SOIF-nytt
Låt oss mötas igen! Pandemin har varit långvarig och gjort många av oss proffs på digitala mötesverktyg, något som vi inom SOIF-styrelsen fått erfara inte minst under Nordisk Ortopedteknisk Konferens 2021. Vi har lärt oss mycket men nu tar vi nya tag och planerar för att genomföra fysiska konferenser igen.
O
rtopedtekniska branschdagarna kommer arrangeras under hösten 2022. Branschdagarna är ett mer eller mindre stående arrangemang som vi anordnar tillsammans med branschrådet. Vi kommer att träffas över företags- och organisationsgränser, utbyta erfarenheter och lyssna till det senaste forskningen inom vårt område. Jag tror vi alla längtar efter möjligheten att få ta del av (riktiga) konferenser igen och aldrig har väl den lite trötta utställningen känts så spännande. Ja, tänk att äntligen få klämma och känna på produkter och snicksnacka med en gammal kursare över en kopp blaskigt kaffe i pappersmugg i någon företagsmonter. Senast Branschdagarna gick av stapeln var 2020 i Jönköping. Då var det företagsworkshops, föreläsningar, utställning, möten, lunch, middag och ortopedtekniskt mästerskap i bowling på schemat och vi satsar på ett liknande upplägg till hösten. Tid och plats är ännu inte bestämt, men kommer att kommuniceras inom kort. Låt oss nu hoppas att pandemin är över och att vårt samhälle återgår till det (nya?) normala.
Med hopp om en social och härlig vår!
Samuel Carlsson
Leg. ortopedingenjör och verksamhetsutvecklare Ottobock Scandinavia AB 38 Ortopediskt Magasin 1/2022
Den nya medicintekniska förordningen – hur påverkade det ortopedtekniken? Den 26 maj 2021 började den nya förordningen tillämpas på EU-nivå. De tillhör en grupp regelverk som går under benämningen ”the new apporach” och där syftet är att samma regelverk ska gälla inom hela EU för att underlätta för tillverkare av medicintekniska produkter.
K
lass 1-produkter går nu inte igenom en extern godkännandeprocess utan tillverkaren riskklassar och CE-märker själv sina produkter för att visa att regelverkets krav är uppfyllda. För oss i ortopedteknikbranschen, som tillverkar specialanpassade produkter med CE-märkta komponenter, behöver vi komma överens om branschgemensamma rekommendationer för hur detta kan ske. Det är något en arbetsgrupp inom Ortopedtekniska branschrådet under året jobbat med. På höstens dialogmöte presenterades flera dokument med rekommendationer för hur produkter bör riskklassas, spårbarheten säkras och hur vi kan agera om vi skulle återanvända en CE-märkt produkt, något vi i branschen både gjort historiskt, och med en ökande medvetenhet om jordens ändliga resurser, vill fortsätta göra. I tillägg till detta har det inneburit en del förändringar i den kliniska vardagen för många verksamma ortopedingenjörer när dokumentation av LO-nummer och serienummer ökar de administrativa uppgifterna. Detta i samband med förskrivning av hjälpmedel och krav på dokumentation av riskbedömning i journalanteckningen samt att leverans av detsamma behöver ske på ett formaliserat sätt för att möta de nya kraven. SOIFs representant har tagit kontakt med ansvariga på våra största företag och regioner för att ställa frågor krig hur
de agerar för att möta lagkraven utan att det inverkar negativt på det kliniska arbetet. Intressant är givetvis även om vi upplever att våra patienter på något vis påverkas, positivt eller negativt av den nya förordningen. Patrick Goodwin, kvalitets- och miljöansvarig på Team Olmed, Pernilla Fridh, QEHS & RA Specialist på Aktiv ortopedteknik och Shahrokh Arami, enhetschef på Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset har delat med sig av sina erfarenheter från året som passerat. NULÄGE I DE ORTOPEDTEKNISKA VERKSAMHETERNA Alla tre har en central funktion eller person som arbetar med dessa frågor och beskriver på olika sätt hur de i sin verksamhet arbetar för att få med det kliniska perspektivet från de verksamma ortopedingenjörerna.
Både Aktiv ortopedteknik och Team Olmed beskriver hur de arbetat internt med tvärfackliga projektgrupper och processägare för att säkerställa både att lagstiftning följs och att det kliniska arbetet kan fortgå på ett smidigt sätt. Från SU ger Shahrokh konkreta exempel på att de slutat använda rekonditionerade ortoser. För proteskomponenter drar man gränsen för återanvändning av en felfri komponent efter garantitidens utgång.
