Frimuraren nr 4, 2022

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky. Dagens lunch och After Work. Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

Innehåll

I detta nummer

Broder!

det lackar mot jul vare sig vi vill det eller inte och en kort, ska vi kalla det, semester från våra frimureriska aktiviteter väntar efter avklarade julloger. Aktiviteterna i logerna är nu i det närmaste i full gång och det känns rik tigt bra att återigen kunna träffas under relativt normala former och att åter kunna recipiera nya bröder.

Jag vill även passa på att tipsa om den frimureriska julkalender som finns att titta på under julledigheten med massor av spännande inslag och häls ningar från bröder i alla fördelningar. Och som det självfallet finns en länk till i detta nummer.

detta nummer innehåller även temat Ordens fonder och arbetet med de sti pendier som utdelas, bland annat till medicinsk forskning. Tystlåtenhet är en av de dygder vi ska följa och det har även under lång tid präglat arbetet med Ordens fonder och stipendieutdelningarna. Är det därför ingen me dia, ja förutom Frimuraren, som skriver om dessa stipendieutdelningar?

Ta bara Jubelfondens fantastiska utställning där Bankettsalen i Stamhuset förvandlas till konsthall i samband med stipendieutdelningarna till bland annat avgångseleverna vid Konstfack och musikhögskolan. Och musikoch dansinslagen i riddarsalen är ju något helt unikt. det är ju inte direkt så att journalisterna i Stockholm behöver åka tiotals mil för att komma till Blasieholmen. men de uteblir. ingen bevakning alls av det vi brukar kalla dagspress. varför? Är det okunskap om stipendieutdelningarna eller något annat som gör att de inte kommer? Som kulturredaktör i den allmänna världen anser jag att detta givetvis skulle resultera i varje fall i en notis på kultur sidorna i landets större dagstidningar. men… det är ju vad jag anser. vi ses och hörs igen 2023. Allt gott!

Stamhuset under ständig utveckling och renovering 4 Frimuraren Lionel Hampton –Kungen av jazzvibrafonister 6 Gläntan mitt i skogen 8 Frimurarnas konstförenings resa till Aten och delfi 10 robert Burns och hans liv 14 300 år av The Constitutions –vad betyder det för oss idag? 16 nordiskt OHP-möte i Köpenhamn 19 Frimurarklubben Provincia 20 OHT-gruppen firade 75-års jubileum i Stamhuset 22 Ordens adventskalender är här 26 recension: Konspirationsboken –en kronologisk kartläggning av hemliga sällskap och dolda agendor 29 notiser 31

Tema: Ordens fonder

Barnhusstiftelsens stipendieutdelning i Lund 36 Stipendier i Tredje fördelningen 38 Stipendieutdelning med föreläsning om hörsel 41 Jubelfonden – med dansuppvisning i riddarsalen 42

I varje nummer

Korsord 32

ulf

Hjelting redaktör

Redaktör: ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 örebro frimuraren@frimurarorden.se materialstopp den 23 januari.

Ordens högste prelat: Greve magnus Gabriel de la Gardie – och konsten att dö 35 Stormästarens sida: Återhämtningens år 46

Annonser: Pierre dunbar 070-765 51 12 ripvägen 2 Strömma, 139 41 värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: ellinore Bengtsson framför variationer från Karneval i Venedig i riddarsalen under Jubelfondens stipendieutdelning. Bild: ulf Hjelting.

Bild: Tomas Karlsson.

Ordens lokaler

Stamhuset under ständig utveckling och renovering

Samtliga bröder i Orden har en gemen sam plats i Bååtska palatset på Blasie holmen i Stockholm. Detta är vårt ge mensamma stamhus dit alla bröder är välkomna. Just nu pågår en renovering av Riddarsalen.

Frimurarna är de som längst huserat i fastigheten Bååtska palatset, som när den övertogs hade en annan utformning. På den tiden kunde man passera genom pa latset med häst och vagn, nu är det omöj ligt då bland annat Bankettsalen ersatt den passagen.

under åren sker hela tiden uppdate ringar, invändigt som utvändigt. ett palats från 1600-talet kräver sin uppmärksam het och omsorg för att komma till sin rätt. För den som är historiskt intresserad finns det en hel del att ägna sig åt, och där kan jag rekommendera de regelbundna rund vandringarna under skicklig ledning.

Hovstaten renoverar

Trapporna från entrén kan synas lite märkliga då det är så djupa trappsteg, allt för att damer med sina släp på den tiden det begav sig skulle kunna skrida uppför trapporna, något som inte är så vanligt idag. en liten detalj. rum efter rum synas i fogarna, där det behövs anlitas de bästa renoverarna, samma som anlitas av hov staten, så blir också resultatet vackert för kommande generationer. värme och ven tilation där väggarna är metertjocka i sten är en utmaning, sedan en tid har ett effek tivt system kopplat till fjärrvärme och kyla inneburit att vi kan nyttja huset varje dag året runt, vilket vi till stor del gör, undan taget sommaruppehållet.

de senaste omfattande renovering ar och uppdateringar som utförs är rid darsalen och Pelarsalen, av naturliga skäl får det mesta arbetet utföras under sommarperioden.

riddarsalen som nu genomgår andra årets renovering blir klar 2023. detta gör att besökare kan se skillnaden på det som kommer fram mot allt som samlats under några hundra år.

Avgaser och sot Bilderna får tala för sig. det man inte ser är alla lagningar i puts som skett. Huset ligger mot en av stadens mer trafikerade gator, vilket innebär att alla år med avgaser och sot från stadens hus som eldats med fossilt, har satt sina spår. För att rengöra använde man länge formbröd, som ba kades varje måndag, det är oslagbart, nu finns ett liknande material som tillverkas i Tyskland. när man ser taket kan man fö reställa sig arbetet att centimeter för cen timeter ”tvätta” bort all smuts. Pelarsalen kommer att få en upprustning, som inleds i maj nästa år. vi får återkomma när båda salarna är klara. X

Text & Bild: Pierre dunbar

Kultur

Frimuraren Lionel Hampton –Kungen av jazzvibrafonister

Text: Bo Pettersson

Bild: Wikimedia Commons

Få musiker i världen, om ens någon, har blivit så synonym med sitt instrument som Lionel Hampton. När det talas om jazz och vibrafon på en och samma gång, då är det för de allra flesta Hamptons intensiva ansikte som dyker upp på näthinnan. Mindre känt är däremot att ”Hamp” även var en intresserad broder i det 33-gradiga afroamerikanska Prince Hall-frimureriet – plus att han skrev en av den äldre rockens enklaste och envi saste dängor, Hey! Ba-Ba-Re-Bop, i Sverige ”översatt” till Hey Baberiba.

när Lionel Hampton gick ur tiden för 20 år sedan, den 31 augusti 2002, vid 94 års ålder, hade han en meritlista som ingen annan jazzvibrafonist. dessutom omfattade den så gott som alla jazzens genrer. Lionel Hampton spelade med den tidiga new Orleans-jazzens stilbil dare Louis Armstrong (även han frimu rare), med swingkungen Benny Good man, med bebopens fixstjärnor Charlie Parker och dizzy Gillespie, liksom med den moderna jazzens genier, Quincy Jo nes med flera.

Också med den svenske vibrafonisten Lars erstrand, som sannerligen inte stod

långt efter i konsten att ”swinga” med klubborna, hade Lionel Hampton ett samarbete. Bland annat spelade Hamp ton och erstrand in en skiva tillsammans, ”Two Generations”, 1991.

Lionel föddes i Louisville, Kentucky, men kom som barn att flytta runt en hel del. Hans mamma, som var ensamståen de, tog först med sig sin son till hennes hemstad Birmingham i Alabama. därifrån gick flyttlasset vidare till Kenosha i Wis consin, där han tillbringade några upp växtår. när Lionel var åtta fyllda landade den lilla familjen i illinois och mångmil jonstaden Chicago.

Upplärd av en nunna väl i Chicago fick Hamp, uppfostrad i den katolska läran, kontakt med en nunna som lärde honom grunderna i hur man spelar trummor. Av en professionell jazztrum mis, Jimmy Bertrand, fick han även pröva xylofon, en enklare variant av vibrafon.

Lionel visade tidigt färdigheter och blev som skolgrabb erbjuden att spela i ett ton årsband, men redan vid 15-års ålder läm nade han hemmet i Chicago för att pröva lyckan i Los Angeles. Ganska snart kom han där att spela (mest trummor) i ett an tal mindre jazzorkestrar. Som trummis blev han något av en publikfavorit när han snurrade och jonglerade med trumpinnar na utan att tappa takten.

Upptäckt av Armstrong med tiden tog han även till sig vibrafo nen som instrument och övade duktigt. när han 1930 satt vid trummorna under en grammofoninspelning med Louis Arm strong roade han sig i en paus med att slå lite på en vibrafon i studion. det råkade Armstrong höra, med följd att han lät Lio nel hoppa in vid vibrafonen på en av ski vans låtar.

den Armstrong-plattan nådde sedan Benny Goodmans öron. Goodman fatta de instinktivt att vibrafonens ljusa klang skulle passa perfekt till hans klarinettspel. det ledde i sin tur till att Hampton snabbt fick spela in en hel skiva med honom, och på det viset bildades den berömda kvartet ten kring Benny Goodman, vilken förut om Hamp också bestod av Teddy Wilson på piano och Gene Krupa på trummor.

30-talet hos Goodman

Åren med Benny Goodman, i stort sett hela 1930-talet, kantades av succéer och gjorde att även Lionel Hamptons namn flög ut över världen. Hans musikaliska varumärke växte i värde och möjliggjor de för honom att spela in skivor under eget namn, eller med olika konstellatio ner som benämndes The Lionel Hampton Orchestra. Följden av det blev att Lionel 1940 lämnade Goodmans kvartett under vänskapliga former. det sistnämnda är faktiskt värt att notera, med tanke på att Benny Goodman, sin glada jazz till trots, hade rykte om sig att vara sur och grinig utanför estraderna.

i Lionel Hamptons eget band, som med tiden blev ett stort sådant räknat i antal musiker, kom vibrafonen att ställas i frontlinjen och Lionel kunde utveckla sina showtalanger med både klubbor, sång, mi

mik och rörelser. Precis som pianisten er roll Garner utstötte han också gärna olika brummande ljud medan han spelade.

På en platta från 1942 kom hans allra största hit, Flying Home, som han fick spe la tusentals gånger under sin långa karriär.

Låt med kultstatus vad sedan beträffar den betydligt mer lätt viktiga Hey! Ba-Ba-re-Bop, så fungerade den som en slags uppvärmningslåt för att få igång publiken. ungefär i samma syf te fick den kultstatus när rockfolket med bland andra ”Burken” Björklund, rockragge och Bertil Bertilson reste Sverige runt på 1970-talet och populariserade den gamla 50-talsrocken.

Hamp och hans band turnerade flitigt i uSA, men också i europa och andra de lar av världen, under flera decennier. Från 1960-talet fick han dock, som många andra jazzmusiker, känna av den hårdnande kon kurrensen från popen och rocken. Likafullt fortsatte han att roa sin trogna publik.

På turné i Paris 1991 drabbades han av en stroke som tillfälligt satte stopp för hans musicerande. Han började då också bli allt mer besvärad av ledgångsreuma tism. men han hämtade sig och gjorde en staka framträdanden ända fram till 2001.

Gladys hans stöd

Lionel Hampton gifte sig 1936 med Gla dys riddle, som var ett ovärderligt stöd för honom så länge hon levde. det var Gladys som skötte affärerna och gjorde det möj ligt för Hamp att koncentrera sig på mu siken. För detta blev Gladys så uppskattad av sin man att hon överöstes med mink pälsar i en sådan mängd att det, enligt vad

som sades, hade kunnat räcka till en hel polarexpedition. dessvärre gick Gladys bort redan 1971, vid 58 års ålder, efter en tids sjukdom.

Både Lionel och Gladys Hampton äg nade sig, vid sidan av musiken, åt att byg ga allmännyttiga bostäder som mindre bemedlade människor kunde bo i till en rimlig hyra, bland annat i delstaterna new York och new Jersey.

Hedersbetygelserna blev också många genom åren. Bland annat förärades Lionel flera Hall of fame-utmärkelser, hela tio (!) hedersdoktorat och en medalj av påven i rom.

Lionel Hampton höll fast vid sin katol ska tro under större delen av sitt liv, men under 1950-talet växte också hans intresse för judendomen och han kom att ge stöd i olika former till den unga staten israel.

Frimurare och republikan

Som frimurare tillhörde han Prince Hall, den största och äldsta av de frimurarord nar som vänder sig till afroamerikaner.

Länge var han också trogen det republi kanska partiet, inte bara som väljare utan också som flerfaldig delegat vid olika parti konvent och som vice ordförande i repub likanernas delstatskommitté i new York. Genom åren donerade han över 300 000 dollar till partiet.

men till presidentvalet 1996 fick han nog. då stödde han i stället demokraten Bill Clinton och deklarerade att det parti som han fram till dess hade jobbat för, ”Ab raham Lincolns parti”, inte längre represen terade måttfulla mittenväljare som han. X

Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Lionel Hamptons plakett på Walk of Fame i Burghausen (Tyskland).

Gläntan mitt i skogen

Text: Gunnar Granholm

Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. ur Gläntan, en dikt av Tomas Tranströmer

Varje gång min fru och jag tar en tur i skogen, undrar vi varför vi inte gör det oftare. Det blir inte längre så långa vandringar, men det doftar, skimrar och låter så annorlunda, liksom förr. Nästan varje gång hittar vi något oväntat, fint. Ofta möter vi andra i liknande ärende –att ta emot det som skogen kan visa oss, ge oss. Vi hälsar och går vidare.

Att det är många som söker sig till skogen, skrev david Thurfjell om 2020 i boken Granskogsfolk. Hur naturen blev svensk arnas religion. där frågar han hur det kommer sig att naturen blivit den självkla ra platsen för majoritetssvenskarnas exis

tentiella reflektioner. Fem år tidigare skrev han i det gudlösa folket – de postkrist na svenskarna och religionen, att bara 23 procent av svenskarna definierar sig som kristna, medan 80 procent betalar avgift till något kristet samfund och gärna firar bröllop och begravning där.

Tolka texten

nu har ju inte bara läsaren utan även för fattaren rätt att tolka texten i en bok –men inte tycker jag att någon av böckerna säger att det är någon annan tro än på Gud man söker där.

men hur snäv är vår bild av Kristus? Fri murarorden anser, att det är varje broders ensak hur han vill definiera sin kristna tro. det är självklart att vi möter Kristus på väl digt skilda sätt och att han har olika bety delser vid olika tidpunkter i mitt eget liv.

när Jesus drar sig undan för att till

Foto: Gunnar Granholm.

bringa tid med Gud, gör han det i allmän het i naturen, och många av hans liknelser är också hämtade därifrån. många psalmer och kristna sånger skildrar Gud i naturen – särskilt vår- och sommarpsalmerna.

när jag växte upp var skogen något triv samt och nyttigt. min far kunde mycket om svamp och plockade massor varje år. min bror och jag fick tidigt plocka sto ra mängder blåbär, lingon, hjortron och slånbär. men mina största stunder i gran skogen har jag ändå upplevt när jag inte haft något annat ärende än att se och lyss na. Och det är ofta där jag får idéerna till knepiga vägval i livet eller till talmanstal och andra frimurarföredrag.

Andlig spis

För några år sedan bildade Gunnar Jern ström och Tommy rosenberg, förste ste wardsmästare i värmländska Provinsial logen, en informell arbetsgrupp för att

söka olika sätt att bjuda bröderna andlig spis. Gruppen har sedan vuxit med både besökare och fasta medlemmar, däribland Gunnar Pelinka i Lund och jag.

– Hur kan vi tipsa bröderna om glän tor som ger kraft för deras andliga liv utan att begränsa deras vägval i trons landskap?

det är där vi diskuterar Thurfjells Granskogsfolk och andra böcker som nå gon av oss har läst, egna erfarenheter, tan kar och idéer i en frimurerisk öppenhet och respekt och ge uppslag till talmanstal, föredrag och utbildningsseminarier.

Passa på att använda vackra höst- och vinterdagar till att pröva nya stigar, gärna i skogen eller på fjället – du kan hitta en helt ny glänta eller utsiktspunkt för ett pri vat samtal med Gud! Och undersök gärna nya vägar och gläntor på din vandring i frimurarlandskapet också! X

Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Gunnar Granholm är förutvarande tal man i S:t Andreaslogerna i örebro och Skövde och slutligen förutvarande depute rad mästare i S:t Andreaslogen Birger Jarl i Skövde. Han läste teologi vid London university och pedagogik i Stockholm och uppsala i sin ungdom.

Gunnar driver tillsammans med flera kollegor den talmansutbildning som Fem te fördelningen har lanserat. Han har även skrivit Talmannens bokstöd, utgiven av Femte fördelningen, och de båda talsam lingarna Tankar om Andreasgraderna del i, grad iv v, och del ii, grad vi, utgivna av S:t Andreaslogen eugen i örebro.

Helt ny webbshop: frimurarorden.se/butik

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens nya webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna och leveransen går som regel iväg veckan du beställer. På varje order tillkommer en fraktkostnad, mer information finns på hemsidan.

Regalieväska: Äkta skinn med pressat frimurarkors, stängning med dragkedja och överliggande lädertunga med trycklås. Innermått: 36,5 x 31 cm. Pris: 1195 kr inkl moms.

Manschettknappar: Skultuna, specialdesignade enbart för Svenska Frimurare Orden. Finns även i mindre variant som bröstknappar. Röd och vit emalj på guldpläterad mässing. Storlek: 17 mm. Pris: 899 kr inkl moms.

Ordens storintendent

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Resa till Grekland

Frimurarnas konstförenings resa till Aten och Delfi

Ett 30-tal förväntansfulla resenärer anlände lördagen den 15 oktober till Aten, den europeiska kulturens vagga, för att under några dagar få uppleva ett kon centrat av det som fortfarande i hög grad genomsyrar vår konst och kultur.

Första anhalten blev Atens Arkeologiska nationalmuseum med höjdpunkter som guldföremålen ur gravarna i mykene, hela 40 kg, och den unge ryttaren från Kap Artemision på sin fantastiska bronshäst i naturlig storlek. vår kunniga guide Leyla

visade också hur grekerna kunde förfär diga de naturalistiskt och mycket skickligt gjutna bronsfigurerna vid den tid då vi i norden inte klarade så mycket annat än att hugga runstenar. Bussen tog oss sedan på den tre timmar långa färden mot mid dagen och hotellet i det högt belägna delfi på randen av Parnassosberget.

Helgedomar och museer ”Parnassos stiglösa toppar lyser välkomnande den nya dagen” ett citat av euripides, och det var precis vad vi upplevde nästa mor

gon, eftersom vi anlänt till delfi under den mörka kvällen. denna söndag ägnade vi helt åt den gamla helgedomen och mu seet som dominerar den fortfarande små skaliga staden. Från tempelområdet unge fär 700 meter över havet kunde vi blicka ut över dalen, hela vägen ifrån staden itéa vid havet (under antiken kallad Chirra). Staden dit pilgrimerna anlänt med sina skepp, och hela deras vandringsväg upp till helgedomen som inte var synlig från havet, allt för att undvika plundring av medelhavets pirater.

Text & Bild: Pelle Björklund & Anita Hjelte-Björklund

Hefaistostemplet på Agora, Aten.

Sokrates försvarstal

Att helgedomen från cirka 800–400 f. Kr. hamnat just här berodde på de sinnespå verkande ångor som steg upp ur sprickor i marken, vilka sedan blev oraklets arbets redskap. Som många antika platser har delfi både en teater och ett stadion, men huvudattraktionen är förstås templet som var helgat åt guden Apollon. vid Apollo templets tripod satt oraklet, vars uttalan den sedan tolkades av en präst. där fanns också en gång en Apollostaty i guld och ”omfallos” (världens navel), en sten som markerade världens centrum. Av allt det ta finns förstås mest bara ruiner kvar idag, omgivna av mandel-, lager- och pinjeträd. Kvar lever i minnet inskriften över porten ”Känn dig själv”, en devis som uppmanar till att ha kritiken att se sig själv som den man är och finna förnöjsamhet med det. Samma devis som Sokrates anförde i sitt försvarstal inför atenarna 399 f. Kr. av vil ka han sedan dömdes till döden.

Öppet till solnedgången vid återresan från delfi passerade vi en ort som vintertid är en pittoresk skidort på hela 1200 meter över havet med trånga gator.

väl återkomna till Aten hade vi en dag fylld av besök på Akropolis och sedan det

relativt nybyggda arkeologiska museet med fynden från Akropolisklippan. Pro grammet började med den typiska grekis ka lunchen, på en mycket trevlig restau rang i den intilliggande gamla stadsdelen Plaka. Sedan kunde vi ta det arkeologis

ka museet och i lugn och ro avsluta da gen med Parthenontemplet, vilket är öp pet ända till solnedgången. Samma tempel kunde vi senare på kvällen se ordentligt upplyst, då vi åt en utsökt middag på tak terrassen på vårt hotell.

Ryttaren från Kap Artemision på National Archaeological Museum, Aten.

Guld i Atens Nationalmuseum.

Resterna av Apollotemplet i Delfi.

Resegruppen framför Tholos i Delfi. Körsvennen på museet i Delfi.

I Delfi.

Imponerande akustik den påföljande dagen blev en heldags utflykt till några av de mest intressanta platserna på Peloponnesos, den djupa och smala Korintkanalen som skär rakt genom det grekiska fastlandet och förbinder havet på båda sidorna, samt mykene och epi

dauros. Korintkanalen grävd 1880–1882 tillhör det senare av Greklands äldre his toria, medan ruinen av Agamemnons pa lats i mykene är en del av den grekiska bronsålderskulturen cirka 1500-1100 år f. Kr. det var intressant att få se ingång en till palatset i mykene med lejonporten

som lär vara en av de tidigaste naturalis tiska djurskulpturerna i europa, samt gra varna där man funnit alla de guldföremål vi redan bländats av på det Arkeologiska nationalmuseet i Aten. i epidauros på mindes vi om den typ av läkekonst som tillämpades i guden Asklepios och dottern Hygienas anda. Kroppen hanterades med olika behandlingar men även med skåde spel så att även själen hjälpte till i tillfrisk nandet. vi imponerades nog alla av den enorma antika teatern som än idag ibland används för skådespel, vilken kan ta tu sentals åskådare och samtidigt har en im ponerande akustik. vår reseledare einar Szpiro deklamerade som ett exempel en dikt från akustikens magiska punkt.

Tillbaka till Stockholm vår sista dag som också var vår hemrese dag tycks vi ha dragit till oss de grekiska gudarnas vrede för vårt plan kom inte. i hela sju timmar fick vi tålmodigt vänta på Atens flygplats innan ett annat plan flög oss säkert tillbaka till Stockholm. vi undslapp i alla fall ikaros öde att hamna för nära solen och i stället fick vi se en strålande vacker solnedgång då planet lyf te från Aten. Fyllda av kulturella upplevel ser ser vi nog alla redan fram emot näs ta spännande resa med Konstföreningen. Lika viktigt för resan som alla konstnärliga intryck var också alla våra trevliga målti der med inspirerande samtal och umgäng et vänner emellan. X

Lejonporten i Mykene. I Mykene.

Teatern i Epidauros – Einar deklamerar en dikt för bl a vår grupp.

Historia

Robert Burns och hans liv

Genom Burns Supper firas den skotske poeten och frimuraren Robert Burns liv på många platser i världen, inte minst i Sverige. Middagar till hans ära ska hål las så nära poetens födelsedag, den 25 januari, som möjligt. I den Femte för delningen, och i Karlstad, har vi under flera år hållit middagar till minne av Burns.

robert Burns föddes 1759 i byn Alloway på Skottlands västkust. Han dog – bara 37 år gammal – i juli 1796 i dumfries. de första Burnsmiddagarna hölls i slu tet av 1700-talet på initiativ av hans vän ner. Som bordsbön använde man redan då “The Selkirk Grace”, en välkänd mål tidsbön på skotska. Bönen var känd sedan 1600-talet som The Galloway Grace. den kom att kallas för “The Selkirk Grace” ef tersom Burns framförde den vid en mid dag som hölls av earlen av Selkirk. Bönen handlar om vår tacksamhet till Gud att både ha mat och kunna äta den. Så här lyder den på Burns tungomål:

Some hae meat and canna eat, And some wad eat that want it; But we hae meat and we can eat, And sae the Lord be thanket.

Hjärtats väg

Hjärtats väg är titeln på den teater som brukar inleda kvällen i Karlstad.

det är inte bara Burns som följt hjär tats väg: evert Taube, Carl michaël Bell man och Gustaf Fröding är andra exem pel. Taubes ”min älskling du är som en ros” har sina rötter i Burns visa ”my love is like a red red rose”.

Burns kunde inte bli den jordbrukare som hans far ville – även om han verkligen försökte. Han for ofta mycket illa, även av egen förskyllan. de intressen som gav stoff till Burns diktning var kärleken till natu ren, kvinnorna och sällskapslivet – kort sagt, livet självt.

Burns tycks ha varit ganska orädd i tal och handling. Han skrev satirer om kyrkans män, han köpte fyra kanoner till stöd till de upproriska i franska revolutionen, han skrev pamfletter (även under pseudonym)

om whisky och vikten av att bevara den rätta smaken på den, liksom att skatten på denna välsignade dryck inte skulle vara så hög. Burns höll kärleken mellan männis kor och kärleken till djuren och naturen mycket högt. Frimureriet var under hans levnad också på toppen av sin popularitet. dess romantiska ritualer med rötter i my terna och antiken, och inte minst brödra gemenskapen, tilltalade Burns behov av glans och magi i livet.

Gustaf Fröding

Gustaf Fröding gillade Burns så mycket att han skrev en biografi om honom samt översatte många av Burns visor till svens ka. några av dem har vi med i vår teater.

Kanske känner ni igen Frödings översätt ning i visan: ”Gott öl kom, gott öl for, för gott öls skull har jag sålt mina skor”? För att läsa hela Frödings biografi om Burns, se denna länk: Folkskalden robert Burns. en lefnads teckning efter engelska källor af Gustaf Fröding, litteratör av Gustaf Fröding på Arkivkopia. https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/34296

Följande dikt, ”The Jolly Beggars” i origi nal, har av flera av Burns minnesteckna re satts främst av hans poetiska alster, om man frånräknar de egentliga visorna. Skal den har i en avsides liggande krog sam

Text: Tommy rosenberg

Robert Burns, (1759-1796), poet, bard och frimurare. Bild: Wikimedia Commons

manfört ett följe av laglösa landstrykare av bägge könen. Fröding har själv översatt dikten så här, ”de muntre tiggarne”:

En höst, när hvarje björk stod torr och Boreas bröt upp från norr till vild och stormig ridt, när hagelmoln för störtskur brast och köldens tänder beto hvasst och allt af rim var hvitt — en lustig tiggarflock, som satt i Nansies krog vid brasan, drack upp sin sammantiggda skatt af lump till sista trasan. De klunka och dunka i bänkarna med stop, de skåla och skråla och skratta allihop.

Burns – den skotske barden – hade ett enastående minne för ord och musik. Han kunde också sätta sig in i de fattigas värld eftersom han själv ofta var utan pengar. Han kunde förstå hur de små såg på värl den – till och med en liten mus! Burns blev förtvivlad över att han hade plöjt upp ett musbo på åkern.

On Turning her up in her nest, with the Plough, november 1785:

Wee, sleeket, cowran, tim’rous beastie, O, what a panic’s in thy breastie! Thou need na start awa sae hasty, Wi’ bickerin brattle!

I wad be laith to rin an’ chase thee Wi’ murd’ring pattle!

redan i början av sin karriär skrev Burns den bok med samlade skotska dikter som gjorde honom berömd och gav pengar för sitt och familjens uppehälle, Poems, Chief ly in the Scottish dialect.  Han fortsatte hela sitt liv att åka omkring i Skottland, där han skrev ner alla visor han hörde.

Bipolär

Forskare verkar numera överens om att Burns var bipolär, vilket återspeglas i hans liv och diktning. under en manisk period är man överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende, men man kan då också bli irriterad och behöva mindre sömn. när man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora

livsglädjen. detta kommer fram i vår teater när Burns i inledningen säger: ”det är mitt leverne som kommit i kapp mig. Jag är inte rädd att dö, men har alltid haft problem med att leva. det känns som jag är två personligheter i samma kropp. Får allt svårare att skilja dem åt.” i slutet av sitt liv hade Burns fortfaran de stunder av poetisk ingivelse, vilket dik ten nedan är ett exempel på. i original ”A man’s a man for A’That” och i översätt ning av Carl rupert nyblom blir till ”en man är man, trots allt sån’t”.

En kung kan adla en och hvar, baroner gör och allt sån’t men nämna ut till ärlig karl, — jag tror han låter bli sån’t. För allt sån’t och allt sån’t, förnäma namn och allt sån’t — den stolta känslan af sin kraft är högre rang än allt sån’t.

det finns idag på YouTube ett antal in spelningar och videos där dikter och visor av robert Burns framförs på ett sätt som för tankarna tillbaka till tiden då det be

En staty föreställande Robert Burns står i Schenley Park i Pittsburgh, Pennsylvania, USA. Plogen påminner om hans dikt On Turning her up in her Nest, with the Plough Skulptör är John Massey Rhind. Bild: Wikimedia Commons.

gav sig. Följande länk leder till ett repre sentativt urval av visor framförda av Wen dy Weatherby.

Källa: my Harry Was A Gallant Gay, A The Lads O Thornybank, The White Cockade (Wendy Weatherby) – YouTube https://www.youtube.com/ watch?v=r vaAKYeQ_Q

Cirka 20 år efter Burns död flyttades hans kvarlevor till ett mausoleum som betalades av staten och frimurarna. i samma mauso leum begravdes även hans fru Jean.

Auld Lang Syne

Till slut – och som vi brukar – sjunger vi nu tillsammans en av robert Burns mest kända sånger, Auld Lang Syne, var vi än för tillfället är!

Should auld acquaintance be forgot, And never brought to mind?

Should auld acquaintance be forgot, And auld lang syne!

Chorus: For auld lang syne, my dear, For auld lang syne.

We’ll tak a cup o’ kindness yet, For auld lang syne… X

Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Tommy Rosenberg berättar om Robert Burns liv och leverne i samband med firande av Burns Night i Karlstad. Foto: Per Almskog

Historia

300 år av The Constitutions –vad betyder det för oss idag?

Text: Andreas önnerfors

2023 är det trehundra år sedan den nya storlogen i London gav ut sina Constitutions, eller så som den full ständiga titeln lyder: The Constitu tions of the Freemasons. Containing the History, Charges, Regulations &c. of that most Ancient and Right Worshipful Fraternity. For the Use of the Lodges. De var det moderna frimureriets programskrift som lades fram offentligt och som fick ett enormt in flytande på dess självsyn och självor ganisation världen över.

Frimureriet styrs inte i direkt mening av The Constitutions, men det sägs i 1929års Grundprinciper för erkännande av storloger att principerna i det så kallade ”ancient landmarks” skall hörsammas. de

flesta menar att The Constitutions utgör ett av dessa landmärken och nog är de in spirerande för oss än idag. en svensk över sättning publicerades 1970 som nummer 129 i vLn:s skriftserie.

På initiativ av forskningslogen Quatu or Coronati (QC) no. 2076 (och för att vara mer specifik, dess förutvarande svens ke ordförande mästare) kommer united Grand Lodge of england (uGLe) under 2023 fira detta trehundraårsjubileum på olika sätt, bland annat med en konferens i Cambridge.

En modern organisationskultur men först till själva boken. The Consti tutions, en text på cirka hundra sidor, är den skrift som än idag betraktas som en av de viktigaste i frimureriets idéutveckling.

inom två decennier hade den översatts till alla stora europeiska språk och efter den andra upplagan 1738 har ständigt nya ut gåvor utkommit.

i den första delen skisserade The Consti tutions en mytologisk berättelse av frimure riets historia alltsedan biblisk tid och i den andra delen, ”The Charges of a Freemason”, nedtecknades beteenderegler och organisa tionsprinciper för enskilda frimurare, loger och deras ömsesidiga relationer. Boken av slutas med en samling av programmatiska sånger. i The Constitutions kan vi bevittna hur övergången från den medeltida gilles organisationen manifesterade sig i den nya upplysningstiden. det innebär en spänning som ibland är svår att ta till sig.

den första delen som fyller nästa halva boken behandlar frimureriets mytolo

gi från världens skapelse till (dåvarande) nutid, den andra beskriver – i vissa delar knastertorrt – en modern (demokratisk) organisationskultur som hjälpte till att etablera frimureriet världen över som ett upplyst mönstersällskap. Hur kan denna inbyggda motsättning förklaras?

Frimureriets vetenskap många som läser The Constitutions slås direkt av hur ohistorisk den första delen är och avfärdar den som ett fantasifoster pro ducerat av bokens kompilator, den presby terianske prästen James Anderson (1679–1738). men med detta synsätt bortser man från funktionen denna mytiska his toria fyllde. Frimureriets tillkomsthistoria placeras inom ramen för bibelns föreställ ningsvärld alltsedan skapelsen.

Byggnadskonsten, arkitektur och geo metri är alla uttryck för gudomlig makt och Guds ingripande i människornas liv, utfört av ”universums Storarkitekt”. Alla viktiga byggnader som omnämns i bibeln eller som utgivaren kände till genom den klassiska litteraturen och bevarade historis ka monument kan länkas till frimureriets vetenskap. Konstruktion och rekonstruk tion används som kraftfulla metaforer för civilisation, inte som en abstrakt filosofi, men som en handlingsetik i mänsklighe tens tjänst.

en återkommande tankegång i berät telsen är att byggnadskonst inte går att förena med krigskonst. Arkitektur är en symbol för fred och för att frimureriet som bäst utvecklas i fredliga tillstånd, i synner het när ”den världsliga makten, när den hatar tyranni och slaveri, gav tillräckligt utrymme för sina lyckliga undersåtars ly sande och fria skaparkraft”.

den bibliska berättelsen blandas ofta med apokryfa legender och klassisk my tologi, också om de antika mysterierna. Självfallet intar dock Salomos tempel den centrala platsen. Spektakulär blir sedan berättelsen om frimureriets fortsättning under kejsare Augustus. den romerska arkitekturen framstår som ett mönster av perfektion. Tack vare återupptäckten av vitruvius under renässansen kunde änt ligen misstagen i arkitekturen återställas, inte minst under innevarande period av större upplysning.

i allt detta blandas också de engelska frimurarnas medeltida legender. Allt som allt etableras en grandios genealogi för det moderna frimureriet som länkar både till antika mysteriekulter och kristna traditio ner samt den nya upplysningsfilosofin.

Förståelse av frimureriet Genom att skriva in sig i den engelska his torien och hävda stadfästelse från olika monarker görs samtidigt anspråk på att vara en korporation likt så många and ra ännu idag existerande organisationer i england, som till exempel juristernas ”inns of Court”. i slutet av den mytolo giska delen uttrycks lojalitet gentemot den nya dynastin (Georg i av Hannover). en ligt The Constitutions skulle denna del lä sas upp för varje nyantagen broder. det ta kan knappt ha ägt rum under en kväll, men poängen är att den mytologiska his torien skall ses som en meningsskapande ram för ritualen, ett historiskt inriktat tal manstal som öppnar upp för en intuitiv mer än korrekt historisk förståelse av fri mureriet. Precis som det är idag.

För det andra – men detta kan jag i denna artikel inte gå in på – innehåller den mytologiska delen anspelningar på ri tualen och stoff för högre grader än de två som vi vet praktiserades 1723 (tredje gra den i sin mer eller mindre nuvarande form antas ha skapats under 1720-talets gång).

Demokratisk karaktär

i “The Charges of a Free-mason” redogörs i sex punkter för den enskilde frimurarens värdegrund: om Gud och religionen, om den världsliga makten, om logerna, om mästare, bevakande bröder, medbröder och arbetande bröder, om hur logen skall styras och slutligen en katalog av beteen deregler. mycket kan sägas och har redan sagts om dessa moraliska självregleringar. de är djupt inbäddade i upplysningens tro

på självförädling och uttrycker frimureri ets självförtroende som en fri organisation i det civila samhället.

The Constitutions sista del handlar om hur storlogen organiserar sig och har en påfallande demokratisk karaktär (som se nare tonades ner något). Sångerna i slutet av boken återger både den mytiska histori en och beskriver frimureriets centrala idé er och självuppfattning.

med The Constitutions gav det engel ska frimureriet sig en konstitutionell bas som utstakade tydliga regler. man formu lerade med stort självförtroende en vision om det förflutna och en grund för självor ganisationen och självlagstiftningen som kunde replikeras i loger och storloger i eu ropa och världen.

Egen podd

Hur kommer uGLe att högtidlighål la trehundraårsjubiléet? Forskningslogen QC föreslog att man kunde namnge ju bileet med mottot ”inventing the Futu re”. detta anspelar på att en bok som The Constitutions lade grunden för en organi sation som har existerat i tre sekel.

uGLe anordnar i dess åminnelse en speciell sammankomst i januari 2023. museet på Great Queen Street skapar en speciell utställning. det är heller ingen tillfällighet att uGLe har lanserat sin egen podd (ett nytt medium att nå offentlighe ten med), ”Craftcast”. i september 2023 organiserar QC en öppen konferens i Cambridge med nordiskt deltagande. mer information finns på hemsidan https:// www.1723constitutions.com där det ock så finns mer att läsa och där andra evene mang presenteras. X

Läs mer: Freemasonry – A very Short in troduction, 2017, s. 47-55 och 83-84.

Årets julklapp från din familj till dig

Boken om de som grundlade frimureriet i en svensk småstad under 1800-talet. Vilka var de? Vem var där? Pris 371 kr + frakt. Beställ på candil.nu

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2022.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stock holm. Verksamheten växte och ut vecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växan de resurser möjliggjorde att barn husverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grun dades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värde papper och fastigheter som tillsam mans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till or ganisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 182,6 miljoner kronor till forsk ning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2022 delat ut totalt 19,5 mkr, varav till forsk ning inom barnhälsovård 11,5 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraför eningen mot Narkotika, Fritids banken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskat tade clownverksamheten vid barn sjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03

e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: Carina Bergkvist.

OrdensNytt

Nordiskt OHP-möte i Köpenhamn

länderna ska man skriva under en förkla ring om att man bekänner sig vara kristen. mötet diskuterade även de olika län dernas utbildningssatsningar angående kristendomen i frimureriet. i alla länder finns initiativ för att stärka brödernas kun skap om den kristna grunden, bland annat för att många bröder kommer med föga förtrogenhet med den.

Dagarna 8 till 10 september höll Or dens högsta prelater (OHP) och deras ersättare (vOHP) från Island, Sverige, Norge och Danmark ett möte i Köpen hamn. Ett sådant möte hålls vartannat år och i år var det Danmarks tur.

det främsta angeläget för OHP-mötet i Köpenhamn var förstås hur vi upprätthål

ler och stärker Ordens kristna grund i de olika länderna. en viktig del i det ämnet är hur vi motiverar fler präster att gå in i Orden. det rådde enighet om att det är viktigt med personlig kontakt med möj liga ämnen.

en annan dimension är vägen in i Or den för nya sökare. i danmark är dop en förutsättning för antagning, i de andra

Bröderna i norden deltog bland annat i arbetsårets första vii-grad, och därifrån fanns också underlag för ett samtal om lik heter och skillnader i ritualer och traditio ner. Slutligen fanns även plats i program met för en utflykt till Jylland med middag i prästgården, gudstjänst och konsert.

dessa möten är mycket viktiga som ömsesidig inspiration och utbyte av idéer, och OHP och vOHP ser fram emot nästa möte

blir

som

2024 i Stockholm.

Text: Kaj Bollmann Bild: Pia Boe

Bakre raderna från vänster: Kristian Lassen, vOHP Norge, Bengt Klemets, vOHP Sverige och ansvarig för prästerna i den finlandssvenska provinsen Svenska Frimureriet, Kaj Bollmann, OHP Danmark, och Kristjan Bjørnsson, OHP Island. Främre raden från vänster: Ulrik Andersen, vOHP Danmark, Johnny Hagberg OHP Sverige, Kjartan Sigurbørnsson, vOHP Island, och Ingar Samset, OHP Norge.

Frimurarklubben Provincia

Text: Thomas Högbom Bild: Thomas Högbom och Kurt Boström

Vår ordförande och Mentons Borgmästare.

Frimurarklubben Provincia är en svensk frimurarklubb öppen för frimurare från hela Norden. Den bildades av bröder som bor periodvis på Rivieran och som då hade långt till hemmalogen. Provin cia var romarnas benämning på dagens Provence. Från början år 2007 kallades den Sällskapet Provincia men blev formellt en frimurarklubb år 2014.

Provincia har fyra möten per år varav ett på våren är årsmöte. Ambitionen är att ha tre möten med inbjudna talare då man även kan delta på distans på Zoom. varje höst i september då vädret blivit lite min dre ansträngande varmt men fortfarande känns som sommar för en nordbo arrang eras dessutom en sammankomst med res pektive en långhelg med bas i någon ort längs Frankrikes medelhavskust. Genom åren har det varit t ex nice, marseille och Cannes men även italienska San remo och Genua. dessa sammankomster ka rakteriseras av samvaro och utflykter med respektive, specifika medföljandeprogram med föredrag samt brödragemenskap ge nom besök i någon fransk eller italiensk loge.

i år torsdag till lördag 22-24 september var sammankomsten i menton med del tagande av 15 bröder och 13 medföljande damer, varav ett par från Finland och ett från norge. På torsdagskvällen var det se parata program för bröderna och damer na. damerna lyssnade på föredrag av f d revisorn och numera bloggaren Anna-Cla ra af ekenstam som bl a berättade om livet och politiska förvecklingar i menton samt om Salle des marriages belägen i Hôtel de ville där mötet ägde rum. efteråt in tog damerna en välsmakande måltid på en närbelägen restaurang.

Brödragemenskapen på torsdagskvällen var ursprungligen tänkt att ske genom be sök i en loge i monaco men detta gick i sista stund inte att genomföra av olika skäl varför det i stället blev ventimiglia pre cis på andra sidan gränsen i italien. det blev dock i år inte en regelrätt loge utan ett samtal med italienska bröder och in terna samtal i logelokalen tillhörande Ky balion no 270 tillhörande GLri (Gran Loggia regolare d’italia) samt en efter följande enklare måltid på en närbelägen restaurang.

På fredagen blev det en heldag till mo naco med extra allt, bl a besök inne i ka sinot och furstepalatset. Två fantastiska byggnader. På fredagskvällen hade vi för månen att intaga en utsökt festmåltid i

och borgmästaren.

staden mentons vackra och vackert be lägna representationsvilla maria Serena tillsammans med borgmästaren och den nes fru.

Lördagen innefattade bl a ett besök i La Turbie och Le Trophee d’August, fun damentet till en gigantisk staty av kejsa re Augustus uppförd under romartiden, ett besök i den medeltid byn eze belägen klättrande på en höjd samt en avslutande välsmakande buffé på en restaurang i ro

quebrune vackert belägen vid stranden. vi avslutade där med att ta farväl av varandra genom att stående i en ring sjunga Auld Lang Syne med såväl engelsk som svensk text.

Kom med i Frimurarklubben Provincia du också! mera information finns på Svens ka frimurare Ordens hemsida under ”Sök enheter\Stora Landslogen\Frimurarklubben Provincia”. X

Kurt

Instruktion i italienska templet.

Jubileum

OHT-gruppen firade 75-års jubileum i Stamhuset

Under en av den härliga sommarens vackra helger, den 18-19 augusti samla des nästan ett 50-tal frimurare som till delats Ordens Hederstecken (OHT) tillsammans med respektive och inbjudna gäster för att högtidlighålla gruppens 75-årsdag. Det blev en fantastisk upp levelse med överraskningar i stort sett varje dag.

Som vanligt möttes de tillresta deltagarna på fredagseftermiddagen av gruppens se kreterare Jan Grenefors som i ett stort ku vert överlämnade den information som be hövdes för att man skulle kunna delta fullt ut i firandet. Och sedan blev det full fart… den första programpunkten var delta gandet i SJL den nordiska Förstas loge med reception, men OHT-gruppen skulle samlas i Oscarssalen för det traditionella gruppfotot, en nog så spännande upple velse åtminstone för fotografen, dvs un dertecknad. Att få 25 bröder att posera och blinka samtidigt före bilden knäpp

tes är minsann inte helt lätt. därför togs en mängd bilder varav den bästa arkiveras och skickas ut till OHT-bröderna.

För damerna hade måns Bock bokats för en läcker måltid och trevlig gemenskap vilket alla uppskattade.

receptionslogen i den nordiska För sta höll naturligtvis hög klass, och leddes av Om Fredrik Bister, och när recipien tens namn förkunnades spreds ett lätt sus bland OHT-arna. det visade sig att den sökande hette Jacob von Quanten, son son till Åke von Quanten som fick Or dens Hederstecken år 2010. recipientens faddrar var alltså dels farfar Åke, dels hans far, Lennart von Quanten. vilken fantas tisk frimurarresa han kan komma att få. detta blev en stark upplevelse.

den efterföljande brödramåltiden in nehöll inte bara god mat och trivsam sam varo. Även den rymde ett överraskande inslag när de närvarande bröderna av lär lingegraden hälsade sin nya lärlingebroder välkommen och gav honom en ytterligare

fadder, rolf Löfving, att få stöd av under de första stapplande stegen som frimurare.

För de flesta var brödramåltiden pre cis så lång som man orkade med, och ef tersom lördagens aktivitet började redan 09.45 bjöd många varandra god natt re dan vid kaffet med avecen…

Straxt före kl 10 promenerade vi från Strand Hotell tvärs över gatan till nybro vikens Kajplats 6 för att gå ombord på m/S enköping och få njuta av en skär gårdstur i en av världens vackraste archi pelager. m/S enköping är ett av världens äldsta i reguljär trafik fungerande fartyg, berättade restaurangchefen, eller borde han kanske kallas ”Hökarn” ombord på sitt fartyg, när vi satt oss till bords i övre salongen för att få kaffe med dopp. Hon började sin bana som S/S, det vill säga Steam Ship 1868 och har under förra sek let slitit ut tre dieselmotorer. m/S enkö ping är det äldsta fartyget som är klassat för trafik i Lloyds register of shipping.

efter en intressant information fram

Text och bild: Kjell mazetti

Ordförande mästaren (OM) i S:t Johanneslogen Den Nordiska Första (SJL NF) hälsade den nye lärlingebrodern välkommen i gemenskapen och fick tre generationers odelade uppmärksamhet av faddrar och recipient.

När OM Fredrik Bister talade till recipienten satt alla generationerna stilla och lyssnade.

förd på att trevligt sätt kunde vi alla vända våra blickar utåt och beskåda Fjäderhol marna, Skurusundet med sina broar och stäva igenom det smala Baggenstäket ut på Baggensfjärden.

Jag vet inte hur många som hade passat på att besöka Skepparen på bryggan, men när vi tog en vid gir ute på Baggensfjärden var inte bryggbesök tillåtna. då behöv de Skepparen full koncentration för runt omkring oss vimlade det av segeljollar av olika slag. Kanske var det examen i segel skolorna som fyllde fjärdens vatten med färggranna segel.

under hemresan till nybrokajen ser verades en magnifik lunch där tillbehören var den resandes ensak så det var ett mätt och glatt gäng som steg iland, nöjda med utflyktens ändamål och upplevelser.

någon rast blev det inte för OHT-

Kors vad det vimlar av segel idag… När M/S Enköping kom ut på Baggensfjärden omsvärmades hon av segeljollar som tog skepparens hela uppmärksamhet.

Det är tradition inom NF att de nya lärlingebröderna får johannesbröder som faddrar och här hälsas Jacob von Quanten välkommen in i brödraskapet av lärlingebröder anförda av Rolf Löfving.

Som vanligt vid OHT-gruppens årliga möten lyste vackra damer upp i olika sammanhang.

I övre salongen på M/S Enköping serverade ”Hökarn” en härlig lunch med möjligheter att förstärka med tillbehör.

Tänk att få ha sin far och farfar som faddrar när man tas emot av johannesbröderna. Jacob von Quanten 26 år har en lysande framtid med sin far, Lennart, 60 år och farfar Åke OHT och 92 år gammal som faddrar.

gruppen som nu samlades i Tavelsalen för årsmötesförhandlingar. Alla frågor besva rades med ja och när ordföranden Göran deGeer föreslog att nästa möte skulle bli i Kalmar var alla med på noterna. Torsda gen den 31 augusti kommer vi att gästa S:t Johanneslogen Carl med dess ordförande mästare mattias mild. Program kommer att arbetas fram i samverkan med logen och OHT-bröderna bjuds in på sedvan ligt sätt.

Kl 18.00 på lördagen hölls sedan ju bileumssammankomsten i Stamhuset för OHT-bröderna med damer samt inbjud na gäster med damer. men samlingen bör jade faktiskt i Johannessalen där Bo Lind quist presenterade ännu en överraskning. Han hade nämligen lyckats leta reda på initiativtagaren till Ordens Hederstecken och höll ett lysande föredrag om denne Henrik Constantin Hasselgren. ”den 20 januari 1945 inkommer till Svenska Fri murare Ordens kansli en skrivelse, där han vördsamt framlägger ett förslag att Stor mästaren kunde instifta en frimurarme dalj att tilldela förtjänta bröder.” resten när vad man brukar säga historia.

Om Hasselgren berättade Bo Lindquist Hasselgren var en osedvanligt kreativ och brett engagerad person inom veterinärme dicin, botanik, ornitologi, musik och fri mureri. Henrik Hasselgren var en trogen och engagerad frimurare med aktiviteter och receptioner inom fyra av Ordens för delningar, allt efter förflyttningar till följd av hans yrke. Han recipierade och erhöll grad i Skövde 1905 och erhöll grad viii år 1930 i Stora Landslogen (SLL) då sköld, riddarnamn och valspråk fastställdes och uppnådde grad X år 1948 i SLL. Hans rid

darnamn är eqv. a Constantia med inne börden riddaren av ”Karaktärsfasthet” el ler ”Ståndaktighet”.

Om Henrik Hasselgren skriver Bo Lind quist också träffande: Han erhöll aldrig

OHT eller någon annan frimurerisk utmär kelse (man kan undra varför ?! red anm).

efter föredraget minglades det i Oscars salen och där på ett bord hade det material som Bo Lindquist funnit i sin forskning

Inne i Oscarssalen hade Bo Lindquist ställt ut det material han funnit om Henrik Hasselgren. Intresset var stort efter ett intressant föredrag. Claes-Göran Strömberg, Ulf Åsén och Birgitta Kallur granskar bakgrundsmaterialet.

Årsmöte. Rolf Löfving tackade Bo Lindquist för det utmärkta föredraget om Henrik Hasselgren.

lagts fram till beskådande. efter en stunds samvaro i Oscarssalen fortsatte sällskapet ner till den vackert dukade bankettsalen för att njuta av både ögon- och örongo dis i form av sångbandet vocal Brand och vackert arrangerade menydetaljer. Kvällens meny innehöll bland annat: som förrätt kall ungsbakad röding med dragonroyal, som

huvudrätt bakad hälleflundra med romsås, och som dessert, rabarber & fläderparfaÎt till vilket de valda vinerna smakade himmelskt. Självklart avslutades supén med kaffe med pralin. under måltiden överlämnade ordfö rande Göran deGeer dessutom den tradi tionella kristalljusstaken till SFmO:s företrä dare OSK Torsten Bergström.

Tilläggas bör kanske att OHT-grup pens 75-årsfirande också välkomnade fö reträdare för våra broderorganisationer från norge och danmark, nämligen Kas per A Tare Jespersen ordförande i danska FH-bröderna och Freddie övergaard med fru marit Aas från norska OHT-gruppen. X

Det blev full fart i bankettsalen när Vocal Brands stämsång och riviga rytmer släpptes loss.

Göran de Geer representerade Svenska Frimurare Orden (SFMO) och OHT-gruppen tackade Stormästaren Christer Persson med den traditionella kristalljustaken med ett tänt ljus.

OrdensNytt

Ordens adventskalender är här

Text: magnus molander

Så var den då äntligen här. Efter förra årets succé med adventskalendern, så valde Ordensledningen att ge grönt ljus ännu en gång för detta härliga projekt. Planeringen startade strax efter mid sommar och i slutet av augusti började kontakter tagas med årets deltagare.

Även i år så har ambitionen varit att visa er bröder den fantastiska bredd som vår Orden har och bidrag har kommit in från alla håll och kanter. Och från alla väder streck från norr till söder och från öster till väster.

Anekdoter och reflektioner ni kommer i denna kalender bjudas på allt ifrån anekdoter och reflektioner från våra olika enheter, härlig musik från ta langfulla bröder, samt ett par hälsningar från våra centrala enheter. varje advents söndag, så kommer en av våra prästvigda

Ulf Berwill, förste talman i Skånska Provinsiallogen, i Starby kyrka.

Ordens Stormästare Christer Persson.

Broder Bo Maniette.

bröder leda oss vidare i adventstiden och dess underbara budskap. Allt når sin kul men på juldagen då vi möts av Ordens högste prelat Johnny Hagberg som då le der oss i en julandakt.

Ny lucka varje dag

Första luckan kommer kunna öppnas lör dagen den 26 november, det vill säga da gen innan första advent, och det hela fort skrider med en ny lucka varje dag hela vägen fram till och med juldagen. Allt som allt hela 30 luckor med fantastiskt inne håll från bröder till bröder.

Så ta del av resan och framför allt ha en välsignad och härlig adventstid kära bröder.

Ps. Adventskalendern finner ni på hemsi dan i inloggat läge i den s.k. hambuger menyn under ”Ordens mediaarkiv”. För optimal upplevelse, så rekommenderas att titta via datorn, alternativt en surfplatta i liggande läge. Givetvis fungerar det även via mobilen. X

Navigering till adventskalendern på Ordens hemsida.

Två tända ljus i Helsingfors.

Vacker musik från GPL.

Bokrecension

Konspirationsboken –

En kronologisk kartläggning av hemliga sällskap och dolda agendor

Text: ulf Hjelting

Författare: John michael Greer

Utgivare: Tukan förlag

Att det finns vanföreställningar om vad vår Orden sysslar med är knappast någon nyhet. I John Michael Greers bok Konspirationsboken – En kronologisk kartläggning av hemliga sällskap och dolda agendor har allt från Salomos tempel till gnostikerna och White Or der of Thule listas kronologiskt.

den här boken ska knappast läsas från pärm till pärm, utan mer användas som en upp slagsbok eller som ett lexikon. dock finns det lite detaljer att fundera över och det på grundval om hur insatt författaren verkligen är. exempelvis kallar Greer frimurarna för herrklubb, vilket vi absolut inte är. men så är även den här boken skriven utifrån ett ame rikanskt perspektiv på tillvaron. det kanske förhåller sig annorlunda i det 33-gradiga sys temet på andra sidan Atlanten.

varje kapitel i boken inleds dock med en beskrivande illustration i form av ett foto eller tecknad bild och sedan följer en eller två sidor som kortfattat beskriver själ va företeelsen. Och det på ett språk som är förhållandevis enkelt och lättfattligt utan några invecklade akademiska utsvävningar åt något håll.

Förvandla Bayern illuminateorden har genom åren fått sig påhängt diverse styrande av både bankvä sende och världsordningen och inte minst av musikindustrin. men… Orden existe rade endast mellan åren 1776 till 1785. i varje fall enligt Greer, men för en konspi rationsteoretiker är väl sådan fakta en ba gatell. då är ju magkänsla för ”hur det är egentligen” bra mycket mera tillförlitligt än källkritik. i varje fall blir det ju mycket mera spännande att bygga sin övertygelse på rena fantasierna. Så… diskussionsklub ben illuminateorden grundades av juri dikprofessorn Johan Adam Weishaupt vid universitetet i ingolstadt år 1776 med må let att förvandla Bayern till ett slags uto pia. Sedan stannar vi där. Okej?

Dolda agendor

Konspirationsboken – en kronologisk kartläggning av hemliga sällskap och dol da agendor är på totalt 212 sidor och per sonligen tycker jag att den slutar lite abrupt redan med år 1994 och beskrivningen av White Order of Thule. Boken är skriven 2018 och detta är andra upplagan, och att det då inte skulle ha hänt något alls på över 26 år förefaller lite märkligt. med dessa amerikanska författarögon borde i varje fall då den högerextrema QAnonrörelsen fått plats i boken, men, men… man kan inte få allt, som min mormor brukade säga.

dock har den här boken sin givna plats i bokhyllan bredvid uppslagsverk som exem pelvis Hans Biedermanns Symbollexikonet och liknande alster. detta inte minst tack vare sin historiska beskrivning av 1700- och 1800-talet och mer eller mindre obskyra företeelser som Alumbrados, Hellfireklub ben och Sublimes maitres Parfaits. X

Frimurarna i samhället

Frimurarestiftelsen arbe tar med inriktning på de äldres behov. Verksamhe ten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort be hov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drott ning Victoria samt Kron prins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurare hemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhäl let erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttra des år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oför ändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stöd ja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2021 lämna bidrag på närmare 12,3 mkr; huvuddelen, 10 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forsk ningsområden. Det är forskning kring hjärnans ned brytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderför

kalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdo mar) vilket är västvärl dens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforsk ning, det vill säga hur man utvecklar själva om händertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan re dovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimu rarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forsk ning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i sam verkan med frimurar samhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göte borg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamenta riska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd ge nom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2021.

Notiser

Nyheter, tips och råd inför aviseringen av medlemsavgiften för 2023

Drätseldirektoriet vill informera om någ ra nyheter inför årets avisering och samti digt ge lite tips och praktiska råd till Or dens bröder.

På förslag av drätseldirektoriet har Ordens Stormästare beslutat att Johannesdalern höjs med 200 kronor 2023 och kommer således att uppgå till 1 000 kronor. Bakgrunden är i korthet följande:  redan 2019 förelåg ett behov av att höja dalern för att balansera Ordens rörelseresul tat. när sedan pandemin bröt ut drog or densledningen slutsatsen att en höjning av den centrala medlemsavgiften var olämplig. Pandemin skapade en genuin osäkerhet med risker för att såväl bröder som våra enheter skulle drabbas ekonomiskt. Johannesdalern har därför hållits oförändrad till och med innevarande år. Pandemin har även inne burit ett betydande medlemstapp, främst på grund av att inga nya bröder kunde antas då verksamheten låg nere. dessutom påverkas Ordens ekonomi av kraftigt stigande priser.

Ordern uppvisar för närvarande ett be tydande och ökande rörelseunderskott. den trenden måste vändas. en höjning av Johan nesdalern är en del därav men det kommer inte att räcka för att balansera resultatet. Alla centrala enheter – direktorier, Ordens kansli

etcetera – är ålagda en stram kostnadsbudget och där så är möjligt minska kostnaderna. i förlängningen gynnas vi alla av att Ordens ekonomi är sund.

vi vill här också starkt rekommendera bröderna att överväga att nyttja möjligheten till delbetalning via autogiro på det sätt som beskrivs nedan.

Avin

Avin kommer i år att skickas ut under tredje veckan i januari med förfallodag den 28 febru ari. Som vanligt distribueras den via mail samt via traditionellt brev till de bröder som ej har mailadress. nytt för i år är att texten om möj ligheten att betala via autogiro och att dela upp betalningen har lyfts upp och förtydligats.

Påminnelse om utebliven betalning nytt för i år är även att det kommer att sän das ut endast en betalningspåminnelse. På minnelsen kommer att gå ut med brev och kommer att ha samma förfallodag som ur sprungsavin det vill säga den 28 februari.

Autogiro och uppdelad betalning vi i aviseringsgänget har gjort allt vad vi kan för att hanteringen av autogiro ska vara tyd ligt beskriven på Ordens hemsida. ett tips är att använda hemsidans ”sökfunktion” för att hitta information om autogiro. Problemet med autogiro är dock att SFmO inte ”äger” denna fråga, utan registreringen måste ske via broderns egen bank. Och där skiljer sig ruti nerna åt mellan bankerna. vi vill här upplysa

om möjligheten att via autogiro få medlems avgiften till Frimurare Orden uppdelad må nadsvis. det bör observeras att detta gäller en bart medlemsavgiften i loge. medlemsavgift i brödraförening och frimurarklubb betalas med hela beloppet på förfallodagen.

Bröder med reducerad medlemsavgift Bröder som fyllt 90 år är från och med året efter det att man fyllt 90 befriade från medlemsavgifter.

Allmän information, tips och råd invänta alltid avi innan ni gör någon be talning och var noga med att ni anger rätt bankgiro och OCr vid betalning. Glöm inte att kolla efter mail från Svenska Frimurare Orden i skräpkorgen, påpekar Ordens stor provisor Bengt davidson.

–Tänk på att om man byter bank, så upp hör autogirot från den gamla banken. man måste då kontakta sin nya bank och där sätta upp nytt autogiro. detta gäller även om man byter konto på befintlig bank.

man kan alltså välja att betala medlems avgiften via autogiro och med månadsvis uppdelad betalning. Gäller medlemskapet i loge, ej i brödraförening eller frimurarklubb.

Observera att Stor Capitlet i Finland har andra rutiner vad gäller medlemsavgiften som meddelas dess bröder på särskilt vis.

Har man som broder funderingar kring något av ovanstående vänder man sig i första hand till sitt fördelningskansli eller till stor provisor Bengt davidson.

Ordens Stormästare har den 3 september 2022 fastställt en ny personuppgiftspolicy för Svenska Frimurare Orden. den finns på dHS (dokumenthanterinssystemet) som Administrativ instruktion (Ai) 4:2022. den nya personuppgiftspolicyn definie rar den lagliga grunden för Svenska Frimu rare Orden att:

x Behandla medlemmarnas personuppgif ter för administrativa ändamål

x Spara personuppgifter efter att medlem skapet upphört (dödsfall, utträde)

x Spara uppgifter om personer som nekats inträde

x Ha en sökbar matrikel på hemsidan (in loggat läge)

Som en följd av den nya personuppgiftspoli cyn kan Orden nu återta en sökbar matrikel på hemsidan (i inloggat läge). Projektet har startat och vi räknar med att före årets slut kunna lan sera funktionen ”matrikel på hemsidan”.

Ordens bidrag till Ukraina

Att det pågår ett krig i Europa har knap past undgått någon. Ordens Stormästare Christer Persson har därför uppmanat alla fördelningar att genom insamlingar bi draga till att hjälpa nödställda i Ukraina.

–Knappt hade pandemin bedarrat och vi kun de skönja ett visst hopp om att kunna leva som vanligt igen när nästa katastrof drabbade euro pa; ryssland anföll ukraina och det utveckla des till ett fullskaligt krig. Som i alla krig är det civilbefolkningen som drabbas värst, främst kvinnor och barn, sade Stormästare Christer Persson nyligen i ett tal till alla bröder i Orden.

Kriget i ukraina har orsakat ett myck et stort mänskligt lidande. Konflikten slår nu oerhört hårt mot civilbefolkningen och hjälpbehoven växer snabbt. För oss frimu

rare är det givetvis naturligt att vilja hjälpa våra medmänniskor och vi har traditionellt en plikt att stödja den nödställde. en av de dygder vi ska följa är ju barmhärtighet.

Och inledningsvis har Ordens två närstå ende stiftelser redan bidragit med 600 000 kronor till humanitärt hjälparbete i ukraina.

nu fortsätter därför Ordens 180 olika en heter att skänka av redan insamlade medel till behövande och beslut har även fattats om att fortsätta samla in medel vid kommande sammankomster och möten.

i första hand stöttas ukraina genom Lä kare utan Gränser och Act, Svenska Kyrkans hjälparbete.

ett normalt år bidrar Orden med uppåt 45 miljoner kronor till olika hjälporganisationer, kultur och inte minst till medicinsk forskning.

Ny personuppgiftspolicy och matrikel på hemsidan (i inloggat läge)

Lös Frimurarens kryss

vinn en trisslott

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa

fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula ru torna. men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

mejla ordet till Frimuraren tillsam mans med namn, adress och mobilnum mer* – eller skicka ett vykort till redak

tören. Adresserna finns i redaktionsrutan i slutet av tidningen.

Senast den 15 januari 2023 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna.

*eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digital i mobiltelefonen.

Lösning till förra numrets kryss

Bli en del av FRIMURARNAS EGET HUS I SKÖVDE

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Krister Fritzon, Lars Ankarsand och Zoran Popovic som angivit rätt lösning: Kultur de tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Frimuraren för 70 år sedan

meddelanden från Svenska Frimurare Orden

redaktör och ansvarig utgivare einar Gerdelius Årgång 24 nov 1952 nummer 5

norskt loge-jubileum

S:t Johannes Logen “Gustav til den ledende stjer ne” i drammen, vilken den 10 oktober 1877 in vigdes av den Svenska Frimurare Ordens dåvaran de vSv, Konung Oscar ii, högtidlighöll samma datum år 1952 75-årsminnet av sin tillkomst. under högtidslogen gramfördes från H m Konung Gus tav vi Adolf, Svenska Frimurare Ordens vSm, ävensom Ordens Kansler, kabinettkammarherren r. von Heiden stam, genom beskickningspredikanten, hov predikanten A. Weebe, broderliga och varma lyckönskningar med förhoppningar om fortsatt framgångsrik och välsignelsebringande vefrksamhet för den jubilerande logen. dessa hälsningar och lyckönskningar riktades även till den norske Frimurarordens vSm og Hoyeste Styrer, gene ralmajor Jacob Hvinden Haug.

Låt oss gå rakt på sak: Att ro iland det här är ingen liten uppgift.

Det krävs engagemang, vilja, uthållighet och - såklart - stora insatser i mankraft och pengar. Det bröder i his torien skapat för oss ska vi nu återgälda, för framtidens länkar i kedjan, genom att anlägga en ny trygg hemma hamn för frimureriet i Skaraborg.

Vi erbjuder alla medlemmar och enheter i Svenska Frimurarorden möjligheten att bli en del av detta. Bidrag mottages tacksamt till Swish 123 045 66 40 eller Plusgiro 91 86 73-5 (OBS nytt nummer!) 123-045 66 40 Frimurarhuset Skövde

Har du kunskaper, tid och kontakter som kan hjälpa oss? Hör gärna av dig. Såklart kan vi också svara på frågor om projektet såväl i stort som smått.

Curt-Ove Jakobsson

OM S:t Johanneslogen S:t Sigfrid

om.sig@frimurarorden.se 0705-61 97 37

Mattias Peterson

OM S:t Andreaslogen Birger Jarl

om.bj@frimurarorden.se 0730-82 13 35

B M S K O N U M M E R T O N A U M O B A L E T T S K O R T O R T I L L A Å S N A T I R K M I D J A N E L B I E A N V R Å N O S E K A I S K R Y D D A

T N S T U V L A R V A B A K U S E T V A N D R A R

S N A R A L I T E T R A I G E D R O S K A I R R A T S N A E F T E R S Ö K O G S K Y G G S T O R Y K T E N T I A T R E A T E N A T T I R A L J T O R G A P U R S T A R K T R A V A

De gamla lokalerna på Hotell Billingen är tömda och arbetet är i full gång för att skapa innehåll i vårt eget Frimurarhus i Skövde.

Frimurarkula

Greve Magnus Gabriel De la Gardie –och konsten att dö

Fråntagen allt

den 15 oktober i år var det 400 år sedan greve magnus Gabriel de la Gardie föddes i reval (Tallinn). den 26 april 1686 dör han på sitt slott venngarn. Hans hustru var ma ria eufrosyne (1645–1686), grevinna av Pfalz-Zweibrücken och prinsessa av Sverige.

magnus Gabriel var en högt uppsatt ämbetsman; riksmarskalk, riksdrots, uni versitetskansler och rikskansler, vilka var de mest betydelsefulla posterna i landet ef ter regenten. utan jämförelse var han en av de allra mest lysande gestalterna under stormaktstiden. under lång tid var han drottning Kristinas gunstling. Hon förlä nade honom egendomar och gods i mängd och därför var hans inkomster enorma, men hans utgifter var ännu större.

Greven var intresserad av fornhistoria och ville bevara byggnadsminnen. Han in rättade Antikvitetskollegium och skapade grunden till det som skulle bli riksantik varieämbetet. med start 1668 restaurera de han den helt förfallna klosterkyrkan i varnhem (mellan Skara och Skövde), som även blev hans och hustruns begravnings kyrka. Gravkoret var klostrets gamla bib lioteksrum. en passande plats för en bok samlande greve.

magnus Gabriel drabbades först av drott ning Kristinas onåd och senare av Karl Xi:s reduktion, som tog ifrån honom det mesta han ägde. men han hade ändå något som inte kunde tas ifrån honom, och det var hans tro. dagen före sin död promenerade han i venngarns slottsträdgård och läste i den helige Cyprianus bok om dödligheten. Just detta exemplar är bevarat på Kungli ga biblioteket. när magnus Gabriel mötte sin hustru gör han ett ”hundöra” på sidan där han läste, slog ihop boken och sade till hustrun: ”men min fru, kan ni inte välja en annan tid för att promenera, så att ni inte drar mina tankar bort från döden.” Greven förberedde sig för att dö, och äg nade sig åt en livskonst som är mycket gam mal, och som i det kristna sammanhanget kallas Ars moriendi – konsten att dö. en genomgående tanke i Ars morien di är pilgrimstanken. Alla uppfattas vara pilgrimer, i stort som smått; mot enskilda pilgrimsmål eller mot evigheten. döden är en nödvändig port på vägen mot målet.

Varnhems klosterkyrka när man besöker varnhems klosterkyrka idag kan man se att magnus Gabriel i kyr kans utsmyckning har gett oss en hjälp att reflektera kring döden. en hälsning från honom till oss.

Han var en djupt from kristen, och hans arbetsdagar var strikt inrutade, där bön, fromma studier och arbete växlade. därför är naturligtvis inte klosterkyrkan endast ett monument över honom själv, utan även en levande kyrka. vid restaureringen genom förde han betydande omdaningar av det cisterciensiska kyrkorummet. Bland annat uppsattes ett flertal träskrank som avdelar olika områden inne i kyrkan. det är främst på dessa som vi finner grevens hälsning till oss i form av bibelord som vill hjälpa oss att stanna upp och reflektera över vilka vi är och vart vi är på väg. ett av de kraftfullaste är hämtat ifrån Jesu Syraks vishetsbok: ”i dag konung i morgon dödh”.

Memento mori och ars moriendi i 1600-talets religiösa tankevärld, som magnus Gabriel helt och fullt levde i och av, fanns två viktiga begrepp: memento mori – kom ihåg att du ska dö – och ars moriendi – konsten att dö (rätt). dessa begrepp fick konkreta nedslag i konsten, där sådant som dödskallar, timglas, mas kar och ruttnande frukter skulle påmin na om det oundvikliga. detta är mycket tydligt på korgrindarna i klosterkyrkan, som högst upp pryds av en dödskalle med kungakrona och korslagda benknotor. döden var ju en ständig följeslagare och ett ständigt hot – oavsett var på samhälls stegen man befann sig. man visste att alla en gång skulle möta sin övermästare – dö den. inför denna behövde man förbereda sig. eller, uttryckt med grevens egen bön: ”Giv mig din hjälp att leva så att jag kan dö i frid och gå till glädjen i din himmel.”

Greve magnus var inte frimurare. Han dog 50 år före frimureriets införande i Sverige, men hans sätt att bereda sig för li vets slut bär mycket av frimureri i sig. Alla våra grader och ritualer syftar bland annat till att vi ska mogna i tankar och kunskap om livets verklighet och kunna se döden som en övergång till själva Livet. i det ar betet vill vi inte bli störda! X

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

Foto: Mats Gärdfors.

Greve Magnus Gabriel De la Gardie.

Tema: Ordens stipendiefonder

Barnhusstiftelsens stipendieutdelning i Lund

Text & Bild Pierre dunbar

Behandlingsstudie för problematiskt dataspelande med och utan pengar (Behandling vid problematiskt datorspelande).

Bredvid står Carl-Gustaf Piehl, Barnhusstiftelsens ordförande.

Adj Professor Daniel Agardh exploring the relationshop between prenatal viral exposures and the risk for celiac disease and type 1 diabetes in offspring - PrediCTA study (virusexponering under graviditeten och barnets risk att utveckla glutenintolerans och diabetes typ 1).

och kostnadseffektivitet av internetförmedlad psykologisk behandling för ungdomar med lindrig till medelsvår depression (internetförmedlad psykologisk behandling för ungdomar med depression).

Professor Diana Karpman Studier av nya patogenetiska mekanismer och behandlingsalternativ vid njursjukdomar (nya mekanismer och behandlingsalternativ vid njursjukdomar).

Professor Eva Serlachius Klinisk effekt

Dr Med Sci Emma Claesson-Knutsson

För första gången kunde bidrag från Barnhusstiftelsens stipendieutdelning utdelas till Malmö – Lund – likaså kom mer i framtiden utdelning att ske även i Finland. Givetvis bevakade Frimuraren utdelningen den 27 september i Frimurareföreningen EOS lokaler vid Krafts Torg i Lund.

under alla år sedan 1753 har bidrag delats ut i Stockholmsområdet, sannolikt bero ende på att Stockholm från början lades in i stiftelsens beteckning. efterforskning har visat att det inte fanns beslutat att så skulle ske, vilket öppnade för att vidga kretsen av mottagare inom Ordens områden. ef ter tre års planering sker det historiska ste get när ledamöterna i stiftelsen samlades i Lund för den första utdelningen under stadig ledning av ordförande mästare Per Ola Olsson.

Forskarnas vardag

Fyra mottagare inom vitt skilda områden kunde berätta om sin forskning för leda möterna, det vi fick höra berörde starkt. när mottagarna presenterar sina forsk ningsområden och berättar om forsk ningslivet inser vi att de bidrag som kan tillföras bidrar till stor del till forskarnas vardag.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stock holm inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resur ser gjorde att barnhusverksamheten kun de avvecklas och den 20 december 1940 grundades istället stiftelsen. i dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsam mans med donationer och bidrag möjlig

gör stiftelsens betydelsefulla stöd till forsk ning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för be hövande barn och ungdomar.

Pediatrisk forskning Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgö ra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 171 miljoner kronor till pediatrisk forsk ning. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pedia trisk forskning i Stockholm.

dessvärre var eva Serlachius förhindrad att delta vid ceremonin i Frimurarefören ingen eOS på grund av annat tvingande åtagande. eva representerades istället av matti Cervin som ingår i forskningsgrup pen. X

B ARMHÄRTIGHET – ATT GÖRA SKILLNAD!

Seminarium 18 - 19 april 2023 i Stockholm

välkommen till ett seminarium med caritas i fokus!

Seminariet ska medverka till att öka förståelsen för Ordens caritasarbete genom föredrag, diskussioner och erfarenhetsut byte mellan bröder verksamma inom caritasverksamheten under följande teman:

• varför barmhärtighet?

• Frimurarna och välgörenhet

• Att göra skillnad

• Caritas i praktiken

Föredragshållare från akademi, kyrka och välgörenhetsorganisa tioner kommer att ge sina bilder

av vad barmhärtighet kan vara, i bred kontext i samhället. vidare kommer intressanta exempel på praktisk caritasverksamhet att presenteras.

Seminariet vänder sig till medlemmar i Caritasgrupper, cari tassamordnare och andra som på olika sätt medverkar i Ordens caritasverksamhet på central, regional och lokal nivå.

Seminariet hålls den 18 - 19 april 2023 från lunch till lunch och kommer att genomföras i riddar salen i Stamhuset i Stockholm.

Seminariet anordnas i samver kan mellan Barmhärtighetsdirektoriet, Barnhusstiftelsen, Frimurarestiftelsen, Barnhus direktionen i Göteborg och Föreningen Granatenhjelm i Helsingfors. SvenSKA FrimurAre Orden

Stipendier i Tredje fördelningen

Jag har i föregående numret av denna tidning redogjort för en hel del av de välgörande insatser frimurarna gör i västra Sverige. Men vad är det som hän der och hur går det till? Jo, under denna höst har det varit tre begivenheter, där stipendier har delats ut och dessutom har musikstipendiater framfört skön och vacker musik.

1. Stipendie- och bidragsutdelning den 7 september

Forskningsbidrag

Göran Karlsson, medicinsk sakkunnig ledamot av Barnhusdirektionen och till lika Stormästarens ståthållare, ledde utdel ningen av bidrag till forskning – företrä desvis gällande barn, ungdom och äldre. Göran berättade att han hade cirka 3,2 miljoner kr till förfogande och 10 av de sökande hade beviljats bidrag i olika om

fattning. Samtliga var genom representa tion närvarande. Beslut om vilka som får bidrag fattas av en grupp från Göteborgs Läkarsällskap och Göran Karlsson. det är viktigt att påpeka att vetenskaplig grund är basen för bedömningen av vem som ska få bidrag och hur mycket.

det leder lite långt att här räkna upp alla detaljer om de tio mottagarna och vad de fick bidrag för, men några exempel kan vi kosta på oss. Allt handlar om forskning.

• Tillväxthormon-behandling för kort växta barn.

• Organtransplantation och avstötning. Barn kan få problem med ett försvagat immunförsvar.

• Astma hos barn och att identifiera risk faktorer.

• Skolios (krokig ryggrad). Här handlar det om korsett-behandling och tryck påverkan genom operation. Helt enkelt att räta ut barn.

Jag hade förmånen att vid lunchen sitta bredvid Olof Westin, som forskar just om skolios. det är ett helt fantastiskt arbete

Text och bild: Hans Björkborg

Stråkkvartett vid stipendiekonsert.

Göran Karlsson inleder stipendieutdelningen.

som genomförs och jag förstod med tyd lighet att Olof är en mycket engagerad och hängiven forskare, som påpekade att det inte fungerar att bara forska utan han mås te även genomföra direkt sjukvårdsarbete genom operation.

Musikstipendier

utdelandet leddes av Jan delemark, som är musikföreståndare i S:t Andreaslogen de tre Förenade Kronor. För att få stipen dium måste ett antal kriterier vara uppfyll da och sedan görs en bedömning. vi hade tolv stipendiater, varav åtta var närvaran de. Av dessa var det endast en sångare, vil ket är ovanligt. övriga var musiker med olika instrument. Genomgående är avsik ten med stipendiet att möjliggöra fortsatta studier och därmed utveckling av förmåga. det tål att påpekas att många av stipendi aterna är av utländsk härkomst. dock är ett krav för stipendium att det finns någon form av anknytning till Göteborg.

William Chalmers donationsfond detta var den sista akten av utdelning arna och leddes av Arne Svenson, som är inspektor för Frimurare Barnhusdirektio

Trumpetsolo vid konserten.

Violinsolo vid konserten.

Provinsialmästare Gillis Edman hälsar välkommen.

nen. Bidragen gick, som alltid, till Chal mers tekniska högskola och till student kåren vid samma högskola. mottagare var Jörgen Blennow för Chalmers och isac Stark för studentkåren.

vid den efterkommande lunchen hölls ett antal tacktal, men framförallt fick vi be blanda oss med forskare och musiker. det var uppbyggande och mycket intressant!

2. Stipendiatkonsert den 2 oktober några veckor efter att stipendier utdelats till begåvade musiker, som behöver pengar för att ytterligare förkovra sig, tackade ett antal av dem genom att uppträda i Pelar salen i frimurarhuset Göteborg. Till denna konsert kom det cirka 140 besökare för att ta del av fin musik.

Provinsialmästare Gillis edman inledde

det hela och betonade med vilken glädje vi delar ut stipendierna och tillika genom för konserten helt utan kostnad för pub liken. Arrangör av tillställningen är Peter Park Larsson, förste musikföreståndare för Göta provinsialloge, med hjälp av Arne Svenson. musiken flödade sedan från sce nen och det är bara att konstatera de som uppträdde är synnerligen begåvade musi ker, som har alla möjligheter att gå långt i sin karriär.

det var mest instrumentalister, men en sångerska fanns med och hon fram förde Zueignung komponerad av richard Strauss – en imponerande insats, liksom från de övriga. Tänk att få gå på en gra tiskonsert en söndagseftermiddag och nju ta av så fantastisk fin musik av skickliga ungdomar!

3. Nordiska Första S:t Johannislogens

Jubelfond den 20 oktober Även denna utdelning äger rum årligen och värd för detta evenemang var Göran Sjödell, förutvarande provinsialmästare för Göta provinsialloge. man kan möjli gen tro, vilket undertecknad gjorde, att denna utdelning skulle vara raskt avkla rad, men så var inte fallet. diplom/sti pendium skulle utdelas till tre talangful la ungdomar, som behöver pengar för att komma vidare. det visade sig att de dess utom skulle uppträda för publiken på scen och visa prov på sin förmåga.

men innan de gjorde det berättade Gabriel Anderbjörk bakgrunden till Jubel fonden som har sin historia från år 1735 då ett Barnhus skapades i Stockholm. Se dan hände det mycket i Sverige och från år 1935 startade en stiftelse som delar ut pengar. numera är inriktningen veten skap, slöjd och kultur. Och denna dag var det kulturen i centrum i Göteborg. de tre stipendiaterna – en dansare, en sångare och en instrumentalist – fick därefter ta emot sina diplom.

det hela avslutades med ett helt fan tastiskt dansnummer med rymdkänsla, två sånger med mäktig basröst från operor samt ett skickligt framförande på violin.

Avslutningsvis

Att få både se och uppleva den stora gläd je och tacksamhet som mottagarna av sti pendier och bidrag visade är en fin sak som värmer hjärtat. Som frimurare är det då som upplevelsen av barmhärtigheten verkligen känns. Att sedan få se och höra så mycket fin sång och musik är bara en ren bonus. X

Jubelfondens diplomerande.

Underhållning vid diplomutdelning.

Fantastisk dans av en diplomerad.

Stipendieutdelning med föreläsning om hörsel

Text: ulf Hjelting Bild: Fru Bergkvist

Den 19 oktober i år bjöd Barnhusstiftelsen in till stipendieutdelning för medicinsk forskning. Stipendieutdelare var drottning Silvia.

Oscarssalen i Stamhuset är något utöver det vanliga. Förutom magnifika konstverk på väggarna pryds taket av en smått maka lös stuckatur med tillhörande konstverk. med detta som ”himmel” delade stiftelsen ut stipendier och sammanlagt 13 miljoner kronor denna dag.

Som brukligt är efter dessa utdelningar följer alltid två saker: föreläsning och ef terföljande lunch med drottningen som deltagare.

Föreläsaren är alltid någon av stipen diaterna som där och då får berätta om sin forskning. Allt som oftast är dessa fö reläsningar otroligt intressanta och man

vill bara höra och veta mer. ibland är de dessutom ännu mer givande. Som denna dag då docent erik Berninger från Karo linska institutet höll en föreläsning om hörselnedsättning.

Hans forskning kretsar kring hörselned sättning hos nyfödda barn och han har fors kat om detta i 25 år. i november 1998 fick det första barnet sin hörapparat som ingår i detta projekt. vid en hörselnedsättning på ett öra har det visat sig att så mycket som vart tredje ord tappas i en konversation.

Ny DNA-teknik docent Berninger pratade bland annat om användandet av cochleainplantat och om traditionella hörapparater. Hos nyföd da görs en neurologisk mätning av hörseln för att kunna konstatera om det finns hör selnedsättning eller inte.

Cochleainplantat används från sex må naders ålder och hörapparater kan använ das från en månads ålder.

nytt är att det nu finns dnA-teknik för att kunna kartlägga det man tidigare bara kunnat mäta sig till, vilket ger en be tydligt större tillförlitlighet. Och nytt är även så kallade hjärnstamsinplantat.

vad är då resultatet av 25 år forskning om detta?

vid tidiga inplantat, från födsel och fram till förskoleålder, så har vi konstaterat att cirka 80 procent av dessa barn har en normal kommunikation och utveckling av språket.

Så framtiden ser ljus ut för barn med hörselnedsättning. Och där bidrar Barn husstiftelsens stipendier även till en fram tida tryggad forskning inom området. X

Jubelfonden –med dansuppvisning i Riddarsalen

Text & Bild: ulf Hjelting

Ordens stipendier går inte enbart till medicinsk forskning. Den 22 maj i år förvandlade Jubelfonden hela bankettsalen i Stamhuset till konsthall där stipen diaterna bjöd på dansuppvisning i Rid darsalen. Givetvis var Frimuraren där. det finns fortfarande massor av spännande saker att upptäcka – inte minst i Stockholm. inför Jubelfondens årliga utdelning av sti pendier till avgångselever från bland annat Konstfack och musikhögskolan välkomnade man till middag. Bakom en relativt anonym dörr i Gamla Stan vid Skeppsbron uppenba rade sig ett fantastiskt hus med månghund raåriga anor. detta märktes inte minst på den av ålder något nötta trappa som ledde upp till bankettvåningen. när en stentrappa har urholkats av slitage, ja, då vet man att huset varit med ett tag. Och middagen var minst lika välsmakande som rummen i hu set var vackra.

Jubelfondens historia men vi går raskt till dagen därpå istället och utdelningen av stipendier från Jubel fonden. Allt började med att Bankettsalen i Stamhuset hade förvandlats till konst hall. en hastig titt där hanns med innan samling i Stamhusets Johannessal där vi hälsades välkomna av ordförande Gabriel Anderbjörk. Från honom blev det även en presentation i korta ordalag om både Bå åtska Palatset, frimureriets historia i Sve rige och om det arbete Orden gör när det gäller välgörenhet. Även en redogörelse av Jubelfondens historia förmedlades med start 1867 där syftet var att hjälpa barnen i Barnhuset för att 1930 istället omvandlas till utbildningsstipendier och för att slut ligen 1970, omformas till vad det är idag – hantverksstipendier. dessa stipendier i ”de sköna konstarterna” delas, förutom Stockholm, även ut i Helsingfors, malmö och Göteborg.

Drivs av passion denna dag den 22 maj delades det ut sti pendier till 61 stipendiater om samman lagt hela 2,5 miljoner kronor. det ger ett snitt på drygt 41 000 kronor till varje stipendiat.

Konstfacks rektor maria Lantz inledde, för tionde gången om introduktör, själva stipendieutdelningen där duon Karin Ke isu och Josefine Thuresson tilldelades rek torsstipendiet. det här är personer som drivs av en passion för vad de gör. i konst hantverk handlar det mycket om en dialog med materialet och det märktes inte minst när professor Anders Ljungberg delade ut stipendierna i Smycke och Corpus till matilda Frid, Sang Ljung och Jont Son ja rundgren. Hela Johannessalen fylldes med dånande applåder.

när stipendierna i industridesign dela des ut av lektor Katja Pettersson kommen terade hon det på följande sätt:

–Fantastiskt att studenterna får detta erkännande!

men så är det även unga människor som kommer att vara drivande i vårt samhälle i framtiden vad gäller både ut veckling och nya idéer. design påverkar oss människor betydligt mycket mer än vad vi tror. den finns runt omkring oss hela tiden i allt från, exempelvis, det lilla smörpaketet till hur våra bilar och andra transportmedel ser ut. i framtiden kom mer det att handla om designmetoder för nya beteenden. Förutom studenter från Konstfack fick denna dag även studen ter från både malmstenskolan, musik högskolan och Balettakademin ta emot stipendier.

Professionell skateboardåkare efter utdelningsceremonin samlades alla i Bankettsalen för snittar och bubbel. Här fanns även några av stipendiekandidater nas verk att beskåda och det gick även att samtala med några av kreatörerna. en av dessa var ishtar Bäcklund dakhil som tilldelats Konstfacks stipendium i visuell kommunikation. Stipendiet fick hon för sin bok Babylons gudinna som är ett sö kande efter och en hyllning till irak. Pap pa kommer från irak och mamma från Sverige.

–Jag har rest jorden runt, men jag kom mer alltid tillbaka till Sverige och det är

lite det som boken handlar om där den är uppdelad i barndom, ung vuxen och idag. Lite ”mellan floderna” så att säga. ishtar har en väldigt spännande bak grund som professionell skateboardåkare där hon under fem år tävlade på världs touren. Boken finns i 50 exemplar och har bland annat givit residens till mexiko som är nästa anhalt på hennes resa.

–Boken är ett verktyg där jag vill hjälpa till med en plats för andra att be rätta sin historia och där jag arbetar i workshopformatet.

vad kommer nästa bok att handla om?

–Jag är peppad på att se vad som kom mer att utvecklas under dessa workshops och jag är även intresserad av urkulturer som samer och aboriginerna i Australien.

Ishtar Bäcklunds Dakhils bok Babylons gudinna.

Mingel i Bankettsalen.

Fotograf och broder Håkan Sjöström berättar om Platinum/Palladium-tekniken.

Dansare av världsklass efter mingel blev det åter att ta sig upp för trapporna i Stam huset, men denna gång till riddarsalen för musikalisk un derhållning och dans.

Till tonerna av Claude de bussy Flute de flue – reflexer i havet – intog Anthony Paul

Lomuljo riddarsalens övre del. Här visade han verkligen att han redan var en dansare av världsklass. Wow, är det enda uttryck som kan beskriva det han framförde.

Och nästa Wow blev när ellinore Bengtsson tog tag i sin trumpet och framförde va

Anthony Paul Lomuljo gav en oförglömlig dansuppvisning.

Alzbeta Jezková visade prov på otrolig fingerfärdighet.

Några av de föremål från Konstfack som fanns att beskåda i Stamhuset.

riationer från Karneval i vene dig och helt plötsligt utbrister: vänta! Jag måste bara tömma trumpeten!

Och där hon helt sonika bara vänder upp och ner på trumpeten och fortsätter spe la som om absolut ingenting hänt. Personligen har jag inte

sett något liknande. Ja, det ska väl vara nisse Landgrens isär tagande av trombonen, där han fortsätter spela eller gi tarristen Steve vais makalösa fingerfärdighet på sitt instru ment. nu har de fått klar kon kurrens av ellinor.

Inga journalister i kölvattnet av alla upplevelser från dagen i Stamhuset slog det mig som kulturredaktör, för ett förlag i den allmänna världen som ger ut tidningar både i Sverige och på irland, att frånvaron av journalister från andra publikationer (läs

dagspress) var i princip total, förutom undertecknad. Skul le inte en sådan här dag med framtidens musiker och hant verkare i varje fall kunna re sultera i en liten notis i dags pressen? X

Åse-Maria Byland-Larsen spelar cello på ett sått vi inte trodde var möjligt. Det bjöds på operasång i världsklass denna dag.

Harald Edin visade vad som kan göras med en kontrabas. Är Ludvig Forslund Nisse Landgrens arvtagare?

Återhämtningens år Stormästaren

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

raren har som tidigare år besökt alla åtta fördelningar för uppföljning och verksam hetsplanering. vi har fått utförlig infor mation om läget i hela vår Orden och vi har fått ta del av alla ambitiösa planer som finns för nästa år, som blir återtagandets år.

man kan konstatera att vi har i stort sett samma utmaningar på alla platser, men i lite olika omfattning eller styrka.

i samband med dessa resor har vi också glädjen att besöka sammankomster. Gläd jen och entusiasmen är inte att ta fel på. Jag vill passa på att tacka för det varma mottagande som vi alltid får.

Läkare utan gränser. mer om detta kan du läsa på annan plats i denna tidning. Jag vill här rikta ett stort tack till alla som engage rat sig för detta och för de gåvor som kun nat förmedlas.

Påbudet om extra insamlingar till ukrainas lidande befolkning kommer att avslutas med utgången av 2022. Jag upp manar alla bröder att enskilt stödja de in samlingar som jag anbefallt: Act Svenska Kyrkan, Läkare utan Gränser och i Fin land Kyrkans utlandshjälp.

Bröder

Tema för detta år är återhämtningens år. det började trevande med pandemins åter komst och nedstängning fram till mitten på februari. Så hade vi inte planerat, men så blev det. i många enheter kom verksam heten i gång ganska snabbt, medan det i andra tog lite längre tid. Hela vårterminen präglades av försiktighet och man kunde märka att många äldre äldre avstod från att komma till våra sammankomster. man kunde också lägga märke till att flera av de bröder som recipierat i första graden i nära anslutning till nedstängningen hade svårt att hitta tillbaka. det hann hända mycket i brödernas liv under den långa tiden vi hade stängt, kanske nytt jobb, bildat fa milj eller flyttat till annan ort.

Sommaren hann göra sitt med ledig het och avkoppling så att höstterminen kunde komma i gång med återigen full verksamhet.

Återtagandets år

Presidiet bestående av Stormästarens pro kurator, Stormästarens ståthållare, Ordens sigillbevarare och kansler och jag själv som Ordens Stormästare jämte Storsekrete

Den Konungsliga Konsten Statistik är ett svårt ämne. vad säger siff rorna och vad grundar de sig på? Så har det varit även med vår medlemsstatistik. Tidigare registrerade vi alla bröder medan numera endast de som fullgjort sina för pliktelser, med andra ord de bröder som betalt sin medlemsavgift eller av någon anledning är befriade. Till exempel är det frivilligt för bröder över 90 år att betala medlemsavgift.

i skrivande stund är vi 14 150 bröder i vår Orden. Siffran kan ändras något, upp eller ner, till årsskiftet. Sista medlemssiff ran före pandemin 2019-12-31 var jus terad efter nuvarande princip 14 600. vi har en bit kvar innan vi är tillbaka där vi pausade verksamheten, men det är inte alls omöjligt. det fordras dock att varje enhet sätter mål och planerar för att nå dit. det gäller att rekrytera rätt, informera om vad som förväntas av bröderna och vad de kan förvänta sig av oss samt undervisa dem i den Konungsliga Konsten. Alla bröder skall känna sig sedda, hörda och behövda. vi skall med andra ord skapa en verksam het med hög trivsel.

Extra insamlingar

Jag känner att det finns en stark framtids tro och jag vet att det vi har att erbjuda våra medlemmar är av stort mervärde för dem att växa som människor. Sedan ryss lands krig mot ukraina bröt ut har enhe terna gjort extra insamlingar till ukrainas lidande befolkning. insamlingarna har riktats främst till Act Svenska Kyrkan och

nästa år är ett jubileumsår då vi skall fira att det är 300 år sedan The Consti tutions of the Free-masons eller lite enk lare Andersons Constitutions kom ut i england 1723. Frimureriet i england har gamla anor. verksamheten bedrevs ofta på värdshus och pubar i små grupper. År 1717 konsoliderades frimureriet genom att ett antal mindre loger i London slog sig samman och verksamheten började ta fastare former. redan 1723 utkom An dersons Constitutions, som beskriver fri mureriets historia och regler. mer om det ta kan du läsa på annan plats i tidningen och skriften på engelska kommer att kun na beställas genom Forskningslogen Carl Friedrich eckleffs webbshop, som du hit tar på Ordens hemsida.

Jul och nyår

Att vara ledare för en verksamhet såväl i den allmänna världen som inom vår Or den kan man säga har tre dimensioner; plikt, ansvar och glädje. det är plikten att utföra det som åläggs dig och att axla ett ansvar för personal, ekonomi, fastighe ter etcetera. men så är det också mycket glädje, som i hög grad uppväger de två för sta. För min del gäller detta främst gläd jen att få komma ut och möta er bröder i den dagliga verksamheten i loger, brödra föreningar och klubbar och detta har jag under året upplevt väldigt positivt på alla ställen.

Året lider mot sitt slut. verksamheten pausas och vi kan fira jul och nyår tillsam mans med familj och vänner. Jag önskar dig en fröjdefull jul, ett lyckosamt gott nytt år 2023 och välkommen tillbaka till nästa termin. X

materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43 utgivning vecka 10 19 39 49

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). övriga utlandet: 325 SeK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SeK till: iBAn: Se72 9500 0099 6042 0003 4405 BiC: ndeASeSS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

frimuraren@frimurarorden.se

Herman Håkansson, SLL

Redaktionskommitté: ulf Hjelting, ordförande Pierre dunbar, SveA urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, öPL Per Almskog, vPL Guy Catani, SCF magnus Olovsson, mnPL Patrick Andersson, önPL

Grafisk form: Patrick dunbar, dunbar Layout & design

Tryck

Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från bör jan. Tänk också på att alla artiklar måste illus treras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler:

För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusi ve mellanslag. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

en bild bör ha en bredd på ca 2200 pixlar, ej under 1400 pixlar, för bästa resultat. det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. i Word väjer man ”granska” och se dan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digi talt. det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsme dia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Private Banking i Handelsbanken

– en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige. Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige 040-24 57 80 Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Västra Sverige 031-774 81 60 Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Stockholm 08-701 15 70 Gäller för hela Storstockholm, Gotland Mellersta Sverige 026-17 20 90 Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Norra Sverige 090-15 45 90 Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund