Frimuraren nr 2, 2022

Stipendieutdelning i stamhuset

Greve Axel Wrede Sparre

Nya Riddare och kommendörer

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 2 | 2022

Tema: C F Eckleff

Ordens forskningsloge

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 2

Innehåll I detta nummer Godkända hjälporganisationer för donationer

4

Fotografiet som aldrig bleknar

5

Värdet av att vara frimurare

6

Axel Wrede Sparre – Sveriges förste frimurare

8

Bild: Tomas Karlsson.

Mästaren i Bromma

12

Tidsbrist och lång resväg bröt Haydns frimurarbana 14 Lars Magnus Wollin Ordensintresserad sjöofficer och frimurare

18

Broder!

Sommarmöte 2022 – En vandring i hertig Carls fotspår

20

Sommaren nalkas och med den även ett uppehåll för vår verksamhet. Sommar, sol och rekreation. Dags att ladda batterierna inför en spännande frimurerisk höst.

Från officer till präst – En yttre och en inre resa

23

Bjäreträffen 2022 med Stormästaren och provinsialmästare

22

Bokrecension: 1795 – Tredje och avslutande delen

24

Bokrecension: Acta Masonica Scandinavica Nr. 23

25

Ordens högtidsdag med nya Riddare och kommendörer

26

Stipendieutdelning i Stamhuset

28

Ny guideskrift om Bååtska Palatset

31

Och vi har äntligen, efter drygt två år av pandemi, kunnat träffas igen under ordnade former. Vi får dock inte glömma att pandemin fortfarande är här och att vi ska fortsätta att iaktta försiktighet under våra möten. Det finns fortfarande en smittorisk och viruset finns mitt ibland oss och fortsätter att mutera.

I detta nummer är forskningslogen Carl Friedrich Eckleff tidningens tema. För de bröder som inte känner till forskningslogens verksamhet av frimurerisk forskning och boksläpp finns mycket intressant att upptäcka. I deras webbshop finns alltid något intressant och läsvärt. Gå gärna in på www.eckleff.se och kika i shopen.

Tema: Eckleff

Tyvärr har vi även ett krig som pågår inte alls långt från Sveriges gränser. Det är hemskt, förfärligt och något som inte ska vara en del av vår verklighet. Men nu är det tyvärr så. Stormästare Christer Persson har därför beslutat att kollekt och andra donationer från Svenska Frimurare Orden fortsättningsvis ska gå till Ukraina. Godkända organisationer är: Läkare utan gränser och ACT Svenska kyrkan.

Att stödja och hjälpa Ukraina i denna mycket svåra situation har även beslutats av våra bröder i både Norge och Danmark.

36

Vad krävs av en ledamot i CFE?

37

Carl Friedrich Eckleff – Det svenska frimureriets fader

38

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff – Snart 25 år av forskning

40

Forskningslogens bokutgivning

44

I varje nummer

Allt gott tills vi ses igen efter sommaren!

Ulf Hjelting Redaktör

Redaktör: Ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Magnus Åkerman Ordförande mästare i forskningslogen Eckleff

Korsord

32

Ordens högste prelat: För krig och världsbrand …

Bevara oss milde Herre Gud

35

Stormästarens sida: Pandemin är inte helt över än, men rädes icke!

46

Annonser: Pierre Dunbar 070-765 51 12 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 15 augusti 2022.

3

Omslag: Carl Friedrich Eckleff.

Bild:

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

Information

Flyktingläger på gränsen mellan Polen och Ukraina.

Godkända hjälporganisationer för donationer Text: Ulf Hjelting Vi lever i en tid av krig och ondska.

Människor är på flykt från ett av krig sargat Ukraina. Stormästare Christer Persson har beslutat om för Svenska Frimurare Orden godkända organisationer att skänka pengar till.

En god vän har uttryckt världsläget på följande sätt ”Jag blir allt mer övertygad om att vi lever i en serietidning”.

Faktum är att vi lever i en tid av ett fruktansvärt krig som pågår bara några mil från vår svenska gräns. Människor flyr.

Kvinnor, barn, äldre och yngre. Människor, inte alls olika oss, som får lämna hus

och hem och en bekant vardag i Ukraina för att kunna överleva. De tar sig till oss för att de vet att Sverige inte har haft krig på över 213 år. Slaget vid Ratan 1809 var sista gången svensk militär stred mot en främmande nation. Den gången var det, liksom för Ukraina, ett anfallande Ryssland.

Krig är hemska på alla sätt och vis och det är alltid civilbefolkningen som råkar allra värst ut. Att föra krig på det viset är ett sätt att demoralisera motpartens stridande trupper. Om du vet om att det släpps bomber på dina nära och kära - hur ska du då kunna försvara ditt land på ett fullgott sätt?

4

Det här är en vidrig taktik som Ryssland nu utnyttjar. Miljoner ukrainare är därför på flykt och hjälporganisationer behöver vårt stöd. Våra broderorganisationer i Norge och Danmark har exempelvis skänkt en miljon var. Därför har vår Stormästare Christer Persson beslutat om två godkända hjälporganisationer för oss bröder att donera pengar till.

Vi frimurare ska i första hand ge bidrag till dessa organisationer: Läkare utan gränser och ACT Svenska kyrkan. X

Kultur

Håkan Sjöström Porträttfotograf Född 1961 Frimurare Grad 2, Den Nordiska Första S:t Johannislogen Den som vill veta mer om platinum/ palladium kan kontakta Håkan via mail, h@hakansjostrom.com

Fotografiet som aldrig bleknar Text: Håkan Sjöström/Ulf Hjelting Balettdansösen på bilden heter Luiza Lopes de Freitas. Den 19 september 2021 gjorde hon någonting alldeles unikt. Inte nog med att hon fick ta emot Jubelfondens balettstipendium till Louis Gallodiers minne, hon framförde även Den döende svanen i Stamhusets Riddarsal. En sådan oförglömlig händelse måste dokumenteras på ett sätt som aldrig går ur tiden.

Fotografiet med balettdansösen i Stamhusets Riddarsal är gjord med en alldeles speciell fotografisk teknik som har sina rötter i 1850-talet – Platinum/Palladium.

Det är den teknik som föregick traditionellt analogt fotografi som är (eller ska man numera säga var) baserat på en ljuskänslig emulsion av silvergelatin.

Anledningen till att silvergelatintek-

niken tog över i början på 1900-talet var att de ädla metallerna platinum och palladium behövdes till krigsindustrin under både första och andra världskriget. Platinum/palladium-tekniken anses dock fortfarande vara oöverträffad när det gäller både kvalitet och hållbarhet.

Hantverk och alkemi Det krävs mycket arbete, både dyra kemikalier och papper för att producera en kopia. Kemikalierna blandas med stor precision och penslas på ett bomullspapper.

Det är denna penslade yta som ger den karaktäristiska ramen runt motivet. Den penslade emulsionen tillsammans med ett negativ av bilden, exponering med UVljus och framkallning ger en bild med alldeles unikt djup. Det är också den enda fotografiska tekniken som ger en bild som 5

inte påverkas av tidens tand eller ljus. Tack vare att metallerna är de ädlaste och att de tränger in i papperet på djupet (till skillnad från andra tekniker där bilden ligger på ytan av papperet) kommer bilden aldrig blekas av exempelvis solljus. Den kommer att se likadan ut i hundratals år, eller så länge papperet håller ihop.

Ett unikt konstverk Resultatet blir en unik bild med ett väldigt djup och speciell gråskala. Varje bild får sitt eget konstnärliga värde då det är omöjligt att göra två identiska kopior.

Porträttfotografen och brodern Håkan Sjöström har donerat ett exemplar av sin bild till Stamhuset i Stockholm där den kommer att få sin plats och även kunna beskådas. X

Information

Värdet av att vara frimurare Text: Anders Hector Linde

Verksamheten i Svenska Frimurare Orden har en lång historik. Den har bedrivits framgångsrikt efter de lagar och ritualer vi idag använder i mer än 220 år.

Den grunden ligger fast. Mycket annat, som stödjer den ritualbundna verksamheten, har genom åren förändrats. Ingenting är så bra att det inte kan göras bättre. Här redovisas nu den enkät som skickades ut i början av året.

Med dessa ord inledde Ordens Stormästare sin uppmaning till Ordens medlemmar att besvara den enkät som skickades ut i början av 2022. Inbjudan sändes till samtliga bröder som har en e-post registrerad i Ordens medlemssystem (FMS).

Bakgrund Ordens Stormästare har gett Barmhärtighetsdirektoriet (BD) i uppdrag att identifiera orsakerna till de medlemsförändringar som sker inom Orden, att ge förslag hur dessa förändringar kan följas upp samt att ge en samlad bild över medlemmarnas syn på Orden och medlemskapets utbyte.

Detta uppdrag genomförs som ett projekt, ”Medlemsnyttan”, inom Åtgärdsprogrammet för positiv medlemsutveckling.

Resultaten ska ligga till grund för arbetet med rekrytering och medlemsvård och Ordens långsiktiga inriktning.

Det finns och har återkommande funnits ett stort intresse och ett behov av att på ett strukturerat sätt samla in och sammanställa brödernas syn på och tankar kring sitt medlemskap.

Så här tycker bröderna!

Enkäten sändes till 13 499 bröder och totalt har 6 076 svarat. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent och är ett högt och tillfredsställande antal svar. Svaren spänner över alla grader, fördelningar och åldersgrupper vilket indikerar att svaren kan ses som representativa för Orden som helhet.

I enkäten fanns, förutom demografis-

ka frågor, tre huvudområden där bröderna fick ange sin uppfattning kring olika aspekter: • Om mottagande och gemenskap • Om genomförande av loge/sammankomst • Om brödraskap och fördjupning i den Konungsliga Konsten Nedan finns några exempel på vad bröderna har lyft fram som viktigt i sina svar.

Mottagande och gemenskap

Nästan alla bröder tycker det är mycket eller ganska viktigt att bli väl mottagen vid sammankomster, att man känner sig välkommen och blir sedd i gemenskapen.

Detta gäller inte minst när man besöker enheter på andra orter. Många betonar också att det är viktigt att hjälpa nya bröder att bli en del av gemenskapen.

Lika viktigt är att det är en god, gemytlig och trevlig stämning vid besök i loge eller brödraförening samt att umgänget kan ske över och mellan grader och är fritt från ”grupperingar” eller hierarkier.

6

En annan viktig aspekt för bröderna är att enheten har ett välfungerande ledarskap.

Kommentarer kring detta berör bl. a. vikten av att ledare föregår med gott exempel och att ledarskapet i en enhet har stark påverkan på hur bröder upplever sina besök samt hur väl ämbetsmannakedjan fungerar.

Genomförande av loge/sammankomst Ämbetsmännens engagemang är det allra viktigaste när det gäller genomförande av sammankomst. Men också önskemål om att det rituella arbetet genomförs med hög stringens liksom att talmanstal och instruktioner är intressanta och tankeväckande. Lite förvånande är kanske att det relativt sett är mindre viktigt att sammankomsten inte tar för lång tid i anspråk.

Brödraskap och den Konungsliga Konsten

Att få möjlighet till personlig utveckling är mycket viktigt för bröderna, nästan alla anser att det är viktigt eller mycket viktigt.

Detta överensstämmer ju väl med ett av målen för det frimureriska arbetet.

terligare nyanser och innehåll till de mer statistiska summeringarna av resultaten.

Dessa kommentarer och svar stärker den givna bilden och ger ytterligare tyngd åt de övergripande resultat som erhållits genom enkäten.

En annan viktig aspekt är att få tillfälle att fördjupa kunskapen och förståelsen av det som händer i det rituella arbetet, till exempel genom fördjupade samtal och diskussioner. I kommentarer betonas också vikten av caritasarbetet, aktiviteter utöver det vanliga ”loge-arbetet” samt värdet av brödraskapet och samvaron vid måltider.

Det frimureriska arbetet ska också tillämpas utanför logelokalen, i den allmänna världen. En tydlig majoritet av bröderna anser också att detta är ganska eller mycket viktigt Totalt har mer än 11 000 kommentarer och svar i fritext lämnats, vilket ger yt-

Reflektioner & slutsatser Sammantaget kan sägas att svaren i denna enkät stämmer mycket väl med de huvudsakliga resultat som framkommit i tidigare enkäter genomförda 1990, 2000 och 2012. Vi finner inte några stora överraskningar som pekar i någon väsentligt annorlunda riktning än vad bröderna tidigare angett som viktigt och som upplevs ge värde av medlemskapet i Orden: • Gemenskapen som finns, byggs upp och underhålls bröder emellan • Möjlighet att diskutera betydelse av och innehåll i ritualerna samt hur arbetet och insikter inom Orden kan komma till praktisk användning i den allmänna världen och för personlig utveckling • Vikten av att känna sig välkommen, sedd och behövd inom Orden Svaren i enkäten ger förvisso en mer nyanserad och rikare bild än enbart dessa tre punkter, men när vi har svar från över 6 000 bröder så kan vi med trygghet konstatera att dessa områden är centrala och viktiga för att vi ska kunna upprätthålla ett högt upplevt värde av att vara medlem i frimurarorden.

Fortsatt arbete Vi vet att det genomförs mycket gott arbete i fördelningar och lokala enheter för att säkerställa att medlemmarna trivs och finner ett värde av att vara medlem i Orden.

Det finns nu goda förutsättningar att med utgångspunkt från resultaten i enkäten arbeta vidare med frågor om medlemsvård i fördelningar och lokala enheter.

I projektet Medlemsnyttan arbetar BD nu vidare med fokus på att: • samla goda exempel från enheter/frimurarsamhällen, där man på olika sätt arbetat med att fånga upp och diskutera brödernas upplevelse av sitt medlemskap • ta fram konkreta förslag på arbetssätt och metoder för de enheter som vill skapa eller fördjupa dialogen med bröderna kring medlemsnyttan, med avsikt att sänka tröskeln för de enheter som ännu inte börjat arbeta med dessa frågor. Här vill vi särskilt lyfta fram exempel på arbeten som genomförts i de olika fördelningarna och vilken effekt dessa gett.

En återkommande dialog och diskussion på lokal nivå, där vi kan möta bröderna ansikte mot ansikte, kommer att vara avgörande för vår förmåga att skapa och upprätthålla en hög nivå av upplevd ”nytta” för våra bröder. Ordens samlade förmåga att stärka och hjälpa de enheter som aktivt vill ta sig an detta arbete, kommer att avgöra hur väl vi lyckas. X

Storintendentens expedition

Frimurarsvärd, grepp och skida i svart eller rött läder Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

7

Historia

Axel Wrede Sparre – Sveriges förste frimurare Text: Bo Lindquist Bo Lindquist, innehavare av Ordens Hederstecken och prins Bertils Frimuraremedalj, förutvarande andre deputerad provinsialmästare i Svea Provinsialloge och förutvarande ordförande i brödraföreningen Örebro Kapitelbröder, sammanfattar här ett digitalt föredrag från april om Axel Wrede Sparre – Sveriges förste frimurare.

Greve Axel Wrede Sparre omnämns ofta som Sveriges förste frimurare och dessutom initiativtagare till Sveriges första frimurarloge. Den första logens verksamhet är dock mycket sparsamt skriftligt dokumenterad.

Men det är belagt att han var grundare eller instiftare av den första frimurarlogen i Sverige ”Greve Wrede Sparres loge”, som verkade från år 1735 och under större delen av 1740-talet. Att Wrede Sparre tog initiativet finns skriftligt dokumenterat i ett curriculum vitae på franska författat av honom själv 1753, då han tog steget in i den nya logen i Stockholm, S:t Jean Auxiliaire. Dessutom skriver stormästaren Carl Fredrik Scheffer år 1770 i ett officiellt brev till den engelska storlogen att greve Axel Wrede Sparre blev den förste som förenade våra spridda svenska frimurare. Överståthållare i Stockholm Högt upp på väggen i förrummet till Johannessalen i Svenska Frimurare Ordens stamhus i Stockholm hänger en pastellmålning föreställande Axel Wrede Sparre, målad av Gustaf Lundberg. Wrede Sparre var då nyutnämnd överståthållare i Stockholm och han bär storkorset av Svärdsorden som han erhöll år 1772 kort före sitt frånfälle. Porträttet var en gåva till Den Nordiska Första S:t Johanneslogen år 1935 av logens dåvarande ordförande mästare Arvid Lindman, konter­amiralen, statsministern, med mera.

Axel var son till riksrådet och fältmarskalken Erik Sparre av Sundby. Erik Sparre brukar kallas ”Den Store Sparren” och han var chef för det i Paris förlagda regementet

Axel Wrede Sparre.

Royal Suédois, vars officerskår utgjordes av svenskar. När regementet upplöstes år 1791 hade det verkat i drygt 100 år och mer än 1 000 svenskar hade då fått utbildning vid regementet i Paris.

Stenbocks universalarvinge Axels mor var Sofia Wrede och hans morfar var den berömde Fabian Wrede, en av kung Karl XI:s rådsherrar.

8

År 1708 föddes Axel Wrede Sparre, men redan två veckor efter födelsen avled hans mor, sannolikt i barnsängsfeber.

Pappan Erik gifte om sig med Stina Lillie, systerdotter till Johan Gabriel Stenbock. Stina Lillie blev Johan Gabriel Stenbocks universalarvinge och fick bland annat ärva Stenbockska palatset på Riddarholmen i Stockholm.

Stenbockska palatset fick stor betydelse

Bild: Wikimedia Commons.

Stenbockska palatset.

för Axel Wrede Sparre eftersom han fick bo där under långa tider under uppväxten, då han var moderlös och pappan Erik vistades mycket utomlands. Dessutom ägde den första frimureriska receptionen i greve Wrede Sparres loge rum i just Stenbockska palatset.

Axels pappa Erik fick med hustrun Stina en dotter, Ulrika Lovisa, som så småningom gifte sig med den framgångsrike och respekterade Carl Gustaf Tessin, som för övrigt var den förste som recipierade i greve Wrede Sparres loge.

Tjänstgöra utomlands Fadern Eriks ambition var att Axel skulle uppfostras och utbildas för att kunna tjänstgöra utomlands som officer. Dessutom skulle han förberedas för att kunna tillträda stamgodset Stora Sundby.

Stora Sundby vid strandkanten vid Hjälmaresund i Södermanland har en spännande historia som börjar redan på 1300-talet. Under tre århundraden har slottet varit i släkten Sparres ägo, men idag ägs och bebos det av familjen Klingspor.

Riddarsalen på Stora Sundby har drag och utsmyckning som tydligt leder tankarna till frimureriet. I denna sal har frimureriska receptioner genomförts.

Det är idag möjligt för grupper att be-

söka Stora Sundby och få en guidad tur av slottet. Information ges på slottets hemsida, se www.storasundby.com.

Släktgrenen dog ut År 1735, vid 27 års ålder, gifte sig Axel Wrede Sparre med en 20-årig vacker och allmänt uppskattad kvinna, Augusta Törnflycht.

Axel fick med hustrun Augusta sex barn som alla avled tidigt och ingen överlevde föräldrarna. Det innebar att släktgrenen dog ut och skölden krossades då Axel Wrede Sparre avled år 1772 vid 64 års ålder och han begravdes i Öja kyrka, nära Stora Sundby.

Axel Wrede Sparre utnämndes vid 41 års ålder till överste och chef för Västgöta kavalleriregemente i Skara. År 1760, vid 52 års ålder, utsågs han till generalmajor. Omdömen om hans militära skicklighet var fördelaktiga. Han var kraftfull och omtyckt. År 1768 utsågs han till president i Krigskollegium, vilket motsvarar Försvarets materielverk idag, och 1770 utnämndes han till överståthållare (motsvarande landshövding) i Stockholms stad.

Frimurerisk verksamhet Under sina långa och många utlandsresor hade Wrede Sparre lärt känna den 9

från England utbredande frimurarorden.

Han tilltalades av de frimureriska idéerna.

Han har själv uppgivit att han blev medlem år 1731, sannolikt i lord Derwentwaters engelska loge i Paris, och under de följande åren där kunde han gå vidare till mästargraden.

Med detta som bakgrund grundade han i Sverige den loge vi kallar Axel Wrede Sparres loge. Troligen hade han varken fullmakt eller bemyndigande att starta frimureri, vare sig i Sverige eller någon annanstans.

Men den 17 mars 1735 ledde han den första receptionen i Stenbockska palatset på Riddarholmen. Den förste recipienten var, som nämnts, hans svåger Carl Gustaf Tessin, som då tilldelades lärlinge- och medbrodersgraderna.

Redan efter några månader recipierade Tessin sedan för mästargraden. Den receptionen ägde rum i Axels hem på slottet Stora Sundby.

Greve Wrede Sparres loge verkade sedan glest och under provisoriska former under slutet av 1730-talet och under 1740-talet. Den är dock för eftervärlden dåligt dokumenterad.

Sannolikt hade Axel Wrede Sparre själv inte mycket tid till att leda logearbetet, dels på grund av giftermål och familje-

Bild: Wikimedia Commons.

Stora Sundby slott.

bildning, dels genom sin militära karriär och de många och långa utlandsresorna.

Antalet medlemmar i logen var inte heller stort. Då logen upphörde följde ett 30tal bröder med in i den nya logen S:t Jean Auxiliaire, bland andra Wrede Sparre själv, som i matrikeln har nummer ett.

Upphörde formellt Under de sista åren av 1740-talet var det sannolikt ingen aktivitet i logen och formellt upphörde Greve Wrede Sparres loge år 1752.

Logen S:t Jean Auxiliaire invigdes den 13 januari år 1752 av greve Knut Posse ”med hjälp av då i Sverige kringspridde bröder”. Bland annat ”adopterade” logen bröder som tidigare tillhört Greve Wrede Sparres loge. I början fungerade logen som landsloge, en ställning som upphörde 1760 vid tillkomsten av Stora Landslogen. År 1799 ombildades S:t Jean Auxiliaire tillsammans med S:t Johanneslogen L´Union till Den Nordiska Första S:t Johannis Logen. Logen L´Union var en johannesloge som ursprungligen var avsedd för ”främlingar som ej förstod det

svenska språket”. Vid dessa två logers förening tillförde Auxiliairelogen 879 och L´Unionlogen 375 ledamöter.

En synnerligen gedigen och läsvärd beskrivning av denna återblick på frimureriets uppkomst och etablering i Sverige finns i skriften ”S:t Johanneslogen Den Nordiska Första – Till tvåhundraårsminnet” av Bengt J:son Bergqvist, 1934.

Samhälleligt engagerade Visserligen hade Wrede Sparre inte fullmakt eller förordnande att starta eller driva en frimurarloge, men han var engagerad, drivande och hade förmågan att knyta starka personer och ledargestalter till verksamheten. Många av logens recipienter var mycket samhälleligt engagerade, starka och framträdande personer. Jag vill då nämna att förutom Carl Gustaf Tessin och Fabian Wrede var ytterligare fem logemedlemmar riksråd.

Kanske var rekryteringen av ytterst starka ledare av betydelse för den fortsatta utvecklingen av Svenska Frimurare Orden? Sammanfattningsvis finns det skäl att hävda att Axel Wrede Sparre hade inflytande och betydelse för det svenska frimureriets tillkomst 10

och utveckling även om den initiala verksamheten var begränsad. Man kanske kan karaktärisera honom som en frimurerisk entreprenör. Dessutom hade hans personlighet och inspirerande engagemang stor betydelse; han var ingen dussinmänniska.

Inspirera medmänniskor Någon har sagt att han hade ett ”Sparrehjärta”, vilket skulle innebära att han var varmhjärtad, gästfri, frikostig och hjälpsam. Men dessutom fanns i hans inre en djupt förankrad religiös stämning som kommit i dagen vid flera tillfällen.

Han hade förmåga att engagera och inspirera medmänniskor. Dessutom knöt han till sig en förnämlig krets bröder som åtnjöt allmän respekt, och flera av dem besatt tveklöst kapacitet att leda, driva, bevara och skapa grund för frimureriet.

Ytterligare referenser och information avseende Axel Wrede Sparre och hans gärning kan erhållas av artikelförfattaren.

Kontakta Bo Lindquist via e-mail: bolindquist41@gmail.com X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Storintendentens expedition

Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm

Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé

Manschettknappar med fäste typ 1

Skultuna Bröstknappar till frackskjorta, emaljerade i ask

Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar med fäste typ 2 i ask

Skultuna Manschettknappar, emaljerade i ask

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Storintendentens expedition

Praktik Kaffekopp 18cl SET inklusive Fat

Edition vinglas 36 cl

Mepra bordsgaffel exklusiv

Ölglas på fot 46 cl

Tallrik flat 21 cm

Kaffe/te mugg 22 cl, stapelbar

Mepra bordskniv exklusiv

Beställning sker genom NHTradings webshop, som kan nås påföljande sätt: Logga in på www.frimurarorden.se, och klicka på ’Besök Ordens webshop’.

Där finns aktuellt användarnamn och lösenord för inloggning hos NHTrading samt länk till deras webshop.

11

Historia

Mästaren i Bromma Text: Torbjörn Gustavsson

Efter att ha varit kyrkoherde i Bromma församling i snart 15 år, druckit mitt morgonkaffe med samma utsikt från Prästgården och firat otaliga gudstjänster och förrättningar i byggnaden kan jag fortfarande förundras över Bromma kyrka. Kyrkan rymmer så mycket historia, så många minnen och, inte minst, den påminner mig om väsentliga delar av den Konungsliga Konsten.

Bromma kyrka är Stockholms äldsta byggnad och dess äldsta del är från 1100-talet.

Kyrkan är en så kallad rundkyrka, det vill säga att det ursprungliga kyrkorummet är just runt. Det finns ett antal rundkyrkor i Sverige, alla byggda under 1100-talet. Var-

för man valde att bygga rundkyrkor diskuteras av ”de lärde” och en hypotes som brukar anföras är att man inspirerats av Gravkyrkan i Jerusalem (Ecclesia Sancti Sepulchri) som i sin ursprungliga form var en så kallad centralkyrka, det vill säga rund. Ett av de tidigaste skriftliga beläggen om Bromma kyrka är från 1314, då Domkapitlet i Uppsala upprättade listor över alla sockenkyrkor i ärkestiftet för att fastställa vilken skatt som skulle tas upp till påvestolen. Påven Clemens V hade påbjudit en extra skatt, ”Vienne-tiondet”, för att bekosta ett korståg mot turkarna.

Ingmar Bergman Bromma kyrka har i sitt långhus, som

12

tillkom på tidigt 1400-tal, målningar av Albertus Pictor, som verkade i slutet av 1400-talet och står bakom flera kyrkomålningar. Bland de mer kända kyrkorna kan nämnas Härkeberga och Täby (där man bland annat återfinner hur döden spelar schack med människan som inspirerade Ingmar Bergman i arbetet med filmen Det sjunde inseglet). Målningarna i Bromma kyrka följer till stor del utformning och motiv i andra kyrkor av Albertus Pictor men ett av motiven sticker ut: en målning av en murarmästare (se bild). Den skiljer ut sig även i Bromma kyrka då det är den enda 1400-talsmålning som är under den bård som cirka 160 cm över golvet sträcker sig runt hela långhuset.

Vad vi ser är alltså en målning från sent 1400-tal. Det är inte Albertus Pictor som har målat den utan troligen en av hans medhjälpare. Vi ser en murarmästare med sin röda mössa. Han bär ett förkläde och har en murslev i sin vänstra hand. I sin hög­ra hand håller han en yxa som han slår i ryggen på en lärling. Lärlingen bär också ett förkläde men har ingen röd mössa, mästartecknet. Tittar vi närmare så ser vi att de håller på att bygga en vägg av tegel.

Till skillnad från övriga målningar i kyrkan så är mästarens ansikte väldigt detaljerat; dubbelhakan, kindknotorna och till och med det gula håret som sticker fram under mössan. Målningen väcker flera frågor; vad var bakgrunden? Vad syftar den till? Varför finns den kvar? Det är ingen biblisk berättelse som är avbildad. Vi vet från andra källor att lärlingar kunde fara mycket illa av mästarnas behandling, till och med så att saken hamnade inför tinget. Det finns dock inte belagt att så skulle ha varit fallet i Bromma kyrka.

Enda originalmålningen Man kan ju fråga sig hur den som målade denna målning på en så synnerligen central plats ”vågade”. Risken för upptäckt var ju tämligen stor! Min egen, högst novismässiga tolkning, är att man visste att den inte skulle synas när målningarna var färdigställda, den är kanske att betrakta som grafitti/tidsfördriv från 1400-talet.

Som nämndes innan är detta den enda originalmålningen som är under den bård som finns. För att skydda målningarna från smuts och påverkan satte man vanligtvis upp ett skyddande lager av trä från golvet och en bit upp. Vår argsinte mästare hamnade alltså bakom planket där han befann sig tills man långt senare beslutade att vitkalka hela kyrkan. Först i början av 1900-talet tog man bort kalkputsen från målningarna och då dök han åter upp.

När man kommer in i Bromma kyrka är det som att gå in i en ännu icke avslutad berättelse. Under flera sekel har på

just denna plats samlats erfarenheter av glädje och sorg, stolthet och förundran.

Här har människor samlats vid livets stora händelser, här har man delat tro och liv. Otaliga böner har formulerats, bröd och vin har delats. Kyrkan är fylld med symbolik som talar när man lärt sig det språket.

Annorlunda världsbild När de äldsta delarna av Bromma kyrka byggdes var samhälle och världsbild helt annorlunda. Både kyrkan och samhället har förändrats och varje generation har fört in sina erfarenheter och visioner. Alla dessa erfarenheter har lämnat spår; en del synliga, andra mer som en aning. Bromma kyrka är både som byggnad och fenomen en viktig del av historien. Det är en berättelse om både Bromma och Sverige men framför allt berättelsen om hur människor har uttryckt sin kristna tro och sitt behov av mening. Därför är Bromma kyrka i högsta grad konungslig! X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.399;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.

13

Historia

Det mest kända porträttet på Joseph Haydn.

Tidsbrist och lång resväg bröt Haydns frimurarbana Text: Bo Pettersson Bild: Wikimedia Commons Den 31 mars firades det något ojämna 290-årsminnet av den österrikiske tonsättaren Joseph Haydns födelse. Bland alla de klassiska musikskapare som flimrar förbi i frimureriets historia räknas Haydn som en av de främsta. Men så var han även samtida, och nära vän, med den obestridlige mästaren bland frimurarordens musikgenier, Wolfgang Amadeus Mozart.

Det var på Mozarts initiativ som Haydn blev frimurare, därtill i samma loge som Mozart: Zur Wahren Eintracht i Wien.

Fredagen den 11 februari 1785 var dagen då Haydn fick träda in i ordensrummet – men tyvärr utan sin närmaste fadder bland de närvarande; Mozart var just då upptagen på annat håll.

Och sedan blev det inte så mycket mer frimureri för Joseph Haydns del. I klar14

text blev han vad man idag brukar kalla en nollbesökare. Han återkom aldrig till logen. Bara två år senare, alltså 1787, lämnade han frimureriet.

Två av det svenska frimureriets främsta musikexperter, Sten Svensson och Lars Ysander, har i standardverket ”Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik”, utgivet av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff 2006, spekulerat i vad som kan ha

legat bakom hans korta och uppenbart inaktiva period som frimurarbroder.

Hårda arbetsvillkor Som främsta orsak nämner de det faktum att Haydn hade en fast och ganska hårt reglerad tjänst som förste kapellmästare i furstehuset Esterházys praktfulla slott i Eisenstadt, cirka sex mil sydväst om Wien, och i Fertöd, ytterligare cirka sex mil åt sydost, en bit in i nordvästra Ungern.

Där skulle Haydn leda furstefamiljens orkester och med täta mellanrum leverera ny musik som orkestern kunde framföra.

Det blev helt enkelt ont om tid för honom att ta sig till Wien för att gå på loge, alldenstund som transporterna skulle ske med häst och vagn på skumpiga vägar.

Konflikt med tron Svensson och Ysander nämner också att Haydn kan ha upplevt att hans djupa katolska tro varit som ett skavsår i relationen till frimureriet och att han möjligen inte heller funnit det kamratskap i logen som han förväntat sig. Men hur han kunnat hysa några betänkligheter beträffande själva kamratligheten efter bara ett enda besök kan man ju undra. I så fall måtte det ha varit en sjusärdeles dålig stämning i logen den där kvällen…

Haydns och Mozart skilda vägar på den frimureriska vandringen (Mozart var en flitig broder livet ut) kom ändå inte att störa deras djupa inbördes vänskap. Den 24 år äldre Haydn var som en pappa för

Haydns hus i Wien.

Mozart, trots det geografiska avståndet.

Och de respekterade ömsesidigt varandras musikskapande.

Son till en vagnmakare Socialt hade dock Joseph Haydn en helt annan bakgrund än Mozart. Medan Mozart var son till en yrkesmusiker kom Haydn från en familj där fadern var vagnmakare och modern kokerska på ett grevligt slott, Harrach, i Rohrau mellan Wien och den numera slovakiska huvudstaden

Bratislava. Men det musicerades ändå en hel del i Haydns familj, fast på amatörnivå och mestadels med österrikiska folksånger på repertoaren.

Den unge Joseph – nummer två i en syskonskara om tolv – visade tidigt att han hade både musikalisk talang och en ovanligt vacker sångröst. Det ledde till att han redan vid fem års ålder fick privatlektioner av en kusin till fadern. Denne faderskusin råkade vara kantor och skollärare i en näraliggande stad, och av honom fick Joseph en bred undervisning som omfattade flera instrument, violin, piano och trummor, samt lite smakprov på musikteori och komposition.

Korgosse i Stefansdomen Som åttaåring hamnade Joseph i Wien.

Där antogs han som korgosse i Stefansdomen. Med två av sina bröder som sällskap hade han sin fasta tillvaro i domen under hela nio år. Sedan kom han i målbrottet och körledaren i kyrkan tyckte att han skulle kastreras för den ljusa röstens skull. Men det lyckades hans far förhindra i sista stund.

När han inte längre var gossopran ville körledaren i Stefansdomen inte veta av honom längre och han blev tvungen att klara sig på egen hand. Han fick då flacka runt och försörja sig med det han kunde, ge pianolektioner, uppträda med gatumusikanter och skriva enklare instrumentala arrangemang.

Haydns originalnoter till stråkkvartetten ”Jesu sju ord på korset”.

15

Lärd av Gluck och Pompora Åter i Wien kom han i kontakt med etablerade tonsättare som Christoph Willibald Gluck och Nicola Pompora, som båda lärde honom musikteori och komposition från grunden. På egen hand studerade han också in Carl Philipp Emanuel Bachs sex preussiska cembalosonater.

När han sedan fått anställning som violinist hos en välbeställd wienare kände han sig så stadd vid kassa att han kunde ingå äktenskap, fast tyvärr inte med den kvinna han egentligen älskade, utan med hennes syster – precis som också Mozart gjorde, för övrigt. Maria Anna Keller hette hon som blev Josephs fru. Men det var en dam som varken gillade musik eller hushållsarbete, dessutom var hon för det mesta på dåligt humör. Äktenskapet blev därför både olyckligt och barnlöst.

var tvungen att i alla lägen uppträda som ett föredöme för den relativt lilla slottsorkesterns medlemmar, han skulle instruera dem i deras musicerande, lösa deras inbördes konflikter – och skriva ny musik hela tiden.

Kapellmästare 1759, när Joseph var 27 år, fick han tjänst som kapellmästare hos den böhmiske greven Ferdinand Maximilian von Morzin. I denne greves hägn skrev och uruppförde Haydn sin första symfoni, plus flera andra orkesterverk. Resultatet blev en succé som åhördes av bland andra den musikaliskt mycket intresserade prinsen Anton Esterházy. Så när greve Morzin inte längre hade råd att behålla sin orkester kom familjen Esterházy att erbjuda Haydn plats i deras egen slottsensemble, först som andre men från 1766 som förste kapellmästare.

I huset Esterházys tjänst stannade sedan Haydn i hela 30 år. Han fick där en ekonomisk trygghet som han uppskattade, men också strikt utstakade arbetsuppgifter. Han

Stor produktion Om själva arbetsvillkoren i furstehuset var hårda, så var friheten att komponera experimentellt och efter eget huvud desto större. Följaktligen kom det också mycket ur hans händer under åren: minst 104 symfonier, 83 stråkkvartetter, 14 mässor, några oratorier, ett antal operor och konserter, plus ett mycket stort antal kammarmusikaliska verk.

Men allting har en ände, och efter att Haydn tjänat två generationer Esterházy kom furstehuset att övertas av en ättling helt utan musikintresse och orkestern lades ned. Då blev Haydn av en tysk impressario och violinist, Johann Peter Salomon, erbjuden att resa till England och framföra sin musik där under två år, från 1790-92. Mot-

Joseph Haydns födelsehus i Rohrau.

tagandet blev så överväldigande att Haydn gjorde en ny sejour 1794-95. Redan under den första sejouren blev han till råga på allt hedersdoktor vid Oxfords universitet.

Humorist Några av Haydns mest kända verk kom också till under åren i London, bland annat den symfoni (nummer 94) som kallas Pukslaget och som ger uttryck för hans väl omvittnade humor. Symfonin börjar stillsamt och lugnt och invaggar publiken i en lätt dåsighet – tills han plötsligt drämmer till med ett pukslag som får alla oinvigda att hoppa högt! Typiskt Haydn!

Efter resorna till England slog sig Haydn sedan ner för gott i ett eget hus i Wien. Där fortsatte han att komponera, plus att han på deltid återkom till familjen Esterházy, som ångrat sig och återupprättat ett litet kapell.

En och annan lektion med Ludwig van Beethoven som elev hann han också med.

Skapelsen Men framförallt ägnade Haydn mycket tid till att förfärdiga ny musik, däribland sitt stora oratorium Skapelsen, ett verk som för övrigt, och tillsammans med stråkkvartetten Jesu sju ord på korset, stod på programmet på de långfredagskonserter som Svenska Frimurare Orden till förmån för sin barnhusverksamhet anordnade på Riddarhuset i Stockholm från 1772 och ända in på 1900-talet.

Sitt sista stora verk, oratoriet Årstiderna, blev Haydn klar med 1801. Men det tog på krafterna och han började känna sig gammal, närmare 70 år som han då var.

Den 31 maj 1809 avled Joseph Haydn av ålderdomssvaghet, samtidigt som en fransk armé under Napoleon invaderade Wien.

Hans sista ord lär ha varit ett meddelande till sitt tjänstefolk att ta det lugnt. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Furstefamiljen Esterházys magnifika slott i Eisenstadt.

16

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

17

Historia

Lars Magnus Wollin Ordensintresserad sjöofficer och frimurare Text och foto: Maths Dackehag Sjöofficer och frimurare. När Lars Magnus Wollin inträdde som frimurare föregicks det av en skriftlig avhandling som redovisades i samband med receptionen.

Lars Magnus Wollin föddes den 24 december 1734 i Simrishamn. Hans militära karriär som sjöofficer framgår enligt nedan: Cadett vid Amiralskåren 1757, Lieutenant vid Amiralitetet 1760, Capten 1774, Major 1776, Öfverste Lieutenant 1788; R.S.O och amiralitetsmajor. Wollin deltog i Gustav III:s revanschkrig mot Ryssland 1788 – 1790. Han medverkade bland annat i striderna vid Reval den 30 april 1790 och vid genombrytning ur Viborgska viken, det så kallade ”Viborgska gatloppet” samt vid segern i Svensksund den 9 – 10 juli 1790. Wollin blev senare

befordrad till Öfverste 1793 och sedan till Contre Amiral vid Kungliga Örlogsflottan 1802. Han var även ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet och dess ordförande år 1798 – 1800 samt 1809 – 1810.

Wollin avled i Karlskrona den 29 november 1818.

Utländsk loge Inom frimurarorden, recipierade Wollin troligen i en utländsk loge under åren 1775-1776. Något exakt receptionsdatum eller loge, kan ej fastställas. Han blev vid hemkomsten uppflyttad till högre grad och sedan antecknad i S:t Johannes Logen Harald (sedermera Gustaf ) med matrikelnummer 54. Av matrikeln framgår dock endast en notering om att han var mästare och Riddare av Svärdsorden. Han var 18

andre bevakande broder 1780 - 1798 och förste bevakande broder 1799 i S:t Johannes Logen Harald. På grund av ordförande mästaren A J Wrangels sviktande hälsa, blev det år 1798 förändringar i ämbetsmannakåren och Wollins utnämning till förste bevakande omnämns i protokollet från Storamiralslogen (sedermera Gustaf ) enligt nedan.

Protocoll hållit uti Stor Amirals Frimurare Logen i Carlscrona d: 22 :a December 1798.

S. D. Sedan den Högstlysande Stor Mästaren öpnade Logen med vanlige Ceremonier och derefter gaf tilkänna, at som han, i anseende til trägne Embetsgjöromål, hög ålderdom och svag hälsa, icke kunde äga det nöjet at bevista Logens alla Sammanträden; Så hade han emellertid och intil dess ordentligt

Val kunde hinna at hållas, tilfogaträdandet af de framledne Deputerade Mästarens ställe utsett Förste Bevakande Lÿsande Brodern H: Contré Amiralen och Ridd: Th: Furst, i hvars ställe Andre Bevakande Wördige Brodern H: Öfversten och Ridd: Wollin blifvit til Förste Bevakande förflyttad; Äfvensom den Högstuplyste kundgjorde det han til Andre Bevakande utnämnt Wördige Brodern H: Öfverste Lieutenanten Söderdahl; och som Oratorn Wördige Brodern H: Assecorn och Öfver Inspectoren Hackert uppå derom anhållan blifvit från Orators befattningen entledigad, hade den Högtlysande Stormästaren i hans ställe til detta Embete befordrat Wördige Brodern Am tets Majoren H: A. Wolljin, hvilka alla Bröder i dessa sina Embeten nu insättes, beneventerades och betÿgade sin ärkänsla för det som dem härmedelst visade förtroende. Efter hållna Föreläsningar uti de Frimureriet hörande Stycken slutades Logen på vanligt sätt och Bröderne åtskilgdes. År och dag som förut skrifvit står.

In Fidem Protocoll G Westerdahl Tjänstgjort utomlands Ordensväsendets starka tillväxt under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet

berodde till stor del på starka influenser från bland annat officerare som tjänstgjort utomlands. Karlskrona, som landets tredje största stad under denna tid, var en av rikets ordenstätaste städer. Wollin hade ett stort intresse för andra ordnar. Han, liksom många frimurare på den tiden, var även medlem i Coldinuorden. Wollin intogs den 6 augusti 1777 i Kronans Coldin (instiftad 1769) och erhöll där grad VIII (dåvarande högsta graden) 20 maj 1802.

Han hade dock inte några ämbeten i Kronans Coldin.

Wollin var därutöver även medlem i Concordia Orden eller Enighetssällskapet (1759 – 1830). Förutom logen i Carlskrona fanns även dotterloger i Stockholm, Göteborg, Berlin och Åbo. Orden var ej uppdelad i olika grader. Vid inträdet i Orden fick varje medlem lämna en förseglad levnadsbeskrivning. Denna, fick endast öppnas av medlemmen själv, för kompletteringar, och av den som utsågs till att hålla minnestalet.

Vid inträdet i orden ställdes så kallade Cardinalfrågor till de nyintagna medlemmarna. Cardinalfrågorna omfattade i regel ett ämne av allmänt intresse inom medlemmens kompetensområde och skulle skriftligen besvaras i en avhandling inom

19

tre månader. Till Wollin ställdes Cardinalfrågan: ”Om upptäckten af Strömmars gång” eller ”Rätta sättet att under Segling medelst trenne särskilda tider och ställen förrättade Pejlingar på et och samma Landmärcke finna Strömmars Direction och Sättning”.

Hans avhandling inom navigationsvetenskapen är full med komplicerade matematiska beräkning för att: ”innehålla de möyeliga sätt att finna Skeppets påkommande ställe i strömmande vatten, då Skeppets afdrift och Sjökaftning är bekant under den tid Land peylas”.

Skriftlig avhandling Avhandlingen var så väl genomarbetad, att den till och med trycktes upp av Kongl.

Amiralitetstryckeriet och publicerades år 1798 och finns bevarad i ett exemplar i Karlskronas arkiv. Den andra Cardinalfrågan till Wollin var: ”Hvad kraft och wärkan kan wädret såväl i rätt Direction som Orcaner hafva på Segel, och huru böra dessa senare i anledning häraf construeras til större och mindre fartÿg?” Någon avhandling på denna Cardinalfråga har dock ej gått att finna i Karlskronas arkiv.

Det är kanske tur att vi som nyantagna frimurare slipper redovisa en skriftlig avhandling i samband med receptionen? X

Kultur

Rosersbergs slott.

Sommarmöte 2022 – En vandring i hertig Carls fotspår Text: Michael Nielsen Bild: Wikimedia commons Den 21 augusti i år är det dags för sommarmöte på Rosersbergs slott. Slottet har en mycket intressant historia. Inte minst för oss frimurare.

Den som är intresserad av frimureri kan nog inte undgå att förr eller senare besöka Rosersbergs slott. Utmed pendeltågslinjen i norra Storstockholm finner vi Rosersbergs samhälle. Där ligger Rosersbergs slott som huserade hertig Carl vid den tiden då han och andra, utarbetade det svenska frimureriet såsom vi känner det idag. Hertig Carls brinnande intresse för mänsklig utveckling kom att påverka både renoveringar, ombyggnationer och utsmyckningar av slottet.

Sommarmöte Första fördelningen kommer att arrange-

ra ett sommarmöte öppet för bröder i alla grader. I den svenska sensommaren, på Rosersbergs slott och i dess vackra omgivningar ges våra bröder möjlighet att få en inblick i vår historia.

Ett 100-tal bröder samlas till gemenskap, lunch och intressanta programpunkter. Det kommer att ordnas rundvandring på slottet i hertig Carls fotspår, musikaliskt inslag, andaktstund och ett historiskt föredrag.

Rosersberg - Tre Rosor Gården Rosersberg grundades av greve Gabriel Oxenstierna 1634 och stod färdig fyra år senare. Sitt namn har den fått efter dennes mor som härstammade från ätten Tre Rosor. Ätten Roos var en svensk adlig släkt som blev upphöjd till grevlig värdighet 20

år 1561 då Gustav Johansson kallade sig greve av Enköping. Namnet Tre Rosor har sedan uppstått på grund av släktens sköldemärke. I släkten kom det att finnas sammanlagt elva riksråd, åtta i Sverige och tre i Norge. Ätten utslocknade på 1610-talet med Johan Stensson.

Hertig Karl / Karl XIII och Rosersberg 1757 löste svenska staten in godset och fem år senare kom det att ställas till den då fjortonårige hertig Carl (sedermera Karl XIII) av Södermanlands förfogande.

Därmed blev Rosersberg ett kungligt slott.

1774 gifte han sig med sin femtonåriga kusin Hedvig Elisabeth Charlotta av huset Holstein-Gottorp och parets engagemang för frimureriet blev en avgörande framtida hörnpelare i äktenskapet. I botten fanns en gemensam ideologisk plattform: reli-

gionen, tron på människans förmåga att förbättra sig, upplysning och lycksalighet.

Hertig Carl lät utföra en genomgripande ombyggnad och ny inredning under Jean Eric Rehns ledning. Vid brodern, Gustav III:s död 1792 tillträdde Carl som förmyndarregent i Sverige. Vid 1790-talets slut sattes en rad betydande förändringar i inredningen i gång på slottet med den Orangegula och den Röda salongen samt Hoglandsalen som karakteristiska exempel.

Frimurerisk användning Arkitekten Gustaf af Sillén fick 1797, uppdraget av hertig Carl att göra om Rosersbergs slott. Återigen inleddes en målmedveten modernisering av slottets inredningar under ledning av Gustaf af Sillén som slottsarkitekt och denna fortgick under knappt två decennier fram till 1815.

Han medverkade inte minst vid utformningen av lokaler som hade frimurerisk användning såsom audienssalen, slottskapellet med flera. Allt detta är till stor del bibehållet än idag och det är resultatet av dessa förändringar som slottets nutida besökare kommer att få ta del av.

Gustaf af Sillén hade efter fem års studier och praktik i Italien blivit hovintendent och blev 1796 ledamot av konst­ akademin här hemma. Han blev upptagen

i Svenska Frimurare Orden år 1800 och kunde således fritt diskutera frimurarsymbolik med sin uppdragsgivare under moderniseringsarbetet.

Loger i Rosersbergs slott Inredningen av Rosersberg kom att bli hans största livsgärning och han ansvarade för utformningen av de salar på slottet som skulle kunna användas för logesammankomster: Hoglandssalen, konseljrummet och kapellet. Rosersberg blev aldrig officiellt hemvist för det svenska frimureriet. Frimurarorden hade sitt ordenshus i Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen som övertogs av Orden 1783.

Däremot genomfördes loger i Rosersbergs slott av och till.

Slottet och dess vackra omgivningar har genomgått många förändringar även efter Karl XIII:s tid. Frimureriska symboler har plockats bort, troligen av okunskap får vi anta. Ett exempel som möter besökaren redan på gården på vägen är en staty av en hund. Den tittar snett upp på fasaden.

På vad? Idag tittar den upp på en urtavla, mer sentida än hunden själv. Men vad tittade den upp på från början?

Trädgården Lustträdgården närmast slottet var en av sin tids mest påkostade barockträdgår21

dar och grundstrukturen för denna del av parken finns bevarad än idag. Den anlades vid slutet av 1600-talet i ett samarbete mellan Nicodemus Tessin d.y. och Bengt Gabriel Oxenstierna.

En bred kanal anlades längs trädgårdens östra kant. Mitt i kanalen byggdes ett lusthus i porslin som var tillgängligt via två utfällbara broar. Kanalen och ön kan i dag anas som nivåskillnader i terrängen.

Vid ombyggnad och dåtida modernisering av slottsträdgården på 1770-talet anlitades flera av hertig Karls vänner. Det var på modet att parker runt om i Europa blev mer levande. Det tidigare rådande barockmodet med raka linjer och symmetri fick ge vika för mer fantasieggande och kontemplativa inslag.

På utsiktspunkter uppfördes mindre byggnader, till exempel en eremitboning, en turkisk kiosk, en grotta och ett litet tempel. I tillägg till den ursprungliga barockparkens raka linjer och allé så anlades även en ruin på en holme i Sigtunaviken och en sentida runsten uppfördes. Utsiktsstråk omgivna av häckar anlades ned mot vattnet och statyer utplacerades.

Statligt byggnadsminne Att ha en eremitgrotta eller boning i sin park var högsta mode och det var inte ovanligt att man hyrde in en ”eremit” som parkens besökare kunde skymta på sin upptäcktsfärd i parken.

Rosersbergs slott med kringliggande park och markområde är skyddat som statligt byggnadsminne sedan 1935 och ska bevaras och vårdas för framtiden.

Både slottet och parken är väl värda ett besök. Under sensommaren ges möjligheten att få en guidad tur i både slott och park och etthundra bröder kommer att få plats. Ta det unika tillfället i akt och var med när Svenska Frimurare Orden arrange­rar det första av förhoppningsvis flera sommarmöten. X

SÖNDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2022 Sommarmötet kommer att övervaras av Svenska Frimurare Ordens Stormästare och provinsialmästaren i Första fördelningen.

Antalet platser är begränsat. För ytterligare information besök Svenska Frimurare Ordens hemsida.

Evenemang

Exteriör Hotell Riviera Strand.

Bjäreträffen 2022 med Stormästaren och provinsialmästare Text: Tomas Andrén Sensommarträffarna på Bjärehalvön är en lika uppskattad som lång tradition. En träff för bröder av alla grader där vi inte bara möter bröder från när och fjärran utan även får glädjen att lyssna till såväl Stormästare som provinsialmästare.

Efter en inställd träff 2020 och en digital version förra året möts vi i år på traditionsenligt vis för den 24:e träffen i ordningen på torsdagen den 4 augusti. Likt tidigare år bjuder även årets träff på en hel rad nyheter, där den mest påtagliga är vår nya hemvist: det helt ombyggda, men ändock

anrika Hotell Riviera Strand i Båstad. Ytterligare en nyhet är att vi i år har ett parallellt program för respektive damer som arrangeras i samarbete med Mariaorden.

Något vi är särskilt glada och stolta över är vårt nya samarbete med Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond. Stiftelsen är en känd och respekterad välgörare inom svenskt kulturliv och vi kommer vid träffen att dela ut ett av stiftelsens mycket prestigefulla stipendier. Programmet börjar likt tidigare år med mingel 12:00 och avslutas cirka 15:00. Lunchen intages gemensamt, damer som bröder.

22

Årets huvudföredragshållare är lika traditionsenligt Ordens Stormästare Christer Persson och provinsialmästare i Andra Fördelningen Per Werner. Till detta kommer ett föredrag av provinsialmästare i Tredje Fördelningen, Gillis Edman, vars föredrag vid förra årets träff rönte mycket stor uppskattning. Anmälan till Bjäreträffen sker via ordens ordinarie bokningssystem och likt för många andra evenemang är anmälan giltig först efter emottagen förskottsbetalning. Det är tyvärr inte möjligt att som tidigare år betala på plats.

Väl mött vid Laholmsbuktens strand! X

Insändare

Från officer till präst – En yttre och en inre resa Text: Ivar Sundström Bild: Pexels gen Ultima Thule var inbjuda att närvara.

Där fick jag predika, något jag tyckte var stort.

Jag var en flitig broder, jag recipierade grad för grad, njöt av gemenskapen i logen och var glad för det kristna språket och psalmsången. Jag trivdes verkligen inom brödrakretsen.

– Har du hört talas om frimurarna?

De två majorerna tittar uppmärksamt på mig. De har bett mig komma ut i trapphuset i stabsbyggnaden där vi jobbar. De tycker sig ha sett mig som en lämplig kandidat och vill nu veta om jag är intresserad.

– Jo, jag har hört en del om frimurarna” sa jag, bad om betänketid och svarade sedan ja.

Liksom lite i förbigående nämnde de att frimurarorden förutsätter kristen bekännelse men att det skulle jag inte oroa mig för. De lovade att bli mina faddrar om jag sa ja.

Kristet hem Jag recipierade i slutet av januari 2000 och när jag väl fick se ljuset kände jag ”Wow, här är jag hemma”!

Jag växte upp i ett kristet hem, mina föräldrar bad aftonbön och berättade för mig om Jesus. Det fanns en trygghet i det, att somna innesluten i aftonbönen. Söndagsskola ibland men så mycket mer blev det väl inte med min kristna fostran. Skolans kristendomskunskap lärde mig ”bibel basic”, än idag kan jag rabbla upp Jakobs tolv söner. Jag trivdes fantastiskt bra i lumpen och efter muck valde jag att ta anställning vid Norrbottens regemente, I 19 i Boden. Jag tänkte stanna några år men det kom att bli 32 år inom Försvarsmakten.

När min mormor dog var jag 22. I begravningsgudstjänsten hörde jag något som jag nu förstår som en kallelse. Den unga prästen som jag blev bekant med föreslog att jag skulle flytta till Uppsala för att läsa teologi och bli präst. Jag vågade inte! Jag hade jobb, min släkt, min historia; ja allt här uppe.

Så det blev inget av med min kallelse.

Det blev olika förhållanden, det blev äktenskap, villa, barn, skilsmässa m m; kort och gott, ett liv som rullade på.

Jag jobbade i det militära, blev så småningom kapten, kaserngården byttes emot skrivbord på olika staber.

Brödet och vinet Men min kallelse gnagde, jag förstår i efterhand att Gud hade en mening med att kalla mig, Gud ville något mer.

Frimurarna fyllde mig med ett nytt religiöst språk, jag fick andra gudsbilder än barndomens och nu började jag och den nya kvinnan i mitt liv gå i gudstjänst. En distriktspräst lät mig predika och jag tyckte att det var fantastiskt.

Jag hade en längtan efter nattvarden men då måste jag bli döpt. Jag döptes påsknatten i Överluleå kyrka med några små korta konfirmander och nu var nattvardsbordet öppnat för mig. Då var jag 49 år. Det var en fantastisk känsla att ta emot brödet och vinet, att känna delaktighet i den kristna församlingen.

Konfirmationen ägde rum i Luleå domkyrka och bröderna från Johanneslo23

Teologiska studier Ungefär samtidigt som receptionen i grad VII började jag så mina teologiska studier vid Umeå universitet. Det var fantastiskt att vid så hög ålder, jag skulle fylla 50, börja läsa. Det var underbart att kunna ägna sig åt böckerna på heltid. Ekonomiskt hade jag det fördelaktigt, Försvarsmakten ville bli av med personal och jag fick tre års uppsägningstid för att utbilda mig till ett ”offentligt bristyrke”.

Samtidigt pågick min frimurarvandring, jag recipierade i grad VIII och har alltså en vapensköld hängande i kapitlet.

Men när jag recipierade i grad IX, då var jag prästvigd.

Min resa är annorlunda, jag får möjligheten att göra något som jag verkligen brinner för. De år jag fått som präst har varit fantastiska år. Jag har fått uppleva så mycket av både glädje och sorg, jag har ibland fått betyda något för de medmänniskor som jag mött i och utanför tjänsten.

Det vore att förenkla att påstå att det är frimurarna som gett mig modet att börja läsa till präst men det har varit otroligt betydelsefullt. Frimurarorden gav mig ett annat religiöst språk, frimurarna öppnade mina ögon för nya perspektiv och hjälpte mig att bejaka min kallelse.

Så många goda existentiella samtal har jag inte haft med de bröder som verkligen drivs av en uppriktig längtan att tränga in på djupet av sitt inre för att där upptäcka målet med vår frimurarvandring; Gud själv, den Trefalt Store Byggmästaren. X

Recension

1795 – Tredje och avslutande delen Text: Ulf Hjelting Bild: Pressbild Forum

Likt ett skadskjutet vilt djur stryker nu Tycho Ceton runt i Stockholm mellan broarna, medan han filar på en plan för att återta den glans och makt han förlorat.

Hans plan är att ställa till med ett spektakel mer häpnadsväckande, mer hänförande och mer avgrundsdjupt vidrigt än något som dittills skådats i detta vidunderliga och vedervärdiga Stockholm.

Den som satt sig i sinne att stoppa Tycho är Emil Winge. Men denne känner hur stödet för hans jakt börjar tryta. De paranoida myndigheterna har viktigare saker att ägna sig åt än Tycho Cetons eventuella hämnd, och Emils vapendragare palten Mickel Cardell är upptagen av en helt egen jakt efter Anna Stina Knapp, som mystiskt försvunnit efter hennes båda barns död.

Det här är den tredje och avslutande delen i Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi som påbörjades 2017 och den här boken bygger på att läsaren tagit del av innehållet i de övriga två tidigare delarna i serien. Om inte så rekommenderas det starkt att ta del av dessa inför den fortsatta läsningen av 1795. Det här är så långt från feelgood det bara går att komma och sidorna nästan doftar träck, fattigdom och 1700-talsmisär. Det är skitigt, vidrigt och blodigt. Ett människoliv är inte mycket värt, särskilt inte om du varken har pengar eller inflytande av en mäktig familj som stöttar dig. Niklas Natt och Dag har verkligen lyckats fånga en historisk verklighet som är långt, långt från vår moderna vardag. I denna tredje bok får vi även veta ännu mer om det hemliga sällskap av mäk-

tiga män, eumeniderna, som funnits med sedan första boken och vad de egentligen vill med sitt agerande. År 1795 går även baron Reuterholms vanskötta förmyndarregim och diktatur mot sitt slut, och jakten på alla som konspirerat mot honom börjar nu trappas upp. Han och hans likar har tyvärr fått vetskap om ett brev där de sammansvurnas namn, de som till varje pris vill avsätta honom, listas med namn.

Och detta i form av det brev som senast sågs i händerna på den nu försvunna Anna Stina Knapp. Ska Emil Winge lyckas med sin föresats att stoppa Tycho Ceton?

1795 blev även nominerad i kategorin Årets deckare för Adlibrispriset 2021 där läsarna får rösta på sin favorit. Tyvärr

Niklas Natt och Dag.

24

gick det priset till en helt annan författare.

Att böckerna i den här trilogin finns i över 30 olika länder och översatt till en mängd olika språk är ingen tillfällighet. Bra grejer ska även spridas utanför Sveriges gränser.

Och enligt författaren Niklas Natt och Dag blir det ingen mer bok om det 1700tal som följt honom och varit hans vardag sedan 2013, då embryot till det som blev debutboken 1793 föddes. Ska vi, eller rättare sagt, vill vi, tro det? Här finns en hel imaginär värld uppbyggd, full med karaktärer, full med vad som skulle kunna vara nya mordgåtor att lösa. Och fullt av ett svulstigt 1700-tal som behövs undersökas ännu mer, eller hur? X

Recension

Acta Masonica Scandinavica Nr. 23 Text: Olle Larsson Under min vandring som frimurare har jag många gånger fått så kallade aha-upplevelser i samband med logesammankomster och instruktioner. Plötsligt kommer man till insikt om eller upptäcker något som tidigare varit fördolt eller oklart. Läsning kan fungera på samma sätt och efter att ha läst bidragen i det senast utkomna numret av årsskriften av Acta Masonica Scandinavica kan jag konstaterat att jag fått lära mig mycket nytt och att mitt frimureri berikats. Jag känner stor tacksamhet mot bröderna i de skandinaviska forskningslogerna som ännu en gång givit mig möjligheten att få känna på detta sätt.

Frimureriet och renässansen I den danska forskningslogen Friedrich Münter pågår sedan några år tillbaka ett forskningsprojekt som handlar om kopplingen mellan frimureriet och renässansen.

Projektet presenteras i årsbokens första kapitel av Per Thykjaer Jensen och Niels Peter Lemke i artikeln Frimureriet og renaessancen. Författarna lägger stor vikt vid översättningen av manuskriptet Corpus Hermeticum som gjordes i Florens i början av 1470-talet. De menar att den så kallade hermetismen, en idéströmning som förfäktar uppfattningen att allt har sitt upphov hos Gud och en gång skall återvända till sitt ursprung, spelar en viktig roll. För människorna handlade det om att komma till insikt om detta samband och att försöka närma sig sin emanation genom att arbeta på sitt väsendes förädling. I detta tankegods finner vi rötterna till samtliga renässansvetenskaper som kan kallas esoteriska, exempelvis alkemi, magi och kabbala.

Frimureri och hermetism Relationen mellan frimureri och hermetism utvecklas i de två följande uppsatserna. Thykjaer Jensen visar i texten ”Logens drama og den hermetiske hugkommelse” att det finns stora likheter mellan frimureriets rituella praktik och hermetismens tankegods. Logernas uppbyggnad och

symboler syftar till att visa på människans relation till världsalltet. Det förefaller därför sannolikt att hermetismen haft en avgörande påverkan på frimureriet, menar författaren. Lemke undersöker William Shakespeares relation till frimureriet i bidraget med titeln ”Var Shakespeare frimurer?”. Författaren hittar en del inslag i Shakespeares verk som kan tolkas som frimureriska. Trots detta besvaras frågan nekande. Shakespeare var inte frimurare men han var ett barn av sin tid och därför influerad av hermetismens tankegods.

Den svenska riten Årsbokens i särklass mest omfattande bidrag har författats av Anders Nyman och har titeln ”…en äkta och laglig loge…” En rättshistorisk undersökning av Axel Wrede Sparres logesammankomst 1735. Författaren ställer frågan om den loge som Wrede Sparre instiftade i Stockholm 1735 var laglig. Efter en gedigen empirisk undersökning visar Nyman att det är meningslöst att ställa frågan om lagliga loger så tidigt som 1735. Det saknades helt enkelt ett fast regelverk som reglerade detta. Det var först mot slutet av århundradet som sådant skapades.

I artikeln med titeln Haermesterloger – stormesterens rett till å foreta opptagelser og forfremmelser visar Frank E. Saether att stormästarna inom ramen för den svenska riten kan anta eller upphöja bröder till nya grader genom att gå utanför de föreskrifter som finns. Ett tydligt exempel på att detta inträffat var när prins Albert av England fick ta emot samtliga grader inom det svenska systemet och dessutom dubbades till riddare av Carl XIII:s Orden på bara två dagar i december 1868. Detta förfarande var vanligast under den tid då medlemmar av den kungliga familjen fungerade som Ordens Stormästare. I Norge har detta varit ovanligt efter 1905, då den norsksvenska unionen upplöstes, men förekom sporadiskt fortfarande efter andra världskrigets slut.

25

Den tyska ockupationen Årsskriftens avslutande bidrag rör frimurarverksamheten bland de allierade trupper som var stationerade på Island under andra världskriget. Halldór Baldursson visar i texten ”Frimurerisk virksomhed blandt allierede tropper på Island 1940 – 1945” att allierade soldater ansökte om att få samarbeta med de isländska frimurarna då de kom till landet i maj 1940. Det isländska frimureriet lydde under den stora landslogen i Danmark, men alla förbinder med denna avbröts genom den tyska ockupationen. De allierade trupperna fick inte skapa egna loger utan deltog som gäster på isländska frimurarsammankomster.

Bland de amerikanska trupperna skapades dock tre frimurarklubbar under krigsåren och senare ytterligare en som var öppen för samtliga allierade soldater och inte bara de amerikanska. Samtliga klubbar upplöstes i samband med krigsslutet 1945.

Min vandring fördjupas Ju mer man vet, desto mer förstår man.

Detta gäller såväl inom frimureriet som i den allmänna världen. Att jag varje år får lära mig nya saker om frimureriet gör att de insikter jag tillskansar mig under min vandring fördjupas. Ett sätt att få ta del av spännande texter om olika aspekter av frimureriet är att ansöka om medlemskap i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. Acta Masonica Scandinavica, liksom den elektroniska medlemstidningen Ecklöfwet, ingår i årsavgiften. En bättre investering i det egna frimureriet är svår att tänka sig. X

Högtidsdag / Nya R&K

Ordens högtidsdag med nya Riddare och kommendörer Text: Ulf Hjelting Bild: Ulf Hjelting/Håkan Sjöström Efter två högtidsdagar i rad med restriktioner för antalet deltagare var det nu dags för en högtidsdag utan några förbehåll. Lördagen den 19 mars samlades bröder i Stamhuset för att fira Ordens högtidsdag på ett någorlunda normalt sätt.

Allt var som det brukade vara innan pandemin slog till. Eller i varje fall nästan.

Frågan är om vi någonsin kommer tillbaka till den verklighet som fanns innan coviden slog till.

Vid sammankomster i vår Orden gäller det fortfarande att iakttaga försiktighet.

Den där lilla flaskan med handsprit är aldrig fel att ha med sig i byxfickan. Eller för den delen att bära munskydd.

Den 19 mars firades Ordens högtidsdag i Stamhuset med bland annat utnämningar och bekräftandet av nya Riddare och kommendörer, men även utdelning av pris Bertils frimurarmedalj och Ordens Hederstecken. Denna dag hade även Peter Westrup dubbats till riddare av Carl XIII Orden.

En fullsatt bankettsal mötte bröderna efter avslutad loge och på menyn fanns både ostfylld smördegsbakelse, helstekt ankbröst och en kardemummapannacotta som avslutande efterrätt.

Nya möjligheter Givetvis skålade Stormästare Christer Persson och hälsade alla bröderna välkomna. Ett kortare tal hölls även på engelska om att bröderna nu kan samlas igen på normalt sätt. Han påminde även om att nu finns nya möjligheter till möten via zoom och teams. Idag går det mycket väl att deltaga i icke rituella föredrag där exempelvis föredragshållaren finns i London och deltagarna finns både i Linköping och i hotellrum i Tyskland.

– Vi ska dra nytta av dessa erfarenheter och glömma smärtan i att inte kunna träffas. Nu är det bara framåt som gäller!

Och självfallet bjöds det även på sång och musik i samband med måltiden. Vid

Bröder i Bankettsalen i samband med Högtidsdagens måltid.

pianot Stora landslogens musikansvarige Attila Gracza som framförde Mozarts Die Maurerfreunde och även ett stycke av Mozarts bästa kompis Joseph Haydn. De var invalda i samma loge i Wien. Detta musikverk finns inte länge kvar som original, men en kopia finns i Stamhusets arkiv och som Attlia plockat fram just till denna högtidsdag.

Sång blev det av tenoren William Baker och kvällens andra del av musikalisk underhållning innehöll både Zackarias Topelius Finska Rytteriets Marsch och Frimurarkantaten signerad Attila Gracza.

26

Sprakande tomtebloss Under middagen berättades det även att det via Ordens fonder tagits fram 600 000 kronor som ska gå till behövande i krigets Ukraina och att alla bröder är uppmanade att skänka pengar. Det kan även klargöras att det under denna högtidsdag hade, via kollekt, samlats in 16 100 kronor. Det gör cirka 100 kronor per deltagare denna dag.

I samband med den avslutande efterrätten släcktes hela bankettsalen ner och serveringspersonalen kom in med serveringsfat med tända och sprakande tomtebloss.

Innan taffeln bröts för denna högtidsdag

mang inom idrotten med styrelseuppdrag samt fotbollsdomare på föreningsnivå.

Han recipierade i S:t Johanneslogen Gustaf 1995 och fick grad X 2009 i Skånska Provinsiallogen.

Anders har haft olika ämbetsmannauppdrag i S:t Johanneslogen Gustaf 19962019 varav de sex sista åren som logens ordförande mästare. Sedan 2020 är Anders avdelningschef för säkerhetsavdelningen vid Ordens kansli.

Anders Knutsson.

blev det även ett tacktal av den isländska frimurarordens Stormästare Kristján Þórðarson på danska. En mycket försvenskad danska – hur märkligt det nu kan förefalla när det är en islänning som pratar.

Nu tar vi sikte mot Ordens högtidsdag anno 2023!

Utnämnda Riddare och kommendörer Anders Knutsson Född 1955 i Kalmar. Efter grundskola och gymnasieutbildning i Kalmar utbildade han sig till polis i Stockholm 19761978. Därefter tjänstgöring som polis i Stockholm och från 1983 i Karlskrona.

Mellan 1986-2019 olika polisiära befälsoch chefsbefattningar i Blekinge. Anders är pensionär sedan 2019. Utanför arbetslivet har det funnits ett mångårigt engage-

Johan Nieminen.

Christian Storck Född 1958 i Solna. Efter civilingenjörsexamen från Elektro KTH 1982 har Christian haft olika tjänster som programvaruutvecklare, projektledare och gruppchef vid Philips och Saab Combitech åren 1982-1991. Affärsområdeschef Enea Data 1991-1995. Leveranschef, affärsutvecklare och programledare vid Cap Gemini 19952004. Eget konsultföretag 2005- Plutonbefälsskola 1977-78 och kadettskola 1980 vid Svea Livgarde. Christian recipierade i S:t Johanneslogen la Lumière 2003 och fick grad X 2016 i Svea Provinsialloge.

Han har varit ordförande mästare i la Lumière 2009-2014. Ledamot av Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum 2009-2010, ledamot av fördelningsrådet i Svea och 1. Fördelningen 2010-2011, sekreterare i Planeringsdirektoriet 20162018, vice Ordförande i Planeringsdirektoriet 2018-2020. Inrikeschef 2019-2021, tf storsekreterare och Kanslichef Ordens kansli 2021-.

Johan Nieminen Född 1950 i Helsingfors. Efter skolan The English School i Helsingfors och studier hade han en yrkeskarriär inom försäkring och bank som marknadsföringschef och regiondirektör i Försäkringsbolaget Företagarnas Fennia 1972-1987 och bankdirektör och marknadsföringschef i Aktia Bank 1988-1997. Verkställande direktör i NK Partners Ab Försäkringsmäklare 1998-2011. Därefter inom frimureriet som verkställande direktör i Refecta Ab som är understödsförening Föreningen Granatenhjelm rf:s dotterbolag. Bolaget svarar för refektorieverksamheten i Helsingfors samhället och i fastigheten verkande Hostel Diana Park. Ytterligare som kanslichef/bitr. kanslichef med ansvar för Föreningen Granatenhjelm rf:s administration 2006-. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Augustin år 1982 och fick grad X år 2000. Ämbeten i Stor Capitlet i Finland: S:t Johanneslogen S:t Augustin: 27

Christian Storck.

skattmästare 1990-1996, bevakande broder 1997-2003, övamanuens till öerskattmästare 1998-2003, Överskattmästare 2004-2018, förste kansler 2019Anders Fransson Född 1948 I Vimmerby. Efter realexamen 1964 och handelsskola anställd sedan 1966 i Sveriges Kreditbank, nuvarande Nordea, till och med pension december 2012. Från och med juli 2013 Ordensassistent vid Stamhuset, Stockholm. Recipierade i S:t Johanneslogen Eystrasalt 1986 och fick grad X 2003 i Östgöta Provinsialloge (ÖPL). Olika ämbetsmannauppdrag i Brf Diorit och S:t Johanneslogen Eystrasalt sedan 1992 och är för närvarande skattmästare i Frimurarsamfälligheten i Västervik. Anders innehar ÖPL Förtjänsttecken. X

Anders Fransson.

Stipendieutdelning

Samling i Riddarsalen i samband med stipendieutdelning.

Stipendieutdelning i Stamhuset Text: Ulf Hjelting Bild: Fru Bergkvist Årligen delar Svenska Frimurare Orden ut över 45 miljoner kronor i form av stipendier via stiftelser och fonder knutna till Orden. Den 24 mars delade Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse ut 5,15 miljoner till 19 forskare.

Och forskarna fick ta emot sina stipendier direkt ur drottning Silvias hand.

Platsen är stamhuset i Stockholm. Ett antal förväntansfulla forskare har samlats i det som benämns Oscarssalen. Här är det dags för den årliga stipendieutdelningen ur Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse. Drottning Silvia har just hälsat på oss från Orden och utdelningen av stipendierna ska börja.

Så här har det sett ut. Utom när det har varit pandemi. I år var alltså drottningen åter med vid utdelningen.

I samband med denna stipendieutdelning är det brukligt att en kortare föreläsning genomförs i Riddarsalen.

Alzheimers sjukdom Inom en mycket snar framtid kommer vi att ha betydande andel av befolkningen som är äldre än 65 år. Så ser befolknings-

kurvan ut i Sverige och detta innebär även att sjukdomsbilder som demens kommer att bli allt vanligare.

Stina Syvänen är docent vid Uppsala universitet och forskar om Alzheimers sjukdom. Och det var hon som föreläste denna dag i Riddarsalen, just om sin forskning. År 2021 släpptes det första godkända läkemedlet, Aducanumab, för behandling av Alzheimer och enkelt förklarat arbetar detta läkemedel med en viss typ av protein som tar bort den plack i hjärnan som bidrar till att utveckla sjukdomen.

Denna typ av teknik kallas för Positionemissionstomografi, PET förkortat. Man skulle kunna beskriva Alzheimer som en inflammation i hjärnan där små klumpar av amylsid-beta förhindrar kommunikationen mellan synapserna och effekten blir demens med diagnos Alzheimers sjukdom.

Nya läkemedel håller just på att testas på möss och problematiken med läkemedel baserat på denna PET-teknik är att hjärnan har en mycket tät blod- och hjärnbarriär där ungefär en av 1000 läkemedlets antikroppar når själva hjärnan. Därför 28

har det utvecklats vad som kan liknas vid en molekylär trojansk häst, en transfereringsreceptor, med bispecifika antikroppar som lurar receptorn och ger ett högt intag.

Dock sker detta med vissa biverkningar i form av små miniblödningar i hjärnan, vilket yttrar sig i form av huvudvärk.

Som lekman i medicin ger dessa föreläsningar en väldigt intressant inblick i den forskning där Ordens donationer och stipendier bidrar till att göra skillnad.

Medicinsk forskning Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse har enligt sina stadgar som huvudsaklig målsättning att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning till förmån för åldringsvården.

Utdelning ägde rum den 24 mars 2022 vid en ceremoni i Svenska Frimurare Ordens Stamhus i Stockholm. Frimurarstiftelsen delar även ut anslag till forskare i Linköping, Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Helsingfors/ Åbo.

Följande 19 forskare har tilldelats forskningsanslag för 2022 med totalt 5,15 miljoner kronor. X

Drottning Silvia delar ut stipendier i Oscarssalen.

Forskare och forskningsområde Professor Nenad Bogdanovic Klinisk karakterisering av icke-Alzheimers demens hos gammal befolkning.

Docent Homira Behbahani Mitokondrie funktion, OMI/HTRA2 och kolinerg signalering hos friska och vid åldersrelaterad sjukdom. Studier av samband och interaktioner med neuronala system.

Docent Sergiu Catrina Förbättrad anpassningsförmåga till hypoxi som behandlingsmetod för diabeteskomplikationer.

Docent Christina Christersson Biomarkörer som speglar koagulationsaktiviteten hos patienter med aterosklerotisk sjukdom, förmaksflimmer och klaffsjukdomar.

Docent Gerd Faxen Irving Fysisk aktivitet och individuell nutritionsbehandling - effekter på fysisk funktionsförmåga och livskvalitet hos äldre patienter med hjärtsvikt och skörhet.

Professor Eva Lindberg Hur påverkar sömnapné hjärt-kärlsjukdom?

Docent Stina Syvänen föreläser i Riddarsalen.

Med dr Anna Granath Effekter av behandling med cochlea­ implantat hos äldre.

Professor Lena Kilander Plasma biomarkörer som prediktorer för demenssjukdom i hög ålder.

Professor Ulf Hedin Riskidentifiering vid hjärtinfarkt och stroke.

Professor Outimaija Makitie Genetiska orsaker och bakomliggande mekanismer i osteoporos.

Docent Jonas Sandberg Medvetenhet om våldsutsatthet hos personer med demenssjukdom som vårdas av en partner i det egna hemmet.

Docent Dag Nyholm Analys av biomarkörer för prodromala fasen av Parkinsons sjukdom.

Professor Per Hellström Tarmflorans sammansättning och funktion vid utveckling av Alzheimers sjukdom.

Professor Sten Hellström Vuxna patienter med grav hörsel- och synnedsättning. Hur förbättras rehabiliteringsprocessen?

Docent Sara Hägg Molekylarepidemiologiska studier av åldrandet.

Docent Caroline Ingre VI ALS - Visualisering av Amyotrofisk Lateral Skleros.

29

Med dr Katharina Schmidt-Mende Personcentrerad vård för multisjuka hemsjukvårdspatienter: utveckling och testning av en komplex intervention i primärvården.

Docent Stina Syvänen Antikroppsbaserad PET vid Alzheimers sjukdom.

Docent Anna-Karin Weimer Att förebygga funktionsnedsättning hos äldre personer efter akut sjukhusvistelse.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt till stöd för behövande barn, ungdomar och äldre.

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2021.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 162 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2020 delat ut totalt 16 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 8 mkr.

Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

30

Information

Ny guideskrift om Bååtska Palatset Text: Claes Langenborg Redan i december 2014 väckte vår museiföreståndare Roger de Robelin förslaget att ge ut en ny informationsskrift om Ordens fina Stamhus i Stockholm: Bååtska palatset. Tillfrågade textförfattare var framlidne broder Gunnar Lantz och undertecknad.

Anledningen var att tiden gått ifrån de befintliga skrifterna. Mycket har ändrats i huset bl.a. vad gäller fast och lös inredning. Ny kunskap har tillkommit. Tanken var att vi tillsammans med stöd av Ordens överarkivarie och överbibliotekarie Ulf Åsén skulle ge ut en moderniserad och aktualiserad beskrivning av palatset med en helt ny text och med nytagna fotografier.

Gunnar Lantz avled tyvärr 2015. Vi som ingick visningsverksamhetens cicerongrupp fortsatte med att diskutera vad den nya skriften skulle innehålla. Det brådskade inte, eftersom många av de gamla häftena fanns kvar.

Efter debatt om vem som skulle stå för utgivningen, bildades i oktober 2019 en arbetsgrupp under ledning av Patric Meyer från Informationsdirektoriet.

Lågintensiv fart Arbetet fortskred med lågintensiv fart under pandemiåren. Under tiden delades de gamla informationsbroschyrerna ut till palatsets besökare av ciceronerna i den sparsamma visningsverksamheten.

I juni 2020 var texten klar och godkänd, men man var inte riktigt nöjd med bilderna, varför Mats Gärdfors fick rycka ut igen med kameran.

Efter mer än 20 remissrundor var slutligen alla inblandade nöjda med skriften, alla ord har vägts på guldvåg. Många har försökt att ändra i texten, en del har lyckats, andra inte!

Det finns många viljor i Orden och en hel del ömma tår. Många vill ha ett ord med i laget.

Samtidigt får vi i arbetsgruppen naturligtvis vara mycket tacksamma för allt intresse och engagemang och alla rät-

telser av felaktigheter som vi fått genom remissrundorna.

Intresserad allmänhet I december 2021 trycktes skriften i 10 000 exemplar. I slutet av januari levererades, förutom de till Stamhuset, 100 ex till varje fördelnings kansli.

Förhoppningen är att den ska vara lättläst med ett enkelt men korrekt språk och med fackmässiga termer. Den är anpassad 31

i tiden med Ordens nya layout. Den ska kunna läsas med behållning både av frimurare och intresserad allmänhet.

Vill man fördjupa sig i husets historia kan man besöka biblioteket där äldre skrifter finns att tillgå. Även Ordens museum rekommenderas.

Skriften är naturligtvis en färskvara som kommer att bli föråldrad med tiden.

Vi får dock hoppas att det ska dröja innan den behöver uppdateras. X

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott NEDÄRVD HISTORIA GRUND-

SKADAR KRONAN

KVICKA

HÄRMA FATTAS OFTA

TANKE

UTMÄRKT GE VARAKTIGA NÅLSTICK

SMUTSIG DIMMA

KORT PÅ KORTSIDA

1

EN DEL AV DOM

SLINGRAR SIG

STÄLLD MOT

VID NOLLAN

SOLDATER TUNGA I VATTEN

HUVUDSTAD BÖK

BLEV AVSKAVT

STYRS STÄLL- STOPPAT GIFT AV NINGSFÖTTERNA TAGANDE FALSKA SAKER

MANICK SITTER OCH UGGLAR

5

BEHÖVS FÖR ATT FÅ RO

ÄR UPPLYFTANDE

MODERN UNDER KUNG

BRUKAT PÅ NYTT SÄTT VANA

FÄLLER TALL ERSÄTTER SPIS

KORTARE PROVTRYCK

LJUSPUNKT MOL ALLENA

VANDRING

KLÄDINDUSTRI

ÖPPNA

BILMÄRKE MÄRKE

I LÅNGAS LAG DRA ETT

UTFÖR NY MATCH

STRECK MEDICINMÅTT

2 PUST HJÄRNKOLL

VINNARÄMNE FYRA

SÅRSÖM KULSPEL DRAR MAN OFTA UT SÅNGFÅGEL

MED STÖD AV SPRED

GÖR RENT FRISLÄPPANDE

GER STRAFFBART STRAFF

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa

3

GRIPER POLIS SÄTERI LIGGER BORDLAGT PÅ

FÖRGASAS JOBBAR MED ÅRGÅNG

BOKDEL I ORDNING MED TIDEN

GJORDE SYNS MÄKTIG FRÄMLING OFTA MED KÄND GLITTER BOKDEL

VILAR PÅ STOLAR

6

INNEHÅLLER KORN

7

VISA SITT OGILLANDE

EN FORM AV RÖRELSE

KORPKOST

VÄLJA

4

MARKMÅTT

fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö32

TA TILL TIPPEN

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 47 i tidningen.

Senast den 15 augusti 2022 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digitalt i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss N A Z G A R E U T

K A J O R

ÄR MAX FÖR EN DEL

SKJUTA UPP BÄLTE

SÄKER STÄLLT

SKEDBESKED

AVVIKELSE

HAR DE HAR ROANDE HEMLIGA NUMMER UPPGIFTER

R G E Ö V M D Y U S E G A L A R S M O S SAMLAS I STACK

Å G N A A S T S S D A T A E S T N K A

KAN VISAR VISSA DRAGET GRADER KÄLLOR HÅRT I VARA VÄGEN

G A K L O S N S E R BÅTAR

SKÖNJA SFÄR

EN AV SJU FÖRE TITANIC

LURA

RESTID SLINGRAR SIG

A N O N Y M A

HAR LÅSNINGS- HÖRDE LÖSAV SIG NINGAR

GER FLYT

TILL VARJE PRIS

SMÄLL

TAPPAR HÖJD SNAPPA

2

R I N G D E

TRYCKT NER

M O N A R N K S E R A G G E R N A T V E T R N U A T

HÅRDKOKT OCH OKOKT

ELEMENTÄRA VALD

DREV MED NORRMÄN

SES OFTA ÄR I FLOCK INGEN ÄRVER FRAMTID OBJEKTIV TITLAR LIGGER LÄNGRE I NORR BOKSTÖD

DYN

HAR RESTEN BLIVIT

TECKNAD MAMMA

SAMLAS I KORG HETTA

ORIGINELLT

BÄRANDE DEL

GÅ RUNT

ÄR I EN KLASS FÖR SIG SVÅRT

6

FULLA AV SMUTS SLÅR DET PÅ VÅREN

N U R O N T Å L A D D Y M N I A N I S Ä T R L E R R A

HAR MÅNGA GRENAR

BLIR STUCKEN

DRIVA MED LEDA

VILL KOMMA IGÅNG

KONTAKTFÖRSÖK

GER INGEN VINST

SAMLAR LÄRARE

4 HÅLLS

UNDER YTAN

L I N S E R

Årg. 24 Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Nr 3

1 BRANSCH

SATS ÅLDERSTECKEN ÄR INGET VIDARE

N O

ÖVER ERA ÄR GARVAD

V E T E R A N

V S A R E R A I T R A T E T A K I T V O I N G R Ä E O N R I G A N S V E M I I G A D L D A N

Frimuraren för 70 år sedan

OMBYTE FRAMFÖRT

VARA VITTNE

BEGÄRA

5

Frimurarejubileum Vid allmänt sammanträde med S:t Johannes Logen AcacianMalmöhus den 28 mars 1952 högtidlighölls en inom Orden säkerligen ganska unik händelse. Tvenne Hgt U Bröder, Hovpredikanten A. Lysander, Malmö och Kamreraren E. W. Mortenson, Lund, vilka för 50 år sedan samtidigt vunno inträde i S:t Johannes Logen Acacian, hyllades härvid hjärtligt av de närvarande Bröderna.

Efter sång och musik höll Logens OM, konsul Å. Lindahl, ett varmhjärtat tal för jubilarerna, Dessas tack framfördes av kamrer Mortenson, vilken gav en återblick över gångna lyckliga åren och vad de för honom inneburit av lärdomar och broderlig vänskap. Han uttalade jubilarernas tack och deras önskan att Acacian-Malmöhus måtte länge, få leva, tillväxa och förkovras samt gå en i allo lycklig framtid till mötes.

Efter Brödramåltiden höll hovpredikanten Lysander ett livligt uppskattar kåserande anförande, rikt på minnen från arbetet i Malmölogen under den tid, då seklet var ungt.

VEDERTAGEN

HAR INGEN ANING

7

ELÄNDE

SKALDEL

AVLAGD LÄNGD

3

RECEPTKORT

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Hans Ek, Sven-Eric Andersson och Leif Normark som angivit rätt lösning: Skatter De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet X

Passion for homes Fastighetsmäklare i samverkan

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se 33

Frimurarna i samhället Frimurarestiftelsen arbekalkningens sjukdomar tar med inriktning på de (hjärt- och kärlsjukdoäldres behov. Verksamhemar) vilket är västvärlten går tillbaka till år 1911 dens vanligaste dödsorsak då man fann ett stort beoch omvårdnadsforskhov av ett ålderdomshem. ning, det vill säga hur Konung Gustaf V, Drottman utvecklar själva omning Victoria samt Kronhändertagandet av gamla prins Gustaf Adolf stödde och svårt sjuka patienter tanken och Frimuraremed stora hjälpbehov. hemmet i Lidingö börHuvudprincipen är jade byggas i takt med att att ett forskningsprojekt, medel samlades in. Under som fortlöpande kan re1970-talet kunde samhäldovisa goda resultat, ska let erbjuda motsvarande kunna räkna med Frimueller bättre äldreboende. rarestiftelsens stöd under Lidingöhemmet avyttrafem år. Det är ett uttryck des år 1980 och likviden för insikten att all forskblev grundkapital till den ning är långsiktig. nuvarande stiftelsen, som Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2021. gavs en ny inriktning.

Stiftelsens styrelse, i samStiftelsens mål blev oförverkan med frimurarändrat att möta de äldres behov och verksamheten samhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Götehar sedan dess utövats genom att huvudsakligen stöd- borg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen ja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på bland äldre behövande, främst genom organisationer respektive ort. med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentaKonung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse riska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning kan under 2021 lämna bidrag på närmare 12,3 mkr; av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långhuvuddelen, 10 mkr, går till geriatrisk forskning. siktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forsk- vården av våra äldre. ningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson Kontakta oss gärna för information om hur dina och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd geav samhället. Vidare stöds forskningen kring åderför- nom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

34

OHP:s Reflexioner

För krig och världsbrand …

Bevara oss milde Herre Gud Rubrikens ord är hämtade från den så kallade litanian, en böneform som sedan gammalt används i kyrkorna under fastetiden. I en av bönerna ber man om att bli skonad, bevarad för ”krig och världsbrand”. Säkerligen är det många av oss som i kyrkan har hört orden i bönen (ofta sjungen). Kanske tänkte vi inte djupare på vad de innebär? Nu har denna bön blivit ytterst aktuell - nästan kusligt nära i sitt innehåll. Det är precis detta som händer (när denna artikel skrivs) i den östra delen av Europa. Ingen kunde väl ens i sin vildaste fantasi tro att något sådant skulle hända 2022?

Människan och kriget Jag har under ett antal månader läst Gamla Testamentet. Det har blivit en nyttig repetition vad gäller kunskap om Bibelns första del. Här finns mycket gott att hämta i olika texter. Så mycket som visar oss på vårt sökande efter Gud och Guds sökande efter oss. (Detta dubbla sökande är ofta symboliserat genom den sexuddiga stjärnan). Men det finns också mycket som tydligt visar på människans svårigheter att leva i ett vänskapligt förhållande till varandra. Krig på krig. Folkmord på folkmord.

Hemskheter med våldtäkter, skändningar och allt sådant som människor i sin ondska kan åstadkomma. Och mitt i all denna grymhet räknar man med att Gud står på ens sida. Vi som även läst den andra delen i Bibeln, Nya Testamentet, vänder oss mot denna bild. Det är långt ifrån Jesu ord om att vi skall älska vår nästa som oss själva.

Gamla Testamentet är verkligen en berättelse om vår historia. I många fall en dyster sådan. Denna historia är nödvändig att känna till och vi borde ha lärt oss något av den.

Abels blod ropar från jorden Enligt Första Moseboks fjärde kapitel var Kain den förste brodermördaren.

Han tyckte att Abel blev favoriserad av Gud vilket han inte tålde och därför slog han ihjäl sin broder ute på marken. Det står att Abels blod ropade från marken. Gud hörde ropet och frågade Kain vad han hade gjort. Svaret blev: skall jag ta vara på min broder? Känns det igen? Att inte bry sig om sin broder, sin nästa. Att låta egoismen ta överhanden – där finns grunden för mycket ont. Detta brodersmord var det första men inte det sista. Människor som står nära varandra i släktskap eller kultur begår hemska handlingar mot varandra. Detta visar erfarenheter från inbördeskrig på. ”Att du skyddar och bevarar vårt fosterland…” Återigen en bön ur litanian. När vi ser hemskheterna i Ukraina; det meningslösa våldet, förstörelsen och död som människor blir utsatta för tänker vi självklart på vårt eget land. Kan också vi bli drabbade av detta? Därför känns bönen än aktuellare att be om och om igen: ”Att du skyddar och bevarar vårt fosterland…”. Bönen för vårt fosterland liksom bönen för vår försvarsmakt är viktig. Också vi i vårt land har börjat förstå att vi måste vara starka för att kunna stå fria.

Vad kan vi lära av dagens situation?

Vår Bibel och kristna tro talar om det onda i världen som en realitet. Denna sanning har vi tyvärr fått se på nytt och med all sannolikhet är det inte sista gången som något liknande händer. Ondskan har många former och yttringar; våld, mobbing, krig, utnyttjande av människor i olika former

35

Foto: Mats Gärdfors.

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

… Listan kunde blivit lång. Ska vi ge upp kampen? Självklart inte. Som kristna, som frimurare skall vi stå upp för det goda. Vi skall kämpa för att se våra medmänniskor som bröder och systrar. Här har vi en förebild i Jesus Kristus.

Påskens budskap handlar om kampen mot det onda – att ljuset segrar över mörkret.

Kristen tro pekar på Kristus som den som gått in i kampen mot ondskan genom att dö på ett kors. Ett av hans sista ord var ”Det är fullbordat”. Fanns det ingen annan väg att gå? Det har vi inget svar på.

Faktum kvarstår att korset, dess innebörd och budskap är grundstenen i kristen tro.

Som det står i en fastepsalm Det intet finns som icke vinns av kärleken som lider. Förstår vi detta, förstår vi också att vår Ordens främsta symbol är det röda korset. Korset pekar på Kristus och den röda färgen är blodets, offrandets och kärlekens färg. X

Tema Eckleff

Magnus Åkerman Ordförande mästare i forskningslogen Eckleff Text: Ulf Hjelting Ett glatt leende, en ståtlig mustasch och ett par klassiska och tidlösa glasögon är vad som möter vid en träff med Magnus Åkerman. Han installerades som ordförande mästare mitt i det där hålet under pandemin under 2020 där vi bröder kunde träffas igen, om än under begränsade former.

Det var den 12 september 2020 som Magnus Åkerman installerades som ordförande mästare, dock en något nedtonad och anpassad installation med tanke på den rådande pandemin.

– Eckleff fungerar som en brödraförening, men man har en ordförande mästare istället för, som brukligt, en ordförande, säger Magnus Åkerman när vi träffas för ett samtal i Stamhusets pelarsal.

Han fortsätter: – Jag har varit med från början i Eckleff i olika positioner och som ämbetsman och jag känner väldigt starkt för verksamheten. Nu fick jag ett direkt tillfälle att arbeta med att både förvalta och utveckla Eckleff.

Givetvis tackade jag ja till uppdraget.

36

Forskningslogen Eckleff Det var Magnus Ottosson och Folke Freund med flera i Uppsala som skapade det akademiska sammanhanget som utmynnade i bildandet av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

– Mina intentioner är att jag vill ta detta ett steg till och skapa en akademi och på så sätt ge en större bredd för att kunna ge förutsättningar till en kontinuerlig frimurerisk forskning.

Tvekade du någon gång inför att ta över ansvaret för Eckleff?

– Nej, det här är precis det jag vill syssla med. Forskning och frimureri ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Till vardags beskriver Magnus Åkerman sig själv som en glad avtalspensionär med en bakgrund som civilekonom vid Stockholms handelskammare och han har arbetat både i Tyskland och Kuwait.

Studier har även bedrivits i både tyska och ryska, förutom civilekonomexamen. Och så sitter han i Uppsala kommunfullmäktige som vice ordförande. han är även kyrkvärd i domkyrkan, och ordförande i pastoratets fullmäktige.

– Det blir ju en hel del möten och jag känner mig inte riktigt som någon pensio­ när, säger Magnus med ett stort leende. Öka medvetenheten Han har även en bakgrund som deputerad provinsialmästare i Svea provinsialloge

under sex år. Magnus är även Riddare och kommendör och har suttit med i Ordens högsta råd. Han blev frimurare 1990.

Varför frimurare?

– Det var en ren nyfikenhet på Orden som låg bakom att jag blev frimurare. Och bra faddrar.

Vad är din egen favoritforskning?

– Absolut andreasgraderna. Här finns det oerhört mycket intressant att förkovra sig i. När jag hittar 200-årigt material som inte översatts till nutida svenska, men som behöver förklaras, då har jag hittat hem.

Största utmaningen för Eckleff?

– Det är att vi ska fortsätta hålla hög kvalitet på det vi publicerar. Och att utveckla den webbshop vi har. Den har definitivt bidragit med att öka medvetenheten

hos bröderna om den forskning Eckleff bedriver och vi har även ökat antalet medlemmar från cirka 400 till över 600 och det mesta under pandemin. Ett nytt grepp är att vi nu skickar ut ett välkomstpaket till alla nya medlemmar där bland annat ett exemplar av boken Frimurarnas Hus ingår.

Symposium i Finland Förra året genomförde forskningslogen ett symposium i Karlskrona under helgen 22 till 24 oktober i andreas- och kapitelgraderna.

– Nästa symposium kommer att genomföras i Helsingfors och Ordens sjätte fördelningen den 28-29 oktober 2023.

Jag både hoppas och tror att det symposiet kommer att bli minst lika spännande som det i Karlskrona, avslutar Magnus Åkerman. X

Vad krävs av en ledamot i CFE? Text: Magnus Åkerman Uppdraget som arbetande ledamot (AL) av forskningslogen är ett mycket fint uppdrag. Men i likhet med uppdraget som R&K är det inte en hedersutmärkelse, utan ett uppdrag med stora förväntningar – nämligen på att producera forskning och publicera resultatet av sina mödor.

Det finns 27 ”stolar” för arbetande ledamöter kring det akademiska bordet i logen. Tio av dem utgör logens styrelse, som tillika utgör logens rituella ämbetsmän.

Härutöver kan ordförande mästare utse musikföreståndare och ytterligare sju extra ämbetsmän som bistår i skötseln av logens angelägenheter. Dessa behöver inte vara arbetande ledamöter.

De formella kraven på en AL är att han ska: xxtillhöra Svenska Frimurare Orden, inneha lägst grad VIII och får vid inträdet inte ha fyllt 74 år, xxha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt ha förmåga att utföra källkritiska studier, xxförklara sig villig att utöva individuell

forskning och att presentera resultaten muntligen och/eller skriftligen, samt xxvara beredd att regelbundet delta i forskningslogens sammankomster och även vara beredd att bli ämbetsman i logen.

Härutöver är det ett önskemål att en AL har akademisk forskarbakgrund och, utöver intresset, även tillräcklig tid att avsätta för forskning, liksom för närvaro och insatser i logens verksamhet.

Pigga och krya När en AL uppnår 75 års ålder övergår han till att bli seniorledamot (SL) och en ny AL tillsätts. Logen kan också kalla personer som gjort stora insatser för forskningen eller logen till SL när de fyller 75 år. De flesta SL fortsätter att forska så länge de är pigga och krya.

Resten av logen utgörs av korresponderande ledamöter (KL), i dagsläget omkring 600 stycken, varav 22 tillhör andra loger eller frimurarsystem som erkänns av Svenska frimurare Orden (SFMO).

Som KL stöder man forskningen inom SFMO och erhåller årsboken Acta Masonica Scandinavica. Den publicerar nollgra37

diga forskningsresultat från alla fyra nordiska forskningsloger – Friederich Münter i Danmark, Niels Treschow i Norge, Snorri på Island och Eckleff i Sverige.

Läsning och reflexion Gradbundet material i gradena I - X publiceras i serien Ad Fontes (till källorna, vilket också är logens valspråk). Dessa skrifter skall finnas i alla logebibliotek, där man kan låna dem för egen läsning och reflektion.

Det är inte ovanligt att man även som KL bedriver sin egen forskning och ibland publicerar sina resultat i Acta, Ad Fontes, Frimuraren, eller i logens eller fördelningarnas medlemsblad. Och vill man utveckla sin egen förmåga att forska kan forskningslogen bistå med råd och rön.

Medlemskapet i forskningslogen är öppet för alla medlemmar i SFMO och det redan från grad I. Förhoppningen är att många bröder som är intresserade av fördjupning i den Konungsliga Konsten skall finna vägen till logen och på sikt även säkerställa att vi aldrig måtte sakna minst 27 produktiva bröder som hjälper oss alla att fördjupa kunskapen om vårt urgamla vishetsarv. X

Carl Friedrich Eckleff – Det svenska frimureriets fader Text: Magnus Åkerman När Forskningslogen grundades den 22 november 1997 hade detta föregåtts av mer än ett decennium av förberedelser.

Under dessa diskuterades givetvis vilket namn logen skulle ha. Och valet föll på den tredje av de tre tidiga, stora förgrundsgestalterna hertig Carl, Scheffer och Eckleff, då Eckleffs insatser ansågs vara både tidigare och mer betydelsefulla för Ordens tillblivelse och utveckling än man dittills hade uppmärksammat.

Men vem var då denne Carl Friedrich Eckleff? Jag väljer här att utgå från Hans Bergs presentation vid Eckleffsymposiet 1995.

Carl Fredrich Eckleff föddes i Stockholm den 25 juni 1723 som son till Georg Henning Eckleff och hans hustru Inga Stenhagen. Fadern hade varit i holsteinsk tjänst och som medhjälpare till Karl XII:s räkenskapsförare baron von Görtz häktades han orättvist tillsammans med denne.

Efter upprättelse fick fadern tjänst som statsråd i den hertigliga regeringen i Kiel, dit familjen flyttade. Men fadern dog redan 1732.

Modern Inga Stenhagen flyttade 1740 med sonen tillbaka till Stockholm, där hon köpte en fastighet i hörnet av Drottninggatan och Fredsgatan med adress Drottninggatan 6. Där kom Eckleff sedan att tillbringa resten av sitt liv, först med modern tills hon dog 1764 och sedan ensam, då han aldrig gifte sig.

Extra kanslist Yrkesmässigt var Eckleff föga lyckosam.

Han var 19 år då han provanställdes i kanslikollegiets utrikesexpedition (dåtidens UD). Ett år senare blev han fast anställd som extra kanslist. Men sedan dröjde det sex år tills han 1749 blev kopist. År 1756 blev han registrator vid utrikesexpeditionen, dock med bibehållen (blygsam) lön.

Han sökte högre tjänster men förbigicks.

Och den tröst han fick, i form av fullmakt som Kongl. Secreterare, fick han i kraft av sin fars förtjänster, inte sina egna. År 1767

Carl Friedrich Eckleff.

tröttnade Eckleff på den långsamma befordringsgången och begärde vid blott 44 års ålder avsked och blev då ”hugnad med förbättring på caracteren”, det vill säga fick kansliråds avsked.

Men i den allmänna världen var Eckleff mest känd som kulturpersonlighet, som vitter diktare och talare. Han var lärd och respekterad och en av landets verkligt stora bibliofiler.

38

Största insatser Han blev även i sin tid känd som något av en ”ordensvurm”. Han var en av initiativtagarna till Tankebyggarorden år 1753, med fler av tidens stora kulturpersonligheter som Hedwig Charlotta Nordenflycht, Creutz och Gyllenborg, som gav ut ”Våra Försök” med dikter under några år.

Ett par år senare grundade han Fackelbröderna, med en fullt utbyggd ordensappa-

rat i tre grader. Troligen startade Eckleff ett tredje sällskap med litterär anknytning, Vitterhets-älskare, om vilket inte mycket är känt, liksom inte heller om det Läreoch Öfningsgille som han själv uppgav sig vara medlem av.

Men det var i frimurarorden Eckleff kom att göra sina största och förblivande insatser.

Det anses numera högst osäkert om han alls recipierat i Orden. Han anmäldes visserligen i S:t Jean Auxiliere 1753, men ströks 1756 då han inte avhörts. Möjligen kan han ha recipierat i någon annan loge, men här saknas belägg. Dock dyker han upp i vännen Lijdbergs (oäkta) loge och förtecknas i den första matrikeln 1757 som medlem nr 7 och Ceremonimästare i logen, vilken året innan erkänts av S:t Jean och ändrat namn till S:t Edvard. Det finns uppgifter om att Eckleff upptagits där 1752 och det skulle rimma med att han som ämbetsman hade mästaregraden vid matrikelns upprättande. Och möjligen förklara varför han aldrig återkom till S:t Jean Auxiliere.

s k Eckleffska akterna. Men i dessa fann han ett system, som gick långt utöver de tre grader som praktiserades. De handlingar som han först fick i sin hand avsåg ett sjugradigt frimurarsystem, med tre S:t Johannesgrader, två S:t Andreasgrader samt en S:t Johannes förtrogne bröders loge och en Utkorade bröders loge. Detta fick följder.

Den 30 november 1756, på Andreasdagen, grundade Eckleff och sex andra bröder S:t Andreae eller Skottiska logen L’Innocente i Stockholm. Några receptioner kom inte igång förrän i juni 1758.

Men bollen var i rullning och 1759 var verksamheten i full gång.

Den 25 december 1759 tog Eckleff så nästa steg och grundade ett ”Fullkomligt och Stort Ordenskapitel” kal�lat L’Innocente, precis som Andreaslogen, men även kallat Chapître Illuminé de Stockholm, efter förebild från Genéve.

Med akter från både Strassburg och Genéve hade han nu tillgång till sammanlagt nio grader. Någonstans här står Eckleff på höjden av sina framgångar.

Sjugradigt frimurarsystem Med engagemanget i frimurarorden tänds ett nytt engagemang hos Eckleff. Det är oklart varför och på vems uppdrag han från Strassburg och Genève förvärvade de

Franskt patent Men frimureriet hade nu blivit en viktig social och politisk faktor som behövde styras upp, även om kung Adolf Fredrik redan 1753 åtagit sig ”Övermästarskapet

över alla frimurarsamhällen i landet” och Carl Fredrik Scheffer samma år på franskt patent blivit landsstormästare. År 1760 bildas Stora landslogen med Scheffer som landsstormästare och Eckleff som deputerad landsstormästare. Den var efter engelskt mönster inledningsvis som gemensamt paraply för johanneslogerna, något som under de kommande 40 åren ändras under hertig Carl till dagens struktur med ett sammanhållet tiogradigt system.

Eckleffs senare år förmörkades av både vacklande hälsa och ekonomiska svårigheter, samtidigt som hans skapelse gradvis gled honom ur händerna. Han tvingades sälja sin boksamling, sålde sina akter till Tyskland där än idag Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland arbetar efter hans system och slutligen överlämnade han kapitelmästarskapet till hertig Carl 1774, men kvarstod i ämbetet som ordförande mästare (OM) för Den Sjunde S:t Johanneslogen till 1783, det sista ämbete han innehade.

Den 30 juni 1786 avled Carl Friedrich Eckleff, nyss fyllda 63 år. Och jag citerar Hans Bergs slutord i artikeln i symposieskriften från 1995: Med djup tacksamhet kommer vi att minnas denne hängivne frimurare, som sannerligen förtjänar epitetet ”det svenska frimureriets fader”. X

Storintendentens expedition

Regalieportfölj, svart läder

Regalieportfölj, brunt läder Regalieväska, läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

39

Bild är tagen den 15 november 2008 föreställeande den nyinstallerade ordförande mästaren Henrik Berg, OM 2008-2013. Bakom honom stående från vänster: Örjan Zetterqvist OM 2003–2008, Magnus Ottosson OM 1997–2000 samt längst till höger Rune Axelsson OM 2000–2003. Foto: Lars-Olof Mattsson.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff – Snart 25 år av forskning Text: Sune Lindh Lördagen den 22 november 1997 invigdes Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) av den dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl vid en högtid i Stamhuset. Lokalen hade valts för att markera att den nya logen var en angelägenhet för hela Svenska Frimurare Orden, även om logens säte skulle vara Uppsala.

Samtidigt som invigningen installerades även professor Magnus Ottosson, stortalman och tidigare, bland annat, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala, som forskningslogens förste OM. Carl Friedrich Eckleff hade 251 grundläggare varav 248 bröder och tre loger. Forskningslogens valspråk är Ad

Fontes, vilket betyder Till källorna. Logens devis lyder i svensk översättning Tvivel leder till forskning. Forskning leder till sanning. Logens faddrar var Sten Svensson och Gunnar Meiton.

Bakgrund: forskningsiver samt angrepp mot Orden i media Det hade på några orter sedan flera år funnits mer eller mindre fast sammansatta grupper av bröder som studerat historiska, språkliga och ideologiska problem i anslutning till det svenska frimureriets uppkomst och utveckling. En av de mer aktiva fanns i Uppsala och det var därför logiskt att Stormästaren den 9 december 1987 beslutade att bilda en frimurerisk forskningsgrupp i Uppsala. Gruppen 40

kom organisatoriskt att underställas den dåvarande Vetenskapliga och Litterära Nämnden, VLN. Forskningsgruppen arbetade systematiskt med månatliga sammankomster och kunde under åren 1995 och 1996 arrangera symposier med föredragshållare som kom även från andra orter än Uppsala. Vid denna tid hade det bildats en forskargrupp även i Göteborg.

De bärande föredragen i 1995 års symposium i Uppsala handlade om en av de viktigaste frimurararkitekterna och systembyggarna i det svenska frimurarsystemet: Carl Friedrich Eckleff (1723–1786). Han fick ge namn åt logen på samma sätt som de danska och norska forskningslogerna har hämtat sina namn från framstående 1700-talsfrimurare.

Namngavs som medlemmar Under 1980- och 1990-talen utsattes Svenska frimurare Orden för skarpa angrepp från ibland annat tidningen Dagen, Aftonbladet, tidningen Magazinet och i Expressen. Inte minst prästers deltagande i Orden ifrågasattes vilket bland annat ledde till att biskoparnas ansvarsnämnd behandlade frågan. Den 21 mars 1985 friade nämnden de fem biskopar som anmälts till nämnden för sitt medlemskap.

Tio år senare, den 12 januari 1995, publicerade tidningen Expressen en artikel med rubriken ”Kända svenskar dricker blod”. Många personer i ansvarsfulla positioner namngavs som medlemmar i Orden. Expressen baserade sina påståenden på en i Norge utgiven bok ”Frimureri-Mysterier, fellesskap, personlighetsdannelse”, som gavs ut av författaren och teologen Sverre Dag Mogstad år 1994.

Boken innehåller angrepp på det svenska systemet som det tillämpas i de nordiska länderna.

Expressens artikel följdes upp samma kväll i tv-programmet Kvällsöppet under ledning av Sievert Öholm som hade den nämnde Mogastad som bisittare. Orden representerades av vice ordföranden i Informationsdirektoriet Sten Svensson, professor Magnus Ottosson, vikarien för Ordens högsta prelat Gunnar Meiton, tidskriften Frimurarens chefredaktör Bengt Gustafson samt historiografen i Göta Provinsialloge Gunnar Bäckström. Debatten i tv ”vanns” av frimurarorden och efter programmet uppges Öholm ha förebrått sina medarbetare för att ha vilselett honom.

När bröderna som deltagit i debatten efteråt samlades över en öl, kom de fram till att det är starkt önskvärt att Orden har en ökad öppenhet mot omvärlden och att det ges en väsentligt breddad utåtriktad information om Orden. En forskningsloge skulle kunna bli en bra producent av material som är sakligt och vetenskapligt grundat och som ger information om frimureriet och dess syften. Denna slutsats delgavs Ordensledningen.

Det kom därmed initiativ från två håll som pekade i samma riktning: från de existerande forskargrupperna i Uppsala och Göteborg samt från informationsdirektoriet i form av Sten Svensson.

Detta påskyndade processen att bilda en forskningsloge.

En mer utförlig skildring av detta spännande skede finns i skriften CFE 15 år.

Vad hände egentligen? som är utgiven som nr 9 i grad 0 i serien Ad Fontes (2012).

Där skriver logens fadder Sten Svensson, de fyra första ordförande mästarna Magnus Ottosson, Rune Axelsson, Örjan Zetterqvist och Henrik Berg samt dåvarande redaktören för skriftserien Ad Fontes Dan Eklund om sina minnesbilder från logens tillkomst och verksamhet de första 15 åren. Alla artiklarna är mycket läsvärda.

Tidningen Frimuraren nr 3/2015 hade forskning som tema. Även där finns en läsvärd artikel av Sten Svensson om logens tillkomst.

CFE:s roll, organisation och medlemskap Forskning i betydelsen att söka i protokoll, brev och andra källor för att sedan kritiskt granska, sammanställa och bedöma ett material som underlag till ett anförande eller en skrift i ett visst ämne har förekommit under lång tid inom frimurarorden, inte minst genom den redan nämnda VLN. Det som länge saknades var en formell struktur som täcker hela Ordens territorium där bröder med intresse och fallenhet för forskning kan utbyta tankar och diskutera kring ett presenterat material. Det behövdes ett forum att träffas i.

41

Den formella grunden för CFE:s verksamhet återfinns i kapitel 13 i Ordens allmänna lagar. Där anges att logen ska arbeta i graderna I-X och vara underställd Stora landslogen. Stormästarens prokurator har en provinsialmästares roll i förhållande till CFE. Logens syfte är att bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling, i första hand vad gäller det svenska frimurarsystemet.

Det finns även stadgar för CFE som Stormästaren har fastställt. CFE:s ordförande mästare är ledamot av Utbildningsdirektoriet.

CFE:s verksamhetsformer påminner mycket om en brödraförening och får, i likhet med brödraföreningar, inte recipiera eller befordra bröder. Ordförande mästare Magnus Ottosson följdes år 2000 av Rune Axelsson från Göteborg som i sin tur efterträddes av Uppsalabon Örjan Zetterqvist i november 2003. Logens fjärde ordförande mästare, Henrik Berg från Uppsala, installerades i november 2008 och kom att inneha ämbetet fram till sin alltför tidiga bortgång hösten 2013.

Individuell forskning CFE:s medlemmar benämns ledamöter och indelas i tre kategorier: arbetande ledamöter (AL), korresponderande ledamöter (KL) och seniorledamöter (SL). De huvudsakliga insatserna i forskningsavseende förväntas bli utförda av de 27 arbetande ledamöterna, vilka är utnämnda av Stormästaren efter förslag av logens styrelse.

En AL som uppnår 75 års ålder övergår till att bli SL. För att bli AL krävs att man innehar lägst grad VIII och inte har fyllt 74 år vid tillträdet. Man ska ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt ha förmåga till källkritiska studier. Man ska även förklara sig villig att utöva individuell forskning och att presentera resultaten i forskningslogen muntligen och/eller skriftligen.

CFE strävar efter en geografisk spridning bland sina AL liksom en spridning av forskningens inriktning. CFE har i april 2022 drygt 600 ledamöter varav huvuddelen följaktligen tillhör kategorin KL. Det är mycket enkelt att bli korresponderande medlem: man ska tillhöra SFMO eller annan frimurarorden som är erkänd av SFMO och betala medlemsavgiften som för år 2022 uppgår till 490 kr.

CFE:s verksamhet Resultatet av forskningsinsatserna ska föras ut till bröders kännedom. Det kan ske stadgeenligt genom att hålla sammankomster i logeform med en relativt enkel ritual, genom akademisammankomster som genomförs utan fastställd ritual men enligt en nu utarbetad praxis samt genom utgivning av skrifter. Under årens lopp har det utvecklats årlig rytm med sex sammankomster per år varav tre i Uppsala och tre på andra orter. Sammankomsterna hålls på lördagar, ofta klockan 14:00, för att så långt som möjligt medge resor utan övernattning. Logens sammankomster är öppna för alla frimurare som har den för dagen aktuella graden. Högtidsdagen hålls alltid i Uppsala i november och i grad I. Föredraget brukar då hållas av en arbetande ledamot som ska övergå till att bli seniorledamot.

Med reservation för vissa osäkerheter i källmaterialet så har CFE sedan sin tillkomst haft drygt 180 sammankomster varav elva i form av en eller två dagar långa symposier. Det första symposiet genomfördes i Malmö i oktober 1998 och det senaste i Karlskrona i oktober 2022.

Vid dessa tillfällen har parallella föredrag i olika grader hållits.

Vid invigningen år 1997 betonades att kontakter med utländska forskningsloger blir en viktig faktor i arbetet. Det uttrycktes redan i början av år 1998 en förhoppning om att tillsammans med den i april 1997 invigda danska forskningslogen Friedrich Münter kunna utge en gemensam skandinavisk årsbok. I det avseendet arbetade man snabbt. Redan i november 1998 kunde de två OM Magnus Ottosson och Nils Bartholdy underteckna förordet till den första volymen i skriftserien Acta Masonica Scandinavica, AMS. Årsboken är icke-gradbunden och får spridas i den allmänna världen.

Från och med nr 6 medverkar den i november 2003 grundade norska forskningslogen Niels Treschow och sedan år 2012 kan vi även glädja oss åt bidrag från den år 2010 grundade forskningslogen Snorri på Island. Sammanlagt har det i de 24 hittills utkomna volymerna publicerats 191 artiklar varav 82 i den svenska delen av AMS. Gradlöst material CFE har som redan framgått en egen skriftserie benämnd Ad Fontes, AF, där såväl gradbundet som gradlöst material pu-

Storintendentens expedition

Vita tyghandskar

Kostymbälte med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Slipsar med frimurarkors

Nyckelring i svart eller brunt läder med frimurarkors

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

42

bliceras i häftesform. En redaktion bedömer om ett insänt bidrag håller tillräcklig kvalitet och i vilken grad skriften ska publiceras. Gradbundna skrifter säljs endast till enheter eller bibliotek inom frimurarorden där de för en begränsad tid kan lånas av enskilda bröder.

Det första numret i serien Ad Fontes gavs ut år 2002 och var icke-gradbundet.

De två första gradbundna skrifterna publicerades år 2004. Sammanlagt har hittills 65 skrifter publicerats i serien varav tio är icke-gradbundna. Graderna III och VI är de mest populära att publicera sig i medan graderna II och IX inte har lockat fler än två författare vardera. Här finns med andra ord ett konkret utrymme för mer forskning och publicering!

För att nå sina medlemmar med information om kommande verksamhet och även referera det som har genomförts, ger CFE sedan år 2000 ut tidskriften Ecklöfwet som hämtat sitt namn från logens vapensköld, som i sin tur är inspirerad av Carl Friedrich Eckleffs ex libris.

Alla ledamöter får ett exemplar av årsskriften, tidskriften Ecklöfwet samt en personlig kallelse via elektronisk post till CFE:s aktiviteter. X

Bidra till Jubileumsskriften Eckleff 25 år – bli uppförd på Tabula gratulatoria och symposieprogram samt föredragshållare. I en bilaga presenteras korta biografier över samtliga bröder som varit arbetande ledamöter och seniorledamöter, allt som allt cirka 100 personer. Skriften kommer att innehålla flera bilder från olika aktiviteter, vilket talar för att det blir en innehållsrik och läsvärd volym.

Sin vana trogen planerar forskningslogen Carl Friedrich Eckleff för en jubileumsskrift till det 25-årsjubileum som kulminerar i samband med högtidsdagen den 19 november 2022. Skriften kommer att innehålla en presentation av logens aktiviteter, förteckning över alla publikationer

Tabula gratulatoria Om du vill vara med och stödja forskningslogens verksamhet och särskilt den kommande jubileums-skriften kan du enkelt göra det genom att före den 15 september 2022 donera 300 kronor eller mer till forskningslogen och då bli uppförd under rubriken Tabula gratulatoria i jubileumsskriften.

CFE:s bankgiro är 333–5445. Det går också bra att swisha beloppet till den QR-kod som finns här bredvid. Märk inbetalningen ”Gratulation 2022”, samt ditt för- och efternamn om du betalar via bankgirot. X

information från informationsdirektoriet

Angående Ordens hemsida Inte bara en hemsida Hemsidan är en kommunikationsplattform för att delge information till externa intressenter och till Ordens medlemmar.

Därför är hemsidan ordnad i en öppen del och en sluten del som kräver inloggning. Därutöver är hemsidan en portal till Ordens IT-stödfunktioner dvs IT-baserade administrativa system för Ordens inre arbete.

Inloggning Vid inloggning är användarnamnet ditt SFMO-ID. Är du osäker på vilket ID du har så hittar du det på kortet du använder för registrering vid sammankomst, på baksidan av tidningen Frimuraren eller genom att kontakta din sekreterare för

hjälp. Är det första gången du loggar in på sidan måste du använda länken ”begär nytt lösenord”. Det är viktigt att du har rätt mailadress registrerad i medlemssystemet, annars kommer du inte få mailet med ditt nya lösenord, om så är fallet kontakta din Sekreterare för hjälp.

Tillgång till IT-stödfunktioner

Är du ämbetsman och har fått rättigheter kopplat till något eller några av Ordens administrativa stödsystem, t ex FMS (Ordens medlemssystem) kan du nå dessa direkt genom valfunktionen i den blå menyremsan du ser i toppen på sidan.

43

Prenumeration En bra funktion är att du kan prenumerera på enheters arbetsordning.

Gå in på den enheten du önskar och längst ner på enheten finns det en knapp där du kan starta en prenumeration på arbetsordningen (när du prenumererar på en arbetsordning får du även mail varje söndag om vad som sker kommande vecka).

Utveckling av hemsidan Vi arbetar kontinuerligt med vår Hemsida.

Har du synpunkter eller förslag runt hemsidan mailas dessa till hemsidans referensgrupp (ID): webref@frimurarorden.se

Forskningslogens bokutgivning Text: Sune Lindh Vad vore forskning utan någon form av redovisning? I forskningslogen Eckleffs fall handlar det om redovisning i bokform. Och dessa finns att tillgå på forskningslogens webbshop.

De större tematiska bokverken Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff har utöver de skrifter som ingår i serierna AMS och Ad Fontes, även publicerat andra icke gradbundna skrifter med särskilda teman. Dessa är:

Frimurarnas Välgörenhetsarbete

Se människan i Din närhet och räck ut Din hand Skrift utgiven 2014 av Svenska Frimurare Ordens Forskningsloge Carl Friedrich Eckleff i samarbete med Orden närstående stiftelser Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

250 år i barmhärtighetens tjänst.

Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753–2003 (2003) Minnesskrift utgiven av Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm i samarbete med Svenska Frimurare Ordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff i Uppsala.

Redaktör: Lars Otto Berg. 404 sidor.

ISBN: 91-91-631-4381-X. Tryck: AB C O Ekblad &Co, Västervik 2003.

Caritas

Föreningen frimurarbarnen.

En sammanfattande redogörelse (2003) Redaktör: Viktor Nordström. 48 sidor.

Tryck: AB C O Ekblad & Co, Västervik 2003. ISBN: Saknas/ej angivet.

Frimureriska tonsättare och Frimurerisk musik Ett uppslagsverk över frimureriska tonsättare verksamma i England, Frankrike, Tyskland, Wien och i de skandinaviska länderna samt över frimurerisk musik.

1:a upplagan 2006, andra upplagan 2009.

Skriften är framtagen av en projektgrupp under ledning av Lars Ysander. 394 sidor.

ISBN: 91-631-9689-1, 978-91-631-96898. Tryck: Tryckkedjan, Mölndal 2009.

Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010) Utgiven i anslutning till firandet av 275-årsminnet av frimureriets införande i Sverige.

Redaktion: Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg. 446 sidor. ISBN: 978-91978336-0-8. Tryck: Alfaprint, Solna.

Frimurarnas Välgörenhetsarbete

AD FOntES tryckort: ISBn:

44

Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet (2010) Utgiven i anslutning till firandet av 275-årsminnet av frimureriets införande i Sverige.

Redaktion: Henrik Berg, Lars Otto

Berg, Pierre Dunbar, Claes Langenborg och Gunnar Lantz. 256 sidor. ISBN: 97891-978336-1-5. Litografiska Alfaprint, Sundbyberg.

EN NUTIDA KAROLIN i arkiv, forskning och sällskap (2011) Vänbok utgiven i anledning av Lars Otto Bergs 80-årsdag.

Redaktion: Henrik Berg, Kajsa Berg, Hans Norman, Ragnar Norrman, Mats Wahlberg och Johan F. Wijnbladh. 365 sidor. ISBN: 978-91-978336-2-2.

Caritas. Frimurarnas välgörenhetsarbete (2014) Utgiven i samarbete med Orden närstående stiftelser: Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Konung Gustaf V:s och drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Redaktion: Sten Svensson, Hans Berg och Dan Eklund. 270 sidor. ISBN: 97891-978336-3-9. Tryck: modintryckoffset.

Svenskt frimureri under 1800-talet (2018) Utgiven till 200-årsminnet av Carl XIII:s död den 5 februari 1818. Huvudredaktör: Marcus Willén Ode. 586 sidor. ISBN: 97891-639-5109-1. Tryck: Exakta Malmö.

När hände vad? Det svenska frimureriet sedan år 1735 (2010, 2019) Första upplagan är utgiven i anslutning till firandet av 275-årsminnet av frimureriets införande i Sverige. Då upplagan var slutsåld och i behov av uppdatering utgavs den 2:a upplagan slutet av år 2019. 285 sidor. ISBN: 978-91-978336-9-1. Tryck: Finborg Graphic AB. Framtidens forskningsloge – webbshop Det är min bestämda uppfattning att CFE fyller en viktig funktion som kanal för forskning och utgivning av litteratur inom SFMO. De flesta av de många publikationerna hade sannolikt inte givits ut om inte CFE hade funnits och många av föredragen hade aldrig hållits.

Jag bedömer även att kvaliteten på det som publiceras blir bättre om det finns en grupp kvalificerade personer som bedömer texterna innan de godkänns för tryckning. Redaktionskommittéerna för såväl AMS som Ad Fontes är därmed viktiga inslag i verksamheten.

Skrifternas och föredragens yttersta syfte är att ge en djupare insikt i den Konungsliga Konsten och därmed utveckla frimureriet. Nya infallsvinklar gör att 45

gamla sanningar kan komma att omprövas och att samband blir tydligare. Genom att förlägga sina sammankomster på olika orter i landet vill CFE skapa intresse för den frimureriska forskningen på lokal nivå och ge möjlighet till samtal med bröder som vi annars inte hade kommit i kontakt med.

CFE har även ambitionen att göra sitt arkiv och bibliotek mer känt. Ett mycket viktigt steg på den vägen togs i maj 2019 då webbshopen öppnade. Genom denna kan alla som har tillgång till internet se utbudet av litteratur och beställa skrifterna hem till sig. Besök den gärna! www.eckleff.se. Det går även bra att ansöka om medlemskap den vägen. X

Stormästaren

Pandemin är inte helt över än, men rädes icke!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Träffa er bröder En Stormästares uppdrag kan formuleras trefaldigt: plikt, ansvar och glädje. De två första kräver mycket arbete och djupt engagemang, medan det tredje är belöningen att få komma ut i enheterna och träffa er bröder. Senast har jag haft den stora glädjen att njuta av dessa möten med er i Norrtälje, Helsingborg, Göteborg, Stockholm, Mariehamn, Karlstad, Kristianstad och Östersund. Fortsättning följer.

Jag riktar ett stort tack till dig som besvarat den medlemsenkät som gick ut via epost i januari. Liknande enkäter har tidigare genomförts med cirka tio års intervall. Det man kan säga vid en första analys är att det finns inga kioskvältare i svaren.

I stället är det mycket som bekräftar det vi redan vet och fokuserar på. Det stärker oss i vårt arbete att veta att vi är på rätt väg.

Brödernas väl På annan plats i tidningen kan du läsa mer om enkäten och svaren. Fördjupad analys

de är enormt och utsikterna till fred är just nu minimala.

Hjälpbehovet enormt Svenska Frimurare Orden har inga upparbetade förbindelser med storlogen i Ukraina, men beredskapen bland våra bröder att hjälpa till är stor. Orden och närstående stiftelser har därför lämnat 900 000 kr till Ukrainas understöd främst via ACT Svenska Kyrkan och Läkare Utan Gränser.

Inom vår sjätte fördelning i Finland går dessa insamlade medel till Ukraina via Kyrkans Utlandshjälp.

Enheterna har möjlighet att göra extra insamlingar under hela året till stöd för Ukrainas lidande befolkning.

Jag har erfarit att givmildheten är stor och vi är säkert över 1 miljon kronor redan nu om vi lägger samman allt.

När terminen är slut ber jag att ni rapporterar till fördelningens kansli hur mycket som kommit in i enheten under våren. Även om det skulle vara så väl att det blir fred eller vapenstillestånd av något slag är hjälpbehovet enormt.

Därför fortsätter de extra insamlingarna under hela höstterminen.

Foto: Mats Gärdfors.

Nu känns det att verksamheten är i gång igen på allvar! Vi kunde fira Ordens högtidsdag med ett stort antal deltagare, mer än 160 bröder från hela vår Orden i Sverige och i Finland. Antalet utländska gäster var begränsat av försiktighet. Att sedan ett antal bröder efteråt kände symptom är inte så konstigt när man samlas så många personer inomhus. Sådant får vi räkna med en tid framöver, men det får inte hindra oss ifrån att träffas till våra ordinarie sammankomster, då ju antalet som samlas är betydligt lägre. Jag testade positivt i början på februari, men turligt nog blev det milda symptom. Har du otur kan du bli smittad på bussen till eller från jobbet, i kön till kassan i butiken eller var som helst där människor rör sig. Dock vill jag uppmana till försiktighet. Känner du dig det minsta sjuk skall du stanna hemma.

kommer att genomföras och det ges även möjlighet för fördelningarna att senare kunna göra sin egen analys.

Det som efterfrågas och värdesättes högst är med ett sammanfattande begrepp: brödernas väl.

Den vägen är vi inne på och vi måste fortsätta med att fokusera på detta. Om vi ser till att alla bröder trivs, får ut något av sitt logebesök, blir sedda, hörda och behövda så ordnar sig det mesta. Det är min fasta övertygelse och det har varit mitt fokus allt sedan den dag jag installerade mig som er Stormästare.

Vi hann knappt landa med en pandemi på väg ut förrän nästa elände var ett faktum; Ryssland invaderade Ukraina, ett fullskaligt krig i Europa. Kriget bara fortsätter, idag på sin 60e dag! Folkets lidan46

Nolltolerans Svenska Frimurare Orden har ej heller några förbindelser med frimureriet i Ryssland varför inget som helst utbyte kan ske med bröder därifrån, av vad slag det vara må, oberoende av var eller i vilket som helst sammanhang. Det är nolltolerans i detta avseende!

Efter dessa sista något dystra rader avslutar jag med att förklara min stora tacksamhet och glädje över allt det fina arbete som vi tillsammans lyckats åstadkomma denna vårtermin. Grunden är lagd och vi går stärkta in i höstterminen.

Men först skall vi njuta av en härlig sommar med mycket sol och värme under långa lata dagar. X

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 95 ISBN 1651 - 35766 Tidning nummer 1 2 3 4 Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43 Utgivning vecka 10 19 39 49

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Magnus Olovsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

47

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund