OHP:s Reflexioner
Var Carl von Linné frimurare? Text: Johnny Hagberg, OHP
C
arl von Linné (1707-1778) brukar betraktas som en av Sveriges främsta vetenskapsmän. Han var mångsidig och ägnade sig bland annat åt botanik, medicin och zoologi. Han lade framförallt grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den systematik som grupperar växter och djur. Mycket av det Linné gjorde på 1700-talet är fortfarande idag grunden inom denna vetenskap. När Linné i sitt berömda verk Systema naturæ från 1735, som första varelse i ”Djurriket”, regnum animale, nämner människan, tillfogar han istället för en beskrivning orden ”nosce te ipsum” – känn dig själv. Att känna sig själv är kanske det viktigaste i att vara människa, men också en del av svaret på frågan: vad är en människa? Detta är också en grundtanke i frimureriet. Linnés tankar ligger nära frimureriet. Han stod för en fysikoteologi som hävdar att allt hänger samman i skapelsen, och att allt har sin grund i en Skapare – en Gud, ett högsta väsen, en arkitekt som mätt ut och format tillvaron och gett den dess grundläggande naturlagar. Denna utgångspunkt var inte främmande för de första svenska frimurarna. Samma år som Linné publicerade sin Systema naturæ genomfördes den första receptionen i Sverige. Tron på en Skapare är också en av hörnstenarna i dagens frimureri. Men vi stannar inte där. En människa känner sig själv! Svenska Frimurare Orden vill fördjupa människor i livets hemlighet. Grunden är att erkänna en gudomlig skapare. Men det handlar också om hur vi människor ser på oss själva. Att kunna utvecklas som den man är, att kunna upptäcka djupet av Skaparen och skapelsen – i sig själv, det är att bli medveten om vem och vad man är som människa. Orden vill hjälpa oss till personlig utveckling. Det betyder att man får redskap
framträder i ett förhållande till Gud, till medmänniskor och till mitt eget inre. Att lära känna sig själv är att också lära känna andra, att leva i gemenskap.
Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.
i att känna sig själv. Vem är jag? Vilken är min plats i tillvaron? Vad betyder det att jag är satt i ett sammanhang med andra människor? I samtiden talas mycket om självförverkligande, men då handlar det ofta om vad jag vill göra, vad jag känner, och det utgår från individen. Vår Orden vet att vi är individer, men också att vi ingår i ett eller flera sammanhang, att vi hör samman med vår Skapare och med andra människor. Det är bara när vi tar hänsyn till alla dessa relationer – Skaparen, mig själv och mina medmänniskor – som det kan bli ett verkligt förverkligande. En människa utvecklas genom möten! En Orden består ju aldrig endast av en människa utan man delar en gemenskap. I Orden är jag alltid tillsammans med andra, en länk i en kedja och i en brödragemenskap. Vad underbart att livet inte endast är en uppkoppling på nätet, en bild på Facebook, ett Twitterflöde, utan möten med människor. Vi är inte bara individer, vi är en del av skapelsen och vi hör ihop. Vår fulla potential som människor 34
En människas strävan är att bli den hon är! Påståendet kan tyckas märkligt, och kräver en förklaring. I boken Att leva med motsägelser (1995), som handlar om den helige Benedikts klosterregel, skriver författarinnan Esther de Waal: ”Det är bara när jag konfronteras med hela mitt jag, som jag kan vila i mig själv och överlämna mig helhjärtat åt Gud. Ändå tror jag, att det är ytterst få människor som med lätthet kan acceptera sig själva, fast jag också vet, att det är ett av deras allra djupaste behov”. Att acceptera sig själv, det är inte alltid lätt. Vi har många tankar om hur vi skulle vilja vara och vi ser sådant som vi uppfattar som omgivningens krav. Det är lätt att man försöker bli någon annan. Men Guds tanke är att vi ska växa som dem vi faktiskt är, inte att vi ska bli några andra. Detta förutsätter just självkännedom. Carl von Linné formulerade detta på ett litet annat sätt. Han lär ha sagt: ”Det är genom det att vi fullföljer vår plikt mot Gud och förstår vår plats i skapelsen som vi blir sanna människor.” Inte frimurare Linné var inte frimurare, men det är ingen tvekan om att mycket av det vår Orden står för harmonierar med hans tankar, inte minst Ordens Allmänna Lagars inledande paragraf: Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare. X
