pågår en febril aktivitet i teamet. Kläder ska rättas till, en krage pillas på plats och en kvinna får ”snyggsätta” sig gång på gång för att den rosa långa kjolen ska falla rätt. Alltmedan de blombeströdda borden ses över och dukningen justeras.

Vi befinner oss på filminspelning av Hilma, en dramaproduktion om den svenska konstnären Hilma af Klints liv. Dagens inspelningsmiljö i Vilnius ska föreställa Konstakademien, där konstnären mot tog ett pris år 1888. Hilma af Klint är tveklöst just nu den mest omtalade svenska konstnären. Hennes

livshistoria innehåller allt, från kvinnlig vänskap och kärlek till spiritism och seanser. För att inte tala om vändningen i erkännandet av hennes konst. Länge nekade de stora konstmuseerna blankt när de erbjöds hennes tavlor. När hennes konst senare kom in i finrummen tog de hela världen med storm. När konstmuseet Guggenheim i New York ställde ut Hilma af Klints tempel målningar 2019 slog utställningen publikrekord.

Inte konstigt att det är en story som har fascinerat familjen Hallström-Olin.

– När Lena berättade för mig om Hilma hade jag just avslutat ett projekt om ufon. Det kanske låter konstigt, men jag hade nog inte kunnat vara mer öppen för det Hilma har att erbjuda i form av andlig het och tro om jag inte hade läst in mig på ufon. Ja, allt det här med högre medvetande, förklarar Lasse.

INNAN HAN TACKADE ja till filmproduktionen och gick in i projektet sökte Lasse upp mediet Benny Rosenqvist. Och fick Hilmas välsignelse.

– Jag hade haft kontakt med Benny via telefon i andra ärenden och han prickade väldigt rätt vad gäller familjerelationer. Nu träffades vi i hans hem i Limhamn där han fick kontakt med Hilma. Han kanaliserade henne på ett sätt som var otroligt autentiskt, säger Lasse.

Så pass att vissa saker som Hilma sade genom mediet finns med som repliker i filmen.

– Det roliga var att Benny tryckte mycket på Hilmas humor, att hon skämtade så ofta. Benny skrattade själv gott åt vissa saker som sades, berättar dottern Tora.

Tora menar att även hon har landat i sin andlighet genom det här, medan Lena har haft en gudstro sedan ungdomen.

»Från mamma har jag lärt mig att våga vara besvärlig, att inte sitta tyst när man inte är nöjd.«

Då

LASSE HALLSTRÖM

ÅLDER: 75 år.

FAMILJ: Hustrun Lena Olin, gemensamma dottern Tora, samt sonen Johan och Lenas son Auguste från tidigare äktenskap.

BOR: Bedford, utanför New York i USA samt hus i Vaxholm.

GÖR: Filmregissör.

BAKGRUND: Med filmen Mitt liv som hund 1985 kom erbjudanden om att göra film i USA där han haft en rad internatio nella succéer, som Gilbert Grape, Ciderhusreglerna och Chocolat.

AKTUELL: Med filmen Hilma på Viaplay där han regisserar både hustrun och dottern.

Familjen Hallström-Olin är trygga med att jobba ihop, under produktion är de i sitt rätta element – tillsammans.

TORA HALLSTRÖM

ÅLDER: 26 år.

FAMILJ: Mamma, pappa, och bröderna Auguste och Johan.

BOR: New York i USA.

GÖR: Ekonom, skådespelare.

BAKGRUND: Tagit examen i ekonomi vid Princeton University och arbetat inom finansvärlden.

AKTUELL: Med sin skådespelardebut i filmen Hilma, i rollen som konstnären i unga år.

– Jag har alltid sett mig själv som en spirituell person, men på ett otroligt privat sätt. Jag har inte pratat om det ens med mina närmaste. Men jag har som en inre park, som jag går in och lever i vid behov. Där hittar jag såväl kreativitet som trygghet och styrka. Jag kan undra över hur människor som inte har en tro orkar. Jag tror att många i dagens samhälle skulle må gott av att känna samhörighet med något större, säger Lena.

Som ung funderade hon till och med på att gå i kloster – efter en rörig barndom med en bror som gick bort och en pappa som blev allvarligt sjuk.

– Jag hade så ont i själen, så jag längtade efter att få överlämna mig, efter vilan och att få hänge mig. Men Ingmar Bergman talade mig ur idén. Han skickade mig till en präst, som efter ett långt samtal sade att ”jag tycker du ska fortsätta leva”.

Hon inflikar att Ingmar Bergman själv hade en ”handfast och stadig relation med en annan sida”.

– Han kunde komma tillbaka från lunchen och säga att ”nu har jag pratat med Strindberg, och han menar att …”. Folk tyckte nog att det var lite ”tjingtjong”, skrattar hon.

DAGEN EFTER INSPELNINGEN på herrgården ses vi i produktionsbussen som står parkerad utanför studion där merparten av filmens scener spelas in. Studion ligger i en oansenlig byggnad med tydlig öststatskaraktär, men här har succéserier som Chernobyl och Stranger Things filmats.

– De håller en väldigt hög nivå här i Litauen, jag har nog aldrig varit med om ett proffsigare team, förklarar Lasse.

Huvudrollen Hilma delas av två skådespelare: unga Hilma spelas av dottern Tora och Hilma i äldre år spelas av mamma Lena. Ja, detta är som man säger i USA ”a family affair”. Med föräldrar som Lasse Hallström och Lena Olin känns det

Att ta regi av sin pappa underlättar arbetet menar Tora. ”Vi har lite tele pati, han behöver inte säga mer än två ord, så vet jag vad han tänker.”

kanske givet med en yrkesframtid i filmbranschen. Fast Toras plan var initialt att bli ekonom. Hon ut bildade sig till det och började jobba på det välkända finansinstitutet Goldman Sachs innan Lasse, som han själv uttrycker det, ”lyckades fira in henne”.

– Tora hade en pojkvän som tänkte sig en karriär i finansvärlden, så även hon bestämde sig för att hålla på med pengar. Vi försökte övertala henne att syssla med något konstnärligt, så det här kom lite som en räddning, säger Lasse med ett leende.

– Jag ville plugga ekonomi eftersom mina för äldrar inte hade någon som helst koll på saken, inte alls som mina kompisars. Men mamma och pappa har alltid försökt pusha in mig i det kreativa, och det här var för intressant för att säga nej till. Hur är det att ta regi av sin pappa eller sin make?

– Det underlättar. Vi har lite telepati. Han behöver inte säga mer än två ord, så vet jag vad han tänker, förklarar Tora.

– Och jag och Lasse är i vårt element när vi filmar, det är här vi är som bäst, säger Lena.

JA, TÄNK VILKEN tur att just Lasse och Lena skulle träffas, vilket de gjorde 1990. Paret gifte sig 1994 och fick dottern Tora 1995.

– Det var inte så många som fick chans att göra film i USA på den tiden, Lena var nästan den enda svenskan som jobbade i Nordamerika då, säger Lasse. Han såg en intervju med Lena, tyckte hon var det vackraste han sett och bjöd ut henne på dejt. Men han fick kämpa.

– Det tog en stund att komma in i Lenas cirkel. Lena hade en destruktiv relation med en Drama tenskådespelare bakom sig, och ett litet barn i famnen.

– Jag var inte alls inne på att skaffa mig ett förhållande. Inte av rädsla för kärlek, utan för att jag äntligen hade fått lite stabilitet i tillvaron med min son Auguste och mamma som hjälpte mig i

»Det tog en stund att komma in i Lenas cirkel.«

Efter 30 år ihop är Lasse och Lena ett tajt par, som är rädda om varandra och vet att eldiga gräl inte tillför relationen något, det bara sliter och skadar.

Enkelt, populärt och uppskattat Med vårt presentkort ger du bort musikupplevelser i världsklass. Hundratals konserter, från klassiskt med Kungliga Filharmonikerna till jazz och konserter för barn. Köp online senast 19 december och få presentkortet hemskickat före julafton. Biljettkontoret har öppet t o m 23 december. Välkommen in! konserthuset.se/jul

MUSIK I JULKLAPP

vardagen. Jag ville inte rubba den jämvikten för min sons skull. Men samtidigt kände jag mig som hemma tillsammans med Lasse. Det fanns något familjärt, som en upptrampad stig rakt in i hans hjärta, förklarar Lena.

Hemmakänslan bottnade både i att de båda hade liknande erfarenheter och själsliga sår, men också om att de vuxit upp i fria miljöer.

– Jag växte upp bland ganska egendomliga människor, det var ofta konstnärer och skulptörer hemma hos oss. Roliga och fria, säger Lasse.

– Min pappa var inte riktigt klok, fast det var först som vuxen jag förstod gåvan i det. Det hände alltid saker, ibland smärtsamma, ofta roliga, men det var aldrig tråkigt. Och det är väl så man vill leva sitt liv, säger Lena. Hilma af Klint menade att den gudomliga kraften är kärlek. Vad händer med er när ni upplever äkta kärlek?

– Det kändes som en kombination av eufori och trygghet, som ”äntligen hemma!”, skrattar Lasse.

Lena minns något som hon fick höra när hon var i 15-årsåldern och som har etsat sig fast.

– Journalisten Stefan Andhé, en vän till mina föräldrar, sade att när du träffar någon och känner att du inte går till ett offentligt framträdande, så ska du hålla hårt i den personen. Så var det när jag mötte Lasse, säger Lena.

Lena Olin har inga problem med att bli äldre. ”Det är en förmån att få åldras, jag har så otroligt mycket att vara glad över”, säger hon.

Paret Hallström-Olin slår fast att såväl euforin som hemmakänslan lever kvar. Att de är del av var andras blodomlopp, och spenderar nästan all vaken tid tillsammans – förutom när de är i väg på olika jobb.

– Fast inte nu när han ”umgås” mer med Hilma än mig, haha. Annars börjar det redan när vi vaknar. Då är det inte så att en av oss går upp, utan vi tittar på varandra och säger ”ska vi gå upp nu?”, säger Lena. Tora, vilka egenskaper har du fått med dig av dina föräldrar?

– De har en jättefin relation. Från mamma har jag lärt mig att våga vara besvärlig. Att som kvinna inte sitta tyst när man inte är nöjd. Det är kvinnan som bestämmer! Och från pappa har jag fått med mig hur man visar kärlek på ett autentiskt sätt, genom hur han avgudar oss. Jag ser inte honom som den mest manlige mannen, men på ett bra sätt, säger Tora.

– Okej, skrattar Lasse. Om man är så nära varandra som ni två är, kan man bråka då?

– Vi kan bråka så det smäller, och det är jätteläskigt. Det känns aldrig bra. En del säger att det är bra för

relationen att det brinner till ibland, men jag tycker att det sliter och skadar. Jag växte upp i en miljö med mycket bråk, och tycker inte det är välgörande. Däremot är jag inte konflikträdd, säger Lena.

– Nej, det ska gudarna veta, skrattar Lasse. Men jag håller med, det finns inget självändamål med bråk. Du Lasse, sägs vara världens snällaste, vad händer när du blir arg?

– Det tar lång tid innan jag blir förbannad, men när jag blir det blir jag besviken över att jag inte kunde hålla ilskan tillbaka, och så eskalerar den. Det finns ett slags besvikelse över att man hamnar där, som adderar pinnar till brasan, säger Lasse. Bråkar ni mindre med åren?

– Nej, det är ungefär samma regelbundenhet, säger Lasse.

– Men inte nu under inspelningen. Jag skulle aldrig drömma om att trycka på den knappen mitt i ett stort projekt, säger Lena.

ATT BLI PASSIONERAT förälskad är en sak, att hålla ihop i 30 år något annat. Inte minst i Hollywood.

– Vi har båda flera relationer bakom oss, så när man väl hittat den rätta finns det väl ingen anled ning att byta till något ”sämre”, konstaterar Lasse.

– Dessutom gifte vi oss i kyrkan med två vittnen och lovade trohet inför Gud, och det tar jag på stort allvar, säger Lena.

När Tora var två år bestämde sig paret för att flytta till USA. Och där har de blivit kvar, i Bedford strax utanför New York.

– Det förstod vi inte då, för 25 år sedan när tog beslutet om att flytta. Och det bestämdes över en glass, säger Lasse.

– Det är en märklig känsla att ett då ganska lätt samt beslut, ”ja men, vi testar”, förändrar familjen

LENA OLIN

ÅLDER: 66 år.

FAMILJ: Mannen Lasse Hallström och den gemensamma dottern Tora, samt sonen Auguste och Lasses son Johan från tidigare äktenskap. BOR: Bedford, utanför New York, USA samt hus i Vaxholm.

GÖR: Skådespelare.

BAKGRUND: Efter examen från scenskolan i Stock holm 1979 jobbade hon på Dramaten under tio år med flera av Ingmar Bergmans succéuppsättningar innan hon satsade på filmkarriären i USA på heltid.

AKTUELL: I filmen Hilma där hon gör rollen som den åldrade konstnären.

»Jag kände mig hemma med Lasse, som att det fanns en upptrampad stig rakt in i hans hjärta.«

för generationer framåt. För högst troligen kommer våra barn och barnbarn att bo i USA, säger Lena.

– Visst har vi i olika omgångar pratat om att flytta hem, men den drömmen har liksom bleknat bort, precis som min förhoppning om att Tora ska träffa en bankman i Vaxholm, säger Lasse och ler.

Tora säger att New York är hennes hemma, där har hon sina vänner. Och hon är amerikan så till vida att hon är mer tävlingsinriktad och tar för sig mer än svenskar.

– Men jag är glad att ha fått båda kulturerna och perspektiven med mig. När jag var yngre sade folk ibland att jag var mer autentisk, mer själfull, än andra. Kanske är det svenska i mig, säger Tora.

ÅREN GÅR SNABBT och nu har dottern levt större delen av sitt liv och paret Hallström-Olin har levt halva sina liv på andra sidan Atlanten. När vi pratar om att Hilma af Klint jobbade med de stora frågorna som liv och död kommer vi in på att visst har både Lasse och Lena tänkt mycket på detta själva. Inte minst nu i det här projektet med filmen om Hilma af Klints liv.

– Det är otäckt när döden smyger sig in, ibland tidigt i livet. Jag fick uppleva det redan som barn, och därför är det viktigt för mig att passa på att verkligen leva medan jag lever. Det är en förmån att få åldras, och jag har så otroligt mycket att vara glad över, säger Lena.

– Jag är inte rädd för döden, även om jag inte vill tänka för långt framåt. Men Hilma tar ju upp frågor som: Är det sant att man kan reinkarneras? Och finns det något slags liv efter döden? Under bara frågor, som hon hade svar på. Så jag har fått en vältajmad övertygelse om att det finns en fortsättning. Det tackar man för, säger Lasse. •

HILMA AF KLINT

En banbrytande konstnär och pionjär inom abstrakt måleri som fick sitt stora erkännande långt efter sin död.

Under 2018–2019 ställdes hon ut på Guggenheim Museum i New York och slog publikrekord med 600 000 besökare. Just nu visas hennes verk i en utställning på Moderna museet i Stockholm.

HILMAS STATIONER I LIVET

1862 Föds den 26 oktober på Karlbergs slott i Solna utanför Stockholm.

1879 Deltar för första gången i en seans. 1882–1888 Studerar på Konstakademien i Stockholm.

1888 Tilldelas pris från Konstakademien för målning efter modell, troligen för oljemålningen Andromeda vid havet, som hon lämnade in till Konstakademiens tävling.

1891 Mottar för första gången budskap från andevärlden.

1896 Gruppen De fem bildas, som utgörs av Sigrid Hedman, Cornelia Cederberg, Mathilda Nilsson, Anna Cassel och Hilma af Klint.

1904 Går med i Teosofiska samfundet.

1906 Inleder arbetet med serien Målningarna till templet.

1908 De fem hamnar i kris och splitt ras och Hilma af Klint tar ett uppehåll i arbetet med Målningarna till templet

1912 Återupptar arbetet med Målning arna till templet

1928 Besöker London och visar en del verk ur serien Målningarna till templet i en utställning för Världskongressen för spiritistisk vetenskap.

1932 I anteckningsböcker markerar hon bilder från serien Målningarna till templet med ett X, vilket betyder att de inte får visas förrän 20 år efter hennes död.

1944 Avlider den 21 oktober i sviterna efter en trafikolycka och lämnar efter sig cirka 1 300 målningar och 124 anteck ningsböcker.

»Visst har vi i olika omgångar pratat om att flytta hem, men den drömmen har liksom bleknat bort.«

Det spirituella fokuset i Hilma af Klints liv har slagit an och öppnat upp de andliga känslorna hos hela familjen Hallström-Olin.

Hilma af Klint, en banbrytande konst när, som var långt före sin samtid.

Kollektivt kul. För små och stora.

Välkommen till Spårvägsmuseet på Gasverkstorget 1 i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. sparvagsmuseet.se

GE BORT EN hotellhelg!

Finns det något härligare än att överraska den man tycker om med en julklappsresa? I år står en lyxig weekend med drömmigt hotell överst på önskelistan. Perfekt upplägg för dig som vill skämma bort någon. Vi tipsar om julens bästa ge-bort-upplevelser dit tåget tar dig. Så smyg i gång med resplanerna – och håll tummarna för att du själv får följa med som ressällskap.

WEEKENDKLASSIKER

Kvartersmys i Köpenhamn. Nya hotellpärlor i alla prisklasser med kaféer, kultur och shopping inom räckhåll.

NATURENS ENKELHET

Exklusiv förpackad. Stedsand in the Woods öppnar upp för vinterglamping i Hallands skogar.

NJUTLUGN

Avkopplande skärgårdsspa. Smådalarö Gård bjuder in till guldkantad sinnesro med nyöppnat spa vid havsbandet.

HELGLYX

Känn glamouren i Göteborg. Nya Jacy’z Hotel & Resort laddar upp med på feststämning i 27 våningar hög skrapa.

FOTO: JACY’Z HOTEL & RESORT

KÖPENHAMNS BÄSTA BOENDE

Ett familjärt hybridhotell, en chic fransos eller ett budgetboende med egen bio? De senaste åren har Köpenhamns hotellkarta utökats med flera lockande nytillskott. Här är sex färska favoriter i den danska huvudstaden.

ANNIKA GOLDHAMMER

KREATIVT LÄGENHETSHOTELL

På Zoku – som är japanska för familj eller klan –höjer ingen på ögonbrynen om du tar med dig datorn till middagen eller har ett jobbmöte över frukosten. Här är allt designat för digitala nomader som värdesätter jobbmöjligheterna minst lika högt som en skön säng.

Takvåningen är som en sömlös kombo av bar, kontor, lounge och restaurang. Här finns såväl mötesrum och långbord med lego som soffhörnor, arbetsbås för solojobbare och ett mötesbord som kan göras om till pingisbord. Dessutom finns en öppen brasa och stor takterrass. Och när jobbdagen är slut är det upplagt för after work-mingel i restau rangen, som har öppet kök och hemma hos-känsla.

Det finns flera olika rumstyper att välja mellan, exempelvis dubbelrum med stor filmduk framför sängen eller smart planerade loftlägenheter med kök, gymnastikringar och inredning från danska Hay. Oavsett rumstyp finns möjlighet att byta ut väggkonsten mot något annat i hotellets tavelbib liotek. Även frukosten kan skräddarsys och toppas med ägg lagade efter behag eller avokadomacka.

För den som gillar att ta sig runt på två hjul har hotellet hyrcyklar.

ZOKU

Ligger i stadsdelen Amager, knappt tio minuter från cen trala Köpenhamn med (förarlös) metro. Mer info: livezoku.com.

TIPS ATT GÖRA

I NÄRHETEN:

• Naturreservatet Amager Fælled

• Vin- och matbaren Toto Vin & Spisebar

• Josephine, nyöppnad naturvinsbar.

text

På lägenhetshotellet Zoku i Amager erbjuder man modern valfrihet och gott om loungehäng.

FRANSKT BOUTIQUEHOTELL

Cofoco är en dansk restauranggrupp som har gjort sig känd för att skapa snygga och pålitliga konceptkrogar som Vækst, Delphine, Les Trois Cochons och Høst. För snart två år sedan öppnade Cofoco sitt första hotell, fyrstjärniga Coco Hotel, mitt i Vesterbro och tidigare i år utsågs det till Köpenhamns bästa hotell av den amerikanska resetidningen Travel + Leisure. Här kombineras dansk design med fransk elegans och flörtig lek fullhet. Samt ett modernt hållbarhetstänk som inkluderar alltifrån sköna, ekologiska

lakan till el från företagets egen solcellspark. Hotellet har även ett pingisrum och en innergård som är en skön retreat efter en dag i Köpenhamn. Så här års lockar nog den kombinerade restaurangen och baren Café Coco mer (särskilt under dess dagliga wine hour mellan kl 17 och 18).

Frukostbuffén serveras på restaurang Delphine tvärs över gatan och även här kom bineras det danska och franska på bästa sätt, genom bland annat danskt rågbröd och crois santer som är minsta lika goda som de i Paris.

COCO

Mitt-i-smeten-läge i de livliga kvarteren i Vesterbro.

Adress: Vesterbrogade 41. Mer info: coco-hotel.com.

TIPS ATT GÖRA I NÄRHETEN:

• Mysiga Værnedamsvej, Köpenhamns mest frankofila gata.

• Kødbyen, med stort restaurangoch barutbud.

• Flera krogar som ingår i samma koncern, som Jah Izakaya och Restaurant Cofoco

TIPS!

Hyr en av hotellets cyklar och utforska staden med hjälp av Cocos egen stadskarta, med tips på krogar, barer, kaféer, butiker och sevärdheter runtom i staden.

På Coco Hotel i Vesterbro kombineras dansk design med fransk elegans till en chic mix.

studsmatta glitterpennor mat få gå i skola inte giftas bort få träffa min pappa aldrig höra bomber mer

Det finns önskelistor inget barn ska behöva skriva.

Ge en gåva nu. För att julen ska vara fylld av lekfulla och trygga önskningar igen.

Swisha till 900 92 83 Märk med ÖNSKA

erikshjalpen.se

TRENDIG DESIGNDRÖM

Den tyska hotellkedjan 25 Hours Hotel kan konsten att förvandla historiska byggnader till moderna, Instagramvänliga designhotell. I våras kom ytterligare ett bevis när företaget öppnade sitt första hotell i Norden i en före detta porslinsfabrik i Indre By. Bakom interiören står den svenske inredningsarki tekten Martin Brudnizki, vilket betyder oväntade mönsterkombinationer blandat med starka färger, klassisk dansk design och unika, handplockade konstverk. Hotellet har 243 rum inredda efter två olika teman, ”Passion” och ”Kunskap”, vissa har en liten terrass med utgång till den rofyllda innergården. Dessutom finns gym, bastu, vinylrum, designbutik och hyrcyklar.

För den som vill ta del av hotellets atmo sfär, men inte har råd att checka in, rekom menderas ett besök i entrébaren, tjusiga Café Duse eller cocktailbaren i källaren.

25 HOURS HOTEL INDRE BY

Ligger centralt på promenadavstånd från Norreport.

Adress: Pilestræde 65.

Mer info: 25hours-hotels.com.

TIPS ATT GÖRA I NÄRHETEN:

• Schønnemann, klassisk smörrebrödskrog.

• Rundetaarn, Europas första observatorium.

• Den Økologiske Pølsemand, ett av stadens bästa korvstånd.

25 Hours Hotel i Indre

By är en Instagram

vänlig designdröm med tjusiga Café Duse i entréplanet.

På Bryggen Guldsmeden finns en uppvärmd utomhuspool, bastu och drömmigt god helekologisk frukostbuffé.

SNYGGT FÖRPACKAD EKOLYX

Guldsmeden är den danska hotellkedjan som länge har satsat stort på hållbarhet. På senaste tillskottet i Köpenhamn – fyrstjärniga Bryggen Guldsmeden – är alla textilier gjorda av återvunna material, badrumsprodukterna ekologiska och duscharna snålspolande. Och som på alla Guldsmedens hotell är frukost buffén en helekologisk dröm.

Hotellet ligger i stadsdelen Islands Brygge och för den som vill starta dagen med ett morgondopp finns det populära hamnbadet Islands Brygge några minuter bort, dessutom har hotellet en uppvärmd utomhuspool med intilliggande ång- och torrbastu. Som om inte det vore nog finns ett litet, men snyggt gym där det erbjuds gratis morgonpass med en rutinerad PT.

BRYGGEN GULDSMEDEN

Hotellet ligger i området Islands Brygge, cirka tio minuters tunnelbaneresa från centrala Köpenhamn. Adress: Gullfossgade 4. Mer info: guldsmedenhotels.com/bryggen.

TIPS ATT GÖRA I NÄRHETEN:

• Andersen, högklassigt bageri och konditori med asiatiska influenser.

• Il Buco, ambitiös, ekologisk italiensk krog.

• Hamnbadet Islands Brygge.

NÄSTA GENERATIONS

VANDRARHEM

Next House Copenhagen är Köpenhamns nyaste budgetboende, ett modernt vandrar hem designat för socialt umgänge. Det är framför allt högst upp i huset det händer. Där väntar bar, lounge och en takterrass med 360-gradig utsikt samt ett lyxigt kök där gästerna kan laga mat med panoramavy över staden. Bland faciliterna finns också bio salong, pizzarestaurang, idrottshall, spelrum och gym. Dessutom finns ofta både yoga klasser och livemusik på veckoschemat. Vill du komma riktigt billigt undan (från 125 danska kronor) bokar du en säng i ett sovrum med plats för fyra eller sex gäster, men det finns även enkel- och dubbelrum. Samtliga har egen toalett och dusch.

På lyxiga vandrarhemmet Next House Copenhagen finns biosalong, idrottshall, spelrum och en takter rass där gästerna kan laga sin egen mat.

NEXT HOUSE COPENHAGEN

Ligger i Vesterbro, knappt tio minuters promenad från centralstationen. Adress: Bernstorffsgade 27. Mer info: nexthouse copenhagen.com.

TIPS ATT GÖRA

I NÄRHETEN:

• Ny Carlsberg Glyptotek, museum med ljuvlig vinter trädgård.

• Blox, omdiskuterad byggnad med bland annat Danmarks arkitekturcenter.

• Villa Copenhagen, med bland annat en trendig cocktailbar (tips om du vill bo billigt, men lyxa på dagen).

NY STRANDNÄRA HÖJDARE

Scandic CPH Strandpark är en nybyggd skrapa med över 350 rum, utsikt över Öresund och gångavstånd till Kastrup. Den Blå Planet, Nordeuropas största akvarium, ligger granne med hotellet, vilket gör det till ett perfekt hotellval för barnfamiljer som inte har något emot att bo lite avsides. Dessutom ligger havsbadet Kastrup Søbad intill, så det är också ett bra val för vinterbadare som vill ha nära till ett dopp. Hotellet har även ett spa med inomhuspool, bastur och ett snö bad. Spaentrén ingår dock inte i rumspriset.

SCANDIC CPH STRANDPARK

Ligger i Amager, intill Kastrup och Öresundsbron med utsikt över vattnet. Adress: Amager Strandvej 401. Mer info: scandichotels.se.

TIPS ATT GÖRA I NÄRHETEN:

• Den Blå Planet, Nordeuropas största akvarium.

• Café Kystens Perle, grannkrog med mycket hygge och stora portioner.

• Havsbadet Kastrup Søbad

TIPS!

Den nordiska hotellkedjan har nyligen öppnat ytterligare två hotell i Köpenhamn: Scandic Nørreport och Scandic Spectrum. Det förra ligger vid Nørreport station och Torvehallerne och har en skybar med utsikt över takåsarna. Det senare är med sina 632 rum Scandics största i norra Europa. Det ligger vid Kalvebod Brygge och är därmed en bra utgångspunkt för att upptäcka stadens nya hamnområde.

På Scandic CPH Strandpark bor du i en nybyggd skrapa med utsikt över vattnet och Öresundsbron.

Besöker

Halländskt HYGGE I URSKOGEN

Kallbad, vedeldad bastu, tända ljus och middagar tillagade över öppen eld. När ekolyxretreaten Stedsans in the Woods nu för första gången välkomnar besökare till de halländska skogarna vintertid kan vi räkna med maximal mysighet. 100 procent hygge som danskarna själva kallar det.

text ANNIKA GOLDHAMMER foto MIKE KARLSSON LUNDGREN, ASGER MORTENSEN/WESTER AGENCY, STINE CHRISTIANSEN

man Stedsans in the Woods vintertid kan man njuta av ett kallbad efter bastun.

Femrättersmenyn på lokala råvaror, där allt skördats eller producerats alldeles i närheten, tillagas över öppen eld.

För den som vill bli ett med naturen utan att behöva släpa på tält finns det numera flera natursköna boenden runtom i landet. Stedsans in the Woods är ett av den nya tidens naturlyxiga skogshotell.

Stedsans drivs av det danska kockparet Mette Helbæk och Flemming Schiøtt Hansen. De flyttade från Köpenhamn till skogen söder om Hyltebruk, på gränsen mellan Halland och Småland, med sina barn för sex år sedan. Med en dröm om att leva ett mer hållbart liv i samklang med naturen. Sedan dess har paret byggt upp Stedsans, en skogsretreat med 16 minimalis tiska trästugor, grönsaksodlingar, restaurang och flytande bastu. Och i år håller de för första gången öppet även under vintern.

– Fina vinterdagar är det helt magiskt här, säger Flemming. När skogen är täckt med snö, det ligger is på sjön och det är en miljon stjärnor på himlen är det så vackert som det kan bli.

Vid sidan av naturen är måltiderna en av de främsta anledningarna att resa hit. Under sommarhalvåret serveras middagarna utomhus, men i vinter dukas det upp i ett nybyggt glasrum med utsikt mot skogen och Hallasjön. I logipaketet ingår en fem rättersmeny av lokala råvaror – nästan allt har skördats eller producerats inom en timmes radie – tillagade över öppen eld, till sammans med naturviner eller kombucha och andra egenproducerade drycker med smaker från den omgivande naturen.

– I år ska vi testa att vinterodla i vårt växthus för första gången, så förhopp ningsvis blir det en del egenodlat även i vinter, berättar Flemming.

En annan nyhet är att paret även kommer att bjuda in till retreater under ledning av externa instruktörer inom exempelvis healing, meditation och yoga. Först ut är Danmarks egen ”Iceman”, Birger Hanzen, som kommer att leda en retreat med fokus på kallbad och andningstekniker. •

Vintertid dukas middagen upp i ett nybyggt glasrum med utsikt mot skogen och Hallasjön.

STEDSANS IN THE WOODS

Ett annorlunda naturlyxigt skogshotell i Halland, på gränsen till Småland. Nu öppnar Stedsans upp för gäster under den kallaste årstiden: Winter in the Woods. Hitta hit: Bohult 109, drygt en mil söder om Hyltebruk i Halland. Bokning: December till och med april 2023 finns uppvärmda stugor för helgvistelser. Mer info: stedsans.org.

»När skogen är täckt med snö, det ligger is på sjön och det är en miljon stjärnor på himlen är det så vackert som det kan bli.«

Chilla med GULDKANT

Ibland längtar man efter att göra just ingenting – fast i en härlig miljö. Denna konstform kan du utöva på Smådalarö Gårds nyrenoverade skärgårdsspa, i avskilt läge, inramat av ett vintervackert naturlandskap. Här kan du varva ned i varma utomhuspooler med utsikt över hav och ängar, filosofera i gungande vilobäddar eller sträcka ut dig med en bok i brasrummet.

text ANNA ZETHRAEUS-FALKIRK

En spaupplevelse förhöjs definitivt om man också hinner umgås i lugn och ro. Något man tagit fasta på hos Smådalarö Gård Hotell & Spa där det nyligen ombyggda skär gårdsspaet bjuder på avkoppling med guldkant. Här finns utomhuspooler, behagligt tempererade så att du kan ligga i länge och se ut över den spegelblanka havsviken. Inomhus finns hydro massagepool och en avdelning med fotspa, där du själv häller ner fotsaltet som följer med spakittets badrock och tofflor vid incheckning. Bastu för alla önskemål, vedeldad utomhusbastu, sanarium med lägre temperatur, torr- och ångbastu som kan avslutas med en uppfriskande kallvattenspann över huvudet.

Sedan kommer den absolut bästa delen: vilan. Här finns gott om avkopplingsutrymmen, som till exempel spaloungens sängplatser, brasrum med viloplatser och draperier för avskildhet samt läs lampor för den som vill ta med favoritboken in. Allra härligast är hörnrummet Oasen med hängande liggplatser, där du vaggas till ro medan du tittar ut över frostnupna ängar med dimslöjor.

MIDDAG ÄTS I Brasserie & Bränneri, från a la carte menyn med franska bistroklassiker, vilt och flera

Naturnära avkoppling i utomhuspoolen på Smådalarö Gård Hotell & Spa.

vegorätter och desserter du absolut ska spara plats för i magen.

I samma matsal serveras frukosten, en hemlagad buffé i fin balans av nyttigt, gott, rejält och lyxigt. Egenrostad müsli, fröer, fruktsallad och kompotter till yoghurten, perfekt kokta ägg och generösa surdegsbröd som kan toppas med gravad lax och lena brieostar. Runda av med starkt, bra brygg kaffe, färskpressad äppejuice och minimuffins.

Och ta god tid på er när ni checkar in här, för du vill ogärna resa på dig när du landat i lugnet. Om svept av den fluffiga morgonrocken efter spa, ned bäddad på rummet med balkongdörren på glänt eller utsträckt med en drink framför brasan i lobbyn. Nedvarvad, utvilad, mjuk, lugn – och semesternöjd. •

SMÅDALARÖ GÅRD HOTELL & SPA

Spaavdelningen: Fyra olika pooler, bastu i tre varianter, fotspa, avkopplingsrum och egna signaturbehandlingar. Dessutom finns yogastudio, gym, tennis- och padelbana.

Rummen: Rymliga och lantligt lyxigt ombonade i gröna och blå toner med sirligt blommiga tapeter och sött kaklade badrum. En del har balkonger med utsikt över Hemviken.

Maten: Äts på Brasserie & Bränneri.

Ta sig hit: Från Stockholms Central, pendeltåg till Haninge och byte till buss 839.

Mer info: smadalarogard.se.

Missa inte desser terna! Som en perfekt krämig crème brulée eller äppelmousse med kanderade äpplen, hasselnötskaka och cidervinägersocker.

Skärgårdsspa med direktkontakt med havet.

Oasen med hängande dag bäddar och utsikt över utom huspoolen är bästa platsen, du vill aldrig resa dig härifrån.

Skalfria solroskärnor – vår bästsäljare!

• Inget skräp på marken

• Mycket populär och räcker länge

• Utan skal – dubbelt så mycket mat

Istället för att frakta skal i onödan (halva vikten) ser vi till att skalet blir biobränsle!

Handla med hjärtat Ge

fåglarna mat som är eko

I vår webbshop får du tillgång till Sveriges största utbud av ekologisk fågelmat. Att beställa är enkelt och du har dina varor inom 2-3 dagar. Beställ på slattergubben.se eller slå en signal på 0738-32 25 59 om du hellre vill det. Slipp tunga lyft – välj hemleverans med inbärningshjälp.

Omtanken för fåglarna uppmuntrar oss att välja produkter som gör gott för jordbruk och djurliv. Genom att handla hos oss bidrar du till den biologiska mångfalden som fåglarna behöver för att leva och må bra.

Slåttergubben

Snabb leverans

Hjälp med inbärning

2-3 dgr som tillval

Beställ enkelt på slattergubben.se

• Sveriges största utbud

• Leverans 2–3 dagar

• Fri frakt från 65 kg

• Inbärningshjälp som tillval.

stödjer Birdlife Sverige.

Steglits (Carduelis carduelis) Foto: Bee Thalin

Jättemyz på Jacy’z

I GÖTEBORGS NYA SKRAPA

I en 27 våningar hög skrapa intill Ullevi i Göteborg huserar nyöppnade Jacy’z Hotel & Resort, som är lika mycket underhållning och upplevelse som boende. Här inne sjuder det av puls i retroglammig miljö med amerikansk Las Vegas-stil, pool club och cocktailbar 100 meter upp i luften.

text ANNA ZETHRAEUS-FALKIRK

Nu ska Göteborgs anonyma om råde Gårda intill Ullevi få liv med det nyöppnade destinations hotellet Jacy’z Hotel & Resort, modernt byggt på höjden. Bakom satsningen står Ess Group, vars signum är att ta ut svängarna i resorter med lekfulla miljöer och extravagant inredning. Och på Jacy’z slår pulsen redan i taket i den 27 våningar höga skyskrapan.

– Vi vill att du ska kunna komma till Jacy’z flera gånger och få olika upplevelser. Därför skiljer sig alla ytor åt, rummen, restaurangerna och barerna har helt olika karaktärer, förklarar Jacy’z vd Jimmy Olsson, när han i stilmatchande sammetskostym visar oss runt på hotellet.

EN RUNDTUR MED start i den enorma lobbyn, natur ligt vardagsrum och nav, för tankarna till Alice i Underlandet: det öppnar sig nya dörrar till nya världar hela tiden. Inredningen går i amerikansk glammig 60-talsstil med lekfull Las Vegas-känsla. Mättat mjuka färger, linjeglas, trädetaljer och rundade hörn på möblemangen. Överallt finns spexig konst, tittvänliga detaljer som fåtöljer med gorillahuvuden och soffgrupper att dröja sig kvar i.

– Vi har valt att ha två olika boendekoncept som sätter sin prägel på upplevelsen. Att komma hit ska vara lite som när du åker till en storstad och känner att du inte hann med allt, utan måste komma tillbaka, igen, säger Jimmy.

Bor du på Jacy’z ligger rummen på våningsplanen 11–16 och du checkar in på destinationens entré plan. Hotellet i hotellet kallas JQ (Jacy’z Quarters)

Vill du ha hög feststämning utan att behöva lämna hotellet är nyöppnade Jacy’z i Göteborg en perfekt helgdestination.

och rummen ligger på våning 17–18. Gäster som bokat JQ blir mötta i entrén och lotsade upp till två egna våningsplan med lyxig privatklubbskänsla: från mässingsdörren in till den separata lobbyn med cocktailbar i Hollywoodstil med tema från förbudstiden.

Boendet är dock bara en liten del. Detta är en helhetsupplevelse.

– Mat och musik är centralt på Jacy’z, varje yta har en egen spellista, barerna skapar olika atmosfärer och våra tre restauranger har skilda karaktärer.

Archie’s serverar frukost, brunch, lunch och middag från en amerikansk igenkänningsmeny, där alla ska hitta sina favoriter bland klassikerna och har en ”mac ’n’ cheese to die for” enligt Jimmy. Gaby’s är en food-hall med matinspiration från hela världen och med en uppgraderad bricklunch i form av deli. Gogogaga på 26:e våningen är det självklara kvällshänget med asiatiskt kök. Jacy’z alla meny koncept har tagits fram av kocken Frida Nilsson.

– Vi har medvetet överdimensionerat restaurang ernas kapacitet för att locka in matgäster utifrån. Det får inte bli en sömnig resort, vi vill ha livlig stämning och hög puls på kvällen, säger Jimmy.

Nästan lika viktigt som mat och musik är belysning och doft. Lampor i eklektiskt urval skapar mysbelysning och doftsensorer ger varje yta en unik doft som blandas med den ombonade doften från hotellets fyra eldstäder.

Knappar du in våning 27 i de moderna destina tionshissarna kommer du till Pachanga, ett pool

område i Miamistil med stimmig cocktailbar som serverar lobster roll, nachos och coco margarita.

– Vi säger inte spa, eftersom det mer för tankarna till gurkvatten och en stillsam stund, utan kallar det pool club. Här tar man drinkar med snacks och hänger runt poolen utan att behöva viska till varandra, förklarar Jimmy.

INGEN BEHÖVER HYSCHAS och på kvällen höjs musiken, belysningen dimras ned så utsikten över Göteborg i nattljus accentueras och ger en klubb känsla när hotellets gäster i badrockar blandas med festklädda gäster utifrån.

– Jag brukar säga att vi inte är ett hotell – utan en destination som också har rum. Vi vill ha hit folk utifrån så vi får en dynamisk mix av hitresta gäster från alla håll och lokala boende, säger Jimmy.

Från början hette hotellet Jimmyz, uppkallat efter vd:n, men en namntvist satte stopp och i våras änd rades det till Jacy’z. Något Jimmy inte sörjer alls.

– Jag är superglad, för Jacy’z är ett mycket bättre namn. Det är så lyxigt att få vara med från start i ett sådant här projekt så vad det står på dörren kvittar. •

JACY’Z HOTEL & RESORT

Boende: 233 rum. Äta & dricka: Restaurang erna Archie’s, Gaby’s och Gogogaga, cocktail barer och skybar på 26:e våningen.

Pool club: Pachanga med bastu, poolområde, brasrum och cocktailbar. Övrigt: Gym där Coach K håller tre pass per dag, livescen i lobbyn, biljard, shuffleboard, pingis.

Hitta hit: Drakegatan 6, Göteborg, spårvagns hållplats Norra Ullevi. Mer info: jacyzhotel.com.

»Vi brukar säga att vi inte är ett hotell – utan en destination som också har rum.«

Jacy’z andas internationell storstad med ombonad inredning i glammig amerikansk retrostil och utsikt över stadspulsen.

Omtyckt, folklig … eller populär?

Vi människor är sociala varelser som i alla tider har varit beroende av vår flock. Gruppens godkännande har alltid varit livsviktigt för vår överlevnad. I dag tar det sig andra uttryck: strävan efter att vara omtyckt. Allra helst populär.

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

”I

framtiden kommer alla att vara världsberömda i 15 minuter.”

Ett lika världsberömt citat som ofta tillskrivits Andy Warhol, men är ett påstående han sannolikt aldrig yttrade.

Sant är dock att aldrig förr har så många lagt så mycket tid och möda på att få uppmärksamhet och bekräftelse, att bli beundrade eller avundade. Det kommer ständigt nya realityformat och kön till doku såporna tycks ändlös. Och att inte närvara på sociala medier är nästan som att inte existera. Vårt värde mäts i uppmärksamhet.

”popularis”, varifrån det kom till svenskan via franskans ”populaire”. Här finns också roten till ord som ”population”, liksom de nedsättande ”populas” och ”pöbel”.

Så att vara folkkär är att vara populär i ordets mening. Det är inte så lätt att bli. Lasse Berghagen är det säkert. Även Håkan Hellström, Laleh och Sven Bertil Taube. Kanske också Fredrik Lindström. Ja, de är rätt många.

Folklighet kan ha många olika ansikten, som Fredrik Lindström, Laleh, Pewdiepie, Therese Lindgren, Sven-Bertil Taube, Greta Garbo, Greta Thunberg och Lasse Berghagen.

Med ett lite ålderdomligt uttryck handlar det om att bli populär, som kan betyda allmänt omtyckt. Men också på ett sätt som de flesta förstår – som i populär vetenskap eller populärmusik – alltså folkligt eller hett, inne, trendigt.

Ordet ”populär” kommer mycket riktigt från latinets ”populus”, folk, som blev

MEN ATT VILJA vara populär är knappast något nytt. Människan är ett flockdjur, en social varelse, så det har sedan urminnes tider gällt att inte göra sig omöjlig i grup pen. Att bli utsparkad kunde vara en dödsdom. Man kanske kan säga att vi är evolutionärt eller biologiskt programme rade att söka popularitet.

”Man vill bli älskad, i brist därpå be undrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad”, funderar doktor Glas i Hjalmar Söderbergs roman från

1905. ”Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst.”

Att vara föraktad är förstås inte detsamma som att vara populär, men gränsen kan flyta. Popularitet ses gärna som ett mått på framgång, men att många iakttar dig bety der inte att det du gör är särskilt bra. I den digitala tidsåldern är förstås inte 100 000 betraktare att förakta. Bland de populäraste Youtubekanalerna finner man indiska T Series som i skrivande stund uppges ha 222 miljoner prenumeranter, följt av Cocomelon och Pewdiepie med 140 respektive 111 miljoner. I Sverige har Therese Lindgren och familjen Lundell båda passerat miljonstrecket.

POPULARITET MEDFÖR INTE alltid respekt, men det finns ändå gott om exempel vid sidan av Greta Thunberg och Nelson Mandela på att kombinationen kan fungera. Förhandlingsexperten och professorn Lars Johan Åge har skrivit boken Omtyckt (Volante) i vilken han skiljer på två typer av popularitet: en sund och givande som han kallar ”omtyckthet”, och en ytlig som mer handlar om makt och anseende.

Att bli omtyckt kräver äkthet och om sorg om relationer, det behöver inte handla om färdigheter och prestationer, det är inte något som uppstår på beställning och inte kan köpas. Eller, det är kanske inte alldeles sant. En erfaren resenär som ger generös dricks till hotellpersonalen vid ankomst i stället för vid avfärd blir om inte älskad så i alla fall omhuldad. Att vi tycker om den som ger oss pengar må låta lite torftigt, men rymmer en hel del sanning

Den som är älskad av alla är förmodligen en lismare och anpassling som håller med

den han eller hon sist talade med och strömlinjeformar sina åsikter. Uppenbar strävan efter popularitet föder knappast respekt.

Popularitet är hett eftersträvad, trots dess förgänglighet. För de flesta – med undantag för till exempel Rolling Stones – falnar uppmärksamheten, särskilt i en tid när det nya ständigt väller över oss med global räckvidd.

Popularitet kan också vara tveeggad beroende på vilken krets man vill tillhöra. Så kallat seriösa författare som plötsligt säljer väldigt bra tappar i kulturell status, och aka demiker med en alltför inkluderande attityd beskylls för att ”apa sig i folkparkerna”.

Och många har smakat kändisskapets förbannelse: att plötsligt vara allmän egen dom, någon som alla har en åsikt om, bli igenkänd överallt, bli tilltalad, krävd på selfies, undra om vännerna är vänner eller bara solar sig i glansen. Det var inte så det var tänkt när karriären tog fart.

DÅ HAR VI inte berört vad popularitet kan göra med en människas självbild och pretentioner på omvärlden. För att inte tala om skadeglädjen när någon som stigit till stjärnorna brakar ned i backen. Ett gammalt råd är att vara vänlig mot människor på din väg upp, så de är vänliga mot dig på din väg ned. Eller mer populärt uttryckt: ”De tår du trampar på i dag kan hänga ihop med den röv du måste slicka i morgon.”

Somliga låter sig omslutas och njuter av populariteten, andra skyggar, isolerar sig, drömmer om glömska. För till exem pel Greta Garbo blev tillbakadragenheten en del av en myt som lever kvar långt efter att rampljuset slocknade. •

ONCE UPON A TIME …

I tv-historiens gryning, det vill säga 1967, när det bara fanns en tv-kanal och alla tittade på Hylands hörna, kunde syskonen Åman från Dingtuna – tolv, tio och sex år gamla – göra succé och ge ut en singel med låten Ge mig 4 minuter och 20 ampere: Ge mig 4 minuter/och 20 ampere/ska ni se att jag är/ inom kort populär. Inom 4 minuter/har jag mitt mål/jag har blivit er nya idol!

DOKUSÅPANS FÖDELSE

Serien Den svenska dokusåpan (SVT Play) är en kavalkad av människor och incidenter, från det på sin tid utskällda Expedition: Robinson via Big Brother och fylleorgierna i Kungarna av Tylösand, till exempelvis Wahlgrens värld och skanda lerna kring sexuella övergrepp i Paradise Hotel. Den gemensam ma nämnaren är att alla vill synas, till nästan vilket pris som helst.

»Att vara föraktad är förstås inte detsamma som att vara populär, men gränsen kan flyta.«

Popularitet på helt skilda sätt: influencerparet Jocke och Jonna Lundell och fredspristagaren Nelson Mandela.

Engagemang

Jämtland Härjedalen

boende och nya vänner? Att flytta till en ny plats kan kännas som ett stort beslut, vi förstår det. Flera av oss som jobbar med Ta steget har själva gjort flyttresan och suttit med precis samma funderingar som du kanske gör just nu. Och ja, oftast löser sig allt på bästa sätt när du väl bestämt dig.

Det ska vara enkelt att flytta till drömlivet* i Jämtland Härjedalen. Just därför finns tasteget.nu och magasinet Ta steget. Magasinet beställer du kostnadsfritt genom att maila namn och adress till hej@tasteget.nu, och på vår sajt får du personlig flyttvägledning och lär känna den plats vi kallar hemma.

Mässing och glas är material som dominerar på de klassiska lamporna som tillverkas i Karlskrona Lampfabrik.

Ljusare tider i lampfabrken

Under lång tid fick de kämpa för att överleva – nu är efterfrågan på deras klassiska lampor större än någonsin. Karlskrona Lampfabrik på Pantarholmen har drivits av samma släkt i över ett århundrade. Här sker tillverkningen med hantverket i fokus, med samma maskiner som använts sedan sekelskiftet.

text MARIA BARD foto FREDRIK HJERLING

AKTIVA RESOR

Ett roligare sätt att resa

Att komma närmare resmålets dofter och färger till fots eller på cykel är ett roligare resande! Det är inga kraftprov om du inte vill, för vi har aktiva resor inom alla svårighetsgrader.

Vi har bara välkomponerade och kompletta resor

Vår vardag är som ett snyggt vykort och det vill vi dela med dig. Allt är noga utvalt och väl beprövat under många år då vi varit störst på vandrings- och cykelresor. Vi har inga resmål som inte också är våra egna favoriter.

Gäster

som återkommer igen och igen

En aktiv resa innebär en fin gemenskap på leden och runt middagsbordet efter dagens tur. Att röra på sig i grupp med erfaren färdledare är ett oslagbart sätt att uppleva mer av världen.

Vandring på Mallorca 22 apr, 30 sep

Vandring på Amalfikusten 29 apr, 6 maj, 9 sep, 23 sep, 30 sep

Vandring vid Gardasjön 6 maj, 23 sep, 30 sep

Cykla mellan italienska vingårdar 9 maj, 12 sep, 26 sep

Vinvandring i Piemonte med Barolo 13 maj, 16 sep

Vandring i Val Gardena 17 jun, 24 jun, 1 jul, 8 jul, 26 aug

Cykla från Barolo till Sanremo 20 maj, 16 sep, 30 sep

med arbetsgruppen på en aktiv (och roligare) konferens!

DET ÄR ROLIGARE MED EN AKTIV SEMESTER!

Att kliva in i fabrikslokalerna från 1899 som ligger på Pantarholmen i Karlskrona är lite som att göra en tids resa. Det brummar, bankar och gnisslar när hantverkare i overaller arbetar med maskiner som har över 100 år på nacken. På väggarna visar blå emaljskyltar vägen till avdelningar som verkstadshallen, slipen, lödningen och monteringen. Här tillverkas delar av mässing, glas och kablar som slutligen monteras ihop för hand till lampor som har anor som sträcker sig tillbaka till 1880-talet. Och intresset för deras klassiska lampor är nu större än någonsin. Fabriken som under lång tid fört en tynande tillvaro har dubblerat sin omsättning flera år i rad.

– Vi ser att fler kunder värdesätter produkter som har en historisk bakgrund. Det finns också en ökad miljömedvetenhet som handlar om att man vill veta var och hur det man köper är producerat, berättar Valdemar som är den femte generationen Skantze som driver Karlskrona Lampfabrik.

HISTORIEN TAR SIN början under den andra hälften av 1800-talet. Den nya uppfinningen fotogen lampan kom till Sverige och till skillnad från talg ljus och oljelampor spred den ett starkt sken som räckte över en större yta. Den skingrade inte bara mörkret i de svenska hemmen, utan innebar en revolution som gjorde att både läskunnighet och den industriella utvecklingen tog fart. Några som tidigt såg potential i uppfinningen var sjökaptenen Herman Skantze och hans kusin, som år 1884

»Fler kunder värdesätter produkter som har en historisk bakgrund och man vill veta var och hur det man köper är producerat.«

Lampfabriken tillverkar också kopior av gamla armaturer till miljöer som Stockholms Centralstation och Grand Hôtel i Stockholm.

begav sig till örlogsstaden Karlskrona för att grunda Sveriges första lampfabrik. De blev snart huvud leverantörer av lampor till den svenska örlogs flottan och år 1897 tilldelas de kunglig guldmedalj för sina fotogenarmaturer på den stora industri mässan på Djurgården i Stockholm. De goda tiderna fortsatte ungefär fram till första världskriget då fotogenlampan konkurrerades ut av glödlampan.

– När försvaret lade beslag på all olja under några år gick skiftet till glödlampor väldigt snabbt, berättar Valdemar och fortsätter:

– I Sverige var vi ensamma om den avancerade fotogenbrännartekniken, men konkurrenssituationen blev en helt annan när elektriciteten tog över.

En nästan 100-årig period av successiv nedgång

påbörjas för fabriken. Mellan 1950- och 1980-talet innebär till exempel skattepolitik och rationalise ringar inom industrin att många småskaliga indu striföretag försvinner. Under 1990-talet kommer importen från låglöneländerna i Asien vilket för svårar situationen ännu mer. Valdemars pappa som tog över vid den här tiden får kämpa med att hålla verksamheten i gång.

– Intresset för svenskt hantverk var verkligen i botten. Miljöfrågan var det i princip ingen som pratade om, säger Valdemar.

MEN TROTS ATT samhället runt omkring dem för ändrades har fabriken fortsatt att tillverka sina lampor på samma sätt. Det handlade dels om stolthet, att man inte ville göra sämre produkter, dels om att man inte hade råd att investera i ny utrustning, berättar Valdemar. När han tog över efter sin pappa år 2006 lät han sig inte avskräckas av det senaste 100 årens svårigheter. I stället såg han en potential i hantverket.

Med gamla produktkataloger till sin hjälp gick han igenom sortimentet för att återställa sådant som rationaliserats bort och för att höja kvaliteten ytter

»I dag är det få som ser 90-talets slit-och-släng som en väg framåt.«

Delarna monteras ihop för hand till lampor som har om har anor som sträcker sig tillbaka till 1880-talet.

Efter uppsvinget i försäljningen har man kunnat köpa tillbaka sina gamla fabrikslokaler, de som Valdemar Skantzes pappa sålde för att klara de svåra åren.

ligare. I dag består en tredjedel av deras produktion fortfarande av fotogenlampor och elarmaturen går i samma klassiska stil. Många känner förmodligen igen bankirmodellen som med sitt gröna glas och mässingsfot ofta förekommer i läsesalar. Fotogen lampan Lyckeby med sin karakteristiska bläckplåt ser likadan ut som när den kom ut i handeln i slutet av 1800-talet. Materialet till produkterna väljs ut noga. Mässingen köps främst in från Italien och Tyskland och ingenting inhandlas utanför Europa.

– Den inriktning som jag styrde in företaget på byggde mycket på vad jag själv gillar: kvalitet, tradition och en klassisk estetik. Då var jag kanske före min tid, men i dag är det få som ser 90-talets slit-och-släng som en väg framåt, säger Valdemar.

VI GER OSS ut till verkstadshallen där de gamla maskinerna står med fönsterutsikt över det blänkande havet och Karlskronas skärgård. Leif Egesand som har arbetat i fabriken i 16 år visar oss

Inriktningen byggde mycket på vad jag själv gillar: kvalitet

till en av de äldsta som använts sedan slutet av 1800-talet. Han sätter fast en mässingsdel i den stora kolossen som med ett smattrande ljud gallrar ur ett kronmönster som ska sitta runt brännaren på Karlskronalyktan.

– Man får gå mycket på känsla när man jobbar med det här maskinerna. Det finns inget som går av sig själv, säger han.

VID EN ANNAN avdelning arbetar Zhera Pejanovic med att pensla gips på Koholmen – en lokförar lampa som funnits med sedan slutet av 1800-talet, men som fick sitt stora genomslag när fabrikör Björn-Orvar Skantze relanserade den i flera färger på 50-talet.

– Det här är fina grejer. Jag har köpt Koholmen i present till både släktingar och vänner, berättar hon.

Kunderna är framför allt unga personer med engagemang för miljöfrågan och som tilltalas av den tidlösa designen. Inredningstrenden har gått från vitt och fräscht till en mer ombonad stil, där färg och form och inte minst mässing uppskattas, berättar Valdemar. Framgångarna har inneburit att de haft råd att köpa tillbaka sina gamla fabrikslokaler på Pantarholmen, som Valdemars pappa sålde för att klara de svåra åren. Nu pågår ett intensivt arbete med att återställa miljön till hur den såg ut under 1800-talet. På gården ska det anläggas en trädgård och startas upp ett kafé. En del av lokalerna ska också byggas om till museum, där historien om lamporna och familjen berättas. Förhoppningen är att fabriken ska bli ett besöksmål i sig.

– Vi vill visa att lamporna verkligen tillverkas här. Folk blir ofta förvånade när vi berättar det. •

KARLSKRONA LAMPFABRIK

I örlogsstaden Karlskrona finns Sveriges första lampfabrik, grundad 1884, som fortfarande ägs och drivs av familjen Skantze. Adress: Långgatan 11 A i Karlskrona.

Mer info: lampfabriken.com.

Försäljning: Finns inte i själva fabriken, men däremot finns en egen butik, Karlskrona Byggnadsvård & Inredning, i fabrikens gamla disponentbostad, med en egen ingång mot Långgatan.

Mer info om butiken: karlskronabyggnadsvard.se.

»

, tradition och en klassisk estetik.«

Aktiva upplevelser året om

I Destination Läckö-Kinnekulle möter du storslagen natur, en idylilisk skärgård och över 400 miljoner års historia!

NATURSKÖNA VANDRINGSLEDER CYKLA MTB PÅ KINNEKULLE

Följ med på en resa djupt in i Sveriges fascinerande natur- och kulturarv. Att vandra i Destination LäcköKinnekulle bjuder in till naturskön vandring bland skärgårdsidyll, trollbindande skog och historiska besöksmål så som Läckö Slott och Stora Stenbrot tet i Hällekis.

TIPS PÅ SPÄNNANDE VANDRINGSLEDER

Signaturled Kinnekulle 48 km Kan med fördel delas upp på flera etapper.

Biosfärleden

Läckö Slott-Mariestad 140 km. Uppdelad i nio etapper.

Vare sig du är ute efter en enklare cykeltur eller en större utmaning bland krävande stigar och branta backar, erbjuder Kinnekulle något för dig. På ”det blommande berget” finns fem olika MTB-leder av olika svårighetsgrad som passar såväl nybörjare som erfaren cyklist. Vilken led väljer du?

En plats

”

ibland de märkvärdigaste i riket.

Så beskrev en imponerad Carl von Linné Kinnekulle år 1746. Gå i Linnés fotspår och besök Destination Läckö-Kinnekulle! Fler tips och inspiration hittar du på www.lackokinnekulle.se eller via QR-koden!

»Könet sitter framför allt i själen och hjärtat«

När Ann-Christine Ruuth under tidigt 60-tal gick till läkaren var kunskapen om transpersoner ännu lägre och hon skickades hem med lugnande.

Hon föddes som Åke, men i dag är hon Ann-Christine. Det har varit en lång resa hit, allt annat än enkel och okomplicerad. Men hon känner sig inte som en trans person, utan som sig själv. För att gå från man till kvinna kändes inte som att komma ut. För Ann-Christine Ruuth blev det som att komma hem.

text LINDA NEWNHAM foto FREDRIK HJERLING

hår & make up LISA GRANQUIST

Det var en gråkall september dag 2017 som det hände på Dentralstationen i Stockholm. Ann-Christine Ruuth stod på perrong tolv och väntade på tåget som skulle ta henne hem till Småland. Hon är inte den som brukar gå fram till främlingar, men som av en ingivelse började hon just den här dagen prata med kvinnan som stod intill. Samtalet flödade fritt, och stunden tills tåget körde in på stationen kändes plötsligt alldeles för kort. De kom senare att hamna i samma vagn, men tåget var så fullt att de inte fick tillfälle att fortsätta samtalet. Men dagen därpå hade Ann-Christine ett mejl i sin inkorg: ”Hej, det är jag, den gråhåriga hem längtande kvinnan från perrongen.”

Det blev början på tre veckors mejlande – och en fantastisk kärlekshistoria. Tre veckor senare kom denna Lina på besök, ”att hon älskade mig och jag henne var fullkomligt glasklart”. Sommaren därpå vigdes paret i Peterskyrkan i Lund av Ann-Christines vän och före detta kollega Anna.

– Aldrig hade jag väl trott att mitt liv skulle bli så här bra, att jag skulle få leva som Ann-Christine och dessutom hitta kärleken. Hade du frågat mig bara några år tidigare hade jag viftat bort det som en fantasi, en illusion, säger Ann-Christine.

VI SES EN tidig morgon på Freys Hotel i Stockholm, ett stenkast från ovan nämnda tågstation, för att prata om Ann-Christines resa från en manlig värld, där hon gick under namnet Åke, var pappa till tre flickor och verkade som kyrkoherde, till platsen där hon är i dag.

Vad döttrarna kallar henne hemma är lite olika. ”Ibland säger de Ann-Christine och ibland pappa. Jag är ju deras pappa.”

ANN-CHRISTINE

RUUTH

ÅLDER: 70 år.

FAMILJ: Hustrun Lina, tre vuxna döttrar, fem barn barn, två bonusdöttrar samt labradoren Elsa.

BOR: I Skåne. GÖR: Föreläsare, författare och pensionerad präst.

AKTUELL: Med boken Jag kom inte ut, jag blev mig själv (Norstedts) och föreläsningen Man eller kvinna och allt däremellan!

Till slut kände jag att jag måste ta mig rätten att bli mig själv.

Hon använder inte det vanliga uttrycket att komma ut, utan hon betonar att hon blev sig själv. Därav titeln på självbiografin: Jag kom inte ut, jag blev mig själv.

Många av oss lärde känna Ann-Christine via dottern Esters Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine, som 2020 blev filmen Min pappa Marianne med Rolf Lassgård i huvudrollen. Ann-Christine minns hur Rolf Lassgård inför inspelningen frågade henne hur en transperson är, varpå hon svarade att det har hon ingen aning om.

– Vill man veta mer om vad trans är, så kan man googla, men Rolf Lassgårds fråga var omöjlig att svara på, för vi är som alla andra – olika. Jag känner mig heller inte som en transperson, utan som mig själv.

LÄNGTAN EFTER ATT få vara flicka eller kvinna föddes tidigt.

– Känslan kom under puberteten när det blev mer påtagligt vad man som pojke har mellan benen. Jag lånade mammas underbyxor och fyllde upp dem med bomull, det kändes bättre. Och jag

minns hur avundsjuk jag var på flickornas fina vita klänningar på konfirmationen, när jag själv tvingades ha vit nylonskjorta och smal, svart slips.

En gång avslöjade hon sina funderingar för sin mamma, i hopp om hjälp, men mamman viftade bort sonens tankar.

– Jag har inget minne av att hon sade något för dömande, men hon avvisade mig tydligt i ett läge där jag sökte hjälp, vilket jag tror kom att prägla vår relation. Jag var ofta irriterad på henne. Så här i efterhand kan jag förstå mamma, hon visste väl inte vad hon skulle göra med informationen.

Nej, vi får inte glömma att det här var en helt annan tid, tidigt 60-tal, där kunskapen om trans personer var lägre än låg. Så när Ann-Christine senare gick till läkaren för att få hjälp skickades hon hem med lugnande.

– Länge trodde jag själv att jag led av något slags defekt. Jag växte upp i en kristen familj, och hade en övertygelse om att riktiga kristna inte fick vara på det här sättet, att det var syndigt.

Ann-Christine kom att utbilda sig till präst. Hon träffade kärleken tidigt, och gifte sig vid 21. I en tro om att man måste vara fullständigt ärliga

mot varandra i ett äktenskap erkände hon sin hemlighet för sin blivande fru – som svarade med tystnad. Vid 23 fick paret barn. Åke blev pappa. De kom att få totalt tre döttrar, och småbarnsåren beskriver hon som både upptagna och ganska lyckliga, så som det kan vara när vardagen tar över.

– Jag tyckte också mycket om jobbet som präst. Det är ett jobb som aldrig tar slut, man är alltid präst och finns till för andra. Så längtan under de åren gjorde sig inte lika starkt påmind, även om den kom i skov.

Det var när familjen under några år bodde i Zimbabwe som hon för första gången läste i en bok om två kvinnor som föddes som pojkar.

– Det var som en uppenbarelse! Jag som alltid hade trott att jag var ensam med det här.

Även den gången försökte hon prata med sin fru, som reagerade starkt och i princip sade till Ann-Christine att hon måste skärpa sig: ”Hur tänker du, vi har två små barn och bor i ett främmande land, och nu ska du bli kvinna?”

– Jag gissar att hon blev rädd, det hade kanske jag också blivit.

VÄL HEMMA IGEN kom Ann-Christine att bli en upp skattad kyrkoherde, men samtidigt som hon stöttade andra försökte hon ”bota” sig själv, bland annat genom att be Gud om hjälp. Och precis som vissa gay-killar kan vara homofobiska innan de kommer ut var Ann-Christine starkt emot trans.

– Inte så att jag höll några fördömande predik ningar, men på en fråga hade jag sagt att det inte är vad Gud vill. Det kunde jag säga om mig själv inom mig själv också. Internaliserad transfobi, kallas det.

TRE SAMHÄLLS FÖRÄNDRINGAR …

… Ann-Christine hoppas på, som skulle underlätta för transpersoner.

√ Bättre vård. Som det är nu är det cirka 2,5–3 års väntetid att ens få komma till ett utredningsteam.

√ Juridisk förenkling. Att det blir möjligt att ändra sin ju ridiska könstillhörighet utan krav på utredning. Köns tillhörighet är en personlig fråga, den borde ingen annan bestämma över.

√ Ökad kunskap om transpersoner. Det krävs i samhället för att fler av oss ska kunna leva och vara som man är. Ingen ska behöva stuva undan sig själv och sitt liv.

Kyrkan kan vara en konservativ institution. Har Gud och kristendomen hjälpt eller stjälpt dig i den här processen?

– Jag känner en konflikt i förhållande till kyrkan, där jag så småningom blev diskriminerad och hanterad med tystnad, det var därför jag slutade min anställning där. Men när jag ser tillbaka är det Gud som har hjälpt mig hålla ut när det varit som allra svårast. Varför ville du så hjärtligt gärna bli av med längtan, varför inte hänge dig åt den i stället? – Jag var livrädd för att bli karikatyren av en transperson, så allt som ens andades kvinnligt var jag emot, som när min fru föreslog att jag skulle använda lotion på min torra hud. Aldrig i livet! Då hade jag öppnat dörrarna till det okända. År 2010 kom hon ändå till slut till ett vägskäl, där enda alternativet var att bli sann mot sig själv. – Jag mådde väldigt dåligt. Man ska vara försik tig med ordet ”ångest”, men jag kände ofta en stark oro. Och med risk för att låta lika högstämd som Kay Pollack så kände jag ett slags uppfordran, man har en förpliktelse mot sig själv och det liv man har fått att bejaka det.

»Aldrig hade jag väl trott att mitt liv skulle bli så här bra, att jag skulle få leva som Ann-Christine och dessutom hitta kärleken.«

När Ann-Christine skulle berätta för sina kolleger att hon inte längre var Åke blev det till en början ibland rörigt. ”Man måste förstå att jag var präst, och när någon ska begrava sin farmor så måste hen få stå i centrum, jag ville inte ta fokus i den stunden.”

Varför kom du till den punkten just då?

– Det var nog en rad faktorer. Dels var jag inte opåverkad av samhällsutvecklingen, där det ändå hänt en del positiva saker, dels hade mina föräldrar gått bort och barnen blivit stora och flyttat ut.

ANN-CHRISTINE BÖRJADE MED att gå till en kurator, där hon för första gången fick formulera sina käns lor, för helt ärligt visste hon inte ens själv om det handlade om en vilja att klä sig i kvinnokläder eller att vara kvinna.

– Jag minns fortfarande hur jag satt där och stammade, skrattar Ann-Christine. Men hon speg lade mig, ifrågasatte mina egna fördomar och idéer om hur andra skulle reagera.

Den 2 augusti 2010 gick hon för första gången ut genom dörren som Ann-Christine, hon gick först till sin kurator och sedan en sväng på staden i Malmö – och upptäckte till sin förvåning att ingen brydde sig, folk hade nog med sitt. Sakta berättade hon sedan om Ann-Christine för en välvald person i taget. Ingen hade anat något. Till slut var det dags att prata med döttrarna.

– Att berätta för mina barn är det svåraste jag har gjort. Jag hade ju hört om andra som förlorat kontakten med sina familjer. Jag hoppades att döttrarna skulle vara okej med mitt beslut, men där var jag lite naiv, mina förhoppningar var inte så verklighetsförankrade. Precis som jag hade behövt tid, så behövde de få bearbeta saken.

Ja, så mycket som hon själv ville lämna Åke bakom sig, så fanns det en sorg däri för anhöriga. Din dotters bok heter Min pappa Ann-Christine. Vad kallar dina barn dig?

– Det är lite olika, ibland säger de Ann-Christine och ibland pappa. Jag är ju deras pappa. Ester har fått en del ilskna mejl av transaktivister som säger att hon borde byta titel på boken, ”hon är ju ingen pappa”. Men de ska fullständigt strunta i vad vi kallar varandra i vår familj. De får kalla varandra vad de vill i sina familjer.

Hon berättade även för sina kolleger, men i ungefär två år kom hon sedan ändå att leva ett dubbelliv som både Åke och Ann-Christine, trots att det tog emot att vara Åke.

VAD FÅR MAN FRÅGA?

– Det var rörigt, men man måste förstå att jag var präst, och när jag skulle möta människor inför en begravning eller ett dop funderade jag på hur det skulle bli för dem. När någon ska begrava sin farmor så måste hen få stå i centrum, jag ville inte ta fokus i den stunden. Men det var oerhört job bigt att hela tiden göra avkall på sig själv.

Runt en transperson finns ofta många frågor men ofta är den första frågan – vad är okej att fråga en transperson och inte? Ann-Christine ger sin bild: ”Min första tanke är: Varför måste man fråga så himla mycket över huvud taget? När du möter okända människor generellt, brukar du då inleda en frågesport? Nja, man pratar väl lite allmänt om jobb och väder –men frågar sällan vad personen mitt emot har mellan benen. Och du går säkert sällan fram till en kvinna och frågar ’Är de där brösten dina?’ En bra tumregel tycker jag är: fråga inte det du inte vill att någon annan ska fråga dig. Ha lite vanligt hyfs.”

»Att berätta för mina barn är det svåraste jag har gjort.«

bästa

känner

3 X VANLIGASTE FRÅGORNA

När Ann-Christine Ruuth reser landet runt med sin föreläsning Man eller kvinna och allt däremellan! avslutar hon med en frågestund. Här är de tre vanligaste frågorna och hur AnnChristine brukar svara.

Varför heter du Ann-Christine?

”Min mormor hette Annie och min mamma Anna Maria, så Ann låg nära. Av pappas kvinnliga släktingar hade jag ofta hört talas om faster Kristin. Ann och Kristin blev Ann¬-Christine. Fast namnet var inte det viktigaste.”

Känner du dig som en kvinna nu?

”Mitt enkla svar är att jag har ingen aning. Jag vet inte hur en kvinna känner sig, och jag har inte träffat någon annan kvinna som riktigt kan svara på det heller. I bästa fall känner man sig som sig själv. Beviset på det är väl att när allt faller på plats, så behöver man inte längre göra sig till, man bara är.”

Är du lesbisk?

”Mitt svar är att jag inte brukar definiera mig på det sexuella området även om jag alltid har dragits till kvinnor. Men det är en vanlig miss uppfattning att blanda ihop könsidentitet och sexuell läggning.”

Till slut bestämde hon sig för att ställa sig framför församlingen som just Ann-Christine.

– Till min förvåning var det ett slags befrielse för folk. Genom att jag fick friheten att leva som jag vill, gavs de också friheten till ett större levnadsutrymme.

ANN-CHRISTINE, SOM SKILJDE sig från flickornas mamma 2013, berättar i sin bok att hon gått igenom såväl hormonbehandling som könsbekräftande kirurgi, för att till slut få en kropp som bekräftar henne, men säger samtidigt att hon är trött på folks fokus på själva operationen.

– Könet sitter inte bara mellan benen, framför allt sitter det i huvudet, själen och hjärtat.

Hon säger att även åldern har varit av godo. Ja, hon liksom många av oss ser fördelar med att kliva in i tantåldern.

– För kanske första gången gillar jag det jag ser i spegeln, och kan konstatera att åldern har sina förtjänster. Kroppsliga skavanker är något man närmast förväntar sig hos en kvinna på 70.

I din bok skriver du väldigt lite om de trakasserier som många transpersoner vittnar om. Varför?

– Jag har tack och lov varit väldigt förskonad från det, men transpersoner är en utsatt grupp som ofta förlöjligas och förminskas. Det finns ju anledningar till att det tog mig ett halvt sekel att våga bli mitt verkliga jag. Jag reagerar på att trans personer ofta i medierna beskrivs som lögnare, att de hittar på. Tv-programmet Svenska nyheter hade till exempel i höstas ett program där man drev med unga transpersoner och deras föräldrar. Varför gör man så mot en redan sårbar grupp?

Så är du kvinna nu?

– Både ja och nej. Om vi utgår från biologin så är svaret nej. Jag har inte gjort någon analys, men har inte anledning att tro att jag har annat än XY-kromosomer, och jag har heller inte erfarenheten av att vare sig ha mens eller hamna i klimakteriet. Rent socialt har jag större delen av mitt liv levt som man, med alla fördelar det ger i form av att bli lyssnad på. Men nu är jag Ann-Christine, och känner mig tillfreds, ja, rent av lycklig över det. •

Vill man veta mer om vad trans är, så kan man googla menar Ann-Christine. Hon har själv svårt att svara på frågan om hur en transperson är. Själv känner hon sig bara som sig själv.

»I

fall

man sig som sig själv. Beviset på det är väl att när allt faller på plats, så behöver man inte längre göra sig till, man bara är.«

Vi skräddarsyr gärna för ditt företag!

Förbättra arbetsmiljön tillsammans!

När chefer och skyddsombud jobbar med arbetsmiljöfrågorna tillsammans ger det bättre effekt. En bra start är att gemensamt gå utbildningen BAM – Bättre arbetsmiljö för att få grundläggande kunskaper om arbets miljö. BAM finns både som lärarledd utbildning och som webbutbildning med stöd av handledare.

Anmäl er på prevent.se/BAM

Svettkultur

MED HÄLSOEFFEKT

Vad kan passa bättre i vintermörker, inflation och kristider än bastu? Livets rum där vi möts avklädda och svettiga i hettan – som jämlikar. Från norr till söder. Och förutom njutningen finns en hel rad hälsoeffekter.

Historiskt har bastun använts praktiskt, att föda barn och röka livsmedel i. Nu bastar vi för njut ningen – och en bättre hälsa.

FOTO: HANS BERGGREN/JOHNÉR

Med tanke på hur mycket av det njut bara här i världen som är antingen ohälsosamt, dyrt, svåråtkomligt eller förbjudet, är det skönt att bastun finns. Där i hettan och dunklet finner många djupt och välgörande välbehag för både kropp och psyke. En yttre och inre rening. Kanske frihet.

Det är bara i Sverige och Norge man säger ”bastu”. Ordet är en förkortning av ”badstuga” eller på norska: ”badstue”. I resten av världen är det finskans ord ”sauna” som gäller för bastu. Badstugor före kom i Sverige redan på 1200-talet men småningom ansågs de osedliga och förbjöds. I Tornedalen och bland inflyttade finnar fortsatte man med ångbad, men det dröjde till efter andra världskriget innan bastur blev på modet igen.

På den svenska landsbygden var det på 1700och 1800-talet vanligt att man badade bara en gång om året, till jul. Och en bastu på gården brukades i stället för andra praktiska ändamål som rökning och torkning. Överdrivet tvättande ansågs ohälsosamt. Den tidens kroppsodörer varken kan eller vill vi föreställa oss.

MEN MÄNNISKOR HAR njutit av svettbad i årtusenden – i grottor, tält och hus. Spår finns på Orkneyöarna, i Nordamerika, i Japan och Kina och förstås hos greker och romare. Nu förknippas saunan med Finland. Där är den en del av den kulturella identi teten, hade en viktig roll i Kalevala-eposet och gavs världsarvsstatus 2019. ”Bastudiplomati” odlades av bland andra Finlands gamle president Urho Kekkonen som ett sätt mötas på ett mer avspänt sätt. Nästan alla badar bastu. Också smålägenheter i hyreshus kan ha en sauna.

Bastun kan ses som den klasslösa fristaden, en omhuldad och romantisk bild. Och visst, nakna och svettiga där i hettan förefaller vi jämlika, men det varar oftast bara till omklädningsrummet.

Historiskt har saunan inte bara varit en plats för bad och njutning. Man födde i bastun och där svepte man de döda, den var sjukstuga, man rökte livsmedel och torkade lin, avhandlade viktiga frågor. Pojkar blev män när de besteg den högsta och hetaste laven. I krigstid hade finska soldater en fördel tack vare mobila fältbastur, då de fick tillfälle att hålla sig rena och syna sina kroppar.

Ursaunan är rökbastun med rötter i ryska Karelens jordbastur. Man eldar kraftigt i timmar under rösugnens sten. Då bastun saknar skorsten blir den rökfylld och väggarna täcks av sot. Så vädrar

VINTER PÅ DALAVIS

Vintern i Dalarna är allt och lite till. En magisk fjällvärld, familjevänliga skidanläggningar och gott om preparerade spår för längdskidåkning. Med naturen runt knuten är äventyret alltid nära. Vandra med snöskor i pannlampans sken, gör en topptur eller susa fram med hundspann. Krydda vintern i Dalarna med kultur, tradition och stämningsfulla högtider. Upplev hantverket, den lokala maten och värmen från en sprakande brasa. visitdalarna.se

BASTU SOM KULTUR

Jo, det finns förstås en egen akademi. Svenska bastuakademien bildades 1988 och har sin bas vid Kukkolafor sen utanför Haparanda. Verkar för spridning och utveckling av bastukul turen. Instiftat Nationalbastudagen som firas andra lördagen i juni. Mer info: bastuakademien.se.

2:a lördagen i juni firas Sveriges Nationalbastudag. Men bastar gör vi lika gärna året om.

BASTU I FYRA VÄDER

STRECK

NORR

Kukkolaforsen utanför Haparanda. Bastumuseum, hotell med mera. Bybastu med plats för 65 personer. Mer info: kukkolaforsen.se.

SYD

Pålsjöbaden i Helsingborg. Klassiskt kallbadhus kärleksfullt återuppbyggt efter stormskador. Skilda nakenbad, torr- och våtbastu med utsikt över Öresund och Helsingör. Mer info: helsingborg.se/ palsjobaden.

VÄST

man ut röken innan det är dags att gå in i en sval bastu som blir varm när de heta stenarna begjuts med vatten. Det kallas att ”kasta bad”, finskans ”löyly” betecknar både skopandet och ångan. Det är god bastuetikett att fråga andra badare innan man öser på mer vatten.

Men uppförandekoderna eroderar. Att vara naken inför andra kan kännas problematiskt för många. Inte minst bland unga och i badhusbastun behåller tonårskillar ofta kalsongerna på under badbyxorna. Något som inte tolereras bland bastu konnässörer, som efter rökbastubad och en uppfriskande omgång med späda björkruskor doftar gott om hela kroppen av tjära och tvålämnet som björklöven avsätter.

Efter rökbastun kom den vedeldade med skorsten och ugn med sten ovanpå, så småningom elektrifierad men utan björkvedens speciella hetta och doft. Man talar om våt- eller torrbastu, men ortodoxa bastuälskare avfärdar gärna torrbastu som hotellens torkrum för fuktskadade exemplar av Dagens Industri. För dem är ångan själva själen i bastubadet.

ANDRA BASTUVARIANTER ÄR till exempel så kallad aufguss- eller arombastu, liksom infraröd bastu som är ett slags mikrovågsugn i rumsformat där kroppen blir varmare än den omgivande luften. I dimman i

en ångbastu är luftfuktigheten så hög att svetten inte dunstar, och då kan temperaturen vara lägre.

Mellan och efter bastubaden finns många valmöjligheter – dusch, dopp i sjön, rulla sig i snö eller stiga i en vak – allt efter situation och lynne.

Lämplig värme i en bastu är 65–70 grader. En del vill ha det varmare, somliga mycket varmare. Vid bastu-VM i Heinola 2010 nådde man 110 grader, men det slutade i tragedi och stopp för vidare machotävlande. Ryssen Vladimir Ladysjenskij dog, och den femfaldige världs mästaren, finländaren Timo Kaukonen, fördes till sjukhus med brännskador. Vittnen såg huden falla av de tävlandes kroppar.

Njutningen i bastubadet är egentligen kroppens reaktion på värmestress, där endorfiner frigörs. Det slags kroppsegna morfin som också kickar in vid hård träning.

DE FLESTA STUDIER kring bastuns hälsoeffekter –och i synnerhet om de är utförda i Finland – visar att det är nyttigt på en rad olika sätt. Urho Kekkonen-institutet har funnit många goda effek ter, och studier vid Östra Finlands universitet visar att risken att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom är dramatiskt mycket lägre för den som bastar fyra till sju gånger i veckan än för den som bara bastar en gång i veckan eller inte alls. Här måste man

Kallbadhuset Varberg. Olika bastur i anrikt badhus som återuppstått flera gånger efter våld samma stormar. Njut och blicka ut över Kattegatt. Mer info: kallbadhuset.se.

ÖST

Finnhamn

i Stockholms skärgård. Vandrarhem, stugby, tältplats samt en bastu vid havet som nu är under renovering. Mer info: finnhamn.se.

CENTRALT

Stockholm. Mitt i staden, längs Drottninggatan finns det klassiska Centralbadet från 1904 med fem olika typer av bastubad. Mer info: centralbadet.se.

»Lämplig bastuvärme är 65–70 grader. En del vill ha det varmare och vid bastu-VM i Heinola 2010 nådde man 110 grader.«

FOTO: MICHAEL JÖNSSON/JOHNÉR

FOTO: SHUTTERSTOCK

GE-BORT-BOK

OM BASTU!

Bastu, av Jens Linder och Stefan Wettainen (Polaris), är en bred och djup genomgång i text och bild av bastuhistoria och dess kultur, traditioner, hälsoeffekter samt mycket annat som rör det urgamla och vitt spridda svettbadandet. En bra julklappsbok för bastuälskare i alla åldrar.

dock reservera sig för att andra livsstilsfaktorer också har betydelse.

Hans Hägglund är professor i hematologi och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset –liksom hängiven bastubadare och ledamot av Svenska bastuakademien. I Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa tar han upp det mesta man vet om de positiva – och några negativa – hälsoeffekter som bastubadandet har.

TILL DET SOM inte kräver laboratorieförsök hör det självklara: njutningen, avslappningen, gemen skapen. Men dessutom kan bastubad stärka immunförsvaret, lindra smärta, motverka trötthet och depression och gynnsamt påverka blodsockret. Bastu efter träning förbättrar både snabbhet och muskelstyrka. Ett bastubad motsvarar en hyfsat intensiv promenad.

SUGEN PÅ EN EGEN BASTU?

Har du alltid drömt om att bygga en bastu med egna händer är den nyutkomna Bygga bastu (Natur & Kultur) perfekt. Snickaren och byggnadsvårdaren Lisa Gerholm Luhanko hjälper dig i alla moment, från ritning och första hammarslaget till den första skopan vatten på stenarna i din färdiga bastu. Dessutom finns ett inspirationskapitel med kreativa bastubyggen, från rök bastur i den finska skärgården till flytande bastu i Stockholms innerstad. Allt med foto och formgivning av Jonas Cramby.

Regelbundet bastubadande tycks också minska risken för stroke och demenssjukdomar. En teori är att värmen gör blodkärlen mer elastiska och vidgade, vilket är bra för blodtryck och blodfetter.

Det finns förstås en del avigsidor. Värmen kan minska mäns spermieproduktion och därmed fertilitet. Äldre, överviktiga och små barn bör vara försiktiga med stark värme. Och i Finland dör fler i bastur än i cykelolyckor. Oftast finns alkohol med i bilden, man somnar och dör av uttorkning eller för hög kroppstemperatur. Att försöka lindra bak smälla med bastubad kan sluta illa eftersom kroppen redan är försatt i svår stress.

Men i grunden är bastun ett livets rum. Finland placerar sig ofta i täten eller på första plats i inter nationella lyckoundersökningar, och det är inte en sjövild gissning att det i alla fall till en del har med saunan att göra. •

»Bastun kan ses som den klasslösa fristaden, en omhuldad och romantisk bild.«

Lisa Gerholm Luhanko ger praktiska tips från första hammarslaget till den första skopan vatten på stenarna i boken Byggabastu

FOTO: JONAS CRAMBY

FOTO: SHUTTERSTOCK

Hela Sverige QUIZFROSSAR

Vi älskar frågesport som aldrig förr. I tv slår quizshowerna tittarrekord, pubar landet runt ordnar egna quizkvällar och ingen vågar väl numera ordna en fest utan att ha förberett en ambitiös tipsrunda med personliga temafrågor.

Så här glada blev programledarna Annika Lantz och Johar Bendjelloul när de som tävlingsdeltagare tog hem segern i quizshowen Alla mot alla.

ALLA MOT ALLA

Quizshow på Discovery Plus

Programledare: Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Sända program: 66 avsnitt under åtta säsonger. Utmärkelser: Kristallenvinnare i kategori Bästa tv-program 2022 och 2019.

Egentligen har frågesporter alltid varit mer eller mindre hett. Från den första svenska frågesporten Vem vet mest, som sändes i radio 1938, via klassiker som Kvitt eller dubbelt, Jeopardy och Vi i femman till moderna succéer som Alla mot alla. Alla har vi väl suttit i tv-soffan, ropat ut svaret och fnyst avfärdande när kändisarna i buren svarat fel.

Men på senare år har frågesporten gått från het till lavahet. Varje pub med självakt ning har minst en ”quiz night” i veckan. Antalet appar som erbjuder frågesportsspel mot antingen kompisar eller främlingar eller ingetdera växer konstant. Och – kanske mest talande – säsongens finalavsnitt av Alla mot alla med Filip & Fredrik blir direktsänd publikunderhållning i Avicii Arena nu i december.

Fredrik Wikingsson, ena hälften av pro gramledarduon Filip & Fredrik och själv ett

ivrigt frågesportsfan, tvekar inte en sekund när han ska beskriva varför just Alla mot alla kommer att fylla upp hela Globen.

– Jag tycker vi har en bra blandning som gör det kul att titta på. Det är både riktig frågesport, med lag som vill vinna, men det är också frågor som man inte väntar sig. Det blir engagerande och samtidigt också underhållande. Finns det några frågor du minns, som står ut lite extra mycket?

– Vi har ju ett moment som heter ”idiotfrågan”, där vi ställer lätta frågor som det blir pinsamt att svara fel på. Vi hade en sådan i någon av de första säsong erna som var: ”Räknas tummen som ett finger?” Med den lyckades vi få ena laget att gå vilse och svara att tummen nog inte är ett finger ändå. En annan sådan fråga som blev överraskande svår var ”nämn en nu levande kines”. Det var kul. Hur ofta får ni hantera deltagare som får sin självbild krossad?

FRÅGESPORTENS HISTORIA

√ Förmodligen har frågesports liknande lekar förekommit så länge vi varit människor. Men frågesporten som vi känner till den är ett relativt modernt fenomen.

√ Det stora genombrottet för frågesporten sammanfaller med radions genomslag. På 30-talet började frågesporter sändas i radio i framför allt USA.

√ I Sverige sändes radiopro grammet Vem vet mest 1938, vilket var den första svenska frågesporten. Den blev mycket populär och fick många efter följare i radio och senare i tv.

»Det svåra för oss programledare är när en deltagare tror att den är bra på frågesport, men inte är det och sedan surar för att den är dålig.«

FOTO: MÅNS EDÉN

Olof Lundh grillas av Fredrik Wikingsson i momentet Under pressure medan tittarna kan njuta av hur mycket lättare det är att kunna svaren hemma i tvsoffans lugn.

– Det svåra för oss som programledare är när en deltagare tror att den är bra på frågesport, men inte är det och sedan sitter och surar för att den är dålig. Det är plågsamt och det får man försöka hantera. Det är ju jättevanligt att man sitter hemma i soffan och själv anser att man klarar alla På spåret-frågor på tio poäng. Hur är det med ditt eget besserwisserdrag?

– Jag försöker verkligen stävja det. Det är så jäkla oattraktivt. Jag och Filip har ju en podcast och ibland får vi mejl där det står ”jag har aldrig hört av mig till er, men nu måste jag höra av mig för att ni sade fel”. När driften att rätta någon är starkare än att kanske höra av sig och säga ”vilken bra podd ni gör”. Usch. Varför är frågesport så populärt just nu?

– Om man ska vara hobbypsykologisk så är det ju ovissa tider. Pandemiåren och Ukrainakriget och allt möjligt. Det som är härligt med frågesport då är ju att ”här kom mer en fråga och jag vet att svaret kommer att ges till mig inom en minut”. Man får leva i ovisshet i någon minut och sedan får man ett väldigt tillfredsställande svar.

Om du under hot skulle vara tvungen att svara rätt på frågor – vilket ämne skulle du välja?

– Bob Dylan! Då känner jag mig lugn och trygg. Jag gillar ju trivia, att komma ihåg saker. Nörderi, det är mysigt att kunna en massa saker. När jag var liten var det valar, sedan var det Kiss – bandet alltså – och nu är det Bob Dylan. •

3 x SVENSKA QUIZSHOWER

KVITT ELLER DUBBELT – 10 000-kronorsfrågan

Den första riktigt populära frågesporten i tv. Började sändas 1957 och var baserad på den amerikanska succén The 64 000 Dollar Question. Ordet ”slam krypare” – alltså en fråga som kan tolkas på flera sätt och därför inte har något korrekt svar – kommer från den första säsongen av Kvitt eller dubbelt.

NOTKNÄCKARNA

En musikalisk frågesport som sändes första gången 1981 på SVT och leddes av Pekka Langer och Carl-Uno Sjöblom. Programmet har gett upphov till begreppet ”Peter Polkander-syndromet”, vilket betyder att en deltagare är så överlägsen att det inte blir roligt att titta längre. Peter Polkander var en synskadad man från Solna som kunde identifiera i stort sett vilket musikstycke som helst efter ett par toner.

FEM KLASSISKA FRÅGESPORTSFRÅGOR

Vilken är världens längsta flod?

Mellan vilka länder ligger världens näst högsta berg?

PÅ SPÅRET

Började sändas i SVT 1987 och har bara växt i popularitet. Är från början ett eget svenskt format. Den senaste säsongens final av snitt sågs av över 2 miljoner tittare.

SIV RÖNNHOLM

ÅLDER: 44.

BOR: I utkanten av Östersund.

FAMILJ: Maken Lars, en son 8 år och en dotter 10 år.

YRKE: Lokförare på SJ sedan 14 år. Kör tåg från Östersund till bland annat Åre, Sunds vall, Gävle, Stockholm och Borlänge. Är körlärare för lokförarelever på praktik.

GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med familjen, gillar att jaga älg på hösten – och spelar ibland lite dataspel.

Det brukar pratas om att det blir lövhalka under hösten. Men snö på spåren måste väl kunna skapa lika stora problem, om inte ännu större. Går det ens att köra tåget om det ligger en massa snö på rälsen?

Leila Bergström

Hej Leila.

Att lövhalka under hösten är ett stort pro blem för oss tror jag många känner till. Av egen erfarenhet så är snö i sig inget större problem. Så länge som det bara snöar. Tågen är tunga och alla har en liten plog längst fram som hjälper till att rensa spåret. Så själva tågen klarar stora mängder snö innan det blir så mycket att det inte går att köra. Vintertid har vi även hjälp av värmeslingor som sitter monterade i växlar för att hjälpa till att hålla själva växeltungorna fria från snö och is. Det som skapar en del vinterproblem är när det kommer stora snömängder på kort tid i kombination med blåst, blötsnö och sträng kyla. Och då är det oftast växlarna längs banan som slutar att fungera för att det packas snö och is i dem och värme slingorna hinner inte med att smälta all snö och is. Däremot kommer ofta andra problem med kraftiga oväder, såsom is bildning på kontaktledning och nedfallna träd och strömavbrott, som gör att det inte alltid är lika säkert att köra tågen.

På senare år väljer Trafikverket och tågbolagen att allt oftare att ställa in tåg vid

stora oväder av säkerhetsskäl, eftersom risken att tågen blir stående i skogen utan ström är stor.

Hej Siv, måste en lokförare kunna köra alla olika tågmodeller? Eller är vissa specialutbildade för snabbtågen X2000 medan andra bara kör vanliga tåg? Så att det så att säga finns olika typer av lokförarkörkort, ungefär som att man numera kan ta ett körkort som bara gäller för bilar med automatväxel.

Hälsningar Sixten

Hej Sixten. Visst vore det bra om alla förare kunde köra alla tåg. Det skulle lösa en del pro blem. Men av säkerhetsskäl är det så att varje fordonstyp har en egen fordonsutbildning. Där går vi grundligt igenom fordonet och dess utrustning. En fordons utbildning är normalt två arbetsveckor, där första veckan består bland annat av teori, tid på fordonet, lättare felsökning och prov. Den andra veckan är det körning av fordonet med instruktörer.

Vilka fordon vi har utbildning på beror på vart vi arbetar och vilka fordonstyper som ingår i vår tågkörning på stationeringsorten. Vi har även repetitionsutbildningar på varje fordon vid jämna intervaller.

Fråga lokföraren Siv!

Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se.

Jag reser oftast med regionaltåg och då kan det vara äldre tåg där det ofta blir dålig luft i kupén. Då brukar man få öppna fönstren för att släppa in frisk luft. Men finns det ingen luftkonditionering i tågvagnarna på de gamla tågen?

Marianne P

Hej Marianne.

Vad trevligt att du skriver till mig. När det gäller luftkonditionering så har alla fordon som är byggda de senaste 20 åren AC som standard. Och våra loktåg och äldre motorvagnar saknar AC. Dock så har en del vagnar fått AC installerat vid upprust ning, till exempel restaurangvagnar. Alla vagnar har ventilation, dock så upplever många att luften står still, speciellt när det blir sommar och varmt ute. Och precis som du skriver så får vi då öppna fönstren för att släppa in mer frisk luft.

Jag har alltid undrat vad som händer när man drar i nödbromsen: Sker det en automatisk inbromsning så att tåget tvärstannar av sig självt? Eller får ni lokförare en signal och så sköter ni inbromsningen manuellt?

Vänligen, Kent Seger

Hej Kent.

Det som händer när du drar i nödbrom sen är att tåget nödbromsar så fort det kan till stopp. Vi får ett larm i förarhytten om att nödbromsen har aktiverats och kontak tar personalen inne i tåget via utrop. Personalen börjar då undersöka vad som hänt och varför någon har dragit i nödbromsen. Så länge inget äventyrar säkerheten så bromsas tåget tills det står still. Dock har vi i nödfall, om säkerheten kräver, möjlighet att tillfälligt häva brom sen för att stanna på ett lämpligare ställe, till exempel att köra ut ur en tunnel eller av en bro.

Hej Siv, jag undrar om det brukar hamna renar på spåret ibland? De verkar så orädda och kan stryka omkring vägarna, så då borde väl renarna kliva runt på tågspåren också?

Undrar Oscar

Hej Oscar.

Visst befinner sig renarna även på tågspåren. Ofta flera stycken samtidigt. Och jag upplever att de är lika orädda på järn vägen som på vägarna.

Jag åker ofta tåg men gillar inte att resa baklänges. Särskilt inte på snabbtågen som gör mig väldigt åksjuk. Men varför kan man inte boka en platsbiljett där jag är säker på att få åka i tågets riktning? Vet du det?

Fatima

Hej Fatima.

Jag förstå att det blir ett orosmoment för dig att inte veta att du får en plats i färdriktningen. När du bokar biljett till våra snabbtåg via vår webbplats kan du gå in under ”välj sittplats” för att hitta en plats som passar dig bra. Vi utgår från att

tåget går enligt planerad färdriktning, som är angiven under platskartan. Där du kan prova att välja olika platstyper för att hitta det bästa för dig. På våra övriga tåg kan du välja plats utifrån kategori. Du kan välja mellan fönster, gång eller mellan plats. Plats med eller utan bord, djur tillåtet, handikapp och rullstolsplats.

Hur vagnarna är vända utifrån färdrikt ning är dock svårt att veta i förhand. Eftersom vi har många olika varianter av lokdragna vagnar blir det svårt att i förväg veta exakt vilka vagnar som används i vilket tåg och vilken dag. Det gör att vi inte kan erbjuda val av plats på samma sätt som på snabbtågen.

Sedan så kommer vi till det som ställer till bekymmer för dig. Tåget är felvänt och alla platser är åt motsatt håll. Detta upp står oftast när det är banarbeten och tågen omleds en annan väg. Då händer det ibland att tåget ankommer och avgår från en station åt samma håll, för att köra runt ett arbete eller ett fel som uppstått. Och vips så har vi vänt tåget åt fel håll. Att sedan få tillbaka tågetsetet åt rätt håll igen är däremot lite svårare. Det behöver man planera i förväg och en plats där det går att vända tågsetet rätt igen. Så mitt råd är att om du får en plats baklänges, vänd dig då till personalen som arbetar ombord och förklara problemet, så är jag säker på att de hjälper dig att hitta en plats där du inte behöver bli alltför åksjuk.

Orädda renar hamnar lätt på tågspår.

KONSTRUKTÖR: NIKLAS AURGRUNN

I Blekinge ligger denna gamla örlogstad, känd för sitt fina marinmuseum.

NYBÖRJARTUR FÄRGLÖST FÄRGADE HAM MOND MÅNNE LEVANDE BERG LADE DON JUAN HÄNFÖRELSE I LUREN PÅ TUSSAUDFIGUREN

2 NYSTART FYRISBLASKA INGET FÖR ÖGAT SOM FESTER RECENTIOREN HAMN FÖR ÖKENSKEPP

TOLVÖ DIMINUTIV GAST

3 LUGN I STORMEN STOJ

RÖTMÅNADSHISTORIA SEGLET SLÅ RUNT SAMLAR PERUANER SOM DAL MASAR

NAKENSTUDIE STANNAR FERMT

VITVARUJÄTTE ONT I MAGGEN SMÅSPRINGA MITT I MITT ÄR STORT I STÅL 6 KRÄM LIGGUNDERLAG RIMMAD SKINKA GLÄDJETOPPAR NA SNO SANTANA SÅGS BUCKARD HUGGIT TILL

8 I STH:S SÖDRA SKÄRGÅRD BATTERI

VÄDRA KRYSSFÅGELN VARIT VÄL NÄRGÅNGEN FANTOMKUMPAN LIVSSAFTEN

BLÖT GUDINNA UTREDARE 1 ORD FÖR 2 SÄTTER VETO LJÖG EN DEL

SOM ULL KOMPETENSNÄTVERK

DUVEN BLEV METALLARBETAREN

KORTNUMMER KONKURS

STANNADE I VÄXTEN 5 VILL JAGANDE 4 ENSAM GALNING FINNS AV KATTYP

MOTORD HUSBÅT INNAN OCH INNAN BLEV HEN MED NITLOTTEN

7 KNALLA

LÅTER GÄRNA FÅ GULLPENGEN

ADELSMÄRKE RUNT WICKLOW VÄLJA VEM SYNS VÄL

LURAR LÖJA KRYSSMÖNSTRAD EMEDAN

MASSSÄTTAS EUROP. RYMDORGAN RADIKAL MAKTPAKT AVENYAVISA

GICK STRUT ISTF NAMN

KAN DÖLJA ETT HOT

Tävla så här:

I varje nummer lottar vi ut tre tågresor. Bokstäverna i de blåtonade rutorna bildar, lästa uppifrån och ner, ditt tävlingsord. Mejla detta ord till kupe@klintbergnilehn.se tillsammans med ditt namn och din adress senast den 31 december.

Följande vinster lottas ut bland dem som har svarat rätt: 1:a pris: Presentkort på en valfri tågresa i 1 klass på SJ Snabbtåg, SJ InterCity eller SJ Regionaltåg. 2:a och 3:e pris: Presentkort på en valfri tågresa i 2 klass på SJ Snabbtåg, SJ InterCity eller SJ Regionaltåg.

GÅNGART RINGA VIKT

1 RIKTIGT GRAMSE TA SIG AN TA ETT STEG I TAGET

DET FATTAS VID TETÖRST

SEX APPEAL

niklas. aurgrunn @gmail. com

FÖRSTA PRIS:

KLIMAT

Samtliga siffror 1–9 ska ingå i varje vågrät och lodrät rad, och dessutom i varje block.

Medel

5 8 9 7

6 4

4 1 8 6

9 7 2 5

7 5 8

4 5 1

1 4

8 2 3 6

9 7 8 5

4 3 7

MEDELSVÅR SVÅR

Dubbelglosan

0rden nedan ska här passas in i rutmönstret två gånger vardera - en gång vågrätt och en gång lodrätt. De blå rutorna ger ytterligare ett ord.

6 1 5 3

Svår

8 4 2 6

9 5 8

7 1 9 3 4 2

3 6

0rden nedan ska här passas in i rutmönstret två gånger vardera - en gång vågrätt och en gång lodrätt. De blå rutorna ger ytterligare ett ord.

Orden nedan ska passas in i rutmönstren två gånger vardera – en gång vågrätt och en gång lodrätt. I de blå rutorna gömmer sig ännu ett ord, läst uppifrån och ner.

ASPE – BLID – DANS – FRAS – IGEN – LÅGA – RÖST – STEN

ASPE - BLID - DANS - FRAS - IGEN - LÅGA - RÖST - STEN

ASPE - BLID - DANS - FRAS - IGEN - LÅGA - RÖST - STEN

Ordkättingen

Placera in orden så att varje länk är både slutet på ett ord och början på ett annat! De två blåtonade orden bildar tillsammans ytterligare ett.

Placera in orden så att varje länk är både slutet på ett ord och början på ett annat! De två blåtonade orden bildar tillsammans ytterligare ett.

BLÖT

ISM

SVÅR

1 9 3

5 8 7

4 2 3 6 Svår

4 2 6 9

3 8

3 9 7 1 2 4 8 5 5 2 4 6 9 8 7 5 3 2 1 2 9 8 7 6 4 7 1 8 3 5 2 9 6 4 5 1 8 7 8 4 1 2 6 7 9 5 2 3 9 5 1 1 5 9 6 7 4 3 8 4 3

7 6 1

5

6 9

4 8 2 3

7 8

1 1

5 7

8 4

5

5

5 Medel

S N

8

6 9 7 2

4 4

1

KORSORD | DECEMBER 92 B F L R I A D S L R Å Ö G S A T I A G S E P N E D S A T N

MEDELSVÅR B F L R I A D S L R Å Ö G S A T I A G S E P N E D S A T N E S N

1 2 8 9 7 5 3 7 1 2 3 6 3 8 9 6 4 5 4 6 2 6 2 3 9 4 7 3 8 5 1 6 1 4 6 2 3 9 2 9 5 3 7 1 4 3 1 9 8 7 2 5

9 7 6

Ordkättingen: BLÖT – DJUR – PARK – LEK – ATT – AN – IS – KUB – ISM

KONSTRUKTÖR: NIKLAS AURGRUNN

Bra att veta

Muonioälven

Haparanda Karungi Övertorneå Korpilombolo

Torneälven Kalixälven

Töre Morjärv

Torneå Kåbdalis Jukkasjärvi

St.Lulevatten Torneträsk Akkajaure Virihaure

SJs erbjudande

Vittangi Hakkas Jokkmokk

Murjek Nattavaara

Överkalix Arjeplog

Kalix Moskosel

Norrfjärden

Piteå Kiruna

Luleälven

Porjus

Älvsbyn

Jävre Jörn

Biljettköp

För att resa med SJs tåg måste du ha giltig biljett och kunna uppvisa legitimation och eventuella rabattkort, till exempel Studentkortet. Biljett ska köpas före avgång. Du kan inte köpa biljett av tågvärdarna ombord. Undan taget är Tåg i Bergslagen. Du kan köpa biljett via sj.se, SJs app, SJs biljettautomater, SJ kundservice på 0771-75 75 75 eller våra ombud, till exempel flera resebyråer eller Press byrån och 7-Eleven. Saknas giltig biljett vid kontroll utfärdas en tilläggs avgift på 1 200 kronor.

Stora Sjöfallet Hornavan

VÄLJ DIN RESA När du köper din resa kan du, beroende på tågtyp, välja reseklass, platsegenskaper, djur tillåtet, djurfri plats, rullstolsplats. På SJ S nabbtåg kan du också själv välja din sittplats med hjälp av SJs platskarta. Vid resa med SJ Snabbtåg och på de flesta Intercity, SJ Regional och SJ Nattåg ingår gratis wifi. Eluttag finns på SJ Snabbtåg och SJ Nattåg och på de flesta SJ Intercity och SJ Regional.

RES UNDER DAGEN

2 KLASS DAGTÅG I 2 klass reser du bekvämt på alla tåg. I 2 klass gäller vårt barnerbjudande samt ungdomsoch studentrabatter.

Storavan Uddjaure

Gällivare Svappavaara Karesuando Övre Soppero Stensele

Arvidsjaur

Skellefteälven

P e älven före kl. 09.00. Du har tillgång till varm och kall dryck samt frukt och du kan också förbeställa rätter som serveras vid din sittplats. RES MEDAN DU SOVER Våra nattåg ger dig möjlighet att resa i ligg vagnskupéer med enklare komfort eller i sovvagnar med god eller högsta komfort. Ombord på de flesta nattågen finns en bistro. Alla kupéer har eluttag, många har även gratis wifi. Från de orter där tåget utgår kan man ofta kliva på tidigare och på vissa slutstationer lig ga kvar efter ankomsttid. 2 KLASS NATTÅG I liggvagnskupén och sovvagnskupén kan du välja mellan enskild plats eller boka hela kupén. I liggvagnarna finns det filtar, kuddar, örngott och lakan så du kan bädda själv. Sängarna i sovkupéerna är färdigbäddade med täcke, kudde och lakan. I sovvagnarna finns tillgång till dusch. I nattågen finns även en sittplatsvagn. 1 KLASS NATTÅG För dig som väljer 1 klass erbjuds du en resa i högsta komfort med sköna, färdigbäddade sängar samt egen toalett och dusch. Frukost ingår, antingen på tåget eller som hotellfrukost. På sj.se ser du vilket hotell du äter på.

Sorsele

Bastuträsk

Skelleftehamn Vilhelmina

Bureå Storuman Gäddede

Lycksele

Holmsund Nordmaling Vindeln

Skellefteå Örnsköldsvik

Umeå

Boden Timrå

2 KLASS LUGN På SJ Snabbtåg erbjuder vi också 2 Klass Lugn till dig som vill resa i lugn och ro. Du kan hämta kaffe och te i bistron och på avgångar före klockan 09.00 ingår frukost i form av fralla och juice som du hämtar i bistron. 1 KLASS DAGTÅG I 1 klass reser du med högsta komfort och ser vice och du har alltid tillgång till våra lounger i Stockholm, Göteborg och Malmö. På SJ Snabbtåg får du frukost serverad på avgång

Vännäs

Luleå Östersund

Söråker Utansjö Kramfors Bollstabruk Sollefteå Dorotea

Flexibla biljetter

Hörnefors Järpen

Sundsvall Härnösand Kebnekaise Sarek Storsjön

Umeälven Ångermanälven Inda s älven Ljungan

Strömsund Lit Nälden Ås

Ullånger Stavre

Lövånger Hällnäs Hoting Krokom Brunflo Gällö Bräcke Funäsdalen

Stavreviken Årskogen Tallåsen

Harmånger Hemavan Tärnaby

Ljungaverk Stöde Matfors Kvissleby

Tvärålund Älvros

Ljusdal

Häggenås

Undersåker

Gnarp Sveg Vemdalen Åsarna Svenstavik Hackås Duved Åre

Hennan Ramsjö Storlien

SJ har tre olika biljettflexibiliteter: RESA SOM KAN ÅTERBETALAS Ger högst flexibilitet. Du får pengarna tillbaka (utom bokningsavgiften) om du avbokar före avgångstiden. I SJs app kan du även byta till ny avgång samma dag på samma sträcka och med samma komfort och klass eller lägre som den ursprungliga biljetten.

Östavall Ånge

Fränsta Idre

RESA SOM KAN OMBOKAS I SJs app kan du även byta till ny avgång samma dag på samma sträcka. Det förutsätter samma komfort och klass (eller lägre).

RESA SOM INTE KAN OMBOKAS Passar dig som vill ha lägsta pris.

Kolla in alla våra tåg

Snabba, bekväma och miljöriktiga. SJs tågflotta består av olika vagnstyper som alla har sin charm och sina speciella attribut.

Sveriges mest populära tåg! Utmärkande för snabbtåget är dess unika förmåga att luta i kurvorna, vilket gör det till Sveriges snabbaste. Används mest på Stockholm–Göteborg, Stockholm–Malmö–Köpenhamn och Stockholm–Karlstad–Oslo. Hela flottan rustas upp för 3,5

miljarder kronor. De upprustade tågen kallas X 2000C. De har fått ny stol, nytt bord och ny belysning, ja hela interiören är ny och har fått det prestigefyllda designpriset Red Dot. Dessutom är all teknik utbytt i hela tåget. X 2000C trafikerar samma sträckor som X 2000. Det första

X 2000C-tåget sattes i trafik hösten 2021 och nu rullar det ut nya uppgraderade tåg löpande. Maxhastighet: 200 km/h. Motoreffekt: 3 260 kW. Miljöfakta: En resa Stockholm–Göteborg för en person genere rar koldioxidutsläpp motsvarande ett halvt kryddmått bensin.

Finns ombord: Wifi, bistro, 1 klasservering, djuravdelning, rullstolslyft.

Premiär: 1990.

Längd och vikt: Vanligtvis består tågsätten av drivenhet, fem mellanvagnar samt manöver vagn. Ett sådant tåg är 165 m långt och väger 365 ton.

SJs grönaste tåg SJ 3000 är så miljövänligt att 98 % av tåget går att återvinna!

SJ 3000

Det tåg i SJs flotta som har snabbast accelerationsförmåga, vilket gör det utmärkt som snabbtåg på sträckor med fler

stopp. Rullar från Umeå i norr till Malmö i söder.

Maxhastighet: 200 km/h. Motoreffekt: 3 180 kW.

Miljöfakta: På alla SJs snabbtåg finns källsortering i bistron. Finns ombord: Wifi, bistro, 1 klasservering, djuravdelning,

rullstolslyft.

Premiär: 6 februari 2012. Längd och vikt: 107,1 meter och 274 ton.

Det andra tvåvåningståget i SJs historia. Ett modernt regionaltåg som kör Stockholm–Uppsala, Gävle–Linköping och Stock holm–Västerås–Göteborg.

Maxhastighet: 200 km/h.

Motoreffekt: 1 700 kW (tvåvag nars) och 2 250 kW (trevagnars).

Miljöfakta: SJs förare är utbildade i ecodriving för så energieffektiv

och behaglig resa som möjligt. Finns ombord: Wifi, djuravdel ning och lågt insteg – rullstolslyft behövs ej. Premiär: 2005.

Längd och vikt: 55,1 m och 144 ton (2 vagnar), 81,5 m och 216 ton (3 vagnar).

Vagnarna från 1980-talet kör i SJs InterCity-, regional- och nattågs trafik. Majoriteten har upprustats och i några av bistrovagnarna

finns en lekhörna. Loktåg är den typ som kör på flest SJ-sträckor.

Maxhastighet: 160 km/h. Motoreffekt: 3 600 kW.

Miljöfakta: Loktågen drivs, liksom alla SJs tåg, på 100 % förnybar el. Finns ombord: Vissa nattåg och vissa InterCity-tåg har bistro.

Premiär: 1980-talet. Längd och vikt: Det finns flera slags lok och vagnar. Ett typisk lok är 15,5 m och väger 78 ton.

DUBBELDÄCKAREN

Vi är Sveriges 313 084 skogsägare och skogen utanför fönstret är vår hemmaplan. Tillsammans är vi Sveriges största landslag som kämpar för att skapa välmående skogar som ger värde för Sverige.

Följ oss på skogslandslaget.se

»Jag älskar jul på ett nästan pinsamt sätt«

Katrin Sundberg, ja just hon, Häxan Surtant. Nu syns hon mycket gladare i en julkalender för vuxna, med tanken om att ett skratt om dagen är bästa medicinen mot julstress. Själv har hon lärt sig att runda julstressen och göra som hon själv vill.

text LINDA NEWNHAM foto ROBERT ELDRIM

Vad har du själv för förhållande till julen?

– Jag älskar jul på ett sätt som är nästan pinsamt när man

KATRINS TÅGRESA

1 eller 2 klass?

”Jag åker mest 2 klass.”

är så här pass vuxen. Men jag tycker om att julen är en snäll hetens högtid. Det är inget fylleslag runt midsommar­

stången eller bråk om det största påskägget. Godheten står i centrum, och det gillar jag. När har du själv julstressat som mest?

– Det gör jag inte. Jag äls kar att städa, det är som terapi för mig, jag tycker det är roligt att köpa julklappar och min man lagar maten. Vad är du för pynttyp, den som startar i september eller är mer sparsmakad?

– Jag har en del tomtar, men min stora svaghet är julslingor. Jag är sugen på att sätta upp dem redan i slutet av augusti, men min man har sagt att det måste finnas en gräns dem, så vi har kommit överens om att jag får börja först i oktober. Hur många jag har vågar jag inte berätta, för då kanske någon kommer och vill spärra in mig. Gran, väljer du äkta eller plast?

– Plast, är du galen? Nej, min gran är stor, tung och rätt så dyr. Pyntet är färgkoordinerat och på gränsen till tråkigt, det går i rött och vitt. Vad har du för förhållande till julklappar?

– Jag tycker att det är väldigt roligt att ge jul klappar, att hitta den perfekta presenten. Förr om åren när jag turnerade med Riksteatern ägnade jag gärna dagarna åt att shoppa klappar i olika städer. Folk kunde få 34 stycken, näs tan så det blev dålig stämning på grund av mängden.

Handlar i bistron: ”Ja, jag brukar köpa en räksmörgås och Ramlösa.”

Du är för evigt förknippad med Häxan Surtant, varför har folk fastnat för henne?

– Ja, nästan varje dag är det någon som kallar mig Häxan Surtant. Jag tycker att det är underbart, för hon är en sådan fantastisk kombination av envis, sur och extremt nyfiken. Hon är också kaxig, hur mycket av det har du i dig?

– Ganska mycket med tanke på att jag har en solo föreställning som heter Jag gör vad fan jag vill. Men det har tagit tid att bottna i den känslan. Som nästan alla flickor, kvinnor och tanter har jag varit väldigt mån om att vara omtyckt och till lags. Men en dag inser man att det spelar ingen roll, för alla kom mer ändå inte att gilla mig. Och om jag trampar på mig själv så kommer andra att också göra det. Men det tog nog 40 år att komma dit, eller 45 om jag ska vara ärlig. Vad är ditt tips för att få mer ”jag gör vad fan jag villkänsla” i livet?

Lugn kupé eller vanlig: ”Jag väljer vanlig eftersom jag har så svårt att hålla tyst.”

KATRIN SUNDBERG

ÅLDER: 59.

FAMILJ: Sambon Magnus och fem vuxna bonusbarn.

BOR: Stockholm.

GÖR: Skådespelare och manusförfattare.

AKTUELL: Med den humoristiska julkalendern Är det jul igen? (streamas på Voyd) samt Karl-Bertil Jonssons julafton på Scalateatern.

– Försöka stänga av ytter världen ibland och lyssna inåt på vad du egentligen vill. Och knyt inte handen i fickan och gå in på toaletten och gråt över andras kommentarer, utan ta ett djupt andetag, lugna dig och säg vad du tycker och känner. Spara inte på känslan, för då är det lätt hänt att den kommer ut i fel form senare. •

Sysselsättning på tåget: ”Numera mår jag inte illa på tåget längre, de verkar ha fått ordning på det där svajeriet, så jag brukar öva på manus eller skriva.”

Lyssnar på: ”Jag har radion på lite svagt. Favoritkanalerna är P1 och P4.”

HÖSTEN OCH VÅREN

DE LIVRÄDDA

MAKTENS DISKRETA

CHARM

KÖRSBÄRSTRÄDGÅRDEN

ARV

Sverigepremiär för succépjäsen inspi rerad av E. M. Forsters roman Howards End. Om generationerna som banat väg och arvtagarna som finns kvar. Om arvet efter skam, förtryck och världens bästa klubbar.

BROTT OCH STRAFF

CHEKHOV’S FIRST PLAY

ETT DOCKHEM

FRÖKEN JULIE

MEFISTO

LILLA DÖDSDANSEN

LILLA SVANSJÖN

TID FÖR GLÄDJE

M/S TIAMANTTI

NORDIC CRIME

RAISED ON RHYTHM

TRÖSTRAPPORTER

FATHER

Matthew Lopez

Fjodor Dostojevskij i en scenversion av Oliver Frljić Om rätt och fel, ekonomiska faktorers påverkan på människor och samtidens paradoxala budskap om människolivets värde.

Anton Tjechov, Ben Kidd, Bush Moukarzel Tjechovs första och, enligt många, ospelbara pjäs. Irländskt gästspel som är en del av Bergmanfestivalen.

JULKONSERT

Romeo & Julia Kören Garanterad julstämning när Romeo & Julia Kören blåser liv i den traditionella julmusiken.

Anton Tjechov Michael Thalheimer regisserar Tjechovs klassiker om en värld i förändring.

LINJE LUSTA Tennessee Williams Efterlängtad nypremiär av den prisbelönade publik- och kritikersuccén.

Talajeh Nasiri

Drama för mellanstadiet om syskonskap och att göra allt för att inte somna sist. Rekommenderas från 10 år.

DEN STORA SKRIVBOKEN

Ágota Kristóf En brutal och poetisk berättelse om exil och överlevnad i dramatisering av Jon Fosse.

Henrik Ibsen

Regissören Anna Pettersson vrider och vänder på dockhemmet i en uppsättning med tidsenliga kostymer, dans, musik och massor av skärmtid.

August Strindberg, Marie-Louise Ekman Ibland är livslögnerna det enda som skyddar oss från det totala sammanbrottet.

GALILEIS LIV

Bertolt Brecht, Margarete Steffin Om vetenskap och alternativa fakta, med Staffan Göthe i titelrollen.

Ahmed El Attar

En filmisk föreställning om kärlek, pengar och familjerelationer av en av den samtida arabiska teaterns mest framstående dramatiker och regissörer.

Ariane Mnouchkine efter Klaus Manns roman Om en människa och ett teatersällskap som, utan eftervärldens svartvita facit, försöker orientera sig i en kaotisk och hotfull tid, i regi av Natalie Ringler.

Nina Wähä Välkommen ombord på Finlandsbåten! En musikalisk berättelse om tre systrar på drift i regi av Anna Takanen.

Mattias Andersson

Sex kända tv-poliser möter den brutala sceniska verkligheten och ställs inför ett antal autentiska rättsfall.

Niki Tsappos

En dansföreställning som undersöker och hyllar rytmen. Om rytmens inbjudande förmåga att både bygga gemen skap och ge rum för individuell identitet.

STORMEN

William Shakespeare, Staffan Valdemar Holm Föreställningen innehåller rök från rökmaskin, pistolskott, stroboskopljus, cigarettrökning, hög musik, vindmaskin, svordomar och en rad andra störiga effekter.

Arne Lygre

Om nya och gamla relationer, om sorg och saknad, om att kämpa

Alex Schulman I timmen mellan natt och gryning gör en man upp med sig själv. En monolog med Gustaf Skarsgård.

WHO KILLED MY

VOX HUMANA

Jean Cocteau En kvinna. En telefon. En förlorad kärlek. Med Lena Endre i regi av Thomas Ostermeier.