Frimuraren nummer 1 2020

Tema: Svea Provinsialloge

Frimureriet i Star Wars

På besök i Moldavien

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 1 | 2020

Nyfiken & tålmodig Per Arosenius – ny provinsialmästare i Svea

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen har under år 2018 delat ut totalt 18,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll I detta nummer Strand Hotels tillkomsthistoria

4

Star Wars – en frimurarsaga?

7

Palanders rekordsnabba befordran

9

Loge med egen tartan

10

Resan till Umeå och grad X

11

Behövande i Helsingborg fick dela på 1 344 000 kr

13

Frimurargrav i Karlstad nu flyttad och renoverad

15

Historisk loge anno 1740-talet

16

Resa i österled och besöket i Moldavien

18

Högtidsdag i Stamhuset

20

Musikstipendieutdelning i Malmö

21

Julkorgar i Malmö

22

1794 – En fortsättning men ändå inte

24

Frimureri bland järnkors och skyttegravar

26

Recension: Alkemi – Det gudomliga verket

29

Recension: Ny tankeväckande tv-serie

30

Fanns Barabbas?

31

Trollflöjten i ny tappning

35

18

Tema: Svea provinsialloge Sveas förste provinsialmästare

36

Frimureriet – en fantastisk resa

39

Hiram och bygget av ordenshuset i öster

40

Ordens Första Dam!

43

Från storintendent till provinsialmästare

44

Sveas Caritashistoria

46

Sveas historia och tillkomst

48

26

I varje nummer Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring?

32

Frimuraren för 70 år sedan

32

Lösning till förra numrets korsord

33

Ordens högste prelat: Var Carl von Linné frimurare?

34

Stormästarens sida: Mina bröder!

51

Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

44

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 23 mars 2020.

Omslag: Tillträdande Provinsialmästare i Svea, Per Arosenius.

Bild:

John Falnaes.

Historia

Strand Hotels tillkomsthistoria Alla som någon gång rundat kvarteret vid Stamhuset ner mot Nybrokajen har knappast kunnat undgå att se huset och hotellet. För dem som undrat över hotellets tillkomst kommer här dess historia.

Text: Ulf Åsén

S

trand Hotels invigning den 24 februari olympiaåret 1912 blev startpunkten för vad som sedan lång tid tillbaka kommit att betraktas som ett av de klassiska stockholmshotellen. Men den 24 februari 1912 är även en slutpunkt – en slutpunkt på en utveckling och en process som, om den ses med Frimurarordens ögon, tog sin början nästan 40 år tidigare.

Frimurarna bestämde sig mot mitten av 1870-talet för att flytta från Riddarholmen, där man växt ur Rosenhanska palatset, det vill säga det gamla Stamhuset. Flyttet gick till Bååtska palatset. Den långsmala tomt man förvärvade vid Blasie­holmsgatan sträckte sig ända ner till Nybroviken.

Före Strand. Adelswärds strandhus syns längst till höger i bild.

Den nya byggnaden Den plats där så småningom Strand Hotel skulle komma att byggas var då upptagen av en långsträckt byggnad i två våningar.

Detta hus var uppfört på 1830-talet av den som då ägde Bååtska palatset – friherren, jorddrotten, företagsledaren och hov-

Strand Hotel efter färdigställandet 1912.

bild 3 - Adelswärd.

mannen Jan Carl Adelswärd, som hade ord om sig att vara sin tids rikaste svensk.

Den nya byggnaden, som ersatte en äldre strandlänga på samma plats, innehöll såväl affärslokaler som bostäder vilka hyrdes ut.

Adelswärds strandhus kom att orsaka frimurarna åtskilligt huvudbry sedan de tagit över fastigheten. Frimurarna hade fortsatt att hyra ut lokalerna som bostäder, kontor och affärslokaler. Men byggnaden var nedgången och när vi började 4

närma oss förra sekelskiftet stod det klart att man måste göra någonting för att hålla den räntabel. Länge var man inställd på att renovera och modernisera byggnaden snarare än riva och bygga helt nytt.

Restaurang och kafé Precis vid sekelskiftet tänkte man sig att bygga om strandhuset till restaurang och kafé. Det gjordes lite skisser på det, men idén verkar ha fastnat i långbänk så det

Historia

Ludvig Peterson.

hela rann ut i sanden. Ett annat förslag från 1900-talets allra första år var att göra om det till teater. Det var inte frimurarnas egen idé utan ett förslag som kom från en stockholmsskådespelare. Frimurarna avböjde den samarbetsinviten – i själva verket kan man av de bevarade protokollen se att Frimurarorden inte alls tyckte att det där med teater var något särskilt bra uppslag. Den diskussion teaterförslaget gav upphov till hade dock det goda med sig att frimurarna insåg att något radikalare behövde göras för att lösa problemen med det gamla strandhuset: fullständig ombyggnad eller ett helt nytt hus. Och 1906 fick man dåvarande Stormästarens, det vill säga kung Oscar II:s, godkännande att upprätta ett förslag till en helt ny byggnad.

Strand Hotels arkitekt Uppdraget att börja förberedelserna för nybyggnationen gavs till en arkitekt som också var frimurare – Ludvig Peterson.

Ludvig Peterson, Strand Hotels arkitekt, föddes 1853 i Frinnaryd i norra Småland i en familj där förfäderna så långt någon mindes varit bönder. Han fick sin arkitektutbildning på KTH (där han senare själv blev lärare en tid) och vid Konstakademien (som han själv blev medlem av 1897). Utbildningen avslutades med en

Robert Dickson.

flera år lång studieresa i början av 1880-talet, bekostad av ett statsstipendium. Han besökte Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien och Spanien. Ludvig Peterson var anställd vid Överintendentsämbetet (motsvaras i dag av Statens Fastighetsverk) från 1880 till 1904, då han blev helt och hållet privatpraktiserande arkitekt. Han dog 1931.

Tegel och natursten 1906 var Ludvig Peterson sedan länge en väl etablerad arkitekt, inte minst i Stockholm. Han anlitades ofta av det allmänna, till exempel var han statens kontrollant vid byggandet av nya Operan vid Gustaf Adolfs torg på 1890-talet. Under åren fram till 1910 hade han ritat i storleksordningen 12-15 större byggnader i staden – ett par kända Ludvig Peterson-skapelser är Birger Jarlspassagen och Konstnärshuset på Smålandsgatan. Ett av omdömena om Ludvig Petersons byggnader betonar att ”[de] präglas av en förnäm behandling av tegel och natursten samt av romantiskt pittoreska stämningsvärden”, något som väl i högsta grad får sägas stämma in på såväl Konstnärshuset som Höganäsmagasinet och Strand Hotel.

Det definitiva beslutet att bygga ett nytt hus som skulle bli hotell togs av Fri5

murarordens ledning i april 1909. Drätseldirektorium – det vill säga Frimurarordens centrala ekonomiavdelning – som var den enhet som närmast ansvarade för beredningen av frågan, hade fått ny ordförande i början av det året – Stockholms överståthållare Robert Dickson, frimurare sedan 1867. Han var en av den oscarianska erans främsta ämbetsmän och politiker. När han 1902 blev överståthållare hade han redan varit landshövding i ett par län.

Röstades ner Robert Dickson delade uppfattningen att det skulle byggas nytt. Men inte ett hotell utan ett hyreshus. I direktoriets protokoll från det avgörande sammanträdet i slutet av april 1909 finns en lång diktamen intagen, där Robert Dickson redogör för sin syn. Han är tveksam till den ekonomiska bärkraften i ett hotell – ”Huruvida behof av ett hotell för resande i Stockholm förefinnes, torde vara tvifvelaktigt” säger han.

Det utomordentligt ovanliga inträffade nu att Robert Dickson röstades ner i sitt eget direktorium! Beslutet blev att det skulle byggas ett hotell.

Mycket dokumentation Bygget kom igång. Planeringen gick ut på att det nya hotellet skulle invigas före

Historia årsskiftet 1911/12. Av olika anledningar inträffade det dock förseningar, så invigningen fick uppskjutas ett par månader.

I ordensarkivet har vi så mycket dokumentation från bygget bevarad, att den som så vill nästan kan följa hur det framskred dag för dag. Av dagsverkslistorna ser man att arbetsdagarna var långa – och de blev längre ju närmare invigningsdagen man kom: en och annan bland byggnadsarbetarna fick inte ledigt ens under juldagarna 1911. Detta var med andra ord långt före åttatimmarsdagen och femdagarsveckan. Det var även långt före de tekniska hjälpmedlens tid. Transporterna sköttes med häst och kärra. Allt murtegel (1,1 milj tegelstenar) och fasadtegel (105 000 tegel) och all valvsten forslades av en liten armé av flitiga kuskar från kajen till byggtomten. Man fick 2,50 kr per tusen fraktade tegel.

Bar murbruk Timpenningen för murare och hantlangare understeg fortfarande med god marginal 1 kr – den vanligaste timförtjänsten för de manliga arbetarna på bygget varierade mellan 65 och 55 öre. Men även kvinnor var med och byggde Strand Hotel. De anlitades som så kallade murarsmäckor – så kallades de kvinnor som bar murbruk åt murarna. Timlönen för kvinnorna höll sig mellan 40 och 35 öre.

Ännu medan byggnationen pågick inleddes förhandlingarna mellan Frimurarorden och hotellentreprenören. Utkasten till avtal finns bevarade i frimurarnas arkiv och man kan följa lite hur diskussionerna fördes. Det första kontraktet skulle löpa på 10 år och här reglerades allt från årshyran till omfattningen av den renhållning hotellbolaget skulle vara förpliktad utföra. Bestämmelserna för vilka lokaler frimurarna skulle kunna disponera, och på vilka villkor detta skulle ske, var mycket precisa, liksom paragraferna som slog fast vad som skulle ingå i de måltider hotellets kök skulle servera frimurarlogerna och vad mat och dryck skulle få kosta.

En sevärdhet Intresset för själva hotellbyggnaden var stort bland allmänheten. Innan huset ännu var helt färdigt kommenterades det i tidningarna – och då inte minst det torn som Ludvig Peterson försett sin skapelse med. Om just tornet skrev till exempel Svenska Dagbladet 1911: ”Här har Stockholm fått en sevärdhet som säkerligen kommer att uppmärksammas af såväl stockholmare själva som af alla tillresande främlingar.”.

Genom goda insatser på alla händer stod Strand Hotel färdigbyggt och inflyttningsklart några veckor in på olympiaåret

1912. Klockan fem på eftermiddagen den 24 februari kunde kung Gustaf V, sedan tronskiftet 1907 Frimurarordens stormästare, förrätta invigningen genom att som sed är klippa det blå-gula bandet. Landets huvudstad hade fått ett nytt storhotell, även om läget långt borta från Stockholms centralstation – järnvägsstationerna var ju den tidens kommunikationsknutpunkter – beredde kommentatorerna bekymmer. En tidning uttalade sig lite oroligt på följande sätt: ”Huruvida det är klokt att förlägga ett hotell och restaurang på en så för ändamålet aflägsen plats får framtiden utvisa”.

Stor bankett Det har framtiden minst sagt också gjort, eftersom Strand Hotel idag är ett av Stockholms mest centrala hotell. Men det är en annan historia.

Det kan tilläggas att arkitekten Ludvig Peterson åren kring 1910 togs i anspråk av frimurarna inte enbart för Strand Hotel.

Han var inblandad även i byggandet av den så kallade bankettsalen i Stamhuset.

Bankettsalen stod helt färdig först 1913, men den kan sägas ha invigts redan sommaren 1912, då samtliga fotbollsspelare som deltog i olympiaden höll stor bankett där.

Och som om hotellet och bankettsalen inte räckte var Ludvig Peterson också med i skapandet av det äldreboende – Lidingöhemmet – som frimurarna uppförde ute på Lidingö samtidigt med att Strand Hotel byggdes.

Rita för frimurarna I historien om det av Ludvig Peterson ritade Lidingöhemmet sluter sig en märklig cirkel. Byggnadskomplexet var i frimurarnas ägo fram till början av 1980-talet, då det såldes – alltså ungefär vid den tidpunkt då Orden även avhände sig Strand Hotel. De pengar försäljningen av Lidingöhemmet inbringade blev grundplåten i en stiftelse – som i dagligt tal kallas Frimurarestiftelsen – och den stiftelsen var sedan med och finansierade de Orden närstående stiftelsernas återköp av Strand Hotel-fastigheten under år 2011.

Man får nästan en känsla av att Ludvig Peterson från sin arkitekthimmel hållit ett vakande öga över skeendena och sett till att åtminstone ett av de hus han ritat för frimurarna också skall stanna i deras ägo. X

Lidingöhemmet paviljong B-C.

6

Kultur

Star Wars – en frimurarsaga?

Det onda mot det goda. Svart mot vitt. Finns det likheter mellan Star Wars och frimureri?

Text: Jerry Prütz Bild: Ulf Hjelting

G

eorge Lucas episka filmsaga om jediriddaren Luke Skywalker, vishetsgurun Yoda och alla de andra fick nyligen sitt avslut när den nionde filmen i filmsagan i och med The rise of Skywalker. Man kan, om man vill, hitta kopplingar till frimureri och esoteriska idéströmningar om man studerar Star Wars lite närmare.

Jag såg första Star Wars filmen “Stjärnornas krig” (den döptes senare om till episode IV – a new hope) som 13-åring 1977 och efter punkrocken så är nog den filmen det som gjort det största intrycket på mig. En film som inte liknade något annat på den tiden och filmen fick tummen upp av kritiker men i ärlighetens namn så var den lite av en lågbudgetsatsning. George Lucas själv var ganska osäker på filmen och var säker på att den skulle floppa. Men den blev en riktig succé med ett flertal Oscarsnomineringar. Filmen var länge en av de mest inkomstbringande genom tiderna.

Mystiska Jediriddare George Lucas som är upphovsman till filmsagan och hela dess galleri av personer och världar är inte frimurare. Det finns dock tecken som tyder på viss inspiration från ordensväsendet i stort och då särskilt de olika riddarordnar som existerat och existerar. De mystiska Jediriddarna står för det goda och kämpar med det lite märkliga vapnet som kallas ljussabel eller svärd.

Kanske ett symboliskt verktyg ett andligt svärd som alltid ska bära med? Inte helt otänkt finns här en klar koppling mellan dessa ”jedi knights” och till exempel korsriddarna (templar knights). Dessa jedis är en grupp krigsmunkar som med hjälp av ”the force” – kraften, motarbetar de onda krafterna i universum. Dessa jedi knights verkar alltså för det goda eller för den delen barmhärtighet om man så vill.

I sina filmer har George Lucas lånat från både film och litteratur som exempelvis Hamlet och Macbeth av Shakespeare

Darth Maul (Ray Park) och Qui-Gon Jinn (Liam Neeson) från Star Wars: Episode I – Det mörka hotet.

Foto taget på utställningen hos Madame Tussauds i London.

som Akira Kurosawas Yojimbo – Livvakten, för att inte glömma Sergio Leones För en handfull dollar. Det goda bekämpar det onda. Det goda är klätt i vitt och det onda i svart.

Här finns även den lille men mycket kraftfulle (och rätt märkliga) Jedimästaren Yoda. Han är 900 år gammal och vänder på ord och meningar som på så sätt gör dem än mer tänkvärda. Man skulle nog kunna påstå att Yoda är Jediriddarnas visaste mästare.

Ondaste filmskurken Filmsagan är indelad i tre olika block och i varje block ingår tre filmer. Det här är en sammanhållen berättelse om lärlingen som till slut blir mästare. Dock kom hela denna filmsaga att handla om en person, Anakin Skywalker, som till en början är god men som blir lurad av den mörka kraften att bli ond. Första filmen, som hade premiär 1977, är faktiskt den fjärde 7

i ordningen och visst var vi många som blev lurade att tro att filmen handlade om Luke Skywalker – son till Anakin Skywalker som då blivit Darth Vader.

I samtliga filmer utsätts de olika karaktärerna för olika prövningar. Luke får exempelvis uppsöka Yoda på hans hemplanet Dagobah för att lära sig grunderna i Kraften. Här finns det många mörka lurande miljöer och Luke tränas i att undvika farorna. Som för att pröva den hans inre och sätt att vara. Det talas hela tiden om en sammanhållande kraft som kan användas i både onda och goda syften. Darth Vader är kanske den ondaste filmskurk som funnits på vita duken. På ett tydligt sätt återger Lucas här kampen som ständigt pågår inom oss människor. Kampen mellan gott och ont.

Judiska referenser I Star Wars hittar vi även koppling till både den judiska kabbala och till låneord

Noterat

Kultur

25 000 kronor till ensamstående med barn En musikkonsert blev till hjälp för ensamstående föräldrar med barn.

Gåvochecken på 25 000 kronor lämnades till Hela Människans sociala arbete.

Text och foto: Johanna Svensson

Anakin Skywalker (Hayen Christensen) från Star Wars: Episode III – Mörkrets hämnd.

Micael Forsmyr delar ut gåvan från Frimurarna i Jönköping till Hela Människan och verksamhetschefen Gunnar Dahlqvist.

V

årt uppdrag som medmänniskor är att hjälpa andra i behov, säger Micael Forsmyr på Frimurarna i Jönköping.

När Frimurarna i form av Micael Forsmyr överlämnade checken till Hela Människan och dess verksamhetschef Gunnar Dahlqvist var båda överens: – Just de här pengarna prioriterar vi till ensamstående med barn, säger Gunnar Dahlqvist.

Det började i oktober med att Frimurarna i Jönköping arrangerade en välgörenhetskonsert med Lifvens och Amanda Adolfsson i Allianskyrkan där syftet var att samla in pengar till organisationen Hela Människan.

Just den här gåvan har medarbetaren och medmänniskan Niklas Bertilsson en synnerligen stark koppling till. Han är både medlem i Frimurarna och volontärarbetare på Hela Människan.

– För de flesta av oss är det en självklarhet med mat för dagen och tak över huvudet, men det är det inte för de som kommer hit. En gåva betyder mycket för dem.

Det hjälper till så att de kan komma hit och få en kaffe, äta kvällsmat, få en sovplats och prata med någon som vill lyssna, säger han.

De 25.000 kronorna är öronmärkta till ensamstående föräldrar och deras barn. X

från hebreiska. Faktum är att hela George Lukas universum är sammansatt av judiska referenser. Ta bara ordet jedi som vi nämnt tidigare. Ordet för jude på hebreiska är yehudi. Just det, inte helt olikt jedi, eller hur? Eller ordet yada som betyder ”att veta”. Där är inte heller steget långt till Yoda. Det här var bara två exempel.

Obi-Wan Ben Kenobi är Luke Skywalkers första kontakt med jediriddarna och ordet Ben är ordet för son på hebreiska. Kanske inte lika tydlig koppling, men ändå.

Tittar vi lite närmare på namnet Darth Vader ur ett kabbalaperspektiv hittar vi Daath. DAATH hänvisar till en typ av

Senator Sheev Palpatine, Darth Sidious (Ian McDiarmid).

transformativ tröskel från gott till ont och ont till gott. I analogi med det går filmkaraktären Darth Vader från gott till ont och ont till gott. Detta ärvs även av hans barnbarn Kylo Ren eller Ben Solo, son till Han Solo som gift sig med Darth Vaders dotter prinsessan Leia (som då även är syster till Luke). Komplicerat? Inte alls. För en rad fans av Star Wars är detta självskrivet. För den som är nyfiken finns här en hel värld av referenser att uppleva. Referenser till esoteriska idéströmningar och även kanske frimureri. Är då Star Wars en frimurarsaga? Sannolikt inte, men kanske en berättelse att dra lärdom av. X

Darth Vader. Under masken David Prowse, rösten tillhörde James Earl Jones i de tre första filmerna.

8

Historia

Palanders rekordsnabba befordran Louis Palander föddes i Karlskrona den 2 oktober 1842. Han påbörjade redan som 14-årig kadett en tidig karriär i flottan. 1864 utexaminerades han som underlöjtnant och deltog i många expeditioner utomlands, bland annat ombord på korvetten Gefle. 1868 och 1872-1873 deltog Palander i Nordenskiölds expeditioner till Spetsbergen. Han var även frimurare där han fick en anmärkningsvärt snabb befordran.

Bild: Wikipedia.

Text: Maths Dackehag

Palander.

E

fter några års avsked från flottan återkom Palander 1877, för att segla genom Nordostpassagen som chef på valfångstångaren Vega. Inredningen och utrustningen hade han själv införskaffat. Expeditionen genomfördes 1878 - 1879 med mycket lyckat resultat, varvid Palander uppvisade ett stort mod och goda kunskaper i det vetenskapliga arbetet. Vid återkomsten till Sverige blev han den 9 april 1880 adlad av konung Oscar II, till Palander af Vega och erhöll därmed en årlig pension på 4 000 kr.

I det militära avancerade han, från kapten år 1879 till amiral år 1900. Han var bland annat sjöminister 1899 - 1901 och stationsbefälhavare vid Flottans station i Stockholm 1905 - 1910. Han var även ledamot i ett flertal kommittéer.

Snabb befordran Han var medlem i Frimurarorden, där han fick en anmärkningsvärd snabb befordran, främst på grund av sina insatser i samhället. De tre första Johannesgraderna erhöll

han inom två månader hösten år 1881! Grad I 1881-10-31, grad II 1881-11-14 och grad III 188112-12. Någon notering finns ej däremot i vilken loge detta skedde. Andreasgraderna erhöll han i S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona år 1882. I protokollet den 17 april 1882 angående reception i grad IV-V finns följande noterat: ”Från S:t Johanneslogen ankommet förpassningsbref Skeppet Vega. för S:t Joh. Mäst. Kaptenen i bestrålat av den ljusstarka stjärnan på norKongl. Flottan, adjutanten hos H. Maj:t ra halvklotet, dvs polstjärnan, Stella Maris Konungen, Kommendören och Riddaren eller Havets Stjärna. af flera ordnar Adolf Arnold Louis Palander af Vega i o. för inträdes vinnande i LoFyra barn gen upplästes”, varefter han undergick reLouis Palander intogs som medlem i Kroception i grad IV-V. nans Coldinu Orden 1864. Han uppnådTack vare Kungl. dispens den 10 april de grad X 1882 och blev förordnad som 1882 kunde hans reception i grad VI äga Styrande Tarnold, den näst högsta befattrum samma dag. Enligt dispensskrivelsen ningen under Styrande Recorn. som var ställd till ordförande mästaren Han ingick giftermål med Anna Kataför S:t Johanneslogen Gustaf, borgmäsrina Grischotti år 1868. De fick tillsamtaren J H J Nerman, hade VSV beslutat mans fyra barn, sonen Axel August, dött”det Johannis Mästaren Louis Palander rarna Anna Constance, Louise Katarina af Vega må – utan afseende å uttjent tid och Mary.

– förpassas till Skottisk St. Andreas Loge Under åren erhöll Palander ett flertal och derstädes omedelbart befordras till utmärkelser från bland annat Vasaorden, såväl St. Andreae Lärlinge Medbroder italienska Kronorden, Ryska Sankt Annas som Mästare”. Han blev antecknad i S:t Orden, danska Dannebrogorden, franska Andreaslogen Carl Johan med matrikelHederslegionen med flera. nummer 575.

Alla frimurargraderna Kapitelgraderna erhöll han i Skånska Provinsiallogen, grad VII 1884-11-24 och grad VIII 1884-11-25, endast en dag mellan gradgivningarna. Slutgraden IX erhöll han 1886-03-24. Det måste anses som extremt ovanligt att kunna erhålla alla frimurargraderna inom fem år. Med dagens befordringsbestämmelser hade detta inte kunnat ske så snabbt.

Hans vapensköld har riddarnamnet ”Eqv A Stella Poli” och valspråket ”Framåt”. Skölden visar ett fartyg för fulla segel, 9

Palanderska gården I Karlskrona, vid Skeppsbron, finns Palanderska gården, ett gammalt handelshus från 1829. Detta hus köptes 1855 av Carl Wilhelm Palander, en släkting till Louis.

Gården rymmer numera, sedan 1970-talet, kanslilokaler för Karlskrona kommun.

Louis Palander avled den 7 augusti 1920 i Stockholm. Gravvården finns på Djursholms begravningsplats.

1920 instiftades Louis Palander af Vegas fond, som delar ut stipendier för främjande av geografisk forskning. X

Historia

The Battle of Culloden.

Prins Charles Edward Stuart, 1720 - 1788.

Loge med egen tartan S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan firar Burn’s night supper, vilket förstärker dess skotska profil. Inom ramen för denna fest har bruket att bära skotsk tartan antagits under lättsamma former.

Text: Göran Mellblom

S

:t Andreaslogen (SAL) varefter den utblottade och av Glindrande Stiernan har ödet illa medfarne prinsen av en egen tartan. Hur ligkungen beviljades en icke obeger det till med dessa färgglada tydlig svensk kunglig pension. vävda skotska mönster? Klanerna i Skottland bär klantarKlanregementena såldes tans ungefär enligt samma Åter till tartans: innan revoluBlack Watch Royal Stuart Glindrande principer som svenskar och tionen i Frankrike bar ingen tartan. tartan. stiernans tartan. andra bär folkdräkt. Skotttartan utom Black Watch. De land var en suverän stat i Europa under kallades ”Black Watch” och tilläts, som ett därmed sammanhängande krigen tvingaegen kung (med franska nätverk och ekoextra hån mot det gaeliska, bära tartan, de engelsmännen att hastigt öka sin armé nomiska-politiska flöden) till den 1 maj (genom frivillig värvning till skillnad från dock av en särskild modell som än idag 1707 när engelske kungen James VI övertvång). De skotska klanhövdingarna, som kallas ”Black Watch tartan” eller ”Unitog Skottlands krona och en politisk universial Tartan No1”. Piparen och trummed tiden anglifierats och fått engelska on skapades. Denna var ej helt förankrad i slagaren vid SAL Glindrande Stiernans adelstitlar som grevar och baroner, moklanerna som gjorde blodiga uppror uppreBurn’s night bär Black Watch. I den britbiliserade sina klaner, en man per familj, pade gånger, det senaste 1745 ”the Jacobite tiska militära kulturens skotska del anses vilka utrustades med uniform, vapen och rising” under den från Frankrike inkomne Black Watch alltjämt som ett slags quis– klantartan – till ljudet av säckpipor som prins Charles Edward Stuart ”Bonnie Prinlingar (förrädare), vilket förorsakat åtskilockså åter tilläts. ce Charlie”. Efter klanarméns nederlag mot liga brawls (slagsmål) på mässar och marKlanregementena såldes sedan för engelsmännen vid Culloden och prinsens ketenterier. Prins Charles Edward Stuart klingande mynt till den engelske kungflykt förbjöds tartan och säckpipor (och allt Skottlands tronpretendent flydde nesligt en under namn som ”Gordon Highlangae­liskt) i 1746 Dress Act. och bosatte sig senare i Florens, där han ders”, ”Seaforth Highlanders, ”Argyle på vintern 1783 besöktes av kung Gustav Highlanders” med flera, alla med namn Black Watch III under dennes italienska resa. Skriftväxefter hertigen av Gordon, greven av ArgyTrupper, lojala mot engelsmännen, värling hade ägt rum mellan Stuart och herle. Alltsedan dess bärs tartan allmänt och vades dock i Skottland för att övervaka tig Karl med anledning av dennes arbete särckpipor höres överallt. och pacificera landet. Trupperna ägnade inom höggradsfrimurarsystemet ”Strikta Bilderna visar Black Watch tartan, sig åt övergrepp och massakrer enligt tiobservansen”inför hertigens utnämning Glindrande stiernans tartan, slagscen från dens grymma sed. Trupperna som småtill härmästare över en av dess provinser.

Culloden och Bonnie Prince Charlie i ningom ordnades till ett slags regemente Vissa förhandlingar genomfördes därför, Royal Stuart tartan. X 10

Noterat

Resan till Umeå och grad X Umeå har blivit en årlig tradition och en resa på 120 mil tur och retur med grad X som mål. Allt började som stöd för bröder som skulle recipiera i grad X. Text: CURT OLOVSSON loge och middag drar vi åter norrut mot Piteå och Småskärsudden. Kvällens diskussion rör sig bland annat om logen, upplevelser, vem och vilka vi träffat denna gång.

Så börjar hemresan, första anhalten Luleå.

För Kirunabröderna är det en resa på 60 mil enkel resa.

Detta har vi bröder gjort varje år sedan vi fick X graden.

Vi som är med på färden är: Björn Ojanlatva, Allan Hofslagare, Jan Lindmark, Stig Löfkvist och Curt Olovsson. X

Bild: Bo Lagerlöv.

E

tt antal frimurarbröder från Kiruna åker varje år till Provinsiallogen i Umeå (8 fördelningen), när grad X går av stapeln.

Resan startar i bil på torsdag i Kiruna. Första anhalten är Luleå. Från Luleå åker vi vidare till Piteå, närmare bestämt Småskärsudden. Fredag brunch därefter går färden vidare till Umeå.

Lördag morgon, frukost på hotellet och därefter en kort promenad mot Logehuset.

Loge i grad X, därefter middag i det fina logehuset. Efter

Från vänster: Stig Löfkvist, Curt Olovsson, Allan Hofslagare, provinsialmästare för ÖNPL Anders Fahlström, Björn Ojanlatva och Jan Lindmark.

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

11

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

12

Caritas

Behövande i Helsingborg fick dela på 1 344 000 kr Frimurarsamhället i Helsingborg fördelar medel från fonder och stiftelser till enskilda behövande och hjälporganisationer i december varje år. Tanken är att dessa medel ska möjliggöra ett julfirande med mindre ekonomisk oro och att organisationerna ska få stöd för angelägna projekt direkt riktade till utsatta grupper i Helsingborg under det kommande verksamhetsåret.

Text: Lars-Erik Lindström

D

Bild: Fotograf Sayed Khatib / Öresundsbild

et är tack vare generösa frimurare, och familjer till frimurare, som det finns möjlighet att årligen dela ut dessa belopp. Särskilt bör framhållas frimuraren Carl Dahlberg (1889-1962) som var verksam som frimurare under 50 år, bland annat som förste sekreterare i SJL Kärnan under drygt 40 år. Avkastningen från Kamrer Carl Dahlbergs Stiftelse står ensam för cirka 80 procent av det utdelade beloppet. Tack vare kunniga bröders insatser är det arbetande kapitalet i stiftelsen fortfarande nästan 24 miljoner kronor.

Process över sex månader Redan under sommaren påbörjas arbetet med förutsättningarna för höstens externa caritasinsats. Ansökningsblankett och anvisning för ansökan uppdateras tillsammans med interna riktlinjer för hantering av ansökningarna. Underlaget utgörs bland annat av Skatteverkets beskrivning av begreppet ”behövande”, Socialstyrelsens riksnorm för försörjningsstöd och Försäkringskassans beskrivning av olika former av förmåner. I början av augusti sker en avstämning med ordförande mästare och ordförande och därefter annonseras möjligheten att söka medel i lokala tidningar, inklusive gratistidningar för att nå maximalt genomslag. Hjälporganisationerna lämnar en beskrivning av det syfte som medel söks till och hur ett bidrag kan göra skillnad. Sista dag för ansökan är sista september med utbetalning i mitten av december.

Av 394 ansökningar från enskilda sökande godkändes 202 respektive 14 projekt av 20 från organisationerna. Förslag till fördelning presenteras för ordförande mästare och ordförande i slutet av oktober och beslut tas i Frimurarsamhällets gemensamma ekonomidirektorium under november. Två personer i caritasgruppen arbetar med hela processen och den tidsmässiga insatsen är cirka tre månader på heltid för en person.

Grannlaga arbete Genomgång av ansökningarna sker fortlöpande under perioden augusti till oktober och varje ansökan med bilagor granskas individuellt mot uppställda kriterier.

Överlämningsceremoni Den 12 december samlades representanter för mottagande hjälporganisationer i frimurarhuset för att under högtidliga former ta emot gåvobrev och få en översikt-

Representanter från hjälporganisationerna i Helsingborg tillsammans med Lars-Erik Lindström, Caritasansvarig (längst till vänster i brun kavaj med röd slips). Längst bak med ljusblå skjorta och grå slips broder Karl-Gösta Nilsson (Caritasgruppen) och längst bak i mitten med huvudet delvis skymmandes vapenskölden står ordförande mästare S:t Johanneslogen Kärnan broder Jonas Månsson.

Till höger står ordförande mästare i S.t Andreaslogen Carl X Gustaf Per Hasselberg.

13

lig beskrivning av frimurarnas verksamhet lokalt och nationellt. I samband med den efterföljande lunchen gavs också tillfälle för varje organisation att kort beskriva sin verksamhet. Det fanns många gemensamma beröringspunkter med möjligheter till fortsatt erfarenhetsutbyte dem emellan.

Mottagande hjälporganisationer 2019 var: Hemlösas Hus, Kvinnojouren, Ramlösa IF sektion ”idrott för alla”, ProLivskvalitet, Insolvens, Verdandi, Svenska Kyrkan (tre projekt), Synskadades Riksförbund Helsingborg, RIA Hela Människan, LP Kontakt, ABF och Fontänhuset i Helsingborg. Fortlöpande kontakt sker med organisationerna under hela året med krav på skriftlig rapport efter sex månader. X

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm.

Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl.

Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vi nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar.

Vi lyssnar.

Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se

Forskningslogen CARL FRIEDRICH ECKLEFF

ANDREAS-SYMPOSIUM KARLSKRONA 17–18 OKTOBER 2020

S:t Andreaslogen Carl Johan firar under året 200-årsjubileum.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) anordnar därför den 17–18 oktober ett Andreas-symposium i Karlskrona som en del i jubileumsfirandet.

Symposiet, som förutsätter lägst grad IV–V för deltagande, genomförs i två ”spår”. Det ena innehåller föredrag i grad IV–V och det andra föredrag i grad VI och högre. Det krävs inte medlemskap i CFE för att delta.

FREDAG 16 OKTOBER

Mer information kommer under våren via tidningen Frimuraren, CFE:s hemsida på www.frimurarorden.se samt på Andreaslogen Carl Johans jubileumssida www.friemurare.se.

Anmälningar sker digitalt och startar den 1 april.

Loge med reception i grad I i S:t Johanneslogen Gustaf samt loge med reception i grad IV– V i S:t Andreaslogen Carl Johan.

LÖRDAG 17 OKTOBER

Reservera denna helg i almanackan redan nu!

Registrering, öppnande och parallella föredrag. CFE genomför även en valloge i grad IV–V med föredrag. Kvällsandakt i Amiralitetskyrkan och därefter symposiemiddag.

SÖNDAG 18 OKTOBER Morgonandakt i frimurarhuset, föredrag och avslutning vid lunch.

CFE ORGANISATIONSKOMMITTÉ 2020 ÅRS FORSKNINGSSYMPOSIUM

14

Foto: Per Almskog.

Foto: Per Andersson.

Frimurargrav

Bengt Davidson, Ulf André och Per Andersson vid den nya platsen för gravvården.

Närbild på inskriptionen.

Frimurargrav i Karlstad nu flyttad och renoverad En renovering av en äldre frimurargrav som är belägen på Västra kyrkogården i Karlstad har nu genomförts. Gravvården var från början rest över Johan Anton von Matérn som var en betydelsefull och inflytelserik person i Karlstad under 1800-talets första hälft.

Text: Per Almskog

I

början av sin karriär var Johan Anton von Matérn yrkesofficer vid Värmlands Fältjägare och han var bland annat aktiv i revolten mot kung Gustav IV Adolf. Efter den militära banan bedrev von Matérn affärer inom bland annat skogs- och virkessektorn och under en tid verkade han som chef inom gränstullen. von Matérn var även en aktiv frimurare i Karlstad och innehade ett flertal olika ämbeten, bland annat som ordförande mästare i S:t Andreaslogen Carl August 1835-1847.

Han avled i juni 1851 och begravdes på Västa kyrkogården i Karlstad. Hans fosterdöttrar Anna-Lisa och Anette reste en gravvård av marmor i form av en pergamentrulle, tillverkad i Köpenhamn där Anna-Lisa då bodde.

Värmländska Provinsiallogen lät se-

dermera resa en sockel till den ursprungliga liggande gravstenen. Sockeln är utsmyckad med frimureriska symboler.

Den som önskar ytterligare information avseende von Matérn kan kontakta Bertil Nilsson.

Museet i Karlstad Det som nu skett, efter att caritasgruppen och kyrkorådet i Karlstad träffats i maj 2019 för diskutera den framtida gravskötseln, är att gravvården av marmor har renoverats via museet i Karlstad och gravsockeln har flyttas ett antal meter, då den tidigare stod något undanskymd. Placeringen är fortfarande strax intill och öster om det nyrenoverade Metakapellet.

– Renoveringen utfördes av Cecilia Skoglund, som även har deltagit i den tidigare restaureringen av festsalen i Frimu15

rarhuset och renoveringen av Metakapellet, säger Bengt Davidson.

Den fysiska flytten genomfördes den 18 september med hjälp av personal från kyrkogårdsförvaltningen och övervakades av bland andra provinsialmästaren Per Andersson, caritasgruppens ordförande Ulf André och Svenska Frimurare Ordens storprovisor Bengt Davidson.

Användas i framtiden Värmländska Provinsiallogen ska nu ta fram riktlinjer för hur graven skall användas i framtiden för avlidna bröder som till exempel saknar nära anhöriga eller av någon annan anledning önskar begravas tillsammans med andra bröder. Dessa riktlinjer beräknas vara färdiga senare i år.

Slutligen konstaterar Bengt Davidson att graven nu är klassad som ”kulturgrav”. X

Kultur

Historisk loge anno 1740-talet Året är 1747. Löjtnant Henrik Ehrensvärd står nervöst och väntar utanför Rosenhanska palatset i Stockholm, iförd sin för detta speciella tillfälle införskaffade franska yllerock. Droskornas buller och hästarnas starka odör från gatan bredvid påminner honom om den stressade vardag han nu vill hitta en balans i. Men vad väntar honom? Är det lek och rackarspel eller omtanke och vänskap som bereds honom?

Text: Hans Johansson

Foto: Peter Roos.

ringar som hertig Karl genomförde. Dessa reflektioner ser vi som ett viktigt komplement till logebesök och våra seminarier som är en annan av logens satsningar för att utbilda bröderna, fortsätter han.

– På 1740-talet är frimureriet fortfarande nytt. Axel Wrede Sparre, som förde frimureriet till Sverige, recipierade i Paris bara ett drygt decennium tidigare. I vår Ordens arkiv går det att finna ett mindre antal ritualfragment och ämbetsmannaritualer från den tiden, då ritualerna florerade i flera olika former.

S:t Johanneslogen la Lumières eminenta skådespelarensemble.

I

ett kallt och regnigt Stockholm anordnade S:t Johanneslogen la Lumière den 22 november 2019 sin årliga historiska loge. I form av ett skådespel fick publiken följa den fiktiva Henrik Ehrensvärd då han recipierade i lärlingegraden för mer än 250 år sedan. Under logen kommenterade la Lumières förste deputerade mästare Simon Gordan, tillsammans med logens ordförande mästare Peter Roos, skillnader jämfört med ritualens nutida utformning och tänkbara skäl till

denna utveckling, vilket gav publiken en och annan tankeställare.

Wrede Sparre – Inom la Lumière anser man att det är viktigt med kunskap om den historiska ritualen, så som den såg ut på 1700-talet och man började därför tidigt med den historiska logen, berättar broder Simon.

– Genom att jämföra 1700-talets ritual med den vi använder oss av idag kan vi reflektera kring syftet med de olika föränd16

Horns handritual Inför den historiska logen hade broder Simon valt ut delar ur Fredric Horns handritual och ritualkopior från logerna Salomon à Trois Serrures och Adolf Fredrik, alla från 1740-talet och början av 1750-talet. Utifrån dessa skrev han och broder Peter manuset till den historiska logen som framfördes av logens eminenta skådespelarensemble inom ramen för en instruktionsloge i Stamhusets Riddarsal. På plats fanns ett sextiotal bröder även från loger i andra delar av landet, från Östersund i norr till Helsingborg i söder. På plats var även tre bröder från S:t Johanneslogen Concordia i Eksjö som sökte inspiration inför sin egen uppsättning av en historisk loge i samband med logens 100-årsjubileum.

Hertig Karls person Under efterföljande måltid bidrog la Lumières grundare och första ordförande mästare, broder Ulf Lindgren, med en upplysande beskrivning av hertig Karls person. Denna nyanserade bild kan hjälpa oss till en fördjupad förståelse för de avsikter som låg till grund för den ritual hertigen skapade. Därefter avrundades kvällen med många intressanta diskussioner bröderna emellan.

Vi i la Lumière ser redan fram emot nästa historiska loge hösten 2020. X

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 17

Resa till Moldavien

Med utblick över det Moldaviska jordbrukslandskapet.

Resa i österled och besöket i Moldavien Marknaden i Chisinau bullrar av liv och rörelse. Det finns inte mycket som människan kan skapa som du inte kan införskaffa här. Grönsaker och frukter i alla världens vackra färger, kryddor i ytterligare några nyanser, nötter i berg, kranar, gamla fjärrkontroller, kläder och åter kläder, fisk i tankar och slaktade djur i rader. Discolampor, dukar, tapeter som hämtade från 60- och 70-talen, smink och glitter, allt du någonsin skulle behöva om du skulle sätta upp ett hem. Det var i denna miljö vi träffade honom.

Text: Robert Blomberg, Pär Bönnestig Bilder: Robert Blomberg, Pär Bönnestig, Michael Gorschelnik

V

i, fyra bröder från S:t Johanneslogen Adolf Fredrik, en medföljande syster och en broder från S:t Andreaslogen Birger Jarl, hade torsdagen innan anlänt till det som kallas Europas fattigaste land, Moldavien. Moldavien blev självständigt 1991 i samband med upplösningen av Sovjetunionen. Landet har sedan dess tappat cirka hälften av sina invånare, främst yngre välutbildade, som hittat arbeten i övriga Europa och världen. Nu har landet mellan 2,5 och 3 miljoner invånare men ingen vet riktigt. Men det är också ett häftigt land med vänliga och intresserade medmänniskor, där den vanligaste frågan var vad man gjorde i Moldavien. Ja, vad gjorde vi där? Det kanske enklaste svaret, att vi skulle på en stormästarinstallation inom frimureriet, kanske inte var det givna svaret?

I stället fick svaret bli att vi tyckte det var ett spännande land att besöka för en helg, för frimureriet i Moldavien är inte bara ungt, det är också avsiktligt anonymt. Man har till exempel en ödetomt som adress och håller sina möten i en undervisningslokal på ett av universiteteten. Ja, det fungerar inte riktigt som här hemma i Sverige, men det är det som gör ett besök extra spännande.

En sak som definitivt är densamma som bland bröder hemma, är den broderliga vänskap, glädje och härliga diskussioner som man har med de moldaviska bröderna.

Moldavisk kvarterskrog När vi landade på en moldavisk kvarterskrog och stod på trottoaren med ett glas mousserande moldaviskt vin i handen, var det som om vi känt varandra för alltid.

18

Skillnaden var kanske att fler pratade bättre franska än de pratade engelska, men det var inte ett problem, för som alltid när bröder träffas dryftas allt mellan himmel och jord.

Med andra ord kunde vi bjuda våra bröder från Moldavien, och för den delen Israel också, på en riklig spis och goda viner medan de gav oss insikter om den närliggande världen, där bland annat ett besök i Odessa bör planeras in framöver.

Det var en av bröderna som såg honom först, och då menar jag såg honom, för vi hade alla sett honom utan att se honom.

Det är det som är det svåra med barmhärtighet i den allmänna världen. Man ser men man ser ändå inte och det kan vara så svårt att verkligen agera på ett behov. Vi stod där och inmundigade grillade korvar med surkål, som vi sköljde ner med vodka

Resa till Moldavien

Cricova med en miljon flaskor som lagras 100 meter under jorden – karta över området.

och lokal öl. Det var då en av bröderna såg honom, den hungrige framför oss, och gav honom sin tallrik. Snart hade mannen både mat, bröd, öl och vodka. Utan att vi kunde kommunicera verbalt fick vi tillbaka tacksamhet och glädje. Så enkelt men också så svårt, men också en fantastisk upplevelse på en av människor mullrande och bullrande plats, som är väl värt ett återbesök.

Kapitalistiska inslag Chisinau, huvudstaden i Moldavien, är verkligen en östeuropeisk stad i sin kontext, men nu med kapitalistiska inslag som försäljare som står med sina kläder utmed vägarna, affärer som erbjuder allt modernt och exklusivt, men inte en känsla av välkomnande och en blandning av slitna nerkörda bilar och lyxiga vrålåk.

På fredagskvällen bjöds vi på en helt otrolig konsert i konserthuset under ledning av en moldavisk broder.

Det är så att kultur i form av konserter och teater är relativt billigt i Moldavien vilket gör att det är rätt mycket människor som tar del av det utbud som finns. Men även det vackra har ett slut och trots att vi njöt av musiken, delades vi efteråt upp i grupper och transporterades till olika restauranger för mer förbrödring och nya möten med bröder från olika länder som också var i Chisinau för stormästarinstallationen.

Bästa kvalitet I Moldavien produceras vin. Man huserar dessutom med världens största vinkällare, Cricova, som är väl värt ett besök och en vinprovning. Trots att vädret ute var som en skön vårdag, gick färden på lördagen dit och ner bland vinerna för att vi skulle få lära oss

På besök och rundvandring hos de lagrade vinflaskorna.

hur vinerna snurrades och lagrades för att nå bästa kvalitet, i runt åtta till tio grader, 80 meter under jorden.

Väl åter på ytan, var det dags att byta om för själva syftet med vårt besök. I Moldavien har det funnits organiserat frimureri i tjugo år och med cirka 400 bröder. Under Sovjettiden var det förbjudet.

Vart femte år väljer man en ny stormästare och i år var det dags igen. Med vår fem man starka delegation var vi näst Bulgarien den största utländska delegationen. Trots att det bokstavligen kryllade av stormästare och deputerade stormästare och farbröder med mycket förkläden och tunga smycken kring halsen från 15 länder, tågade vi i samlad trupp in som sista land, då vår Orden är typ 250 år äldre än de andra ländernas Ordnar. Det medförde även att vi också fick tåga ut först.

Moldavisk mat Efter stormästarinstallationen bussades vi till banketten som hölls i en lokal där det normalt hålls bröllop ”gissade” vi. Väl placerade vid våra bord serverades typiskt

moldaviska mat, som ställdes fram i mitten på bordet i en aldrig sinande ström, och var och en kunde friskt plocka det den ville ha.

Det är knappast en enmiljons fråga att även dryck serverades i aldrig sinande ström. Under middagen bjöds vi på levande musik från en stråkkvartett som även den leddes av dirigenten från kvällen innan. Det var otroligt fint och vi pratar då om stråkar i världsklass. I slutet av middagen byttes stråkarna ut mot ett nytt band, med mer elektroniska och trummande instrument, till vilken vi också fick möjlighet att skaka loss lite på dansgolvet.

Stärkande promenad Så vaknade man upp på söndagen med ett leende på läpparna, glädje och en otrolig energi i kroppen som man har efter en intensiv helg med många spännande möten, nya ansikten och minnen att bära med sig.

Således en utmärkt dag för en stärkande promenad i en av de många stadsparkerna.

Så svaret på frågan ”vad gör man i Moldavien?” är: ”upplever människor och upplevelser med mersmak”. X

Stormästaren Iurie Sedletchi och ämbetsmännen hos Grand Lodge of Moldavia.

19

Högtidsdag

Högtidsdag i Stamhuset Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag i januari är alltid välbesökt. Så även i år då högtidsdagen hölls tisdagen den 28 januari i samband med utnämningarna av bland annat nya R&K. Givetvis var redaktionen för Frimuraren på plats.

Text: Ulf Hjelting Bild: Göran Sköldberg

V

älbesökt. Ja, mer exakt än så går knappast att beskriva deltagandet under Johannislogen Nordiska Förstas högtidsdag i slutet av januari. Givetvis fanns Stormästare Christer Persson på plats precis som ett 20-tal av Ordens högsta ämbetsmän.

Den här logen har en mycket intressant historia för de bröder som inte redan känner till den – en historia som går tillbaka till den ursprungliga logen som Axel Wrede Sparre skapade i Sverige. År 1799 lät hertig Karl logen S:t Jean Auxiliaire omvandlas till Den Nordiska Första S:t Johannislogen och han intog själv platsen som dess ordförande mästare.

Föregående års Carldagar har bland annat kretsat en hel del runt Salomon Arvid Achates Lindman som 1927 utsågs till logens ordförande mästare. Lindman var inte bara ordförande mästare utan blev även Ordens sigillbevarare och kansler. Detta har avhandlas i en utgåva av Acta Masonica. Hans ande svävande även detta år med ett bevakande öga över högtidsdagen.

Helt ny var Nordiska Förstas ordförande mästare Fredrik Bister. Med vant och säkert ledarskap styrde han både logen och den efterföljande middagen.

Gratulationer under en sådan här högtidsdag tillhör sedvanorna. Så även i år. Och det bjöds på musik. En av Oskar Hanson, Axel Rystedt, Christer Lexing samt Eskil Lindbäck fullkomligt lysande sånginsats blev det i framförda Ol` Man River från musikalen Teaterbåten skriven av Jerome Kern och Oscar Hammerstein II. Kunde året ha börjat bättre? Knappast.

Nu tar vi sikte mot januari 2021 och låter 2020 bli ett alldeles lysande år. X

Nye ordförande mästare Fredrik Bister.

Följande utnämningar offentliggjordes under högtidsdagen.

Dessa träder i kraft 21 mars.

Riddare och kommendör med Röda korset: • Generalkonsul advokat Sven-Åke Bergkvist, X Svea, Insp SFBS, S SkM FrimS • Marknadskonsult Jan Persson, X Svea, Am SIt Innehavare av Ordens Hederstecken: • Bankdirektör Per Odgren, X Svea, PBF, fFÖSkM fFK Svea, fvO PD • Lagman Hans Brusewitz, X ÖNPL, PBF, fOM JU, fADM CFE Innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj: • Civilingenjör Olof Granstedt, X Svea, fOM S:t D, fAChSäk • Medicine doktor Jan-Olof Magnusson, X Svea, L FrimS • Fil kand Per G Olson, X Svea, fFDM S:t E, fAChU Angående utnämning av Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden: Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2020 utnämnt • Professor Göran Karlsson, R&K, SMS till ny Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden.

20

Stipendieutdelning

Musikstipendieutdelning i Malmö I år, för första gången genom ett samarbete mellan SJL Nordiska Första Jubelfonden och Musikhögskolan i Malmö, fick tre stipendiater från högskolan mottaga stipendier från fonden. Fonden bestämde att man sökte unga stipendiater inom ”modern” musik.

Text & Bild: Per Erichs Deras musik är egenproducerad och med texter som har en djup mognad och stämde till eftertanke. Dessutom med en spelglädje som var svårt att ta miste på.

Som frimurare var det lätt att känna igen sig i deras musik.

Alice Hernqvist och jazzgruppen Post-SunVision.

V

i var ett 40 tal bröder och andra intresserade som med stor förväntan samlades i logehuset på Isak Slaktaregatan i Malmö den 5 december 2019. Dagen började med en visning av logehuset för intresserade. Framför allt var detta intressant för våra stipendiemottagare med respektive. Klockan 12 samlades hela sällskapet i vår festsal för en presentation av stipendiemottagarna.

Alice Hernqvist piano och jazzgruppen Post-Sun-Vision.

Motivering: Pianisten och kompositören Alice Hernqvist tilldelas tillsammans med jazzgruppen Post-Sun-Vision stipendiet. I Post-Sun-Vision framför Alice Hernqvists originalkompositioner skrivna och bearbetade av medlemmarna själva. Det musikaliska resultatet är ett nyskapande och progressivt sound präglat av medlemmarnas lyhördhet och kommunikation i musiken. Med rötterna i jazzmusiken och med influenser från flera andra musikstilar och genrer skapar Post-Sun-Vision ett unikt musikaliskt uttryck som både utmanar och samtidigt visar vördnad för lyssnaren.

Jazz- och improvisationsmusiken behöver nya, unga, starka och engagerade personligheter som kan axla uppgiften och

Lucie Niemelä vid pianot underhöll med Terese Fredenvall.

ansvaret att driva musikstilen framåt och utveckla den vidare. Alice Hernqvist med gruppen Post-Sun-Vision är ett lysande exempel på att denna process inte stannat av. Alice Hernqvist går på Musiker-Jazz/ Improvisation åk3 på Musikhögskolan i Malmö.

Terese Fredenvall och Lucie Niemelä.

Motivering: Stipendiet tilldelas två studenter som med musikskapande som pedagogiskt verktyg brinner för att som framtida musiklärare göra verklig skillnad för barn och unga. De representerar ett nytänkande inom singersongwriting och låtskrivande, med ett konstnärskap som rör sig fritt över genregränser. De visar en mognad och eftertänksamhet i såväl textarbete som konstnärligt uttryck.

Djup mognad En lätt lunch serverades och därefter spelade stipendiaterna sin egen musik för oss.

Vad som slog mig och troligen de flesta närvarande var vilken kraft och spelglädje som vi fick lyssna på. Lucie Niemelä spelar piano och inledde musikstunden och spelade sedan ihop med Terese Fredenvall två melodier. Terese avslutade deras del av musikstunden.

21

En rundvisning Alice Hernqvist på piano och jazzgruppen Post-Sun-Vision tog sedan vid med härlig jazz-influerad musik. Musik som berör och låter lyssnaren sjunka in i musiken på ett fint sätt.

Post-Sun-Vision och Alice Hernqvist avslutade sedan utdelningen i logehuset i Malmö.

Vi som var med uppskattade deras framträdande och fascinerades av deras spelglädje och konsthantverk. Avslutningen på dagen blev en rundvisning av Musikhögskolan i Malmö. Som gammal Malmöbo blev jag glatt överaskad av hur stor verksamheten verkligen är i Malmö.

Musikhögskolan i Malmö tillhör den Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet som är Skandinaviens största enhet för högre utbildning och forskning inom konst och musik. Musikhögskolan i Malmö har idag cirka 800 studenter – de flesta inom de fleråriga programutbildningarna på kandidat- och masterprogrammen för blivande musiker, kompositörer och kyrkomusiker eller på musiklärarutbildningen.

Vid Musikhögskolan finns också forskarutbildning inom musikpedagogik och konstnärlig forskning i musik. Vi som var med under dagen hoppas att Jubelfonden kommer tillbaka till Malmö nästa år igen. X

SJL Nordiska Första Jubelfonden, del av avkastningen från SJL Nordiska Första Jubelfonden skall användas till att genom utdelning av stipendier eller på annat sätt främja utbildning efter den obligatoriska skolan av behövande barn och ungdomar med goda anlag för vetenskap, konst eller slöjd.

Caritas

Julkorgar i Malmö S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus samverkar med Malmö Stad Socialförvaltning Öster i en verksamhet som vi kallar Julkorgen. Ungefär 100 familjer – i praktiken ensamstående mödrar med barn som är mellan 0 och 6 år gamla, de allra mest utsatta bland Malmös många utsatta, marginaliserade splittrade familjer – som är inskrivna på familjecentraler i östra Malmö får varsin julkorg med mat och julklappar till barnen.

Text: NILS HYLLIENMARK

A

rbetet med julkorgarna drivs och organiseras av Acaciebröderna, logens verksamhet för och av Johannesbröderna i S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus.

I år har verksamheten utvidgats genom engagemang från Lekia och Ica Malmborgs. Många av bröderna har också engagerat givare på sina arbetsplatser, förutom att många enskilda bröder har skänkt extra donationer till Julkorgen. Ungefär hälften av kostnaden kommer från Caritas i Malmö Frimurarsamhälle och logens egna fonder.

Behövande familjer I år samlades ett antal Acaciebröder hemma hos Momcilo Pavlovic i Bunkeflo för att slå in julklapparna. Veckan innan julavslutningen på familjecentralen kompletterades korgarna med livsmedel för att genom deras och genom deras personal överlämnas till de behövande familjerna.

Jonathan Grahndin har tagit bilderna.

Det är Göran Brändemar, Steven Thursfield, Simon Berg, Alexander Ramsay (inflyttad broder från Los Angeles som vi hoppas snart blir medlem i logen), Martin Baggio Bach och Momcilo Pavlovic som ses in action.

Frimureriskt viktigt Acaciebröderna och S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus är stolta och glada över samarbetet med de professionella medarbetarna på Socialförvaltningen. Att få skänka en strimma av ljus till familjer i nöd i vår närhet är stort och frimureriskt viktigt. X

Acaciabröderna i full färd med att packa julkorgar.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

H AR DU TILLGÅNG TILL OR DENS INFOR M ATIONSM ATER I A L? Under hösten 2018 lanserade Orden ett helt nytt informationsmaterial i form av broschyr, folder och PowerPointpresentation. Detta material riktar sig dels till potentiella medlemmar, dels till en intresserad allmänhet.

Folder och broschyr finns hos fördelningskanslierna.

Informationsdirektoriet kommer att låta trycka upp nya upplagor på löpande basis.

PowerPointpresentationen finns på Ordens hemsida och är tillgänglig när du loggat in.

22

Sala-bröderna firar 135 år med en sammankomst på 155-metersnivån i Sala Silvergruva!

Lördagen den 25 april kl. 16.00 är det jubileumssammankomst i grad I i den uppvärmda Viktoriasalen. Föredragshållare är OP Magnus Åkerman.

Medan du murar kan din partner ta del av ”kulturnatta” i Sala.

På kvällen är det gemensam jubileumsmåltid i Folkets Hus. Anmälan till sammankomsten sker genom att betala in nedanstående belopp till föreningens bankgiro senast den 1 april.

I samband med att du betalar in avgiften meddelar du din e-postadress så att vi kan bekräfta ditt deltagande.

Din anmälan är bindande.

Hissavgift till sammankomst i Sala Silvergruva 100 kr.

Jubileumsmåltid inklusive vin kostar 450 kr per kuvert.

Föreningens bankgiro: 5069-2631.

Klädsel: Svart kostym.

Välkommen till en kulturnatt i Sala!

Göran Fransson O i Sala Frimurarebröder sala.frimurarebroder@frimurarorden.se

23

Recension

1794 – En fortsättning men ändå inte Nu är den här. Del två av trilogin. Den här gången får vi med hjälp av Niklas Natt och Dags penna bland annat följa med till svenskkolonin ön Saint-Barthélemy i Västindien Text: Ulf Hjelting

Niklas Natt och Dag har åstadkommit en värdig uppföljare till succén med 1793.

N

iklas Natt och Dags debutroman 1793 kan inte beskrivas på annat sätt än som en fullkomlig succé. I den romanen beskrivs Sverige så skitigt och eländigt som det troligtvis var år 1793. Handlingen kretsade kring att ett lik påträffas i Fatburen och en utredning påbörjats för att hitta mördaren.

(Fatburen var en liten sjö/gyttjepöl/ avfallstipp som fanns på Södermalm i Stockholm fram till att den fylldes igen på 1850-talet. Idag lever namnet kvar i form av Fatbursgatan.)

I uppföljaren 1794 har den första bokens huvudrollsinnehavare avlidit i den lungsot han hostade sig igenom under debutromanen. Här får vi i stället följa lillebror och berättelsen är snarare en form av retrospektion över vad som hänt i den svenska kolonin på ön Saint-Barthélemy i Västindien. Sverige står utan kung efter Ankarströms muskötskott mot Gustav III och landet styrs nu under en förmyndarregering ledd av den minst sagt lynnige friherren Gustav Adolf Reuterholm som inlett detta år med att bannlysa alla ty-

ger med kulörta färger. Resultat – alla går klädda i grått. Diktator? Det finns historiker som hävdar det…

Saint-Barthélemy Det här gör att 1794 faktiskt tangerar en del av berättelserna i Jan Mårtenssons böcker Guldmakaren och Häxmästaren som handlade om Johan Sebastian Homans äventyr på Saint-Barthélemy efter att han, oskyldigt, blivit dömd för samverkan till mordet på Gustav III och placerad på ön som straffånge.

Niklas Natt och Dag lyfter i 1794 fram en inte allt för smickrande sida av den svenska historien beträffande slavhandeln från Afrika som till större delen sköttes via huvudstaden Gustavias hamn och Svenska Västindiska Kompaniet. Det här är en av de mer nattsvarta händelserna i svensk historia och slavarna togs huvudsakligen från Angola och Afrikas västkust.

1794 är indelad i fyra delar där den inledande delen berör den forna kolonin, men denna roman innehåller även ett mord som ska lösas.

24

Doftande beskrivning Precis som i 1793 doftar beskrivningen av 1700-talet avföring, bristande hygien och av slavar som piskas ihjäl. Det är rått, blodigt och minst lika spännande som debutromanen. Tankarna går stundtals till ­Patrick Süskinds Parfymen: en mördarens historia som beskrev 1700-talets slum i Paris För den som läst 1793 är det nästan självskrivet att även fortsätta med 1794.

Niklas Natt och Dag använder även här språket som palett när han gör sina detaljerade och närmast närgångna beskrivningar av en tid som inte längre finns.

Detta är även romanens stora behållning, för hur man än så gärna vill lägga ifrån sig boken, så går det nästan inte. Nyfikenheten på nästa sidans innehåll gör att man fortsätter och fortsätter och fortsätter…

Detta är alltså del nummer två i en trilogi.

Del ett kom 2017. Del två vintern 2019. Med den takten borde del tre finnas nytryckt och färdig att läsas någon gång under senare delen av 2021. X

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.199;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 25

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Historia

Frimureri bland järnkors och skyttegravar Åren 1914–1918 utkämpades det första av 1900-talets två blodiga världskrig. Frimurare tjänstgjorde under dessa år i såväl Ententens som Centralmakternas stridsmakter. Bland många av de tyska frimurarna i uniform grundades krigstida loger som är mer kända som fältloger. Historien om dessa är idag sällan uppmärksammad och de har ofta fått stå i skuggan för historier om brittiska och amerikanska frimurare i samma konflikt.

Text: Max Thimmig

Ä

nda sedan 1700-talet har militärer varit frimurare. Många av dessa har även tjänstgjort i krig som frimurare och i många krig har krigstida fältloger grundats. Under 1740-talet grundades de första franska fältlogerna och det grundades fältloger under det amerikanska frihetskriget 1775–1783. Även i Tyskland uppstod tidigt militära fältloger; den första preussiska fältlogen kom med de svenska styrkorna i Sjuårskriget 1756– 1763 och i Bayern uppstod den första fältlogen i samband med det bayerska tronföljdskriget. Det förekom många fältloger under det amerikanska inbördeskriget. Även under 1900-talet förekom fältloger, inte minst under första världskriget. De tyska fältlogerna under åren 1914–1918 har en väldigt intressant historia som dock ofta har glömts i historieskrivningen utanför Tyskland.

Hänförda av kriget… ”Vi hade kommit från föreläsningssalar, skolbänkar och fabrikernas arbetsbänkar, och under de korta veckorna av träningen hade vi blivit hopklistrade till en stor, entusiastisk trupp. Vi hade vuxit upp i en ålder av säkerhet och vi delade därför en längtan efter fara, efter att få uppleva det extraordinära. Vi blev hänförda av kriget.”. På detta sätt beskrev Ernst Jünger i boken I stålstormen (1920) den känsla av eufori som förekom bland de män som drog ut i det första världskriget. För de som tjänstgjorde som soldater och officerare i den tyska hären besannades också illusionerna av äventyr till en början. Den tyska hären marscherade genom Belgien och trängde djupt in i Frankrike. I öst besegrades ryssarna i det stora slaget vid Tannenberg 1914.

Tyska bröder i fältlogen Zum aufgehenden Licht an der Somme i Saint-Quentin i Frankrike 1916. Även i krigets mörker fanns det små strålar av frimureriskt ljus.

Den tyska strategin var att besegra Ryssland först för att därefter besegra Frankrike. Av denna anledning valde chefen för den tyska generalstaben, Erich von Falkenhayn, att låta arméerna i väster inta fasta ställningar på västfronten i väntan på att östfronten skulle vara i Centralmakternas händer. Resultatet blev ett krig olikt något som världen tidigare skådat. Det stod snart klart att den snabba seger som alla sidor hade siktat in sig på skulle utebli.

Loger i fältgrått En armé består inte bara av stridande skyttesoldater och detta var även sant i den tyska hären modell 1914. Soldater och of26

ficerare fanns i alla möjliga funktioner; i staber, i trossen, som kockar och ordonnanser. Soldaterna tjänstgjorde i artilleriet, infanteriet, kavalleriet, den kejserliga flottan och det nybildade flygvapnet. Ett stort antal av dessa var även frimurarbröder som kände en längtan efter den konungsliga konsten som avbrott i vardagen som delvis kantades av ständig död och förstörelse, delvis av tjänstgöringens monotona tristess.

Den första tyska fältlogen under första världskriget grundades i Liége i Belgien av bayerska officerare redan i januari 1915 och hade det för ändamålet passande namnet Zum eisernen Kreuz (sv. Till järnkorset). Snart började dessa fältloger dyka

Historia upp som svampar ur jorden överallt där den tyska krigsmakten befann sig. Fältlogerna grundades på platser som Bukarest, Chauny och Saint-Quentin i Frankrike, Antwerpen och Bryssel i Belgien och Kattowitz i Polen (dagens Katowice). Det fanns till och med en tysk fältloge i Istanbul. Fältlogerna var ambulerande och hade ingen fast plats annat än att de uppehöll sig på en viss ort.

Frimurerisk verksamhet Målet med fältlogerna var att bedriva frimurerisk verksamhet samt att utöva ett intimt broderligt frimureriskt tankeutbyte under det pågående kriget och långt hemifrån. Det var med andra ord en kompensation för logen hemma i Tyskland. De låg aldrig vid själva fronten eftersom något sådant inte var möjligt, fältlogerna låg alltid bakom fronten. Soldaterna som låg i skyttegravarna vid fronten gjorde sällan det konstant utan roterade bort från fronten efter ett tag. Bakom fronten fick soldaterna vila upp sig i lugnare områden. Trots detta hände det dock att bröder träffades vid fronten och hade små frimureriska högtidsstunder i lugnare områden eller skogar. Döden var en omedelbar följeslagare till kriget och detta präglade även fältlogerna som hade för vana att hålla särskilda sorgloger för att minnas de bröder som stupat i strid. Dessa genomfördes inte sällan i närheten av den stupade broderns grav.

Belgiska bröder Fältlogerna hade en hel del utbyte med varandra och med loger runtom i Tyskland. På så vis tog de även emot en strid ström av alla möjliga sorters gäster. Dessa gästande bröder hade både civil och militär bakgrund och kom inte enbart från Tyskland. Fältlogerna i Belgien fick ibland besök av belgiska bröder och det hände att de i Frankrike fick besök av franska bröder. Dessutom fick de tyska fältlogerna besök av bröder från de övriga Centralmakterna. Fältlogerna på östfronten fick däremot inte lika mycket besök av bröder från platser som hörde till det ryska kejsardömet. Anledningen till detta var att frimureriet i tsarernas Ryssland var förbjudet sedan 1822. Det förekom att de frimureriska fältlogerna kritiserades och baktalades, inte minst skrevs det med förskräckelse i tidningarna om de utländska bröder som kommit på besök, inte minst i Belgien och Frankrike.

Krigsfångeloge bland tyska soldater Det förekom att loger grundades i krigsfångeläger, så även bland tyska krigsfångar i Frankrike. En av dessa var logen In Ketten zum Licht (sv. I kedjor till ljuset) som grundades i januari 1918. De frimureriska verktygen till logen hade tillverkats av en turkisk och en ungersk snickare. Som logelokal använde sig bröderna av köket i fånglägrets musikbarack och som rekvisita använde man sig bland annat av löstagbara väggelement. Även om det fanns en ömsesidig vilja att ansluta logen till Stora Landslogen i Tyskland ville bröder-

Gradprydnad från den tyska fältlogen Zum Eisernen Kreuz.

na inte riskera att deras korrespondens skulle råka i händerna på den franska brevcensuren.

I november 1918 kom den tyska arméns sammanbrott på västfronten. Kriget var förlorat och fältlogerna lade för evigt ned sina verktyg. Dock gav de ringar på vattnet och många av de gamla frontveteranerna samlades vid olika återföreningar under mellankrigstiden. Det kejserliga Tyskland förlorade 1,8 miljoner soldater i stupade under första världskriget och landet kastades in i en orolig mellankrigstid.

Nazistisk hets mot fältlogerna Mellankrigstiden blev en orolig tid i Tyskland. Bitterheten över att ha förlorat kriget, Versaillesfredens hårda villkor och svåra ekonomiska tider ledde till ett utbrett missnöje och till politisk extremism på båda sidor av det politiska spektrumet.

De högerextrema i Weimarrepublikens Tyskland började propagera att landet inte hade blivit besegrade på slagfältet utan blivit huggna i ryggen av de socialdemokratiska politikerna och judarna på hemmaplan. Även frimurarna blev måltavla för den nazistiska agitationen.

Sådana åsikter delades inte bara av nazisterna utan även av andra högerextrema grupper. En av de som hetsade mest mot frimurarna var generalen Erich Ludendorff, som varit en av de ledande militärerna under första världskriget. Ludendorff

SKULL SKULL & & BONES BONES

TRE TRE KRONOR KRONOR

Ø Ø19mm 19mm Silverpläterad Silverpläteradmässing mässing

Ø Ø22mm 22mm Guldpläterad Guldpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMSB17 FMSB17 www.1664.se www.1664.se kundsupport@1664.se kundsupport@1664.se 070-245 070-24529 2931 31 Västra VästraStrandgatan Strandgatan1, 1,442 44230 30 KUNGÄLV KUNGÄLV

27

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMTK17 FMTK17 16-64 16-64IMPORT IMPORTAB AB Vi Visäljer säljerklockor, klockor,slipsar, slipsar, manschettknappar, manschettknappar,pennor pennoroch och liknande liknandeherr herraccessoarer accessoarer

hade själv haft ett avgörande inflytande på Tysklands krigspolitik 1916–1918 och ville sannolikt avhända sig sitt eget ansvar för det inträffade genom att skylla på frimurarna. Ludendorff blev under mellankrigstiden en uttalad högerextremist som hade nära band till Hitler och nazistpartiet, inte minst genom hans inblandning i ölkällarkuppen i München 1923. Ludendorff gav bland annat ut en egenförfattad skrift som hette ”Förintelsen av frimureriet genom avslöjandet av deras hemligheter”. Tillsammans med sin fru Mathilde bedrev han en propagandaoffensiv mot vad de kallade ”överstatliga makter” beståendes av judar, jesuiter och frimurare som enligt deras uppfattning bildade ett ”internationellt maktnätverk”. Ludendorffs propaganda påverkade även nazisternas hetsande.

I det fördolda En av nazistpartiets chefsideologer, Alfred Rosenberg, skrev böcker om frimureriets förbrytelser. Enligt Rosenbergs mening hade judar, jesuiter och andra tyska kristna gått samman i en ”judiskfrimurerisk sammansvärjning” för att underminera det han kallade ”de självständiga folkens existens” och på så sätt gav Rosenberg frimurarna skulden för första världskrigets utbrott. Även fältlogernas verksamhet blev ämne för nazistisk propaganda, bland annat genom boken ”Fältlogernas högförräderi under världskriget” som skrevs av nazisten Friedrich Hasselbacher 1935.

Hitler däremot såg inte frimurarna som ett lika stort hot som Rosenberg och Ludendorff. I Mein Kampf omnämner Hitler frimurarna på enbart nio ställen. Hitlers syn på frimurarna var den att de var ett verktyg för vad han kallade ”den internationella världsjudendomen” som försökte styra världen i det fördolda. I samband med ett tal i den tyska riksdagen 1933 sade Göring att ”i det nationalsocialistiska Tyskland finns det inget utrymme för frimureri”. När nazisterna hade makten från 1933 och framåt genomfördes en process som kallades ”Gleichschaltung” (sv. Likriktning) i syfte att jämställa hela det tyska samhället. Alla icke-nazistiska organisationer förbjöds eller fick ultimatumet att inkorporeras i nazistiska organisationer.

Detta gällde allt från scoutkårer, studentkårer till den tyska pressen. De tyska frimurarlogerna förbjöds, deras medlemmar avskedades från sina offentliga uppdrag

Krigets grymma vardag. Tyska soldater går till anfall. 1,8 miljoner tyska soldater stupade mellan 1914 och 1918, många av dem frimurare.

och tjänster och otaliga bröder skickades i koncentrationsläger där de tvingades bära en röd triangel på sina fångkläder. Av de 80 000 frimurare som fanns i Tyskland före 1933 överlevde bara 8000 nazisterna och andra världskriget. Återuppståndelse ur ruinerna De frimurare som överlevde kriget och koncentrationslägren kom att bygga upp

28

det livskraftiga tyska frimureri som vi i den Svenska Frimurare Orden har ett stort utbyte med. Traditionen med de ambulerande tyska militära fältlogerna lever vidare än idag och så sent som 2016 grundades fält- och militärlogen Albrecht Ritter Mertz von Quirnheim i Augsburg, döpt efter den tyske motståndsmannen och officeren som avrättades efter attentatet mot Hitler den 20 juli 1944. X

Recension

Alkemi – Det gudomliga verket av Katarina Falkenberg och Tommy Westlund Text & Bild: Stephan Lindeblad

V

arifrån kommer frimureriet? Det är en fråga som följt mig på min tioåriga vandring. Egentligen är det en fråga som funnits hos mig ännu längre, ända sedan jag i mycket unga år började bli nyfiken på den orden min far talade så gott om. I OAL kan vi läsa att ”Frimurarorden har sitt upphov i ett gille och samfund som är instiftat till Guds, den Allra Högstes, ära.” Läser vi i etablerade historiekällor förstår vi att detta gille var ett byggarskrå för stenhuggare och arkitekter som bevarade kunskapen om de gotiska katedralernas uppförande. Men OAL fortsätter med att förklarar att ”Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den Omslaget till Alkemi – Det gudomliga verket. ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten … för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste deTre huvudrubriker len av sitt väsen till en närmare förening Det mest allomfattande och kanske också med sitt första upphov”. Denna portalpamest lättillgängliga som skrivits på svenska ragraf förstås lättare ur de mytiska histoom alkemi utgavs förra året av vår broder rieskrivningarna än ur de akademiska. En Tommy Westlund och Katarina Falkenförsta sådan mytisk historieskrivning gavs berg. De har båda vigt sina liv åt att förstå redan i Andersons Constitutions år 1723. den konungsliga konsten och att underDäri kan vi följa frimureriets utveckling visa i dess utövande. I ”Alkemi – det guända från Adam, via det gamla Egypten, domliga verket” har de försökt att samla kung Salomon, antikens Rom och det tihela sitt kunnande i ämnet. Det är en av diga Storbritannien. Det är en svindlande naturliga skäl omfångsrik och också otroläsning med ett centralt begrepp som dess ligt vackert illustrerad bok. Dispositioröda tråd: Den Konungsliga Konsten! nen följer tre huvudrubriker: Historik, Filosofi och Praktik. I den första delen Den konungsliga konsten får vi ta avstamp i alkemins ursprung, i Begreppet den konungsliga konsten är fliAl Chem som betyder det svarta landet, tigt använt för att beskriva även vårt moalltså Egypten. derna frimureri men begreppet är mycket äldre än vår orden. Ars Royal var vad Tydlig rubriksättning de invigda kallade det alkemiska arbetet.

Den andra delen utgör bokens kärna.

Med de invigda menas här alltså inte de Här ges undervisning i alkemins alla så kallade puffarna som i sina laborationer viktigaste tankar och begrepp. Boken är inte såg andra syften än att berika sig som språkligt välskriven men också finurligt guldmakare. För de sanna alkemisterna uppbyggd så att både den helt oinvigde syftade alkemin och det stora arbetet istäloch den mycket kunnige får behållning let till att försöka ”upplyfta den ädlaste deav läsningen. Åtskilliga stycken är sådana len av sitt väsen till en närmare förening jag kommer att vilja återkomma till frammed sitt första upphov”. över. Med tydlig rubriksättning och av29

gränsning blir denna del också utmärkt som referenslitteratur och uppslagsverk.

Boken avslutas med en del rubricerad Praktik. I denna finner vi en mängd meditationer och övningar som bygger vidare på det som förklaras och beskrivs i bokens tidigare delar. Med dessa övningar kan läsaren alltså få uppleva alkemi i sitt inre laboratorium och omvandla en teoretisk kunskap till upplevd förståelse. Denna del beskriver också själva den alkemiska transformationsprocessens olika stadier i detalj. Häri ligger författarnas tveklöst viktigaste bidrag.

Bokens grundstenar Det alkemiska system som utgör en av bokens grundstenar är det system som hertig Carl med flera formulerade och som många frimurare kan känna igen. På detta sätt kan boken bidra till en djupare förståelse av den frimureriska kunskapen.

Vad är det då boken lär oss om alkemi?

Tillåt mig att låna författarnas egna ord ur bokens introduktion: ”Genom att skåda inåt söker alkemisten öppna naturens många förborgade hemligheter. Det är en natur som lever och ständigt förändras och som utgör en integrerad del av skapelsen. Genom denna natur kan människan rena sitt medvetande och nå kännedom om det gudomliga. Naturen, hävdar alkemisterna, kan uppbringa det mest heliga läkemedlet som läker alla kroppens, själens och andens sjukdomar. Med gudomligt bistånd kan naturen frambringa en filosofisk sten som transmuterar oädla metaller till guld och förenar människan med gudomen”.

Nyckeln till arbetet uttalas: Ora, lege, lege, lege, relege labora et invenies!

Be, läs, läs, läs, läs igen, arbeta och du skall finna! X

Recension

Mehdi Dehbi i rollen som den märklige mannen som inte vill kalla sig för Messiah.

Ny tankeväckande tv-serie Vad skulle hända i vår allt mer sekulariserade värld om det en dag uppenbarade sig en person som visade alla tecken på att han var den Messiah alla väntat på och som står beskriven i Bibeln?

Om detta handlar tv-serien Messiah som nu kan ses med första säsongen på Netflix.

Text: Ulf Hjelting

Plattform: Netflix Titel: Messiah Regi och manus: Michael Petroni.

I rollerna: Michelle Monagahan, Mehdi Dehbi, John Ortiz, Beau Bridges

N

är CIA-agenten Eva Geller (Michelle Monaghan) börjar undersöka bakgrunden till den man som skapat en ny andlig rörelse och därmed rört om ordentligt i den politiska grytan i Mellanöstern – ja, då blir hon allt mer frågande till vem han egentligen är.

Han som ena dagen dyker upp på gränsen till Israel med en stor grupp flyktingar från kriget i Syrien och som nästa dag tar hand om nödställda efter en orkan i New Mexico som enbart lämnat kvar kyrkan intakt och närmast orörd i den stad som drabbats hårdats.

Vem är han? Varför vägrar han att säga

sitt namn? Hur och varför dyker han upp i olika delar av världen? Det här är bara några av de frågeställningar CIA-agenten och hennes medhjälpare ställer sig.

När han dessutom ställs inför rätta för olaglig immigration till USA kommer han i allas blickfång och även i ett politiskt fokus som kanske inte riktigt var meningen.

Eller är allt en noga uträknad plan för något helt annat? Äntligen! Äntligen en tv-serie som innehåller en stor dos intelligent och tankeväckande dialog och som inte bara visar våld och explosioner ur arton bildvinklar.

Netflix själva kallar detta för: ”En fiktiv historia som inte bygger på några verkliga händelser”. Messiah är med andra ord en tv-serie som verkligen sticker ut och som bjuder på något helt annorlunda. Detta gör den även tänkvärd och frågan i varje 30

fall jag ställde mig både en och två gånger under de tio avsnitten av första säsongen var – vad skulle hända om detta hände i verkligheten? Hur skulle en sådan här person tas emot och behandlas? Skulle han rent av förklaras sinnessjuk och sättas under behandling bakom lås och bom? Eller skulle någon illasinnad säkerhetspolis så att säga belöna honom med en välriktad krypskyttskula?

Frågorna är många inför denna tankeväckande tv-serie. Här finns inslag av teologi, filosofi och psykologi, men även hur vi påverkas av mediers inflytande och hur vi mer eller mindre manipuleras av och i sociala medier. Messiah är en mycket sevärd tv-serie för alla som vill ha ut något mer av sitt tv-tittande än bara förströelse för stunden.

En säsong två är utlovad och som även snart har premiär på Netflix. X

Debatt

Barabbas som han avbildas 1910 i boken The Bible and its Story.

Fanns Barabbas?

Text: Gunnar Syréhn

N

yligen läste jag en intressant artikel i vår tidskrift av en framstående historiker som med övertygande argument visade att Jesus varit en historisk person. Redan ateisten Hjalmar Söderberg visade detsamma i polemik mot bland andra Georg Brandes och mot samtidens mytologiska skola som hävdade att Jesus enbart varit en mytisk figur.

Däremot är det ytterst tveksamt om

Barabbas har funnits. Förre ärkebiskopen K G Hammar har till och med kallat honom en sagofigur. Sant är att namnet Barabbas på arameiska betyder ”son till en far” eller ”fadersonen”, en beteckning som ju också är knuten till Jesus, och som sannolikt var vanlig på Jesu tid.

Hur har då traditionen med frigivandet av en fånge vid namn Barabbas uppkommit? Kanske frigavs en medfånge till Jesus.

Band 1 : Medeltid och Vasatid

Och kanske behövdes inte mer för att de kristustroende i traditionen skulle tolka detta ur ett antijudiskt perspektiv, medan i själva verket judarna i detta scenario förgäves hade ropat ”Frige Jesus Faderssonen!”.

Snart låg därför ansvaret för mordet på Jesus på det judiska folket. Vad detta har kommit att betyda och betyder för antisemitismen kan knappast överskattas. X

Riddarhusets vapensköldar En heraldisk resa genom svensk historia i ett bokverk om tre band Riddarhuset har tagit fram ett magnifikt heraldiskt bokverk i tre band om de 2 331 berömda vapenplåtarna i Riddarhussalen. För första gången åskådliggörs samlingen och varje sköld får sin egen berättelse.

Band 3 : Frihetstid till 1900-tal

Banden är rikt illustrerade med nytagna bilder av den prisbelönte fotografen Gabriel Hildebrand och till varje vapensköld finns en förklarande text av författaren och heraldikern Magnus Bäckmark. Böckerna innehåller även fördjupande och intresseväckande artiklar av specialister inom adel och heraldik. Ett oumbärligt referensverk för såväl den allmänt släkt- och historieintresserade som den heraldiska kännaren.

Beställ på riddarhuset.se / butik

Band 2 : Karolinsk tid

annons.indd 1

31

2020-01-20 11:47:27

Historia

Frimuraren för 70 år sedan

Tecknat Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i nästan varje nummer ända sedan han blev

Meddelanden från Svenska Frimurare Orden Årg. 22 Februari 1950 Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson J. Hvinden Haug 70 år.

Den Norska Frimurare Ordens Stormästare, generalmajor Jacob Hvinden Haug fyllde den 14 januari 70 år.

General Hvinden Haug är artilleriofficer och var senast chef för 2:dra divisionens vittomfattande distrikt. Sedan 1945, då han tog avsked från sin militära befattning, ägnar sig general Hvinden Haug helt åt sitt ämbete som högste styresman över Norska Frimurareorden. Han är – skriver Aftenposten i sin födelsedagsnotis – en ovanligt intelligent och duktig man, ”som med stor duglighet skött många värv”.

Noterat S:t Johanneslogen Oscar firar 200 år Lördagen den 25 april 2020 firar S:t Johanneslogen Oscar, Halmstad, 200 år.

S:t Andreaslogen Carl Johan firar 200 år S:t Andreaslogen Carl Johan, Karlskrona, fyller 200 år och av denna anledning är året är fyllt av aktiviteter; 9 maj Jubileumsdag och bankett, 16-18 oktober Eckleff Seminarium, 23 november Högtidsdag. Östgöta Provinsialloge, Linköping Genomför seminarium mm Jubileum 200 år den 9 maj.

Beslut om ny OM i Forskningslogen CFE Ordens Stormästare Christer Persson har beslutat att till ny ordförande mästare i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) utse Magnus Åkerman, R&K. Installationen planeras ske den 12 september 2020 i Uppsala.

Stormästarens prokurator Ingmar Börjesson, som är provinsialmästare för Forskningslogen, genomförde den 7 februari det föreskrivna samrådet med logens ämbetsmän.

”Gå mot ljuset... i ljuset... med ljuset.”

32

kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss M A K A R

S V I B V E L B I U R S O P S A T T S K A S N A G R R E L E N Ö P S P

FÅR OFTA FUKTSKADOR

ERSÄTTER LEDIG GÅ PÅ LINA

ALSTER

PASSERA KORROSION

FÖRSTÄRKER GAMMALT

ANVÄNDE ÄLDRE TYPER

S N Ä T Ä T A R M E

KASTAR I SJÖN DELTA

PRASSLADE FÖRR

EFTERKOMMANDE

ULL

SÄLLAN SEDD

PÅÖKT

S P R I T S A R

Ö O R T F V A R A A A G L I N G S K O T I R E L N

TILLTAL STÄDSTÄLLE BOKPLATS LUGN PÅ ÄR NÄRA ETT SÄTT FÖRESTÅENDE I

LÄGGER GRÄDDE PÅ TÅRTAN

ÄGGRUND

3

SÅNGFÅGEL

KALL DRYCK

SJUOR OCH ÅTTOR

MÄRKS VISSA LASTER

KVINNA I DUBBELNAMN

5

N I

LIGGER PÅ LÄGRE NIVÅ

D A L

KLÄMDE

A

TÄTTING

SÄTTS EN DEL PÅ PLATS PÅ

HÅLLA LÅDA

4

BÅTFARA

FATTNING

7

GÖR INHOPP VID AVHOPP

VASSBÅT HAR MAN FORDRAN TILL

8

Regalieväska, läder

STINKA

ONATURLIG

TORKADE SKÖRDEN

MITT I VITKÅL

STOFT

SNURRIGA

RÖR RÖR

PILFODRALET

HOPPA

PÅ DEN SMALA VÄGEN

SÖVNING

STYRKA BRUTEN TALANDE RÖRELSE

KRAFT

ÄR SOM EN PLÄTT

SEPARAT

JÄRNSTÅNG

SPRIDD ETT ORD FÖR EN

DEN RESER ARG HUND

GER SKUGGTID

DEN ÄR TILL HJÄLP FÖR CIRKLAR

STICKA

SNITTAR

BRÄNNANDE

ENAGERAR SIG I SAMHÄLLET

G S N D S L O T T A R I E R A R L A N S E R A K G R E V A K U T A B S I L A R A R A G G E N L U R O S A R I A D E Y G S B O R D R E N V A A R K O S M O R K M A G G M U N K V E R T I O S E K T O R E T T A R N

ÄR ÄKTA VARA PÅ VÄG

2

Storintendentens expedition

DELAS IN I KLASSER

BUD PÅ TAVLA

6

Regalieportfölj, läder

OMRÅDE

1

BOKRIDDARE

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Gunvor Vidjeskog, Göran Holmstrand och Kjell Håkansson som angett rätt lösning: Partitur.

De tre kan se fram emot en trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

33

OHP:s Reflexioner

Var Carl von Linné frimurare?

Text: Johnny Hagberg, OHP

C

arl von Linné (1707-1778) brukar betraktas som en av Sveriges främsta vetenskapsmän. Han var mångsidig och ägnade sig bland annat åt botanik, medicin och zoologi.

Han lade framförallt grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den systematik som grupperar växter och djur. Mycket av det Linné gjorde på 1700-talet är fortfarande idag grunden inom denna vetenskap. När Linné i sitt berömda verk Systema naturæ från 1735, som första varelse i ”Djurriket”, regnum animale, nämner människan, tillfogar han istället för en beskrivning orden ”nosce te ipsum” – känn dig själv.

Att känna sig själv är kanske det viktigaste i att vara människa, men också en del av svaret på frågan: vad är en människa? Detta är också en grundtanke i frimureriet.

Linnés tankar ligger nära frimureriet. Han stod för en fysikoteologi som hävdar att allt hänger samman i skapelsen, och att allt har sin grund i en Skapare – en Gud, ett högsta väsen, en arkitekt som mätt ut och format tillvaron och gett den dess grundläggande naturlagar.

Denna utgångspunkt var inte främmande för de första svenska frimurarna. Samma år som Linné publicerade sin Systema naturæ genomfördes den första receptionen i Sverige. Tron på en Skapare är också en av hörnstenarna i dagens frimureri. Men vi stannar inte där.

En människa känner sig själv!

Svenska Frimurare Orden vill fördjupa människor i livets hemlighet. Grunden är att erkänna en gudomlig skapare. Men det handlar också om hur vi människor ser på oss själva. Att kunna utvecklas som den man är, att kunna upptäcka djupet av Skaparen och skapelsen – i sig själv, det är att bli medveten om vem och vad man är som människa.

Orden vill hjälpa oss till personlig utveckling. Det betyder att man får redskap

framträder i ett förhållande till Gud, till medmänniskor och till mitt eget inre.

Att lära känna sig själv är att också lära känna andra, att leva i gemenskap.

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

i att känna sig själv. Vem är jag? Vilken är min plats i tillvaron? Vad betyder det att jag är satt i ett sammanhang med andra människor? I samtiden talas mycket om självförverkligande, men då handlar det ofta om vad jag vill göra, vad jag känner, och det utgår från individen. Vår Orden vet att vi är individer, men också att vi ingår i ett eller flera sammanhang, att vi hör samman med vår Skapare och med andra människor. Det är bara när vi tar hänsyn till alla dessa relationer – Skaparen, mig själv och mina medmänniskor – som det kan bli ett verkligt förverkligande.

En människa utvecklas genom möten!

En Orden består ju aldrig endast av en människa utan man delar en gemenskap. I Orden är jag alltid tillsammans med andra, en länk i en kedja och i en brödragemenskap. Vad underbart att livet inte endast är en uppkoppling på nätet, en bild på Facebook, ett Twitterflöde, utan möten med människor. Vi är inte bara individer, vi är en del av skapelsen och vi hör ihop. Vår fulla potential som människor 34

En människas strävan är att bli den hon är!

Påståendet kan tyckas märkligt, och kräver en förklaring. I boken Att leva med motsägelser (1995), som handlar om den helige Benedikts klosterregel, skriver författarinnan Esther de Waal: ”Det är bara när jag konfronteras med hela mitt jag, som jag kan vila i mig själv och överlämna mig helhjärtat åt Gud. Ändå tror jag, att det är ytterst få människor som med lätthet kan acceptera sig själva, fast jag också vet, att det är ett av deras allra djupaste behov”. Att acceptera sig själv, det är inte alltid lätt. Vi har många tankar om hur vi skulle vilja vara och vi ser sådant som vi uppfattar som omgivningens krav. Det är lätt att man försöker bli någon annan. Men Guds tanke är att vi ska växa som dem vi faktiskt är, inte att vi ska bli några andra. Detta förutsätter just självkännedom.

Carl von Linné formulerade detta på ett litet annat sätt. Han lär ha sagt: ”Det är genom det att vi fullföljer vår plikt mot Gud och förstår vår plats i skapelsen som vi blir sanna människor.”

Inte frimurare Linné var inte frimurare, men det är ingen tvekan om att mycket av det vår Orden står för harmonierar med hans tankar, inte minst Ordens Allmänna Lagars inledande paragraf: Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare. X

Bild: Pressbild Göteborgs Stadsteater.

Recension

Hans-Erik Dyvik Husby i rollen som Sarastro på Stora Teatern i Göteborgs uppsättning av Trollflöjten.

Trollflöjten i ny tappning Text: Jerry Prütz

J

ag måste redan här och nu fastslå att jag är lite mätt på kopplingen Mozart, Trollflöjten och Frimurarorden.

Visst finns det uppenbara referenser och har man som jag kommit en bit upp i graderna så är det än mer klart. Trollflöjten skrevs 1791 och det har hänt en hel del sedan den skrevs, mycket vatten har flutit under broarna och jag menar att det finns så mycket mera att lyfta fram. Detta sagt med den största respekt för Mozarts opera eller sångsaga. Men nu är det 2020 och den 13 december 2019 hade en ny version premiär på Stora Teatern i Göteborg. En uppsättning som känns modern, men som följer Mozarts intentioner väl. Men har du Ingmar Bergmans klassiska uppsättning från 1974 på näthinnan blir du nog ganska besviken.

Främmande sökande Denna uppsättning är baserad på Alf Hen-

riksons översättning av Emmanuel Schikanders libretto. Regi, bearbetning och koncept av Melanie Mederkind. Något otippat och förvånande gör den främmande sökanden till vår Orden Hans-Erik Dyvik Husby rollen som Sarastro. Hans-­Erik är nog mer känd under sitt artistnamn Hank von Helvete / Hell och som tidigare sångare i norska dödspunkbandet Turbonegro men han har även spelat Cornelis Wreejsvik i filmen om den folkkäre trubaduren som kom för tio år sedan. Han är inte heller någon nybörjare när det kommer till musikal-/operascenen då han gjorde en uppmärksammad roll i Jesus Christ Superstar i Oslo för några år sedan samt att han spelade rollen som Ole Bramserud i musikalen Sällskapsresan.

Perfekt i rollen Hans-Erik är perfekt i rollen som Sarastro.

Han kan verkligen konsten att se demo35

nisk ut, han rör sig med pondus över den sparsamma scenografin och han talar och sjunger med stort eftertryck. Han har ju inte en traditionell operaröst men det har han nog aldrig varit ute efter här heller.

Däremot är Karolina Andersson precis så skolad och tonsäker som man vill att Nattens Drottning ska vara. Eric Erikson, känd från ett otal tv-program, överraskar som sångare och gör en väldigt avslappnad och hippieaktig Papageno med munspelet i högsta hugg.

Genusvetenskap Att man väljer att göra ett inlägg i samhällsdebatten och även driva lite med oss Frimurare kan jag leva med och till och med skratta lite åt. Att det sker får vi tåla och bjuda på. Men när man i programbladet gör genusvetenskap av innehållet och vill ha det till ett inlägg i metoo-debatten så tappar man mig helt. X

Tema Svea

Sveas förste provinsialmästare Ett kvartsekel har förflutit sedan Svea Provinsialloge invigdes i januari 1993. En av förgrundsgestalterna vid provinsiallogens planering och tillkomst var den förste provinsialmästaren Harald Westling och jag har fått i uppdrag att berätta något om honom.

Text: Kaj Gustafsson

H

östen 1991 fick han i uppdrag att utreda förutsättningarna för bildandet av en provinsialloge inom första fördelningen. Utredningen godkändes av Ordens dåvarande Stormästare Prins Bertil som i september 1992 utnämnde Harald Westling till Sveas förste provinsialmästare. Haralds mål med den nya provinsiallogen var att åstadkomma den sammanhållning och identitet som av naturliga skäl saknats tidigare. Ämbetsmän rekryterades från hela fördelningen och Harald besökte själv flitigt alla enheter för att grunda den samhörighetsanda som fortfarande råder. Hans gedigna erfarenhet från företagsvärlden var även en förutsättning för att man trots många svårigheter lyckades få en ordnad ekonomi. Här var den förste överskattmästaren Hans Kristensens insats värdefull.

Personliga uppoffringar Harald Westling var som person energisk, målmedveten och viljestark. Hans ledarskap präglades av dessa egenskaper och resulterade i att han ofta var framgångsrik i sina föresatser. Samtidigt var han tämligen kompromisslös och ibland till och med respektlös, i synnerhet när han ansåg att makthavare och överhet inte agerade på ett sätt som Harald ansåg att man borde agera.

Denna inställning gällde även Ordensledningen där han inte tvekade att framföra kritiska synpunkter då han ansåg det nödvändigt. Han var rakryggad och genomförde konsekvent det han ansåg vara rätt även om det ibland förorsakade honom både personliga uppoffringar och obehag.

Inom ämbetsmannagruppen och bland de allra flesta bröder i fördelningen kom det som en chock när Harald meddelade att han inte längre hade Ordensledningens förtroende som provinsialmästare och att han därför begärde sitt entledigande 1996. Reaktionerna hos alla var en upprörd känsla av både förvåning och förtvivlan i synnerhet

Direktör Harald Westling, Riddare och kommendör med Röda korset, 1984.

då det verkliga och djupaste skälet till detta aldrig helt och fullt redovisats. Själv sade Harald att han fått ”sparken”, men att detta 36

inte skulle hindra honom från att i fortsättningen vara en ”vanlig” frimurarbroder och som sådan hålla kontakt med alla de många

Tema Svea trofasta och goda vänner som han under sin tid som uppskattad provinsialmästare hade fått runtom i fördelningen.

Gammal ämbetsmannasläkt Harald Stuart Westling var född i Stockholm den 23 februari 1923. Han var av en gammal ämbetsmannasläkt med både en far och en farbror som var landshövdingar.

Själv var han utbildad jurist och reservofficer och hade många ansvarsfulla uppdrag inom svenskt näringsliv. Bland mycket annat var han direktör i Albert Bonniers förlag, vd i Företagarnas arbetsgivareförening, i Margarinbolaget och i Sundsvallsbanken. Han var även styrelseledamot i Sveriges industriförbund, Försvarets materielverk, Svenska BP AB, Uddeholms AB med flera. Som företagsledare och professionell styrelseledamot var Harald Westling framgångsrik och allmänt respekterad.

1952 recipierade han i S:t Johanneslogen den Nordiska Första, som logen då hette. Där inledde han sin ämbetsmannagärning 1957 som tredje sekreterare och avslutade med att vara logens ordförande mästare 1990 till 1992. I Stora Landslo-

gen var Harald SCM storceremonimästare 1984 – 1986. Han blev R&K 1994 och RCXIII: O 1994. vidare var han hedersmedlem i loger både i Tyskland och i Finland. I den allmänna världen var han även Kommendör av Vasa Orden.

Min egen ämbetsmannatid i Svea började i december 1994 då Harald ringde och frågade om jag kunde tänka mig uppgiften som överbevakande broder. Hans förfrågan kom som en fullständig överraskning, men jag förlitade mig på hans omdöme. Det är alltså Haralds förtjänst att jag under sammanlagt 12 fantastiska år hade förmånen att få vara ämbetsman i kapitlet. Under närmare 20 år hade jag dessutom förmånen att få vara Haralds värd vid hans årligen återkommande besök i det åländska frimurarsamhället. Åländska skärgården Harald älskade Åland och det var en fröjd att höra honom berätta om hur han som grabb i mitten på 30-talet seglade med sin morfar i den åländska skärgården. Det var också på Åland som han fick sluta sina dagar. Trots hög ålder och sviktande hälsa

fullföljde han en av sina många traditionsbundna aktiviteter, nämligen att delta i det åländska frimurarsamhällets kräftmiddag. Lördagen den 23 augusti 2014 reste han tillsammans med hustrun Mona och ett antal frimurarvänner till Mariehamn.

Strax innan man skulle gå till kräftkalaset kände han att krafterna svek och valde att i stället tillsammans med hustrun åka till sjukhusets akutmottagning där han efter en lugn natt nedlade sina jordiska verktyg på söndagsmorgonen, 91 år gammal.

Alltid fullfölja Man kan säga att Haralds sista dygn i livet präglades av samma målmedvetenhet, energi och fasthet som varit de dominerande dragen både i hans personlighet och i hela hans livsgärning, nämligen att alltid fullfölja det han föresatt sig. Man kan även säga att han fick sluta sitt långa, rika och verksamma liv på ett sätt som det tillkommer den om vilken Den Trefalt Store Byggmästaren har en särskild omsorg.

Konsekvent personifierade han devisen i sitt valspråk: Unitas, Libertas, Caritas, eller Enighet, Frihet, Kärlek. X

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

37

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan under 2019 lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,97 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

38

Tema Svea

Frimureriet – en fantastisk resa Hans far var präst i Linköpings stift och själv blev Per Odgren frimurare i november 1978. 2019 pensionerade han sig från alla uppdrag efter att ha varit både överskattmästare i Svea och förste kansler.

Text: Ulf Hjelting

A

En klok gubbe Per Odgren recipierade 2 november 1978 i S:t Johanneslogen Den Nordiska Första, NF, och cirka ett år senare ringde dåvarande ordförande mästaren Viktor Sandström.

– Han behövde en ämbetsman, en skattmästare och jag blev extra skattmästare för att något senare bli förste skattmästare fram till 1986 då jag fått en tjänst på SE-banken som gjorde att frimureriet fick stå tillbaka en stund. Jag avgick på högtidsdagen 1986, och jag blev i stället revisor i Nordiska Första på inrådan av Sture Dehlfors.

1993 blev Per uppringd av Carl Edward Montgomery som då var ordförande mästare i NF. Han ville att Per skulle representera honom i Sveas provinsialdirektorium och dess utskott. Planeringsarbetet hade börjat 1992 och 1993 startades Svea.

– Jag hjälpte till de första åren och mellan 1996 och 2004/05 var jag överskattmästare för Svea. I samband med det kom jag även med i fördelningsrådet och i Caritas. Jag övertalades att vara med i planeringsdirektoriet, eftersom de sa att de ”behövde en klok gubbe”.

Drottningen som hedersgäst Stig Winkler som var förste kansler önskade att jag skulle bli andre kansler och arbeta

Bild: Håkan Sjöström.

llt började dock på nyårsafton 1977. Efter middag och efter tolvslaget hamnade Per och en av hans bästa vänner, som då arbetade på Dagens Nyheter, i samtal under småtimmarna och med en flaska whisky.

– Vi pratade om allt och inget, men efter en stund lutade han sig fram till mig och sa ”vet du Per? Jag är frimurare och det ska du också bli.” Han kanske tubbade mig då? Haha, berättar Per Odgren om hur han blev frimurare.

– Jag fick även låna en matrikel med en uppmaning att se om jag såg någon jag kände. Och det gjorde jag. Två personer Sture Dehlfors och Bert Steiner.

dels placerad i aktier och som bankman har jag försökt påverka att förmögenheten fördelas på mer än enbart aktier. Därför har man förvärvat fastigheter – som man en gång avyttrade av någon outgrundlig anledning. Bland annat Måns Bock och Strand hotell. Tidigare hade stiftelserna köpt två kontorsfastigheter i kvarteret vilket gör att Stiftelserna anknuta till Svenska Frimurare Orden numera äger hela kvarteret utom Stamhuset som ägs av Orden direkt. Visserligen blev köpet av Strand kanske något tiotals miljoner dyrare när nu Stordalen ville sälja, men med detta har vi nu säkrat avkastningen från stiftelserna i all evinnerlig framtid.

Forskningen kommer att få sina miljoner varje år.

Per Odgren blev frimurare 1978.

med honom. När Stig föll för ålderstrecket blev jag i några år förste kansler fram till 2015. Från 1999 satt jag även med i Stamhusstyrelsen som hade till uppgift att föra i Stamhuset verkande logers talan i lokalfrågor avseende Bååtska Palatset och där satt jag fram till 2004/5, då styrelsen övergick till drätseldirektoriet och upplöstes.

Omkring 1999 – 2000 sade Handelsbanken i Uppsala upp lånen för logehuset i Uppsala och Per kallades in för en plats i Stenvidhs styrelse och där hjälpa till med sina erfarenheter från bankarbetet vid SE-Banken.

– Det var lite krisartat, men det ordnade sig tack vare att Upplandsbanken tog över alla lån. 1999 valdes jag in i Barnhusstiftelsen och 2013 fyllde stiftelsen 150 år med Drottningen som hedersgäst.

– Det var fantastiskt roligt. Äger hela kvarteret Att Svenska Frimurare Orden varje år kan dela ut drygt 50 miljoner kronor i stipendier beror på en relativt stor förmögenhet.

– Dock är denna förmögenhet mesta-

39

Vad har då frimureriet betytt för dig personligen?

– Gemenskap. En fantastisk gemenskap genom brödraskapet. Ofta en livslång sådan. Det har varit en fantastisk resa, måste jag säga. Alla människor man mött, alla möten, kontakter. Helt fantastiskt. Och ceremonierna. Tänk att man kunde göra något så välskrivet och genomtänkt på 1700- och 1800-talet.

Och frimureriets och Sveas framtid?

– Ibland är det slumpen som avgör vilket stickspår i livet som blir huvudspår.

Frimureriet har gett mig en helt annan insikt om livet och det är det som är unikt. Det var en tillfällighet att det blev SE-Banken efter studierna. Att jag sedan blev frimurare föll sig naturligt på grund av det jag gjort tidigare. Sveas framtid ser enbart ljus ut och så även frimureriet.

– Det erbjuder något unikt som inget annat kan erbjuda. En Orden som funnits i 283 år, kommer att finnas en stund till. Det är jag inte alls orolig inför. Och så även Svea.

En delning skulle exempelvis enbart innebära en höjd avgift för bröderna. X

Tema Svea

Ordenshuset i Västerås.

Bygget av ordenshuset i öster Hösten 2003 tecknade frimurarna i Västerås, genom fastighetsbolaget Hiram, ett hyresavtal för nya logelokaler. Vid den tidpunkten hade västeråsbröderna varit utan egna lokaler i nästan tre år.

Text: Per Arosenius

L

äget var kritiskt, framförallt för S:t Andreaslogen S:t David som temporärt genomförde sin verksamhet i Eskilstuna. Hyresavtalet löpte på tio år med en förhållandevis låg hyra som var indexreglerad. Projektet att iordningställa lokalerna på Regattagatan leddes av bröderna Torgny Söderberg och Per Arosenius. Med stor insats av olika bygglag så iordningställdes ändamålsenliga lokaler – tusentals frivilliga timmar lades ner för att få ordning på lokalerna. Lokalerna var dock av den karaktären att det relativt sett var arbetsintensivt att duka om dem. Detta slet både på ämbetsmän och bröder, men även på inventarierna. På senare år anslöt sig Tempelriddarna, Bifrost och V6 som hyresgäster i lokalerna på Regattagatan 22.

Nya bostäder Från början var tanken att Frimurarna

skulle kunna köpa den fastighet som lokalerna befann sig i på Regattagatan 22.

Detta skrevs även in som en klausul i det hyreskontrakt som tecknades. Men av detta blev det inget av eftersom fastigheten, under hyrestiden, såldes som en del i ett mycket stort fastighetsbestånd och förutsättningarna för att få köpa loss den försvann. Frimurarsamhället nåddes av besked från den nye fastighetsägaren att denne heller inte hade för avsikt att teckna några längre hyresavtal på lokalerna runt Regattagatan. Detta på grund av att man ville ha möjlighet att exploatera området för nya bostäder i ett sjönära område.

Fastighetsaktiebolaget Hiram Frimurarvännernas Förening i Västmanland beslöt 2011 att bilda ett fastighetsaktiebolag som skulle ha till syfte att in40

förskaffa nya lokaler för Frimurarnas räkning. Tidigt beslutades att bolaget skall ha två typer av aktier – röststarka A-aktier och B-aktier med ett röstvärde 1/10. Priset på en A-aktie sattes till 100 kronor och för B-aktien gällde 1 000 kronor med nominellt värde om 100 kronor.

Under 2012 inleddes ett intensivt arbete att försöka hitta lämpliga lokaler i Västerås. Den arbetsgrupp som jobbade med detta var Per Arosenius, ordförande i Hiram, samt styrelseledamöterna Jan Persson, Thomas Claesson och Bert Lambeck. Vi tittade även på bra placerade tomter där vi skulle kunna bygga ett helt nytt Ordenshus. Vi var noga med att ha en dialog med de övriga ordenssällskapen så att även deras behov kunde tillgodoses. Vi kände det som mycket viktigt att de var villiga att fortsätta att dela lokaler med Frimurarna. Hiram fick utfästelser

Tema Svea

Johannessalen i Västerås.

från Tempelriddarna och Bifrost att de var ”med på tåget”.

Fastigheten Termometern I mars 2012 fick vi höra att Jehovas Vittnen var på väg att sälja sin lokal på Termometergatan i Västerås. Lokalen var ursprungligen en gammal ICA-affär som hade byggts om till att passa verksamheten. Redan vid första anblicken av lokalen såg arbetsgruppen potentialen i huset.

Huset bestod av 995 kvadratmeter lokalyta och en tomt på cirka 5 000 kvadratmeter. Vi fick även kännedom om att kommunen något år innan hade varit i kontakt med Jehovas Vittnen för att köpa fastigheten och bygga ett äldreboende där. Byggrätt fanns/finns på tomten vilket vi såg som en stor fördel för framtiden.

Förhandlingar inleddes med Jehovas Vittnen där vi fick veta att de redan erhållit ett högt bud från en annan intressent.

Jehovas Vittnen menade dock att de gärna såg att Frimurarna blev köpare och att de kunde sälja till oss för 11,3 miljoner. Detta sade vi dock nej till och till slut enades vi om en köpeskilling på 10,5 miljoner kronor inklusive inventarier till ett värde av 700 000 kronor. Avsiktsförklaring skrevs med Jehovas Vittnen före sommaren och förskottslikvid erlades med 500 000 kronor (kapital som fanns tillgängliga hos Frimurarvännerna).

Säkrande av kapital Vid bolagsstämman i fastighetsbolaget Hiram beslöts att öppna för en emission av B-aktier vilken skulle avslutas per 22/6 2012. Den emissionen inbringade 1 173 000 kronor. Innan dess hade det skett en riktad emission av A-aktier där 3 000 stycken A-aktier såldes till Logerna, Svea Provinsialloge, Sala Frimurare-

Matsalen dukad för måltid.

bröder samt Tempelriddarna och Bifrost.

Eftersom det krävdes avsevärt mer kapital så öppnades redan i augusti 2012 ännu en emission vilken inbringade ytterligare 843 000 kronor.

För att genomföra köpet togs ett lån från Sala Sparbank samt av enskilda bröder som lånade pengar till Hiram – med för Hiram gynnsamma villkor. Dessutom kunde stiftelserna omvandla det kapital de hade bundna i vanliga fonder eller aktier till lån till Hiram med en definierad ränta som motsvarar normal avkastning på aktiekapitalet.

Hög ränta Totalt sett har vi via de olika aktieemissionerna så här långt fått in 3 094 000 kronor, samt lån från bank, stiftelser och enskilda bröder. Lånet i Sala Sparbank är på 7,1 miljoner med en relativt sett hög ränta (4,82 procent). Detta lån och ränta måste reduceras på sikt.

Kontrakt skrevs senare på hösten 2012 och slutlikvid betalades. Dock visade det sig att lagfarten på fastigheten hade förkommit vilket föranledde oss att innehålla 700 000 kronor intill att den hittats eller alternativt dödats.

Ombyggnationen För att genomföra ombyggnationen indelades lokalerna i fyra huvudområden.

1) Matsal och foajé, delprojektansvariga Jan Persson och Jan Malmsjö.

2) Johannessalen, Dan Lundhem (Bifrost) och Bo Johnsson.

3) Övriga logeutrymmen, Carl Arosenius.

4) Lägenheten, Bert Lambeck .

Byggsamordnare (byggchef ) var Bert Lambeck och sammanhållande projektledare var Per Arosenius.

41

Alla större och bärande konstruktioner och byggnationer såg vi tidigt att vi var tvungna att köpa in från byggfirma. Även ventilationen gjordes av inhyrda resurser.

Dock hade vi bland bröderna både byggfirma och ventilationsfirma som gjorde att vi ”bara” behövde betala självkostnadspris för personal. Vi lät även ta in hjälp för att sätta väggväv som sedan målades av frivilliga bröder. Likaså sattes ramverket för innertaket i den nya matsalen med extern hjälp.

Tuff tidsplan Arbetet med ombyggnationen inleddes i maj 2013. Målet var att ta lokalerna i drift för logeverksamhet redan i september 2013, en i sig väldigt tuff tidplan. Under arbetets gång uppenbarade sig några brister i elinstallationen mm som vi påtalade för Jehovas Vittnen. Detta föranledde oss att ytterligare förhandla ner köpeskillingen. I samband med att vi skulle slutreglera de kvarstående 700 000 kronor så kom parterna överens om att de brister som vi påtalade motsvarade en kompensation på 350 000 kronor. Således behövde vi bara betala hälften av den ursprungliga summan. Tilläggas skall att Hiram de facto inte hade drabbats av extrakostnader i den storleksordningen.

Utformningen av alla ritualmässiga lokaler har löpande förankrats mellan projektets representant Carl Arosenius och Ordens Uppsyningsmästare. Inget arbete av rituell karaktär har påbörjats innan det har godkänts.

Matsal och foajé I matsalen så var det frågan om att montera nytt innertak och sätta upp bättre belysning (16 stycken ljuskronor skänktes av bröderna). Väggar målades och delar

Tema Svea av golvet fick justeras. Bardisk (från Scandic i Uppsala) införskaffades och byggdes på plats. Förråd för stolar och bord byggdes. Möbler hade vi sedan tidigare och TR meddelade att de hade ytterligare matsalsmöbler magasinerade. Den matsal som byggdes rymmer 130 sittande.

I foajén tillskapades utrymme för att hänga kläder. Vidare kunde vi placera ut ett antal olika sitt-/soffgrupper samt mingelyta.

Toaletter etcetera fanns det redan i tillräcklig omfattning vilket gjorde att vi slapp dyra vvs-arbeten.

Johannessalen med recepientutrymmen Johannessalen anpassades efter de behov som de tre ordenssällskapen hade. Podiet blev något bredare och djupare för att passa Tempelriddarnas behov. Viss belysning behövdes för att passa Bifrost. Förråd i direkt anslutning till salen byggdes.

Golvet blev ett ”klickgolv” från Forbo som heter Marmoleum. Det var ett golv som är framtaget för att klara miljöer med mycket slitage. Till väggarna införskaffades ett tyg i guldbrokad. Väggarna dekorerades med ett guldband och stora tofsar. Även här hade vi turen att ha kontakter – nu med en tyggrossist som kunde tillhandahålla detta till ett avsevärt lägre pris än annars.

I valvet i taket skulle den stjärnhimmel som införskaffades till Regattagatan monteras. Detta arbete beräknades utföras under sommaren 2014.

tid till exempel för utländsk personal på ABB eller liknande. Hyran för detta har vi satt till 6 250 kronor per månad (i möblerat skick).

Lokalerna tas i drift Trots den strama tidplanen kunde lokalerna fullt ut tas i drift under oktober månad 2014. Frimureriet i Västerås har nu två gånger under loppet av tio år genomfört en byggnation av logelokaler. Denna andra gång har vi förhoppningsvis gjort det för sista gången. Nu skall vi bara ägna oss åt att vidareförädla lokalerna samt underhålla och vårda dem för framtiden. Projektet har genomförts inom de ramar som från början sattes upp, trots att vi var tvungna att anlita extern hjälp i något högre grad än vi räknade med från början. Ombyggnationen har landat på en kostnad under två miljoner.

Förhandlat kontrakt Ett projekt som detta kan inte genomföras utan ett antal nyckelpersoner som leder och driver arbetet framåt. Följande personer har på ett avgörande sätt bidragit till projektets genomförande: Carl Arosenius, Per Arosenius, Thomas Claesson, Bo Johnsson, Bert Lambeck och Jan Persson.

Ordförande mästare S:t David, drev det praktiska arbetet framåt i andreaslokalerna. Ordföranden i Hiram har för-

Övriga logesalar Dekorationsmässigt och dukningsmässigt var dessa lokaler de mest komplicerade att iordningställa. Här var det även avgjort flest frivilliga arbetsinsatser, jämfört med övriga delar. Regelmässigt jobbades det frivilligt i lokalerna minst två dagar i veckan (ofta avsevärt mer) från maj till och med september.

Med projektet på Regattagatan fortfarande i minnet kunde ett antal principiella lösningar utnyttjas. Av naturliga skäl går jag inte närmare in på hur övriga logesalar smyckades.

Lägenheten Redan från början fanns det en liten övernattningslägenhet i lokalerna. Denna hade Jehovas Vittnen gjort iordning på sin tid.

Vi såg nu till att bygga ett litet rum till i lägenheten och målade och fräschade upp den något. Lägenheten hyrs nu ut på kort42

handlat kontrakt och övergripande drivit samt hållit i ekonomistyrningen i projektet. FDM i SAL S:t David, har varit med i processen att köpa fastigheten samt hållit i administrationen kring alla aktieemissioner. Ordföranden i Vännerna och numera Ordförande mästaren i SJL Västmanland har sammanhållit arbetet med att iordningställa Johannessalen och varit byggledare. Med sitt stora byggkunnande har han kunnat hålla kostnaderna nere.

Han har även varit med i processen att köpa fastigheten samt har planerat tillskapandet av matsal och foajé.

Ordenshuset i Öster Utöver dessa personer har en mängd övriga frivilliga bidragit med sin tid. Vi har en sammanställning över alla de frivilliga timmar som lagts ner i projektet, men den är allt för lång för att bilägga denna berättelse.

Detta är i korthet en beskrivning om hur Ordenshuset i Öster blev till. Mycket mer kan förstås tilläggas. Personligen är jag mycket stolt över vad vi tillsammans har åstadkommit. Nu vidtar arbetet med att minska Fastighetsaktiebolaget Hirams skuldbörda så att våra löpande kostnader kan hamna på ett minimum – på det sättet kan vi säkra det framtida frimureriet i Västerås med omnejd. X

Tema Svea

Ordens Första Dam! Hon är jämngammal med Svea. Ja i alla fall inom frimureriet. Samma år som Svea Provinsialloge bildades började Eija Häkli att arbeta i Stamhuset som husfru. Man kan utan att överdriva påstå att det är hon som håller ordning och reda i huset och även på en och annan broder.

Text Lars Billström

H

ennes arbete uppskattas i så hög grad att när hon många år senare uppvaktades vid en jämn födelsedag, stod gratulanter från såväl Ordensledningen, provinsiallogen och Stamhusets loger, i en lång kö för att gratulera.

Ordens Första Dam-titeln är inte helt oförtjänt. Om än inte officiell. Eija finns i huset så fort det är någon verksamhet där.

Ofta sex dagar i veckan och ibland sju.

Det mesta av arbetet utför hon utan att märkas, men det skulle verkligen märkas om det inte gjordes.

Men hur hamnade hon där bland alla män?

– Jag kom till Sverige från Finland på ett sommarjobb 1980 och tänkte väl flytta tillbaka efter det. Men så fick jag fast tjänst och tänkte att jag jobbar väl ett år i Sverige och ser vad som händer. Och det blev många år av det. Sedan 1993 har jag arbetat i Stamhuset.

Eijlas arbetsuppgifter är nästan omöjligt att beskriva med några få ord. Hon har ett finger med i det mesta som händer i huset.

Till att börja med är det jobbet på kontoret direkt innanför Stamhusets sidoentré.

Det är nyckelkort och nycklar som ska delas ut och kvitteras, inköp till lokaler och loger som ska faktureras. Det handlar om extern uthyrning av lokaler och att se till att lokaler ställs i ordning och återställs efteråt. Ventilationen i huset ska regleras för de olika lokalerna beroende på vilka som har verksamhet. Larmet ska fungera och emellanåt sköts försäljning av begagnade frimurarringar och andra saker.

På rätt tid Städningen av huset är väl det område man först skulle märka om den inte fungerade. Det är Eijas ansvar men där har hon sedan många år hjälp. Både på vardagar och i helgerna – eftersom det i regel är verksamhet i huset sju dagar i veckan. Det

Eija Häkli är husfru i Stamhuset.

gäller att se till att det städas i rätta lokaler och på rätta tider.

Det gäller också att ha framförhållning. Det är alltid fyra - fem evenemang att hålla reda på, högtidsdagar, födelsedagar, stipendieutdelningar, besökare, fester och även bröllopsmottagningar har förekommit.

Sedan måste Eija ha kontroll på hantverkare och reparatörer som behöver anlitas med jämna mellanrum. Vilka lokaler ska de ha tillgång till och när och vilken hjälp behöver de med exempelvis avstädning när jobbet är klart. Därutöver finns det en lång rad traditionella kontorsuppgifter. Ekonomin ska skötas. Det ska skrivas halv- och helårsrapporter och bokföringen är löpande.

Rengöras och putsas Inte ens under sommaruppehållet går det att slappna av. Då ska hela huset gås igenom. Alla utrymmen ska storstädas, golv ska bonas och hela huset ända upp i taket dammas av. Kristallkronor ska putsas och en hel del repareras. Extern personal anlitas för att tvätta alla fönster och inte minst ska alla ljusstakar rengöras och putsas.

Kort sagt: arbetsuppgifterna tar aldrig slut.

43

– Jag tycker att det är trevligt. Det känns inte så dominerande. Det är väldigt trevligt folk och jag har bra samarbete med alla. Men det var andra tider när jag började.

– När jag städade och folk fick se en kvinna i huset blev de alldeles förskräckta.

Jag försökte smyga runt via källarvägarna, men alltid var det någon man mötte sådär vid 17-tiden och de minerna var obetalbara. Men numera har alla vant sig vid mig.

Lyfta på hatten – Om jag får önska mig något så skulle det vara att få mer tid så att jag kunde umgås lite mer med alla dem som jag möter. Nu står frimurare och andra ofta i kö på mitt kontor och vill ha hjälp med olika frågor.

Man känner sig ibland som en militär. Det blir lite korthugget i samtalet för att hinna med så många som möjligt.

Hon har alltid så brått för där är så mycket stök... Jodå nog finns det paralleller med barnsången, men det där med att ta bannor och för alla vackert niga kan vi glömma – det är nog tvärtom så att det är vi besökande frimurarbröder som artigt ska lyfta på hatten och buga för vår husfru Eija Häkli, Ordens Första Dam. X

Tema Svea

Per Arosenius på besök i ordenshuset i Örebro.

Från storintendent till provinsialmästare Handslaget är fast när vi ses utanför logehuset i Örebro. Per Arosenius är på besök hos S:t Andreaslogen Eugen för att leverera en beställning. Självfallet tog redaktionen för Frimuraren tillfället att intervjua Sveas nästa provinsialmästare.

Text: Ulf Hjelting

D

et ska vara vinter, men väderleken påminner mer om höst. Det är ett par plusgrader och regnet faller sakta över parkeringen intill logehuset på Frimurarholmen i Örebro. I parken intill rastar någon sin hund och Svartåns vatten blir ännu mörkare av regnet som inte tycks vilja upphöra.

Ordens storintendent Per Arosenius har just parkerat bilen intill logehuset.

Ordförande mästaren i S:t Andreaslogen Eugen, Lars Idstam, hälsar välkommen och tar emot de paket som Per har med sig.

– Det här blir nog ett av mina sista

uppdrag som storintendent, säger Per Arosenius när vi hälsar.

Handslaget är fast och vi bestämmer oss för att ta en kopp kaffe, är det som behövs vid ett sådant här möte och samtal.

Bara några steg från Frimurarholmen hittar vi ett lämpligt café med både kokkaffe och hembakat tilltugg.

I september 1993 tog Per Arosenius första graden och blev frimurare. Men allt började egentligen långt innan dess.

– När jag var 18 år ställde jag en fråga till min morbror Ingvar som jag visste var frimurare. Jag frågade ”vad är det där för något” och pekade på hans frimurarring.

44

Svaret jag fick var: ”Det är för tidigt att berätta. Återkom när du är 24”, berättar Per. Men så blev det inte. Det skulle dröja till september 1993 i Västerås. Då hade Per hunnit bli 31 år. Året därpå blev han ämbetsman och sedan har vägen gått via rollen som ceremonimästare och stewardsbroder i Andreasgraderna till det att han fick sin VIII-grad och klev upp på podiet i SAL S:t David i Västerås.

– Totalt blev det 12 år på podiet i S:t David, sex år som deputerad mästare och sedan sex år som ordförande mästare.

I Svea Provinsialloge har Per innehaft flera olika ämbeten, kastellan, överbeva-

Tema Svea kande broder och kansler. De senaste året har han förutom rollen som storintendent även haft ämbetet som andre deputerad provinsialmästare i Svea.

2015 blev han så utnämnd till Riddare och kommendör med med Röda korset med uppdraget att vara storintendent i Stora Landslogen.

– Jag har ett långt förflutet från inköp, lager och logistik och IT. Bland annat var jag under de 15 år jag arbetade på Lifco Dental i Enköping, inköps- och logistikchef i kombination med att jag också var IT-chef för Koncernen. 2007 blev jag VD för Lifco Dental.

Idag driver han det egna företaget Tachonaut som sysslar med tjänster inom transport/logistik – och så har han som sagt varit storintendent.

– Jag har varit med att utveckla den servicen för bröderna från att vara något som i stort sett sköttes med papper och penna till att vara en webbshop för icke gradbundet materiel. En webbshop som snart kommer i en ny skepnad där även loger och brödraföreningar kan köpa gradbundet material. Under de här åren har jag fått väldigt mycket kontakter med bröder runt om i Sverige och Finland.

Uppdraget som storintendent lämnar Per den 22 mars för att den 28 mars installera sig som provinsialmästare för Svea provincialloge då han efterträder Peter Westrup.

Vad är då ditt mål som provinsialmästare?

– Jag tror att det viktigaste vi har är gemensamma mål och att vi anstränger oss att inte tappa bröder genom slarv. Att besöka en loge – det ska vara en kväll man avslutar med ett leende på läpparna. Det ska vara trevligt att gå på loge och då blir det även lättare att rekrytera nya medlemmar och att leverera kvalitet. Kan vi få fler bröder att bli ämbetsmän eller att få andra uppdrag i Logen tror jag att det kommer att bidra till att avhoppen från Orden blir färre. Vi skall satsa på utbildning i den Konungsliga Konsten och på ritualutbildningar för ämbetsmän.

Vad kommer att bli största utmaningen?

– Min ambition är att vara tillgänglig. Jag har ett jobb där jag kan styra min tid själv.

Per äger (med övriga familjen) en gammal släktgård utanför Enköping som de också driver i egen regi.

– Jag har sjungit i kör, men det är just nu lagt lite på is. Det var främst två körer

jag var aktiv i: Enköpings kammarkör och Camerata Vocalis. Jag spelar golf och lyckas hålla mitt handicap som är på 6,1. Vi har även jaktmarker på gården med bland annat älg, hjort, rådjur och vildsvin (plus småvilt förstås). Gården är på 180 hektar där vi hyr ut stallplatser. Idag är cirka 30 hästar installade på Nynäs Gård.

Per är lyckligt gift sedan 35 år och har tre vuxna barn.

– Min fru har ett hum om vad jag gör och håller på med, men det har inte blivit någon egen orden för hennes egen del. Man behöver inte alltid göra allting tillsammans och i loge träffas vi män på mäns vis. Det blir en plattform för nya bekantskaper.

Per. Fem ord som beskriver dig. *Nyfiken. *Tålmodig *Envis *Verksamhetsutvecklare *Doer När vi skiljs åt efter samtal och fotograferingen inne i biblioteket på frimurarhuset i Örebro regnar det fortfarande. Personen med hunden är borta, men vattnet i Svartån är lika svart som den begynnande natten. X

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer.

45

Tema Svea

Sveas Caritashistoria Svea var från 1980-talet en avdelning inom Stora Landslogen. 1993 fick Svea status som en egen loge. Resurserna var begränsade och Caritasarbetet omfattade huvudsakligen vid logesammankomsterna insamlade medel. Logen hade av naturliga skäl inga fonder att använda till hjälpverksamhet, i motsats till de äldre logerna i Stamhuset.

Text: Bengt Orhall

U

nder Ingmar Börjessons tid som provinsialmästare formaliserades arbetet och dåvarande andre deputerade provinsialmästaren, Riddaren och kommendören med Röda korset, Kaj Gustafsson, blev ansvarig. Kaj hade genom sitt arbete som socialchef god insikt i de samhälleliga hjälpbehoven och formade en grupp som fick i uppdrag att hantera Caritasärenden inom logen. En donation från Bo Åkerrén blev en grundplåt och man fick också ansvara för avkastningen från ett antal fonder som Barmhärtighetsdirektoriet förvaltade. På så sätt fick man ett rimligt kapital att dela ut till behövande människor som skickade in ansökningar, dels till Barmhärtighetsdirektoriet, och dels direkt till Svea.

Stor erfarenhet Caritasgruppen bestod av bröder med olika för arbetet viktiga kunskaper och bakgrunder. Medicinska kunskaper var viktiga liksom erfarenheter från social verksamhet. Fondernas utdelning måste också hanteras på ett skattemässigt korrekt sätt så att den benefika statusen kunde bibehållas. En viktig och mycket uppskattad deltagare i gruppen var Inge Johanson, X, innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj (PBF). Inge var försäkringsman och hade stor erfarenhet av att bedöma ansökningshandlingars korrekthet. Han kände också väl till alla förordningar som måste beaktas. Han har deltagit i Caritasgruppens arbete ända fram till 2017, då han vid 95 års ålder tackade för sig. En ovärderlig insats av stor betydelse för gruppens oväld och integritet. Det gäller att kunna hantera sökande människor korrekt och värdigt, många är ju i svåra situationer.

Insamlade medel 2006 blev Bo Lindqvist, X, innehavare av Ordens Hederstecken (OHT) och PBF, som andre deputerad provinsialmästare

Insamlingsbössa utanför logelokalen.

under Bengt Falk, ansvarig för Caritasverksamheten. Bo var som läkare väl lämpad att bedöma komplicerade ansökningar med medicinsk bakgrund. Bo drev med hjälp av Inge Johanson en mycket omtyckt Caritasverksamhet. Verksamheten byggde fortfarande i stor utsträckning på de medel som överfördes från Barmhärtighetsdirektoriet (BD). Insamlade medel gick i första hand till hjälp åt bröder i nöd. Bo var också medlem i BD, vilket gjorde arbetet lättare. Caritasgruppen fick också ansvar för att samordna arbetet inom hela Första Fördelningen och redovisa dess totala utdelade medel. Man arrangerade också seminarier för fördelningens Caritasbröder.

Stärka samarbetet Då Bo avgick 2012 bad provinsialmästaren Peter Westrup Bengt Orhall, X, PBF, 46

tidigare ordförande mästare för S:t Johanneslogen Adolf Fredrik, att axla uppdraget som ordförande i Caritasgruppen. Bengt fick också ”överta” Inge Johanson, vars erfarenhet var ovärderlig för en ny ordförande. En medicinskt kunnig person, Åke Lublin, X, togs också in efter Bo då detta är en viktig kunskap i arbetet. Behoven av hjälp till behövande i samhället, som är en av grundpelarna i Caritasarbetet, har ökat för varje år. De vanligaste ansökningsbehoven gäller tandvård, glasögon och hjälp till ensamma mödrar med kläder till små barn, det vill säga behov som samhället inte löser. Cirka 30 procent av alla ansökningar blir beviljade och tacksamheten hos de som får hjälp är mycket stor, vilket ger stor glädje till oss som arbetar med Caritas. Under ett år delas drygt fem miljoner kr ut till olika behjärtansvärda ändamål.

Tema Svea

Styrelsen för Generationsfonden: Bo Eriksson, Klas Hellqvist, Bengt Gewalli, Peter Westrup (Ordf.) Bengt Orhall och Kenneth Ohlsson.

Vi har också arbetat för att stärka samarbetet mellan fördelningens enheter. Detta sker i stor utsträckning genom två årliga seminarier, då alla träffas i Stamhuset för information och utbyte av erfarenheter.

På senare år har dessa möten framför allt inriktats på inre Caritas eller medlemsvården som man också kan säga. Det gäller bland annat att leta upp saknade bröder,

Insamlingsbössa för Generationsfonden.

sådana som inte besöker någon logesammankomst. Det beror ibland på ålder att man har svårt att ta sig till logelokalen men ofta är det ekonomiska problem som har uppstått. Under 2017 gick vi igenom alla enheter och letade reda på dessa ”saknade bröder” och resultatet blev att många återupptog sitt murande. Bo Norrby, X, PBF, gjorde en stor arbetsinsats för att få fram underlag för detta arbete. Syftet var att återuppväcka devisen ”En gång frimurare – alltid frimurare”. Här gäller att alla bröder är uppmärksamma på tecken att någon broder har problem av något slag.

Det är också viktigt att alla enheter arbetar på ett likartat sätt så att tillgängliga medel kommer till största möjliga nytta.

Caritasgruppens sammansättning har därför ändrats så att inte bara Stamhuset är representerat. En viktig uppgift för gruppen är att kontakta bröder som släpar efter med medlemsavgiften. Här vill vi speciellt nämna Kenneth Ohlsson, X, som utfört ett mycket idogt arbete med att kontakta dessa bröder. Vi bedriver inte en indrivningsverksamhet utan försöker hjälpa till med betalningsplaner eller annat stöd.

Behövande bröder Svea är ju en relativt sett ung provinsialloge. Vi hade som sagt inga fonder att använda till inre Caritas. Bengt Orhall tyckte 47

detta var en brist och fick efter samråd med provinsialmästare Peter Westrup starta en Caritasstiftelse som fick namnet ”Första Fördelningens Generationsfond”. Syftet är att skapa ett kapital vars avkastning så småningom skall komma behövande bröder och deras familjer till hjälp och stöd.

Generationsfonden tar gärna emot minnesgåvor för avlidna bröder eller som gratulation vid högtidsdagar. Fonden lämnar då över ett minnesblad om gåvan. Fonden instiftades 2015 och uppnådde 2018 ett kapital av närmare 700 000 kr.

Exempel på medlemsvård Medlemsvård är ju en vital del i det inre Caritasarbetet. Ett mycket uppskattat inslag är Amicitia, som riktar sig till äldre frimurare och deras hustrur, sambor eller liknande. Syftet är att ge fortsatt kontakt med Orden då kanske ålder och krämpor hindrar besök på kvällssammankomster.

Amicitia grundades för över 40 år sedan av Erik Böttiger och leds idag av Ingvar Fröberg. Amicitia betyder vänskap och detta är en tydlig inriktning på de månatliga möten som hålls i Stamhuset med en enkel måltid och ett föredrag i ett aktuellt ämne. De äldre bröderna är mycket engagerade i föreningen, vars verksamhet bekostas av Orden och Svea med flera. Ett fint exempel på medlemsvård. X

Tema Svea

Sveas historia och tillkomst Svea Provinsialloge invigdes den 13 januari 1993 och är därmed den yngsta av de åtta provinsiallogerna inom Svenska Frimurare Orden.

M

en Svea Provinsialloge kan paradoxalt nog sägas vara även den äldsta provinsiallogen. Den tillkom nämligen genom att de ”provinsiallogeuppgifter”, som Stora Landslogen haft sedan den grundades 1759, bröts ut ur denna och fick bilda en egen och självständig enhet.

1993 års förändring innebar, att ansvaret för Svenska Frimurare Ordens verksamhet, organisation och ekonomi inom Första Fördelningens område (det vill säga östra Mellansverige) lyftes ut ur Stora Landslogen och överfördes till den nya provinsiallogen, som därmed kom att bilda ett nytt prefekturalkapitel.

Första fördelningen Tanken på att skapa en egen och från Stora Landslogen skild provinsialloge för Första Fördelningens kapitelbröder hade funnits åtskilligt tidigare innan det 1993 kom till ett verkställande. I början av 1980-talet arbetade en utredningsgrupp med frågan om en från Stora Landslogen skild provinsialloge för Första Fördelningen.

Resultatet den gången blev att det inom Stora Landslogen i mars 1982 inrättades ett ämbete som hade till uppgift att ansvara för kontakterna med och samordningen av Första Fördelningens arbetsloger och brödraföreningar. Efter ungefär tio år skedde en ny beredning, och denna gång beslöts att ta steget fullt ut och skapa en egen provinsialloge även inom Första Fördelningen.

I likhet med vad som är fallet med de övriga provinsiallogerna, är medlemsvård samt föreskriven befordran av fördelningens för närvarande cirka 1 900 bröder i graderna VII-X och dessa bröders förkovran i sina graders kunskaper, de väsentligaste uppdragen för Svea Provinsialloge. Härutöver skall provinsiallogen inte enbart utöva den frimureriska, caritativa, samt administrativa och ekonomiska ledningen av arbetsloger, brödraföreningar och frimurarklubbar inom fördelningen, utan även gå dessa tillhanda med råd och hjälp i såväl praktiska som rituella frågor.

Ordens Stamhus Inom Första Fördelningen finns i dag 44 enheter – en kapitelloge, en stewardsloge av första ordningen, sju andreasloger, tretton johannesloger, femton brödraföreningar och sju frimurareklubbar.

Under den tid Svea Provinsialloge hittills har verkat, har sjutton nya arbetsenheter grundats inom Första Fördelningens område.

Provinsialmästare för Svea Provinsialloge är bankdirektör Peter Westrup. Han är den sjunde provinsialmästaren sedan starten 1993. Han ersätts i mars 2020 av Per Arosenius.

Svea Provinsialloge har sina loge- och kontorslokaler i Svenska Frimurare Ordens Stamhus, på Blasieholmsgatan i Stockholm.

Logens vapen Svea provinsialloges vapen är det sköldemärke som före 1993 fördes av Stora Landslogen. Detta får ses som en erinran 48

om att det är Svea Provinsialloge som för vidare Stora Landslogens traditioner som prefekturalkapitel. Vapnet, som ursprungligen fastställdes år 1926 för Stora Landslogen av Svenska Frimurare Ordens dåvarande Stormästare, Konung Gustaf V, går tillbaka på Stora Landslogens sigill.

Detta är i sin tur belagt genom lacksigill på handlingar från tiden omedelbart efter Stora Landslogens grundande tidigaste från 1762 – som finns bevarade i Ordens arkiv.

Vapenbilden visar på ett svart- och vitrutigt golv mot blå bakgrund ett stående gyllene altare över vilket, likaledes mot blå bakgrund, svävar en gyllene strålande stjärna. På altarets framsida avbildas i blått en passare och en vinkelhake.

Liggande på altaret ses vidare ett gyllene hyende på vilket är ordnat tre ordförandeklubbor, även dessa gyllene. Över altaret är slutligen draperat ett gyllene föreningståg, vars gyllene tofsar vilar på det svart- och vitrutiga golvet. X

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

OR DEN FÅR NY HEMSIDA SOMM AR EN 2020 Orden byter it-plattform för sina system och i samband med detta lanserar vi även en ny hemsida. just nu pågår ett större it-projekt inom Orden för att utveckla vårt it-stöd. Bland annat byter vi leverantör av it-plattform. Ett viktigt delprojekt är en ny hemsida under sommaren 2020. Målet är att den ska tas i drift vid halvårsskiftet.

enhetens information inför publicering på den nya hemsidan. En möjlighet till uppfräschning och utveckling. överflyttning av information från nuvarande till kommande hemsida genomförs av enheterna själva.

Därför återkommer informationsdirektoriet under våren med utförlig information kring de tekniska detaljerna inför detta.

inför övergången till ny hemsida finns det anledning för alla enheter att se över sin egen information.

Det är en god idé att redan nu förbereda och uppdatera

Orden byter IT-plattform för sina system och i samband med detta blir det också en ny hemsida.

1/2-sida liggande 183 x 122 Frimuraren ID - angående ny hemsida 20200225.indd 1

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst onsdagen den 22 april 2020 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm.

Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före tisdagen den 7 april.

Styrelsen 49

2020-02-26 16:53

MATRIKEL 2020 Matrikel 2020 kommer att omfatta endast ämbetsmannadel.

Utgivningen av matrikeln skedde i februari 2020 och redovisar ämbetsmannaläget inom Orden från årsskiftet 2020.

Pris vid avhämtning 150 kronor.

Vid hemsändning (inkl. porto) 200 kronor.

Beställning för hemsändning sker genom att insättning av 200 kronor görs på Ordens plusgirokonto 34 40 – 5.

Glöm inte att ange namn och adress. Var vänlig texta tydligt.

Säljes enbart till medlemmar och enheter inom Orden.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 93 ISBN 1651 - 35766

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Nästa nummer utkommer v. 19.

Materialstopp den 23 mars 2020.

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNP Patrick Andersson, ÖNPL

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

50

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Stormästaren

Mina bröder!

Text: Christer Persson Ordens Stormästare Nya bröder Vår tro och övertygelse är att detta koncept, som vi arbetat med i flera hundra år, även i dag och i framtiden kan ge våra bröder ett fantastiskt utbyte. Det gäller bara för oss att hitta fler vägar till detta.

En positiv medlemsutveckling behöver vi för att öka intäkterna och klara framtida utmaningar, som till exempel kostnadsökningar, renovering av fastigheter och lokaler, etablering på nya platser, expansion på orter där befolkningen ökar eller motsatsen att underlaget minskar och försvårar att hålla verksamheten igång.

Utvecklingen av medlemsantalet är för närvarande stabilt. Det skall vi vara tacksamma för när vi ser många andra sammanslutningar och föreningar i samhället som går kräftgång på sina medlemsantal.

Vi rekryterar många nya bröder, men vi tappar också en hel del. Det finns många saker att arbeta med.

P

ositiv medlemsutveckling – för brödernas väl och för Svenska Frimurare Ordens framtid – var det övergripande temat för seminariet, som Högsta rådet hade i slutet på januari. Uppgiften för oss var att utifrån detta tema och en genomförd bevarandeutredning forma en strategi för framtiden.

Två perspektiv Engagemanget var stort och idéerna många om hur vi bättre kan arbeta för att nå våra mål om en positiv medlemsutveckling.

Positiv medlemsutveckling kan tolkas utifrån två perspektiv, en positiv utveckling av våra medlemmar och en positiv utveckling av medlemsantalet.

En positiv utveckling av våra bröder, förstår alla, har hela tiden varit ett mål för Orden. Som en fast grund för detta ligger våra ritualer oförändrade, medan samhället förändrats och med det människorna i det. Detta måste vi förhålla oss till och försöka hitta former för hur denna fantastiska pedagogiska modell, som våra ritualer utgör, ännu bättre kan komma ännu fler män till del.

Utveckla verksamheten Framgång föder framgång och det ger en positiv anda, som i sin tur driver utvecklingen framåt.

På hemsidan, bakom inloggningen, finns mycket mer att läsa om detta. Jag uppmanar alla, särskilt ordförande mästare och ordförande att göra så. Ni hittar bland annat en idébank med mängder av idéer och uppslag, som kan hjälpa er att utveckla verksamheten. Till denna idébank skall ni också skicka in era egna goda exempel så att andra kan ta del av dem.

Andra länder Så till något helt annat, vårt utbyte med frimurarenheter i andra länder. Vårt resande både i jobbet och på fritiden ökar och då kan det finnas ett önskemål att besöka bröder på andra orter, i andra länder.

Den frimureriska världen är inte alltid enkel att greppa. Som vi lärt oss genom att studera OAL eller lyssna på uppläsningen vid varje högtidsdag, finns det ingen annan överhet än rikets lagliga. Det finns ingen europeisk eller världsvid sammanslutning som godkän51

ner loger. Varje land, varje orden, beslutar själv vilka andra länder eller ordnar man vill godkänna, samarbeta med och utbyta besök.

Laglig loge Inom det svenska systemet, alltså i Danmark, Norge, Island och Sverige, med våra loger i Finland, samarbetar vi om godkännande av länder eller ordnar. Syftet med denna ordning för godkännanden är att underlätta för besök. Man skall veta att det är en laglig loge man besöker. Om det uppstår osäkerhet i samband med ett besök hos någon av våra enheter, eller när du reser ut och besöker enheter i andra länder kontrollerar du först i vår matrikel, eller på hemsidan, där alla erkända loger finns upptagna. Om inte det hjälper dig kontaktar du fördelningskansliet eller Ordens kansli. Då får du hjälp, för du måste vara säker på att du gör rätt.

Nu återvänder ljuset. Dagarna blir längre och våra sinnen öppnas mot den annalkande våren.

Må väl mina bröder och var rädda om er! X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund