Frimuraren nummer 4 2021

Frimuraren John Boyd Dunlop

Jubelfonden med balett

Eckleff i Karlskrona

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 4 | 2021

Tema: Våra högtider

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 2

Innehåll I detta nummer Rockstjärna räddade frimurarna i Detroit

4

Frimurargraven invigd

6 10

Fjällvandring och frimureri

12

Drottningen tillbaka på stipendieutdelning och lunch

14

Edward Young – frimurare, präst och poet

16

Broder!

Frimureriets värdegrund

20

Det lackar obönhörligt mot Jul! Ett nytt år snart till ända och vi har äntligen kunnat börja träffas under ordnade former. I skrivande stund har dock Folkhälsomyndigheten och regeringen infört nytt krav på vaccinationspass för samlingar överstigande 100 personer.

John Boyd Dunlop: Frimuraren som uppfann det luftfyllda gummidäcket

22

Provinsialmästare Per Anderssons nya uppgift

24

Vi håller alla tummar för att det inte blir strängare än så denna gång och att vi inte, återigen, går mot en nedstängning av vårt samhälle och fortsätter därför med handsprit och andra skyddsåtgärder.

Människovärdets kristna grundvalar

26

Östgöta Provinsialloges 200 högtidsdag bjöd på glädjebomb!

30

Två dagar av symposium i Karlskrona

34

Ordens adventskalender 2021

38

Bild: Tomas Karlsson.

Med Svansjön i Riddarsalen

I detta nummer av Frimuraren tittar vi både bakåt och framåt med både en rapport från Eckleffs symposium i Karlskrona tidigare i år och en intervju med provinsialmästare, i femte fördelningen, Per Andersson och hans nya uppgift som länk mellan det svenska och norska frimureriet.

Tema: Våra högtider

Bo Pettersson berättar även historien om John Boyd Dunlop – frimurare och uppfinnare av det luftfyllda gummidäcket, vilket för undertecknad var en helt ny kunskap. Alltså inte att han uppfann sitt däck, utan att han faktiskt var frimurare. En bra dag är när man lär sig något nytt. Och lär oss nytt gör vi ju hela tiden inom vårt frimureri. I varje fall är det min målsättning. I detta nummer därför även en text av Gustav Wallheden om frimureriets värdegrunder. Det skadar aldrig att friska upp minnet med en bra och informativ text.

44

En kyrka för världen

46

Frimureriet och den katolska kyrkan

48

I varje nummer

God Jul och Gott nytt år, så ses vi igen nästa år!

Ulf Hjelting Redaktör Redaktör: Ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Julkrubban och varför den finns i svenska kyrkor

Korsord

41

Ordens högste prelat: Kristen tro – vad är det?

43

Stormästarens sida: Broder!

50

Annonser: Pierre Dunbar 070-765 51 12 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 25 januari 2022.

3

Omslag: Stormästaren Christer Persson vid Norra Begravningsplatsen i Stockholm.

Bild:

Carina Bergkvist.

Utländskt frimureri

Frimurarhuset i Detroit.

Rockstjärna räddade frimurarna i Detroit Text: Jerry Prütz Bild: Wikimedia commons I början på 2010-talet befann sig frimurarna i Detroit i en knepig sits och med en rejäl skatteskuld på 142 000 dollar som skulle in annars kunde man stå inför en utmätning. Till saken hör att Detroits frimurartempel är världens största med en hel del faciliteter som kommer den allmänna världen till gagn. Till deras hjälp kom en av världens mest kända rockstjärnor.

Helt plötsligt fick frimurarna i Detroit en oväntad och anonym donation på just 142 000 dollar vilket räddade Detroitbröderna från en exakt lika stor skatteskuld.

Bakom den generösa gåvan stod ingen mindre än rockstjärnan Jack White (White Stripes, The Dead Weather, The Raconteurs med flera).

Jack White – musiker och filantrop.

Jack White, som egentligen heter John Anthony Gillis White, föddes i Detroit 9 juli 1975. Han är en egensinnig och banbrytande låtskrivare, gitarrist, sångare och entreprenör.

4

Ekonomisk hjälp – Jack’s donation could not have come at a better time and we are eternally grateful to him for it, said Roger Sobran, president of the Detroit Masonic Temple Association.

– Jack’s magnanimous generosity and unflinching loyalty to this historic building and his Detroit roots is appreciated beyond words.

Numera heter en av salongerna i templet The Jack White Theater som en gest.

Jack White var mycket i templet som ung då hans mamma fått arbete där.

Mamma White fick även ekonomisk hjälp av bröderna, något som säkerligen påverkat Jack både som barn och vuxen.

Han har som vuxen uppträtt i templet. X

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

5

Invigning

Frimurargraven avtäckt Text: Ulf Hjelting Bild: Carina Bergkvist En stanniolgrå förmiddag den 29 oktober samlades 14 bröder ur Svenska Frimurare Orden på Norra Begravningsplatsen i Stockholm för att inviga frimurarnas begravningsplats. Ordens högste prelat Johnny Hagberg och Stormästare Christer Persson höll invigningstalen. ”Himlens hav har ingen strand, bara ljus” står det på den gravsten som nu står vid frimurarnas begravningsplats på Norra Begravningsplatsen i Stockholm. Orden är ett citat från frimurarbrodern, författaren och poeten Bo Setterlind.

Gravstenen hade täckts med en frimurarflagga. Efter Stormästarens välkomsthälsning till bröderna avtäcktes gravstenen och Ordens högste prelat Johnny Hagberg höll ett invigningstal.

– På kyrkogården minns vi de som gått

före. De är nu det vi en gång skall bli. Som människor delar vi födelsen, livet och döden. Inget liv utan död – men också hoppet – Utan död, inget liv. Så får denna grav vara en viloplats på vägen till Evigheten.

Här ska våra bröder vila. Hoppet säger att vi skall få mötas i den brödrakedja som icke upphör. Våra korslagda händer här i tiden ger oss hoppet att korsets kraft förvandlar allt.

En vilostad När ärkebiskopen och frimuraren Johan Olof Wallin (1779-1839) 1827 invigde denna kyrkogård som en Guds åker och en vilostad till uppståndelsens dag så gjorde han det också för de frimurare som kommer att vila i denna grav. Välsignelsen som då uttalades över jorden gäller än idag. Året före, 1826 hade han mottagit grad X i vår Orden. Han var andre tal6

Bröder närvarar vid ibruktagandet av den nya frimurargraven.

man i Den Nordiska Cirkeln 1819-1830 och förste talman. 1830 till sin död 1839, innehade överofficiants värdighet och var medlem av Barnhusdirektionen.

Wallin fick också sin grav på denna kyrkogård och på hans gravsten står de tänkvärda orden: Jordens Oro Viker: För den frid som varar: Grafven allt förliker, Himlen allt förklarar.

Norra Begravningsplatsen Upprinnelsen till denna begravningsplats förklarar Sven-Åke Bergkvist: – För drygt fyrtio år sedan satt jag bredvid en ung kvinna på en middag på Västgöta Nation i Uppsala. Till desserten pratade vi om framtiden, inte vår, utan rent generellt. Hon berättade då att hon börjat spara pengar så att hon kunde få en anständig begravning. Det var en framtids-

planering som delvis chockade mig och jag har aldrig riktigt kunnat släppa tanken. Jag har också i samtal med flera äldre och sjuka personer slagits av att tankar och bekymmer om gravplats, för många, inte är en obetydlig del av den sena tankevardagen. För drygt fyra år sedan diskuterade jag med några frimurare om varför vi inte har en möjlig gemensam gravplats och de flesta fann inte frågan befängd. Jag talade med förre Stormästaren som inte hade något emot projektet utan lade det på Barmhärtighetsdirektoriets bord. Per Werner, Gillis Edman och jag diskuterade och efter kontakter med kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm hänvisades vi till Norra Begravningsplatsen. Vi visades runt på begravningsplatsen och fick titta på olika möjliga gravplatser. Förutsättningen var att det skulle röra sig om urnbegravning eller möjligen spridning av aska.

7

Nu är denna begravningsplats en realitet och invigningen avslutades med ett tal av Stormästaren och ceremonin avslutades därefter med att Christer Persson förklarade gravplatsen ibruktagen. Den första gravsättningen beräknas ske under december 2021. X

Fakta om frimuraregravplatsen Medlem i Svenska Frimurare Orden jämte dennes maka eller partner kan teckna gravplats för urnbegravning.

Priset är 5 000 kronor per plats, vilket inbetalas till SFMO:s bankgiro 700-0045. Gravyr på stenhällen beställes från anvisat stenhuggeri. För närvarande kostar gravering av namn och levnadstid 5 000 kronor inklusive moms.

8

Frimurarna i samhället Frimurarestiftelsen arbeav samhället. Vidare stöds tar med inriktning på de forskningen kring åderäldres behov. Verksamheförkalkningens sjukdoten går tillbaka till år 1911 mar (hjärt- och kärlsjukdå man fann ett stort bedomar) vilket är västvärlhov av ett ålderdomshem. dens vanligaste dödsorsak Konung Gustaf V, Drottoch omvårdnadsforskning Victoria samt Kronning, det vill säga hur prins Gustaf Adolf stödde man utvecklar själva omtanken och Frimurarehändertagandet av gamla hemmet i Lidingö böroch svårt sjuka patienter jade byggas i takt med att med stora hjälpbehov. medel samlades in. Under Huvudprincipen är 1970-talet kunde samhälatt ett forskningsprojekt, let erbjuda motsvarande som fortlöpande kan reeller bättre äldreboende. dovisa goda resultat, ska Lidingöhemmet avyttrakunna räkna med Frimudes år 1980 och likviden rarestiftelsens stöd under blev grundkapital till den fem år. Det är ett uttryck nuvarande stiftelsen, som för insikten att all forskForskningsanslagsutdelning i Stockholm 2021. gavs en ny inriktning. ning är långsiktig.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhälhar sedan dess utövats genom att huvudsakligen stöd- lena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet mö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid bland äldre behövande, främst genom organisationer högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort. med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentaKonung Gustaf V:s och Drottning Victorias Fri- riska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning murarestiftelse kan under 2020 lämna bidrag på av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långnärmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,8 mkr, går till siktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och geriatrisk forskning. vården av våra äldre.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans ned- Kontakta oss gärna för information om hur dina brytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd geoch stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser nom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

9

Stipendieutdelning

Stipendieutdelning i Johannessalen.

Med Svansjön i Riddarsalen Text: Ulf Hjelting Bild: Håkan Sjöström Vad vore livet utan konst, musik och dans? Bra mycket tristare och betydligt mycket fattigare på innehåll.

Därför tilldelar Jubelfonden varje år stipendier till unga lovande konstnärer, musiker och dansare. Frimuraren var självfallet på plats för att bevaka evenemanget.

Platsen är Johannessalen i Stamhuset söndagen den 19 september. Jubelfonden har samlat stipendiater för att ta emot sina tilldelade stipendier. Dock är vi då ovetandes om att en historisk händelse kommer att inträffa bara några få minuter efter utdelningen.

I samband med denna utdelning brukar både en och flera stipendiater uppträda i Riddarsalen. Så även denna gång.

Men, denna dag började inte i Johannessalen, utan i Bankettsalen där middagarna brukar serveras i Stamhuset och som denna dag förvandlats till en konsthall. Här hade några av Konstfacks elever valt att ställa ut sina arbeten. Här samsades arbeten från textil, keramik, glas, möbeldesign, smycken och snickeri. Och här fick vi verkligen ta del av spänningsfältet mellan material och samtida konst. För de gäster som inte hann med att ta del av utställningen, kunde så göra detta efter uppträdandet i Riddarsalen, då även diverse 10

smakrika snittar och mousserande dryck kunde inmundigas tillsammans med alla synintryck.

Historiskt ögonblick Vid Jubelfondens stipendieutdelning får inte bara Konstfacks elever ta emot stipendier, utan även elever från Kungliga Musikhögskolan och då handlar det både om pianostipendium, stråkstipendium, balettstipendium och stipendium i operasång.

Det något ovanliga med årets utdelning var att stipendieutdelningen både omfattade år 2020 och 2021, så det var extra många stipendiater på plats. Allt en konsekvens av den rådande pandemin.

En av de elever som fick ta emot balettstipendium till Louis Gallodiers minne var Luiza Lopes de Freitas och hon valde även att framföra ett stycke ur Den döende svanen som är en solodans, koreograferad av Michel Fokine, ursprungligen för den ryska ballerinan Anna Pavlova. Musiken är komponerad av Camille Saint-Saëns.

Fokine hämtade här inspiration både från baletten Svansjön och dikten The Dying Swan av Alfred Tennyson. Det här stycket ska dock inte förväxlas med Svansjön av Tjajkovskij. Balett i Riddarsalen på det upphöjda utrymme som vanligtvis brukar husera Stormästaren och riddare och kommendörer. För första gången någonsin ett balettstycke framförs i vårt Stamhus och ett med andra ord historiskt ögonblick i vår frimureriska historia. Och har inte applåderna tystnat, så ekar de säkert fortfarande i Riddarsalen. Stort jubel!

Men vid utdelningen var det ytterligare en detalj som stod ut. När stipendierna för möbeldesign och snickeri vid Malmstensskolan delades ut, så presenterades stipendiat Fredrik Aspelin som trummis som spelat med Ringo Starr… eh, vänta nu.

Ringo Starr var ju trummis i The Beatles, vilket givetvis väckte undertecknads nyfikenhet. Och vid inmundigandet av snittarna senare på dagen, så ställdes givetvis frågan om detta till stipendiat Fredrik Aspelin.

Kontakt med legendaren – Jo, det stämmer, men jag spelade bara på en låt på hans senaste platta (tror jag) och det var så att jag gick in i studion och la ett trumkomp som sedan användes. Sedan var det en diskussion om jag skulle medverka i hans band eller inte på en kommande världsturné, men så kom den här pandemin emellan. Nu tror jag knappast det är aktuellt längre… nu spelar jag lite på hobbynivå här hemma i Sverige.

Anledningen till kontakten med legendaren från The Beatles var att Fredrik bodde några år i USA och där spelade trummor i bandet Alberta Cross, vilket tydligen var ett band vars musik Ringo Starr gillade, så han bjöd därför in hela bandet att medverka på en låt. Plattan Fredrik och Alberta Cross medverkade på heter Give more love och släpptes 2017 och låten heter We can´t fight lightning.

Nästa år är det dags igen för Jubelfondens stipendieutdelning som säkerligen bjuder på lika många överraskningar och blir lika spännande och innehållsrik som årets. X

Luiza Lopes de Freitas valde att framföra ett stycke ur Den döende svanen i Riddarsalen.

Framförandet av musik och dans belönades med blommor.

11

Bild: Pixabay, Public domain.

Kultur

Fjällvandring och frimureri Text: Lars Klingström Du kanske undrar om det verkligen finns något samband mellan dessa båda begrepp. Svaret från denne skribent är ett obetingat ja. Att fjällvandra är inte bara att till fots förflytta sig i en vacker och stundom vresig natur. Det är framförallt att vandra i sina inre rum.

Precis som det är i den frimureriska vandringen.

Många anser att förberedelserna inför en resa är lika spännande som själva resan. Efter så där tjugotalet turer till i princip samma mål – den hundra mil långa fjällkedjan i Sverige – håller jag inte med. Packning och planering tar för varje år allt mindre tid. Det mesta går på rutin sedan start och mål för färden bestämts och erforderliga biljetter och tidtabeller införskaffats.

Nej, resan börjar i den stund man kliver av bussen eller båten vid startpunkten.

Lite trevande spänner man remmarna på

ryggsäcken, jo den sitter som den ska. Sen tar man de första stegen, jo det känns som vanligt.

Efter femtio meter har man glömt vardagen och allt det som präglar livet under så gott som alla årets dagar – utom de tio man just har framför sig.

Tillvaron smalnar på en fjälltur. Livet handlar om att ta sig fram, hålla sig torr, inte trampa snett. Man vandrar i en kupol precis så stor som synfältet för tillfället medger. Vandringen blir en upptäcktsresa där varje dalkrök eller mödosamt erövrad höjdkam bjuder något nytt.

Stark samhörighet De visuella upplevelserna är bara en av ingredienserna i en fjälltur – och kanske de man snabbast blir blasé på. Det låter konstigt, för det är garanterat vackert i den svenska fjällvärlden. Överallt. Gudomliga scenerier avlöser varandra men blir till slut 12

så många att man inte riktigt uppskattar dem efter förtjänst.

Nej, de stora upplevelserna får man i sitt inre. Det brukar ta några dagar, men sen kommer de. Plötsligt upptäcker man att benen går av sig själva eller att man befinner sig i motlut utan att tänka på det. Är också vädret på hyggligt humör infinner sig en känsla av frihet och stark samhörighet med den natur man är i. Andhämtningen är jämn och stark, hjärtat pumpar på, blodet syresätts och väcker delar av hjärnan som under andra tider på året för en stillsam tillvaro i skuggan av dem som är mer ”lösa-problem-för-stunden-orienterade”. Plötsligt börjar det dyka upp goda tankar och lösningar på problem som stoppats undan som olösliga.

Det är här man kan börja skönja likheter mellan vandringen i fjällvärlden och den inom frimureriet. Också i logearbetets trygga ritualer släpper man kontakten med

den ”allmänna världen”. Tankarna får fritt spelrum. Bekymmer och sådant som tyngt sinnet under dagen rinner av – kryddad av förväntan om en trevlig fortsättning i goda vänners lag under brödramåltiden.

Många glädjeämnen I fjällen är gränsen mellan det underbara och det svåra ofta knivskarp. Mitt i den lätt euforiska stämning som uppstår när ”allt stämmer” ligger hela tiden insikten om det skönas skörhet alldeles under ytan.

Den erfarne fjällvandraren håller alltid ett vaksamt öga på himlen i sydväst. Så länge den är klar och fin kan man fortsätta att njuta och oftast se fram mot ännu en vacker dag. Men ofta, väldigt ofta, ser man att himlen i sydvästhörnet börjar grumlas och förstår att snart ska ett nytt lågtryck passera. Denna insikt bidrar till att ytterligare skärpa sinnena för att verkligen uppleva allt det vackra som för stunden bjuds.

Se där en god tanke att ta med hem till vardagen, där de flesta av oss är allt för dåliga på att glädjas åt de många glädjeämnen som finns – mitt i det vardagliga. Och jag tror att de flesta frimurare som kommit en bit på vägen också ser paralleller

med det de upplevt under sin frimureriska vandring.

På fjällturen Vädret är omväxlande i fjällen. Det regnar mer och oftare än på de flesta andra ställen i detta land. Det finns också gott om jokkar (vattendrag) av vilka en del kan vara av typen ”arga”, i synnerhet efter stora regn.

Eller också står man inför en jokk som på kartan ser nog så beskedlig ut, inga stora sjöar eller glaciärer uppströms, men likväl skummar och fräser den som besatt. Inom den överskådliga sträckningen är den helt omöjlig att vada. Efter den första besvikelsen finns bara en sak att göra; slå sig ner, ta fram trangiaköket och kartan, koka kaffe och finna råd. Och naturligtvis löser det sig. Fast ofta kostar det många mödosamt erövrade höjdmeter att nå svämkäglan vid ätnon (älven) i dalbotten där det nästan alltid går att ta sig över. Se där, ännu en lärdom för vardagen; att inför plötsliga svårigheter inte tappa fattningen utan i lugn och ro analysera problemet och sedan gå förbi det. Så är det också inom frimureriet där man ibland ställs inför oväntade prövningar. Men genom att försöka analy-

sera dem finner man ofta de svar som gör det lättare att gå vidare.

I vår tid har tillvaron blivit allt mer tillrättalagd. I ökad omfattning förväntas ”någon annan” ta ansvar för den enskildes liv. På fjällturen finns inget tillrättalagt och ingen som tar ansvar för mitt väl och ve.

Där är det bara jag, mitt förstånd och mina ben som bestämmer om jag kommer fram till målet. På samma sätt är det inom frimureriet. Ingen annan än jag själv kan göra vandringen i mitt inre. Det är jag själv som väljer vad jag vill nå och hur jag vill använda det jag lär mig. Detta är också insikter att ta vara på och ha till hands i vardagen.

För den som ännu inte vandrat: Den här artikeln innehåller inga råd och tips för den som ännu inte provat på att fjällvandra. Inte heller något om hur man ska rusta sig för en frimurerisk vandring.

I båda fallen handlar det om något som måste växa fram i sökandet efter en ökad insikt om sig själv. Och båda vandringarna har lika mycket att ge – om än i väldigt olika form.

Lycka till med dina inre turer i fjällen och inom frimureriet. X

Storintendentens expedition

Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm

Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé

Skultuna Bröstknappar till frackskjorta, emaljerade i ask

Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Skultuna Manschettknappar, emaljerade i ask

Manschettknappar med fäste typ 1

Manschettknappar med fäste typ 2 i ask

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

13

Stipendieutdelning

Drottningen medverkade vid stipendieutdelningen den 27 oktober.

Drottningen tillbaka på stipendieutdelning och lunch Text: Ulf Hjelting Bild: Carina Bergkvist Pandemin har påverkat alla delar av vårt samhälle – så även kungahuset. Vid förra stipendieutdelningen med drottningen avböjdes deltagande vid efterföljande lunch. Den 27 oktober delade Barnhusstiftelsen ut sina årliga stipendier.

Platsen är Johannessalen i Stamhuset.

Drottning Silvia, för dagen i en rödrutig kreation, ledsagades in av Carl-Gustav Piehl och det märkliga med drottningen är att man som deltagare alltid känner sig sedd. Drottning sonderar helt enkelt av hela rummet, tittar på var och en och nickar, vilket gör att man just känner sig… sedd. Det här är en smått märklig upple-

velse och är nästan omöjlig att beskriva i ord. Den måste helt enkelt upplevas.

Växande resurser Stipendier delades ut. Två och två ropades stipendiaterna upp för att få sina stipendier.

Historien med denna fond började med att frimurarebröder inrättade det första barnhuset i Stockholm år 1753. Den verksamheten växte och utvecklades fram till 1940 och då hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser gjorde dock att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades istället 14

Barnhusstiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Pediatrisk forskning Barnhusstiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Sedan 1989 delar Barnhusstiftelsen ut stipendier till pediatrisk forskning och

är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning.

Större bidrag har även lämnats till: • ECPAT Sverige • Barnens Rätt i Samhället (BRIS) • Föräldraföreningen mot Narkotika • Ungas egenmakt inom Stockholms Stadsmission • samt ett flertal andra organisationer Realtidsforskning Varje utdelning av stipendier avslutas även med en föreläsning i Riddarsalen. Denna gång föreläste professor Mikael Norman vid Karolinska institutet om resultaten av något så ovanligt som en realtidsforskning om covid under graviditet och förlossning och hur det gick för det nyfödda barnet.

Studien inleddes 11 mars 2020 och visar på hur nyfödda tas om hand under pandemin. Studien omfattar 11 000 barn från 63 länder och huvudfrågeställningen var: hur gick det för barn till kvinnor som haft covid? Studien var även ett samarbete med Folkhälsomyndigheten. Studien visade på att en procent av barnen testats positiva och det ger då ett resultat av en tredubblad risk för barnet att smittas med covid om modern varit smittad. Men även om barnet blir smittat så verkar detta virus inte angripa nyfödda. Eller som professor Mikael Norman sammanfattade studien.

– Nu vet vi att det inte är farligt.

Denna förmiddag avslutades med gemensam sedvanlig lunch i Pelarsalen och denna gång kunde Drottningen deltaga. X

Drotning Silvia och Carl-Gustaf Pihl vid forskningsanslagsutdelningen.

Storintendentens expedition

Regalieportfölj, svart läder

Regalieportfölj, brunt läder Regalieväska, läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

15

Personporträtt

Edward Young – frimurare, präst och poet Text: Rolf Söderback

Edward Young hade samma namn som sin fader. Han var född i juli 1683. För mig blev han, Edward Young den yngre, bekant främst genom en liten kria om prins Mikhail Mikhajlovitj Shcherbatov, en betydelsefull rysk frimurare på kejsarinnan Katarina den Storas tid.

Edwards fader var domprost i Salisbury, men flyttade sedermera till Upham nära Winchester, där den unge Edward föddes i prästgården.

Edward Young skrevs in vid New College i Oxford, och via Corpus Christi College kom han in på den juridiska banan genom en examen i kanonisk lag. Den handlar om skrifter, främst bibliska, som är erkända och godkända som riktiga, oförfalskade verk enligt den katolska kyrkan.

Mitt intresse för denne poet stärktes av det faktum att hans dikter ofta hade förkroppsligats med utmärkta målningar och etsningar av bland annat William Blake, som var en enastående poet och konstnär.

William Blake har försett många av sina och även andras dikter med etsningar och målningar.

Tjänst som hovpredikant I Dublin skrev Edward Young två stora verk, Busiris, som handlar om en kung av Egypten med samma namn, och The Revenge, Hämnden, som han tillägnade hertigen av Wharton. På grund av felaktiga satsningar för att skaffa sig en bekantskapskrets gick det inte så värst väl för den unge Edward. Enligt Samuel Johnson, (1709–1784) författare, kritiker, lexikograf och språkvetare, skrev Young slående och märgfulla satirer. Detta omdöme kom från en person som var mera känd som Dr. Johnson och författare till det stora uppslagsverket A Dictionary of the English Language.

I en tid då författare inte var trygga såsom vanligt under beskyddarskap från litterära magnater, vilket hörde till de företeelser som började bli förlegade, hade

Edward stora svårigheter att klara sitt uppehälle. Men den unge Edward gav inte upp utan fortsatte att söka mecenater för sin ytterst fina poesi och sina framgångsrika skådespel. Dock var nästan allt beröm han rönte lismande, kopiöst och oförtjänt i viss mån, men han erhöll ändå tjänsten som hovpredikant. Änkeprinsessans kammarsekreterare Han tycktes stabilisera sig då han ingick giftermål med dottern till greven av Lichfield. Hon hade en dotter i ett tidigare äktenskap. Hon avled dock i Lyon på väg till Nizza. Hennes man och hans dåvarande hustru dog år 1740, och dessa tragiska händelser tros ligga till grund för Youngs ”Night-Thoughts”, dvs Nattankar. Inte bara i detta verk utan även i prosaverket ”The Last Day”, Den sista dagen, ådagalägger Edward sina frimureriska anknytningar under hela 1700-talets Europa.

I förordet till Nattankar säger Young, att händelsen i dikten var verklig. Huvudpersonerna, Philander och Narcissa, har alltför förhastat identifierats som herr och fru Temple, som dog på väg till Nizza.

Skurken Lorenzo påstås vara Youngs son.

Dikten Klagomål, eller -Nattankar om Livet, Döden och Odödligheten, kom ut år 1742 och följdes av ytterligare tankar om natten tre år senare. Åtta år därefter utkom tragedin Bröderna, men den drogs tillbaka på grund av att han stod i beråd att gå med i kyrkan.

Verken om Nattankar hade bidragit till hans berömmelse, men han levde dock i stor, oavbruten ensamhet. Han utsågs till änkeprinsessans kammarsekreterare, men han drog inte jämnt med sin son, som hade kritiserat det stora inflytande som faderns hushållerska hade haft. Fadern vägrade att träffa sonen förrän han låg på sin dödsbädd. Han lät sonen ändå få ärva allt han ägde, och han försonades med denne, då han dog ”litet före elva på långfredagskvällen och begravdes igår omkring klockan sex på eftermiddagen”.

16

Den unge Werthers lidande Det sägs att han var en lysande talare.

Hans paradverk, Nattankar, blev en klassiker i Frankrike inom den klassiska skolan.

Detta verk har översatts till flera språk, även svenska. Tyska litteraturkritiker höjde Young till skyarna, och den store Johann Wolfgang von Goethe sade sig ha lärt sig engelska tack vare John Milton och Edward Young, som av många samtida författare ansågs till och med vara större än självaste Milton. Goethe sade också, att Nattankar hade inspirerat honom till att skapa den speciella stämning som senare skulle ge honom stor berömmelse för Den unge Werthers lidanden. Namnet Edward Young blev också stridsropet för den stora skara författare som anslöt sig till ”Sturm und Drang”-rörelsen.

William Hutchinson skrev en artikel som gav hans tolkning av Nattankar i sitt verk The Spirit of Masonry, (Frimureriets anda, min översättning). Verket består av flera föreläsningar om frimureriets dygder och värderingar under 1700-talet efter 1717. Han berör ett av dåtidens problem, som även hade fått fotfäste inom frimureriet. För att undvika denna ondska, bör bröderna främst ty sig till dessa hans föreläsningar och de som förekommer i logernas Spörsmålsböcker. Först då kan de undanröja detta falska nöje att ty sig till flaskan, som hade pågått ända sedan det hade fördömts av den allmänna opinionen och moralpredikande ledare inom frimureriet. Inte ens de senare hade lyckats förhindra det faktum att dryckenskapen hade fått fotfäste vid sällskapsbrödernas måltider. Hutchinsons rubrik på engelska kan ju ha en speciell, lustig anspelning om man betänker det faktum att ordet ”spirit” i pluralis, ”spirits”, betyder sprit eller spirituosa på svenska.

Det ansågs vara av stor betydelse om man kunde konsumera tre buteljer under en kväll, och dessutom en skam att vid brödramåltidens slut dra sig tillbaka helnykter. Till råga på allt var denna last inte

ovanlig bland eminenta och högt uppsatta män i den allmänna världen; en viss broder tillbringade halva sin tid på värdshuset, och han sades kunna mäta sin tid på basen av antalet konsumerade buteljer.

En broders hustru lät med ett bud kalla på honom, vilket han besvarade via budet med att han skulle komma hem efter en halvflaska. Många kända författare, till exempel poeten Joseph Addison och det irländska geniet John Savage, och högt uppsatta politiker som William Pitt den äldre, likaså den skotska nationalskalden Robert Burns och den irländska pjäsförfattaren Richard Brinsley Sheridan (bägge var kända författare redan under sin livstid) hörde till dem som hade skaffat sig rykten som stora ”tömmare av buteljer”, för att nu uttrycka det milt.

Missbruk av alkohol Enligt Fraser’s Magazine for Town and Country, som utkom mellan 1830–1882, har denna last helt försvunnit ur denna samhällsklass. Vi talar om sedvanor som härstammar från 1700-talets uppsving för frimureriet, och under 1900-talet och idag skulle en gentleman, affärsman, eller en bildad person anse det vara en oförlåtlig skam att uppträda på ett berusat, onyktert sätt vid brödramåltider. Detta är ett påfallande särdrag med tanke på dåtidens strävanden att vinnlägga sig om goda seder och bruk, enligt nämnda veckotidning. För över tre sekler sedan var kraftig berusning à la mode bland hög- och lågadeln, men under 1800-talet var det ovanligt att vara onykter på en danstillställning eller tillsammans med damer i en salong.

I slutet av 1800-talet hade missbruket av alkohol drabbat medelklasserna, och det sades vara vanligt bland hantverkarna (läs: operativa stenhuggare). Vi talar nu alltså om 1900-talet, men före inträdet i det nya årtusendet förmodades det förekomma främst i samhällets allra lägsta skikt, dvs lösdrivare och tjuvar. Detta om detta för att citera ett finlandssvenskt TV-program.

Edward Youngs berömmelse nådde sin höjdpunkt i Nattankar. Det var den första stora appellen till melankoli inom poe­ sin, och han hade funnit en intensiv lystringssignal för nattlig meditation vid en kyrkogård, där han rörde sig mellan gravstenarna för att grubbla över det kristna begreppet om det fåfängliga med alla timliga ting. Hans samtida förvånade sig mest över hans förkärlek för långa, förvirrande strömmar av samma miljö i dikterna, nämligen synen av en ensam, mediteran-

Edward Young.

de skald i nattlig stillhet försjunken i sina tankar som kretsade efterhängset runt nygrävda gravar, idegranar och cypresser med glesa månstrålar som fann sin svåra väg genom trädens massiva plymer för att upplysa honom och hans specifika omgivning. Här följer ett utdrag ur dikten: Night, sable goddess! from her ebon throne, In rayless majesty, now stretches forth Her leaden sceptre o’er a slumbering world.

Silence, how dead! and darkness, how profound!

Nor eye, nor listening ear, an object finds; Creation sleeps. ‘Tis as the general pulse Of life stood still, and Nature made a pause, An awful pause! Prophetic of her end.

Natt! Du gudinna i svart, från din svarta tron, I oupplyst majestät, sträcker du nu fram Din blytunga spira över en värld som slumrar.

Tystnad, hur livlös! Och mörker, hur djupt!

Varken öga, eller lystrande öra en sak kan finna; Skapandet vilar. Det är som om livets puls stod stilla, Och Skaparen hade unnat sig en paus, En väldigt lång paus vittnande om ragnarök. (översättning: Rolf Söderback)1 17

Här följer ett utdrag ur Youngs Klagosånger i svensk översättning av C.V. Holmberg, 1787: Ja, människan överlever graven, eller ock nödgas du, Lorenzo, bekänna att den egenskap varöver du mest yvs vore en ursinnig självstridighet; din tapperhet, ditt förakt för Döden vore ju ej annat än feghet och räddhåga. Medgiv att människan är odödlig och ditt förakt för döden blir rättmätigt. Den som sig tryggar vid odödligheten, är tapper utan ursinnighet, han vågar möta döden, emedan han vet att han icke av döden kvarhålles i graven. Men den som tror sig förlora allt när livet är förlorat, han lever med bävan, eller dör som en dåre. Den behjärtade tvivlaren, ty sådana gives ock, som av högmod, 1 A Short History of English Literature; Émile Legouis; Oxford Clarendon Press; 1956; pp. 228-230

exempel, vinning, vrede, hämnd eller ock av en hjältemodig tankebrist förakta döden, är av alla vanvettingar den som mest förtjänte att bindas.

Edward Young skrev även en nautisk dikt för att hedra Hans Majestät Kung George II:s hemkomst från sjöstriderna år 1729. Det är en dikt vid namn Imperium Pelagi, det vill säga Havets Rike. Young skrev denna dikt enligt Pindaros’ mönster, dvs körlyrik. Den monodiska lyriken var för solosång.

De nio lyrikerna var verksamma under 500-400-talen f.Kr. i Grekland. De var Alkman (600 f.Kr. körlyrik), Sapfo (500 f.Kr. monodisk lyrik), Alkaios (500 f.Kr. monodisk lyrik), Anakreaon (500 f.Kr. monodisk lyrik), Stesichoros (500 f.Kr. körlyrik), Ibykos (500 f.Kr. kör-lyrik), Simonides (400 f.Kr. körlyrik), Pindaros (400 f.Kr. körlyrik) Bakchylides (400 f.Kr. körlyrik). Av dessa anses allmänt Pindaros och Sapfo vara de främsta.

I inledningen till dikten skriver Young före sitt förord att Imperium Pelagi, Havets rike, är en nautisk dikt, skriven enligt Pindaros’ mönster och anda, och att den har föranletts av Hans Majestät George II:s återkomst den 10 september år MDCCXXIX (1729) efter den föregående freden i Sevilla den 9 september.

Han tillägnar skriften några rader på latin: Monte decurrens velut amnis, imbres Quem super notas alvere ripas, Fervet, immensusque ruit profundo (Pindaros) Concines laetosque dies, et Urbis Publicum ludum, super impetrato Fortis Augusti reditu. (Horatii Carm.lib. IV od. ii.41) Här ett försök till översättning Den rinner ned från berget höga liksom floden efter regn, Djup och ändlös svämmar den över kända stränder, Med möten och glada dagar, allmänna spratt i Rom, Om ödesgudinnans välvilja mot Augustus Octavianus.

Dikten är en hyllning till kejsar Augustus, som skulle återkomma från kriget mot den germanska stammen sygambrerna.2 Julius Antonius, Marcus Antonius’ son, hade föreslagit Horatius att skriva en hyllningssång enligt Pindaros’ mönster.

Vigdes till präst Augustus C. (Gaius) Octavius Thurinus kallades vanligen Augustus Octavianus. Han blev Roms kejsare efter en annan Gaius, nämligen hans släkting, Iulius Caesar, år 44 f.Kr. Octavianus var inte så populär bland folket, trots att han hade benådat många per2 Sygambrer var en västtysk stam som härstammade från Niederrhein väster om Köln.

soner efter slaget vid Actium år 31 f.Kr. Marcus Tullius Cicero Minor försvarade Augustus Octavianus mot Antonius gliringar om kejsarens brist på adligt blod. Kanske detta kunde tolkas som ödesgudinnans spratt gentemot kejsaren. ”Bland vår ungdom finns ingen mer lysande förebild för den hävdvunna rättrådigheten”, var Ciceros omdöme om kejsar Augustus.

Edward Young vigdes till präst före sin 50-årsdag. Hans vänskap med hertigen av Wharton och några andra icke bekväma personer bidrog inte till att förbättra hans rykte.

Han nedvärderade Alexander Pope,

18

en av Englands största skalder, vilket minskade hans popularitet bland den läsande massan. Edward hade dock i den allmänna opinionen ett mycket gott hjärta, vilket förbättrade hans anseende som kyrkoherde, och hans heder lovprisades mot slutet.

Han gick bort i april 1765. X Källor: Internet A Short History of English Literature; Emile Legouis; Oxford, Clarendon Press; 1956 Horativs; Oden I-IV; Göran Svärd; CKM förlag; Sthlm 2013 Edward Young; internet

William Blake skrev ofta texter till sina konstverk i färg, till exempel Songs of Innocence, som gavs ut år 1789. Han skrev först sina dikter och försåg dem sedan med en lämplig bild och därefter lät han trycka dem. Han smälte samman bild och text till en enda etsning. På så sätt kunde han låta bild och text utgöra ett nära samband, i vilket de kompletterade varandra.

Bilden till vänster föreställer Gud som med Passaren gör sina utmätningar. Bilden till höger är William Blakes etsning av en legend ur bibliska historier, Flykten till Egypten, med Maria, Josef och det lilla Jesusbarnet under den skyddande palmen, som böjer sin plym till skydd. (Internet)

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

19

Seminarium

Frimureriets värdegrund Text: Gustav Wallheden

Här följer en sammanfattning av det digitala seminariet ”Frimureriets värdegrund” som genomfördes den 27 maj, 2021, av brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder (DAB), Falun.

Gösta Andersson ledde på ett förtjänstfullt sätt en väldigt trevlig och nyttig diskussion om vårt frimureri när Studio Bergalid bjöd på vårens sista digitala föredrag, där DAB’s talmän presenterade frimureriets värdegrund. Det var förste talmannen Arne Ludvigsson, tidigare stadsarkitekt, andre talmannen Petter Karlsson, präst och stiftsadjunkt samt tredje talmannen Thomas Söderberg, biskop emeritus.

Samlade vid sina datorer runt om i landet satt en stor mängd bröder som på grund av coronarestriktioner inte fysiskt kunde träffas. Det har varit ett annorlunda år för alla och så även för den frimureriska verksamheten. Dessa digitala föredrag som genomförts har kanske inte ersatt de fysiska mötena fullt ut, men de har ger möjligheter att, utan att gå in på det gradspecifika, kunna diskutera frimureriet.

Mänskliga rättigheter Seminariet inleddes med några nedslag i den allmänna världen för att sedan handla om den kristna värdegrunden, frimurarträdet, Ordens grundvalar i Ordens Allmänna Lagar (OAL) kapitel 1 med bland annat de sju hörnstenarna och den ädla vetenskapen.

Arne Ludvigsson inledde med att berätta om hybris och människors vilja att mäta sig med gudarna genom exempelvis byggandet av Babels torn. Han ledde sedan deltagarna vidare till industrialiseringen och hur denna har format vår omvärld i form av krig, människans förmåga till att skapa massförstörelsevapen och till framväxten av FN och de mänskliga rättigheterna. Två helt olika sidor av myntet där mänskliga rättigheter är en oerhört viktig del av den demokrati som vi lever i idag.

Ludvigssons resonemang förde sedan vidare mot våra värdegrunder och hur dessa i sin tur inkorporeras med frimure-

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

T TRE MÄNNISKA Ä B N E BAL AN S HARM & ONI GEME

OMVÄ

NSKAP

RLD

HJÄLP SAM & OMT HET ANKE JOBB

J FAMIL

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND

20

riet men även hur vi i Sverige kommer att vara världens mest sekulariserade land och hur det påverkar oss i vardagen, liksom även i frimureriet.

Första frågan Efter denna inledning tog Thomas Söderberg över och inledde med att fortsätta diskutera de grundläggande värderingar som man ständigt brottas med. Allt från den första frågan: Vem är jag – egentligen? Som svar på detta tog Söderberg med oss på en resa till Midjans land och Moses möte med den brinnande busken och vidare upp på berget Sinai, där Moses mottog de två stentavlorna med budorden på.

Men låt oss återvända till den första frågan: Vem är jag – egentligen? Inte sällan söker vi oss då till våra rötter för att ha en jordmån att växa i. Det kan vara släktrötterna, det kan vara mina egna erfarenheter och grundläggande värderingar, det kan vara den tradition jag står i. Då kan jag också påminnas om att tradition är de dödas levande tro, men det finns också en traditionalism: de levandes döda tro.

Detta med traditioner som är de dödas levande tro är det vi har med oss från gångna generationer. Med detta tar Thomas Söderberg med oss på en resa genom värdegrunderna ur ett bibliskt perspektiv och hur traditionerna vandrar vidare till de tio budorden som Moses mottog. Här tog Söderberg upp det frimureriska trädet som också har rötter. Där i den kristna värdegrunden finns en värdegrund som har sina rötter i historiens gryning. I denna

historiska gryning när Moses möter den brinnande busken frågar han vem detta är och får svaret ”Jag är”, vilket på hebreiska uttalas Jahve. Längre fram kom det också ibland att bli Jehova. ”Jag är” innebär inte bara att finnas till utan också att göra – att skapa och hålla samman livet. Vem är jag – egentligen, svaret blir: ”Jag är.”

Med andra ord börjar det med respekten för ”Jag är”. Med den respekten behövs inga andra herrar. I Ordens Allmänna Lagar är det också den första av de sju hörnstenarna i den konungsliga konsten: ”Religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste”. Där kan vi hitta kraften i att följa de övriga etiska levnadsreglerna. Från stentavlornas tio bud kan vi också hitta grunder för dygder liksom ”den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten”.

Ordet värdegrund kan nog förstås som våra allmänna etiska principer som vi har att följa.

Barmhärtighet I traditionen från Moses hittar vi senare Jesus och hur han återkommer till vad som sker inom oss och att Guds rike är inom oss. När Jesus lämnade oss fick vi ytterligare ett bud, han visade tydligt vad detta bud betydde i det han sade och gjorde under sin tid på jorden. När han skulle lämna jorden sade han: ”Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er ska ni också älska varandra.”

Ett elfte bud som visar på barmhärtigheten och hur detta bar de kristna framåt.

Detta kan kopplas ihop med en tolkning som det fått i Ordens röda kors. Ytterst står det för kärlek, förlåtelse, försoning och hopp.

I den västerländska kristna humanismen ser vi hur varje människa är älskad av Gud.

fast vid den genom att också hålla fast vid att vi människor har ett särskilt ansvar för och moralisk skyldighet att vårda och bevara naturens ömtåliga sammanhang. En god vän uttryckte det så här: ”När naturen såras, så såras också vi.”

Dessa principer och rötter tillsammans med de frimureriska reglerna och principerna ger oss ett gott stöd att gå vidare till att bli en bättre människa.

Bli en bättre människa Petter Karlsson valde sedan att fortsätta med att beskriva trädets stam och krona för att visa på vår utveckling. Lite som att om man kommer upp i kronan förändras våra perspektiv, man ser saker från en annan vinkel. Detta tillsammans med vår kristna värdegrund ger det oss en god inblick i hur vi bör se på vår värdegrund.

Sammantaget med den pedagogik som Jesus använde är det ett bra sätt att ta till oss för att bli en bättre människa. Genom den kristna värdegrundens rötter till frimureriets dygder i trädkronan blir vi bättre människor. I Guds nåd vågar vi klättra i detta träd och testa olika delar av den frimureriska resan och, avslutade Petter Karlsson: ”Skulle vi falla, faller vi uppåt!”

Efteråt bjöds det in till diskussion som rörde allt från hur vi faller uppåt, hur vi använder trädet med sina rötter, stam och krona i det frimureriska arbetet till det kristna budskapet. Men även hur vi i den allmänna världen kan utvecklas för att hjälpa andra. X

Den västerländska humanismen kan delas in i tre principer: • Principen om människans väl, sammanfattning av allt som är gott för människan.

• Likavärdesprincipen att alla är lika värda.

• Särställningsprincipen, där konflikten mellan människan och andra varelsers väl är skyldig att prioritera människan.

Gustav Wallheden, bevakande broder i brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder, sammanfattar det digitala seminariet ”Frimureriets värdegrund”.

I vår tid kan man kanske ifrågasätta denna särställning för människan, i synnerhet när vi talar om biologisk mångfald som utarmas. Inte desto mindre går det att hålla

Gustav Wallheden vid Smygehuk, som han nådde fram till efter en frimurerisk ”cykelpilgrimstur” som inleddes vid Svinesundsbron fem dagar tidigare.

Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

21

Personporträtt

John Boyd Dunlop: Frimuraren som uppfann det luftfyllda gummidäcket Text: Bo Pettersson Bild: Wikimedia Commons

Den 23 oktober 1921 – alltså för 100 år sedan – avled veterinären John Boyd Dunlop av en förkylning. Dödsfallet kom oväntat eftersom sjukdomen även då räknades som ganska harmlös. Men det kom även oväntat sent för den som drabbades av det, alltså Dunlop själv.

Mest känd blev han som uppfinnare av det luftfyllda gummidäcket.

John Boyd Dunlop föddes nämligen två månader för tidigt (enligt hans mor) och ansåg sig därför vara klen till hälsan hela livet. Dock var han 81 år fyllda när han dukade under för snuvan och hade då med god tidsmarginal hunnit skrivas in i historieböckerna som uppfinnare av det ”pneumatiska” gummidäcket med luftfylld slang.

Den unge John växte upp på en gård

i Dreghorn, sydväst om Glasgow i Skottland. Vid universitetet i Edinburgh studerade han till veterinär, och det yrket praktiserade han hemmavid i nästan tio år innan han flyttade över vattnet till Downpatrick i nuvarande Nordirland. Väl där etablerade han 1867 en veterinärklinik tillsammans med sin bror James.

1871 gifte han sig med Margaret Stevenson och fick med henne en dotter och en son, av vilka den senare skulle ge pappa John anledning att förfärdiga sin berömda uppfinning.

Men innan det slangförsedda däcket konstruerades fortsatte Dunlop sin verksamhet som djurdoktor. Han flyttade söderut till den irländska huvudstaden Dub­lin och byggde där upp en av de allra största veterinärpraktikerna på den gröna ön.

Mr. Dunlop hade ett praktfullt skägg.

Vid sidan av detta fann han emellertid att han hade ett annat praktiskt problem att lösa. Hans son hade nämligen en trehjulig cykel som i likhet med alla andra cyklar vid den tiden hade hjul av järn med ringar av massivt gummi och som var både tröga och obekväma att ta sig fram på. Van vid att arbeta med gummi i sin veterinärverksamhet kom han 1887 på idén att förse hjulen på sonens cykel med en luftfylld slang innerst mot fälgen och utanpå det ett tjockare hölje av gummi.

Sensationellt resultat Resultatet blev sensationellt. Med sådana däck blev cyklarna både bekvämare och lättare att trampa. När sedan också bilar och traktorer började introduceras var Dunlops uppfinning helt självklar att ta i bruk.

John Boyd Dunlop fick i december Naturligtvis hände det att John Boyd Dunlop också cyklade på sina egna däck.

22

Dunlops varumärke är starkt inom bland annan racingsporten.

1888 patent på sitt luftfyllda gummidäck, men han blev senare av med patentet sedan det visat sig att en annan skotte, Dunlop ovetande, hade fått en liknande uppfinning godkänd 40 år tidigare, dock utan att denne hade kunnat omsätta idén i praktiken.

Blev inte förmögen För Dunlop själv hade det förlorade patentet ingen större betydelse. Han tjänade ändå ingen stor förmögenhet på uppfinningen utan fortsatte att bärga sitt huvudsakliga levebröd som veterinär. Ganska snart sålde han sina rättigheter till ett företag som han bildade ihop med chefen för Irish Cyclists Association, Harvey Du Cros, för en liten kontant summa och ett smärre aktieinnehav i företaget. 1890 bildades ett särskilt bolag för tillverkningen av däcken. Detta bolag ombildades 1896 till The Dunlop Pneumatic Tyre Company och 1899 till Dunlop Rubber Company. Men Dunlop själv drog sig tillbaka i samband med den första ombildningen av bolaget. Även om han därefter inte deltog personligen i däckproduktionen kom hans namn att bildligt talat rulla över världen, inte minst när tillverkningen av bildäck

tog fart i början av 1900-talet, långt efter hans pensionering.

Starkt varumärke Än idag är Dunlop ett starkt varumärke i sammanhang som har med vägfordon och flyg att göra. Det har också en given plats i sportens värld, framförallt inom racing och tennis. Dunlops tennisbollar och racketar har använts av världseliten i decennier. Särskilt den gamla träracketen Maxply räknades på sin tid som tennisracketarnas Rolls-Royce och användes av bland andra världsspelarna Rod Laver och John McEnroe.

Under 1980-talet firades John Boyd Dunlop i Nordirland på så sätt att en bild på honom hamnade på Northern Banks tiopundssedlar. Även Danske Bank har utgett sedlar med bild på Dunlop. År 2005 invaldes Dunlop som medlem i Automotive Hall of Fame och i den brasilianska staden Campinas har en aveny uppkallats efter honom, detta efter att en däckfabrik etablerats där.

John Boyd Dunlop var också frimurare, och som sådan tillhörde han den nordirländska S:t Andreaslogen Harmony CXI. Den logen har fortfarande sina möten i Arthur Square Masonic Hall i Bel-

Den vänsterhänte och rödhårige australiensaren Rod Laver – en av världens bästa tennisspelare genom tiderna – på en bild från 1962, med Wimbledonpokal och Dunlops klassiska Maxply-racketar.

fast. Hans logetillhörighet tyder på att han var som flitigast medan han fortfarande bodde i Downpatrick och att fliten möjligen avtog efter flytten till Dublin. I varje fall lät han sig inte förpassas till någon av logerna i den nya hemstaden. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

23

Information

Provinsialmästare Per Anderssons nya uppgift Text & Bild: Ulf Hjelting Helgen den 22 och 23 oktober gästade den norske Stormästaren Ragnar Tollefsen frimurarhuset i Karlstad. Orsakerna var två. Dels var det här i huset som unionsupplösningen skrevs under 1905 och dels för att tilldela provinsialmästare Per Andersson ett ny uppdrag.

Frimurarhuset i Karlstad formligen andas historia. Det var nämligen här, i frimurarnas hus, som unionsupplösningen mellan Norge och Sverige skrevs under av de båda länderna. I oktober 1905 hade förhandlingsresultatet godkänts mellan de båda länderna och den 26 oktober undertecknades därför avtalet av Sveriges utrikesminister, Fredrik Wachtmeister och Norges utrikesminister Jørgen Løvland. Stolarna som användes vid detta tillfälle finns fortfarande bevarande i frimurarhuset och dessa användes även under helgen den 22 till 23 oktober i år av Stormästare Christer Persson och Stormästare Ragnar Tollefsen.

Stärka banden Men det fanns ytterligare en orsak till den norske Stormästarens besök. Nämligen för att bekräfta provinsialmästare, för femte fördelningen, Per Anderssons nya uppgift som länk mellan den svenska och norska frimureriet. Ett samarbete som på så sätt nu kan och ska växa sig ännu starkare. Frimuraren fick därför en pratstund med Per Andersson i samband med ceremonin fredagen den 22 oktober.

Vad händer nu i och med ditt nya uppdrag?

– Jag kommer att verka för att stärka banden mellan norskt och svenskt frimureri.

Detta innebär att jag kommer att besöka Norge och norska loger mer än vad jag gör idag. Jag kommer att vara kontaktlänken mellan våra Ordnar, svara Per Andersson.

Ingår detta som en del av ditt ämbete som provinsialmästare?

– Detta är inget som är knutet till själva ämbetet som provinsialmästare, utan jag

Provinsialmästare Per Andersson har fått en ny uppgift som länk mellan norskt och svenskt frimureri.

har fått ett representanttecken och ett utmärkelsebrev för uppdraget och detta är inte heller någon tidsatt utmärkelse.

Hur ser samarbetet ut idag?

– Idag finns ingen regelbunden kontakt och en del av mitt uppdrag blir därför att 24

besöka enheter i Norge och på så sätt stärka det gränslösa frimureriet mellan våra länder. Historiskt har vi dock haft ett väldigt bra utbyte och jag kommer att verka för ett ännu starkare utbyte. Bland annat kommer jag att medverka på den norska Ordens högtidsdag i mars 2022. X

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2021.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 162 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2020 delat ut totalt 16 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 8 mkr.

Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

25

Kultur

Människovärdets kristna grundvalar (Artikeln ursprungligen publicerad som särtryck på 1960-talet) Text: Sven Sorthan f. 7.8.1906, d. 28.8.2001 ”I en och samma Ande är vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, vare sig vi är trälar eller fria; och alla har vi fått en och samma Ande utgjuten över oss”.

I en värld, fylld av konflikter mellan gammalt och nytt, måste brevet, från vilket citatet här ovan är hämtat, ha varit något av chock och sensation. De orädda orden gav varsel om att någonting nytt höll på att växa fram, att ett nytt skede i mänsklighetens historia hade grytt med nya människor, nya syner och värderingar, nya tankar och planer. Men det gamla hade ännu ett starkt grepp om själarna.

Med svärd och lans hade de romerska legionerna förverkligat medelhavsbäckenets politiska enhet. Folken i den gamla, förkristna kulturvärlden var alla sammanfösta i ett och samma rike. De hade alla en och samma härskare. Men trots romerska vägar, romersk administration och romerska soldater på marsch kunde folken inom Imperium Romanums gränser icke ”i en och samma Ande” se sig förenade så, att de skulle ha utgjort ”en och samma kropp”. Andlig enhet förverkligas aldrig med politiska medel eller svärd och maktbud. Rom förblev en marknadsplats för lånade gudar, importerade kulturer och erövrade folk utan enhet med varandra, en trängsel i två plan, på jorden och i himlen. Överallt i det väldiga riket höll folken envetet fast vid det understruket provinsiella i kultursyn, seder och tro. Inom hårt dragna gränser överskattade man det inhemska ”hemvävda”. Och man reste en oöverstiglig mur av fördomar och misstänksamhet mellan sitt eget och allt ”det andra”, som var främmande och okänt.

Judar och greker var här inte något undantag. I religiös och nationell självtillräcklighet vägrade judarna att umgås med icke-judar, vilka för dem var ”gojim”, det judiska uttrycket för ”utsocknes” i ned-

Tro, Hopp & Kärlek (M Gardberg).

värderande mening. För grekerna åter var de folk, som ej fått del av grekisk fostran, fortfarande ”barbarer”. Under sådana förhållanden var människovärdet både åtsnört och mångtydigt. I dessa av lokal självöverskattning bornerade miljöer blev det här anförda brevet skrivet.

Men – något måste ha hänt – något som kunde ge dess rader nytt, aldrig förut anat innehåll och åt brevet en ton utan motstycke i tiden. Redan brevskrivaren och hans adressat visar, att en andlig explosion av oerhörd kraft höll på att 26

spränga sönder gamla tankekomplex och utplåna och avslöja det oberättigade i de gränser, som provinsiell självöverskattning dragit. Ty avsändaren var en judisk man, en före detta farisé, fostrad i hägnet av Jerusalems tempeltraditioner. Och mottagarna var greker med hemort i Akajas marmorsköna huvudstad Korinthos, kal�lad ”Hellas ögonsten”, såsom kulturcentrum Greklands bålverk mot den Orient till vilken även den judiska brevskrivaren räknades.

Huru var det överhuvudtaget möjligt

att en ”orientalisk barbar” kunde se sig ”utgöra en och samma kropp” med ”gojer” i Korint – och att dessa i sin tur kunde känna sig vara av ”en och samma Ande” som den jerusalemitiska barbaren? – Och huru var det möjligt, att det antika samhällets ogenomträngliga järnridå mellan trälar och fria, denna ohyggliga sociala rangskillnad mellan människa och människa, plötsligt inte längre respekterades?

na Guds kärlek sin brännpunkt.

Men den är så oberoende av tid och rum, att Jesus kunde säga: ”Abraham fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han fick se den och blev glad”.

Gud stannade inte utanför människans olycka, lämnande henne åt det öde hon såsom fri varelse själv valt – och väljer åt sig. När Jesus föddes, ”kastade Gud sig ned i människans ensamhet”. När Jesus dog på korset, ”älskade Gud sig in i hennes förbannelse”, för att på hennes eget plan visa henne, att det finns en värderingsgrund som oföränderligt är densamma från Abraham och Salomo till Kennedy och Chrusjtjov. Den är densamma både för den rike mannen och Lazarus, för landshövdingen Pontius Pilatus och för den av samhället dömda rövaren på korset, vars sista ord var ett samtal med Jesus.

Trätande filosofer Samtidens öron uppfattade de nya signalerna som väckande basunstötar i dagbräckningsdiset efter en lång natt i mörker och vånda. Man såg gränser utplånas, fördomar besegras, horisonter vidgas. Här var icke längre ”jude eller grek”, ”skyt eller barbar”, ”träl eller fri”, ”man eller kvinna”. Alla hade blivit ETT – i Jesus Kristus. ”Något” hade verkligen hänt: Övriga mänskligheten Han hade blivit verklighet. In i Dessa exempel visar, att det kristfolkens överhopning av skrytsam na människovärdet minst av allt provinsialitet, konkurrerande guär något människans egenvärde, Maurice Paléologue f 1859, d 1944. Fransk diplomat och författare dar, maktlystna caesarer och träunderkastat fluktuationer och insom i sin bok ”Rome” framhåller att det var i Roms kristna katakomber ”som skillnaden mellan slav och herre, -mellan hög och låg för första tande filosofer trädde denna gaflation. Det ger icke människorgången upphävdes”. (Internet) lilé, så universell, så understruket na rätt att döma och bedöma varmänsklig att han i kristen trosbeandra, utgående från intelligens, kännelse än i dag kallas ”sann människa”. de fördärvsmakter, vilkas gemensamma moralisk oförvitlighet, åsikter, ägodelar, Med hans ankomst upphörde gudar och mål genom tiderna varit och är männissamhällsnytta, härstamning, hudfärg, ras, folkbarriärer och började MÄNNISKAN. kans profanering. kulturståndpunkt eller något annat ovidHela den gamla världens ordning vänDetta får icke uppfattas så, att människommande. ”Dömen icke”, säger Jesus. des upp och ned, alla kära cirklar rubbakorna före Kristus skulle ha saknat mänSåsom människovärdet har kristna rötdes och hittills vördade traditioner krosniskovärde och att Jesus skulle ha ”inymter, har det sin rikaste blomning på krissades med ett enda Jesusord: ”Sabbaten pat” denna ”nyhet” i människans tillvaro ten grund. Icke så förstått att en samfälld blev gjord för människans skull och icke som människa. Frälsaren kom inte med kristenhet med tillhörande kyrkosammänniskan för sabbatens skull”. Icke ”sab”nyheter”. Han gjorde allting nytt. Gefund kunde hovera sig inför den övriga baten först” – och människan sedan. Icke nom människans emancipation från Gud, mänskligheten såsom människovärdets ”den grekiska visdomen först” – icke ”den bekräftad på många mörka blad i mänskoförvitliga väktare. Tvärtom. Korståg romerska staten först”, icke ”hudfärg och lighetens historia och i bibeln kallad synoch kättarbål och renlärighetsprocesser ras och kön först”, icke ”rikedom och ägodafallet, blev hennes människovärde och ofördragsamhet ända till kristenhedelar och samhällsställning” först. Det var kränkt och skamligen trampat under föttens totala sönderfall vittnar om kristen den gamla ordningen. terna. Människan fortfor visserligen att omognad med åtföljande svek mot KrisMen allt detta finnes till ”FÖR MÄNvara ”Guds avbild”, hans skapelse, men ti intentioner och förnyad korsfästelse av NISKANS SKULL” – det var det nya, i med orent anlete och grumlig blick. Jemänniskan. Men jämsides därmed ser vi vars ljus MÄNNISKOVÄRDET uppensus gjorde hennes anlete rent på nytt och huru Kristus, hundra gånger förnekad, tubarades för häpna människor. På evangåterställde hennes förmåga att se. Och det sen gånger förrådd, ständigt uppstår från eliernas mark har alltså människovärdet hon fick se, hör till det ofattbaraste av allt: de döda till nytt liv. vuxit fram, men inte såsom ett resultat av Hon fick se, att hon trots sitt nedsmutsade Det misshandlade människovärdet har filosofiska, psykologiska eller ens ”metafymänniskoanlete var älskad. man aldrig kunnat döda och gravlägga. siska” överväganden, utan genom den hisMänniskovärde är sålunda liktydigt Genom tiderna har det haft – och har – toriska händelse, som heter Kristi födelse, med kärlek – icke människans kärlek till sina bärare och förkämpar i alla de många, Kristi liv och förkunnelse, Kristi död på Gud – men Guds kärlek till henne som vilka stundom ända till martyrskapets korset och Kristi definitiva seger över alla föll och faller. I Jesu Kristi kors har denvånda trotsat och alltfort trotsar både hat 27

och hot från våldsälskande makters sida.

Vare sig det gäller de kristna inför cirkusarenornas vilda djur i Imperium Romanum eller de kristna inför dödsfabrikerna i nazisternas Tredje Rike, ser vi dem prisgivas åt våldet därför att de vägrat prisge sitt av Gud givna människovärde.

Den kända franska diplomaten och författaren Maurice Paléologue framhåller i sin bok om Rom, att det var i dess kristna katakomber, som skillnaden mellan slav och herre, mellan hög och låg för första gången upphävdes. I katakombernas gravkamrar vilar den rike och fattige, arbetaren och patriciern, dödgrävaren och biskopen sida vid sida i väntan på samma uppståndelse. Men medan de levde, betraktades de som statsfiender.

När gudsfientliga stater i våra dagar förhånar kristen tro, förbjuder kristen förkunnelse och målmedvetet kränker den självklara rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och trosfrihet, når deras våld just så långt som det romerska våldet nådde.

I trehundra år bidade kristen tro och kristet människovärde sin uppståndelses dag, dolda i katakomberna som frö i mull. Och dagen kom. Den skall komma även för dem, som i modern ”katakombtillvaro” håller vakt och vaka kring det omistligaste av allt.

Människovärde och broderskap Kampen och väntan är icke fåfäng. Långsamt håller en hel värld på att vakna och mogna för de grundsatser som sammanfattas och koncentreras i begreppet allmänt och lika människovärde: ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och skall handla gentemot varandra i en anda av broderskap”.

Så lyder artikel ett i Förenta Nationernas allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, antagen i Paris av Generalförsamlingen den 10 december 1948.

Vad är detta annat än det mäktiga ekot över jordklotets samtliga kontinenter av den palestinska Mästarens ord: ”I ären alla bröder”. Och vad är det nutida samhällets utvecklade sociala vårdverksamhet annat än den praktiska tillämpningen av samma Mästares maning: ”Du skall älska din nästa såsom dig själv”.

Invändningen, att även andra religioner än den kristna upptäckt och förkunnar både människovärde och broderskap, är ingen invändning utan snarare bekräftelse på, att de båda förutsätter gudstro hos människan och att deras konception är religiös.

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

(M Gardberg).

En kristen kan inte annat än vara glad och tacksam över, att människovärdet långt utanför kristendomen blivit ett universellt och socialt förpliktande ord. Men samtidigt har den kristne svårt att förstå dem, som visserligen erkänner människovärdet som en bjudande norm, men samtidigt målmedvetet arbetar för dess sekularisering. Varför – frågar den kristne – förnekar man Gud, och Guds i Kristus koncentrerade kärlek till människan med samma iver och lidelse som man bejakar människovärdet? Människovärdet blir ju icke ”större” om Gud försvinner ur sammanhangen. Därmed berövar man blott detta värde dess givna grogrund. I sin iver att komma åt frukten sågar man ned trädet.

Kristi ord Kristendomens fiender må så mycket de vill förneka detta. Faktum kvarstår att de laborerar med både tänkesätt och ordasätt, som de lånat från kristendomen. De säger: ”Du skall älska din nästa såsom dig själv”. Och detta låter både riktigt och bra 28

även i en gudsförnekares mun. Men han citerar då samma Kristus, som han i sitt hjärta förnekar. Och – vad värre är – han gör sig skyldig till en försåtlig förfalskning av Kristi ord. Han förvandlar följdsats till huvudsats och stryker ut det betydelsefulla ordet ”OCH”, som inleder följdsatsen och förbinder den med dess huvudsats, vilken även utan vidare strykes. I sin ostympade form lyder detta Jesusord: ”Du skall älska Gud över allting OCH din nästa såsom dig själv”. Motiveringen är alltså denna: När du ser, att Gud älskar din nästa, vem hon än är, SÅSOM han älskar dig, då ger denna Guds kärlek dig kraft och möjlighet att även i ditt liv förverkliga detta Guds eget ”SÅSOM” i ditt förhållande till medmänniskan. ”Detta är mitt bud, att I skolen älska varandra SÅSOM jag har älskat eder”, säger Jesus.

Tendensen inom profanhumanism, naturalism och olika former av materialism att bygga upp ett människovärde på grundval av endast de fakta, som vetenskapen ställer till förfogande, leder ofrånkomligt till att vi i stället för människovärdet

– i singularis – får en mängd människovärden att handskas med. Ty vetenskapen är ingen enhet, den har sina klart från varandra avgränsade sektorer på samma sätt som det romerska imperiet hade sina provinser. Och såsom greker, judar och andra i de romerska provinserna hade var sitt provinsiellt motiverade människovärde, måste även vetenskapen motivera detta värde så att säga ”sektorsvis”, utgående från psykologiska, biologiska, medicinska, historiska eller sociala erfarenheter. Resultatet blir mångtydlighet och förvirring, liknande dem som gav sin prägel åt förhållandena i det romerska riket före Kristus.

En svensk forskare, doktor Erik Ryding i Lund, har i ett nyutkommet arbete riktigt påpekat, att begreppet ”människovärde” blivit så tömt på innehåll, att det håller på att förvandlas till fras och kliché.

Men han råkar i stora svårigheter i försöken att återge ordet ett godtagbart innehåll, främst emedan han icke räknar med dess ursprungliga, kristna motivering.

Känsla och föreställning Naturen omkring människan känner inte till några andra ”värden” än den starkares rätt att slå ned den svagare. Ute i naturen

Fisksymbolen är en av de allra äldsta kristna symbolerna. (M Gardberg).

existerar intet ”småfågelvärde”, som skulle förbjuda höken att med sina klor gripa och med sin näbb riva sönder en sparv.

Där finns intet ”harvärde”, som räven vore skyldig respektera. Om människan nu är – såsom man gör gällande – blott en naturvarelse bland andra, om man ser henne endast i hennes biologiska sammanhang, varför skulle då hon allena ha ”värde”, annat än möjligen i egen känsla och föreställning, modellerbara av henne själv ända till godtycklighet, men objektivt sett abstrakta teorier utan verklighetsunderlag.

Kristendomen är snart tvåtusen år gam-

mal. Kanske det behövs ytterligare tvåtusen år av besvikelser, irrfärder, konflikter och katastrofer, förrän människan finner sig själv i Gud och återfinner sitt värde i detta ena och underbara, att en gudomlig kärlek värderat henne till det höga priset av Frälsarens Jesu Kristi offerdöd. ”I ären köpta och betalning är given; bliven icke människors trälar”, skriver juden i Jerusalem i brevet till greken i Korinthos. De hade fått sitt Magna Charta att gemensamt äga och bevara: Ty ”i en och samma Ande är vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp”. X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.399;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 29

Högtidsdag

ÖPL:s provinsialmästare Magnus Engström talar till bröderna under den gemensamma måltiden.

Östgöta Provinsialloges 200 högtidsdag bjöd på glädjebomb!

Text och Bild: Håkan Wasén Östgöta Provinsialloges 200 högtidsdag kommer att gå till historien. Inte enbart för att den är den 201 egentligen utan för den stora överraskningen som levererades av Ordens Stormästare Christer Persson. En ”gåva” på 1,5 miljoner kronor till ÖPL. Dessutom fick de över 120 deltagarna uppleva något annat historiskt. Att inte mindre än tre förtjänsttecken från olika fördelningar delades ut till en enda person, textilkonstnären Gunnar Westin.

Kapitelfrimureriet i Östergötland startades 1813 men först 1820 kunde man etablera ett fullständigt kapitelfrimureri. Det första världskriget medförde att man inte

firade något jubileum 1813 utan sköt upp det till 1920. Då avled oväntat Sveriges kronprinsessa Margareta och jubileet firades utan närvaro av kung Gustav V, Ordens dåvarande högste beskyddare.

När det blev dags för 200-årsjubileet slog ödet till igen då samhället stängdes ned på grund av Covid-19.

Både det officiella firandet och högtidsdagen sköts på framtiden.

Med bara någon dags marginal öppnades samhället åter så att Östgöta Provinsialloge äntligen kunde fira högtidsdag i frimurarhuset i Linköping.

Frimureriets historia Över 120 bröder hade anmält sig förutom 30

inbjudna gäster, bland annat Ordens Stormästare Christer Persson, Sveas provinsialmästare Per Arosenius och Mats Strömberg förste deputerade mästare i Skånska provinsiallogen.

– Det är skönt att vara vid målet, att kunna fira högtidsdagen, sade ÖPL:s provinsialmästare Magnus Engström vid samlingen inför högtidsdagen.

– Men det är ett misstag att tro att det bara är att trycka på knappen och det går igång. Vi måste fortsätta vårt idoga arbete för fördelningens bästa.

– Och nu är vi äntligen här, hälsade han sedan vid högtidsdagens öppnande.

Under logen hölls tal och ett föredrag av Andreas Önnerfors. Han forskar i fri-

ÖPL:s provinsialmästare Magnus Engström visar stolt upp Svenska Frimurare Ordens minnesmedalj i guld. Föga anandes att Stormästaren Christer Persson har en stor överraskning i bakfickan.

mureriets historia och skriver nu på den jubileumsbok som skall skildra ÖPL:s 200 år. Han gav inblickar i det som skett under de 200 åren i Östergötland.

Dag Carlqvist, ordförande i brödraföreningen 3x3 i Motala, hyllade ÖPL och dess verksamhet i sitt tal.

Tre fördelningar I samband med högtidsdagen delades förtjänsttecken och medaljer ut och det blev något utöver det vanliga.

Gunnar Westin, textilkonstnär, numera bosatt i Norrköping, har bistått tre fördelningar med olika textilutsmyckningar under flera år. Han har även bidragit till flera böcker bland annat om Caritas. Han fick därför inte mindre än tre förtjänsttecken samtidigt från såväl Skånska provinsiallogen, SPL, som Svea provinsialloge i Stockholm och ÖPL. Detta har troligen aldrig hänt tidigare i det svenska frimureriet.

– Det är väl tack vare min mamma, berättade Gunnar Westin efteråt.

– Hon hade önskat sig en flicka men det blev jag, så jag fick lära mig sy och brodera. Och det har intresserat mig. Under åren så har det blivit arbeten åt flera loger och det känns mycket bra att ha fått ett erkännande för det.

Prins Bertils frimuraremedalj delades ut av Stormästaren till Bengt Rydell, kansler i ÖPL och Karl-Erik Johansson ÖPL:s översekreterare.

Bengt Rydell belönades för stort och gagneligt arbete bland annat med en modell för verksamhetsstyrning som nu används i hela Orden Han har även haft flera uppdrag bland annat i Barmhärtighetsdirektoriet.

Karl-Erik Johansson belönades för sitt långa och alltjämt pågående arbete inom ÖPL. – Du är motorn i ÖPL, sade PM Magnus Engström.

– Utan dig skulle vårt ÖPL stanna.

Och otaliga bröder har blivit kvar i frimureriet efter samtal med dig.

31

Följande bröder kan efter 25 års innehav av grad X kalla sig för jubelprefekter.

Lars Jagerfelt, Rolf Kagler, Lars Gunnar Wikhult, Björn Frenneson, Lennart Zackrisson, Giuseppe Cocozza, Karl-Olof Axman och Stig Gustafsson.

Nästa 100 år Under logen var det också urpremiär för en hymn komponerat av ÖPL-brodern Jörgen Ralphsson. Frimurarkören fick spänna stämbanden i nya spännande toner till text ur Johannesevangeliet. Även för brodern Bo Ingelberg var det premiär. Visserligen hade hans festmusik ”Se Guds lamm borttager världens synder” urpremiär på Den Gyllene Cirkelns högtidsdag, men nu fick många fler höra orgelverket.

Vid kapitelmåltiden bjöds på flera tal bland annat av Magnus Engström. Han hade en förklaring till att ÖPL kunnat verka så många år.

– Det är mötena bröder emellan, gläd-

– Efter samråd med OR och avstämning i presidiet har jag beslutat att efterskänka lånet som en erkänsla för PMs och alla medarbetarnas idoga arbeten, blod, svett och tårar, sade Stormästaren Det blev alldeles tyst. Magnus ansikte uttryckte förvåning och men så bröt aldrig tidigare skådat jubel ut i frimurarsalen.

Alla bröderna ställde sig upp och klappade händer.

Det blev jubel och en applådåska från alla närvarande när det stod klart att lånet på 1,5 miljon kronor till ÖPL hade efterskänkts.

Om det än var mulet så sken PM:s och de församlade brödernas ansikten som solen! Och därefter blev stämningen ännu högre…

Så det blev en historisk högtidsdag att minnas för Östgöta Provinsialloge och dess bröder. X Det blev jubel och en applådåska från alla närvarande när det stod klart att lånet på 1,5 miljon kronor till Östgöta Provinsialloge hade efterskänkts.

jen av att komma samman och få träffas som gör det hela. Att under finstämda loger få ta del av den konungsliga konsten för att sedan umgås som vi gör idag. Det ger energi och glädje att påbörja nästa 100 år av detta fina kapitelfrimureri.

Trippel förtjänsttecken Stämningen var hög och ingen trodde väl att den kunde bli högre. Men så tog Stormästaren till orda och tackade först de medverkande.

– Tänk att vi får vara tillsammans igen, så underbart. Jubileumslogen var fantastisk med sång, musik och intressanta tal.

Tack bröder sångare och musiker! Man säger ibland att musik är Guds röst på jorden, det stämmer så bra. Tack till broder prior för en intressant predikan om dåtidnutid och framtid. Tack till dig broder Andreas för intressanta historiska återblickar.

Det skall bli intressant att läsa mera utförligt när boken kommer ut. Grattis till bröder som förärades PBF och trippel förtjänsttecken från ÖPL, SPL och Svea provinsialloger.

Vi tackar broder ÖCM tillsammans med dina medarbetare för allt ni har förberett för oss.

Tack till dig broder PM som bjudit in oss till detta jubileumskalas.

Så överlämnade Stormästaren en stor

tung medalj till Magnus Engström, Ordens minnesmedalj.

En överraskning ÖPL:s provinsialmästare visar stolt upp Svenska Frimurare Ordens minnesmedalj föga anandes att Stormästaren Christer Petterson har en stor överraskning i bakfickan.

Och de flesta trodde nog Stormästarens tal var slut där.

– Ja då var det väl inte mer, sade Stormästaren.

– Jo förresten en liten detalj, men ganska tung, fortsatte han.

– Jag får be SMS broder Göran hjälpa till. Broder Magnus du är Senior Salés Manager på RUAG?(se fotnot) Magnus nickade jakande.

– Då måste man väl kunna räkna? fortsatte Stormästaren.

– Om du utgår från 7 500 och multiplicerar med jubileumsåren.

Vad får du då?

– 150 000 svarade Magnus men det var för lite.

– Det blir 1,5 miljoner. Vad associerar du då till? fortsatte Stormästaren?

Efter en lite funderande kom en något förvånad Magnus fram till det rätta svaret.

– Ordens lån till ÖPL? Och så kom ”jubileumsbomben”.

32

Fotnot: RUAG Space i Sverige, fd Saab Space, utvecklar och tillverkar datorsystem, antenner och mikrovågselektronik till satelliter samt adaptrar och separationssystem till bärraketer.

Br. Jonathan Grahndin och Juridik Online kan hjälpa bröder med det mesta inom privatjuridik.

Ta kontakt idag för en kostnadsfri konsultation.

0735-07 17 32 info@juridik.online http://juridik.online

SVEA PROVINSIALLOGE E-post: svea@frimurarorden.se Telefon: 08-463 37 13 Enhetens sidor: Startsida Arbetsordning och anmälningar Övrigt: frimurarorden.se

SLUTSPURTEN FÖR INSAMLING TILL RENOVERINGEN AV PELARSALEN I STAMHUSET Tänk om vi innan årskiftet kan få ytterligare 300 bröder av alla grader boende inom Första Fördelningen att skänka tex 1.000:- var till projektet! Fram till dags dato har ett antal bröder, loger och brödraföreningar samlat in knappt en miljon kronor. Därtill kommer ett löfte från Stamhusfonden att utöver detta skjuta till medel till projektet. Därför vore det fantastiskt om vi nu, före årsskiftet, kunde få in minst 300.000:- extra från bröderna i Första Fördelningen. Ditt bidrag kommer att göra skillnad för framtida bröder!

Vad är tänkt skall hända?

Framför allt behöver taken renoveras vi skall ta fram de gamla kassettaken som nu är gömda under ett innertak.

Nya ljuskronor skall anskaffas, 10 mindre samt tre större i mittskeppet.

Ommålning, Nya textilier vid fönstren samt lika på motstående sida mot Bankettsalen, Nya möbler Ny bar kommer att placeras i stora foajén (inte i pelarsalen) Varje skärv, stor som liten, kommer att göra stor skillnad. Även i detta projekt äger devisen ”många bäckar små…” sin riktighet.

Målet är att vi skall komma upp till minst 1.600.000:- vilket absolut är möjligt.

Ditt bidrag gör skillnad! Varje bidragsgivare blir förevigad i den speciella donationsboken för Ordens Stamhus samt diskreta plaketter (lika stora) uppsatta i Pelarsalen.

Bidragsgivare kan självfallet också vara anonym om man så vill.

Valfritt belopp betalas in på projektkonto enligt nedan.

Inbetalning sker till separat projektkonto i Handelsbanken: 6001 469 495 448 Eller via bg nr: 5854-9056 Märk din betalning med ditt namn och medlemsnummer, vill du vara anonym så anger du bara ”Anonym” på betalningen.

Insamlingen sker mellan 1/3-2021 till 31/12-2021.

Vänligen och Broderligen, Per Arosenius Provinsialmästare -- * -Hampus Hedelius Projektledare ”Projekt Pelarbröder” pelarbroder@frimurarorden.se 33

Symposium

Två dagar av symposium i Karlskrona Text & Bild: Ulf Hjelting Eckleff är Frimurare Ordens forskningsloge och ett sätt att få insikt i den forskning som pågår är att delta på deras årliga symposium. I år var staden Karlskrona och frimurarhuset beläget på Drottninggatan 32 värd för detta symposium. Frimuraren var givetvis på plats.

Frimureriet har funnits i snart 260 år i Karlskrona och sedan 1803 har verksamheten bedrivits i det gula huset vid Drottninggatan 32. Dock startade all verksamhet redan 1762 genom instiftandet av Johanneslogen S:t Harald, sedan 1802 nämnd som Gustaf och givetvis är stjärnhimlen i Johannessalen även en kopia över hur stjärnhimlen såg ut över Karlskrona år 1762.

Helgen den 22 till 24 oktober genomförde forskningslogen Eckleff ett symposium i Andreasskedet i Karlskrona och detta mycket vackra frimurarhus. Samling redan på fredagskvällen och respektive bättre hälft var även de välkomna. Dock inte på själva symposiet, utan till den gemensamma måltid som genomfördes under lördagskvällen på sjöofficersmässen – belägen bara några minuters promenad från frimurarhuset. Medföljande hade ett eget schema att följa av helt andra aktiviteter under denna helg.

Innanför portarna på Amiralitetskyrkan finns en helt unik arkitektur utan motsvarighet i Sverige.

34

Inledande föredragspass Vad kan då berättas om symposiet?

Fredagen inleddes med loge i både

grad I och IV-V med efterföljande brödramåltid.

Lördagen började med ett välkomsttal av ordförande mästare Magnus Åkerman. De inledande föredragspassen började klockan 10:00 med ordförande mästare Peter Wästfelt om Andreasfrimureriet i Karlskrona.

Efter detta indelades dagen med föreläsningar i Johannessalen och en trappa ner i frimurarehuset i en annan lokal. Sedan kunde deltagarna själva välja vad de ville lyssna till utifrån ett program. Exempelvis föreläste Stefan Schierbeck i två föreläsningspass om hertig Carl. Givetvis togs det paus för både kaffe och gemensam lunch då det även gick att botanisera bland den litteratur som Eckleff ger ut under eget bokförlag. Ett särskilt bord hade upprättats för detta ändamål.

Personligen blev det en kasse utvald litteratur som fick följa med hem. Föreläsningarna pågick denna lördag fram till klockan 16:30 då dagen avslutades för att sedan avrundas i Amiralitetskyrkan med en helgmålsbön ledd av Harald Gustafsson.

Sedan 1685 har den provisoriska träkyrkan Amiralitetskyrkan Ulrica Pia stått i Karlskrona.

Under helgen i Karlskrona genomfördes flera intressanta föreläsningar.

35

Helt i trä Amiralitetskyrkan är en av få kyrkor i Sverige som är helt byggt i trä och bär även namnet Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora maka till kung Karl XI. Kyrkan invigdes 1685 och trolig arkitekt var generalkvartermästaren Erik Dahlbergh. Det är dock inte är helt säkerställt.

Enbart kyrkan i sig är värd ett besök på grund av sin mycket speciella arkitektur.

Kyrkan har en korsformad konstruktion och denna Ulrica Pia var tänkt som ett provisorium tills den ”riktiga” kunde anläggas. Så har det uppenbart inte blivit och trots sitt provisorium så står kyrkan fortfarande kvar efter 336 år. Mycket imponerande även om väder och vind till viss del har satt sina spår. Även altartavlan är värd att nämna i denna kyrka. Den är nämligen en kopia av Rubens målning Lansstöten som ursprungligen finns i katedralen i Antwerpen.

Och det är utanför, och framför, Amiralitetskyrkan Ulrica Pia som man hittar träfiguren Gubben Rosenbom som stått där sedan slutet av 1700-talet. I dag står där en kopia och originalet står straxt till höger innanför ingången till kyrkan. Ändamålet med träskulpturen är att vara så kallad fattigbössa och den inbringar 80 000 och kyrkkassan mot behövande.

Originalet av Gubben Rosenbom står numera innanför portarna på Amiralitetskyrkan.

Unikt bibliotek Klockan 19:00 var det så dags för symposiemiddag på Sjöofficersmässen, där det givetvis stod fisk på menyn. Sjöofficersmässen har funnits sedan 1831 och sköts idag som ideell förening där en restauratör serverar både lunch och middagar om så önskas. En trappa upp finns Kungliga Örlogsmannasällskapets, en av de kungliga akademierna, mycket unika bibliotek.

Men här finns även Af Chapmans arkiv med både sjökort och originalritningar både på Chapmans egna fartyg som andra konstruktörers.

Middagen avslutades både med ett synnerligen väl sammanhållet tal av ordförande mästare Magnus Åkerman som både innehöll skratt och en hel del tänkvärdheter där han bland annat talade om en ny koritsa i den frimureriska växten.

Helsingfors nästa år Söndagen inleddes med en gemensam morgonandakt i Johannessalen. Och söndagen följde samma utformning som lördagen med parallella föreläsningar i de båda salarna i huset.

I sjöofficersmässen byggnad inryms två organisationers verksamhet. Här förevisar informationsdirektoriets ordförande Herman Håkansson Kungliga Örlogsmannasällskapets helt unika bibliotek.

Karlskrona visade upp sig från sin absolut bästa sida vädermässigt med en lätt saltdoftade luft.

Dagen avslutades i Johannessalen med en föreläsning av Ulf Åsén som tangerade vår tids pandemi och föreläsningen gick under parollen Kolera, spanska sjukan, corona – frimurarna och epidemierna. Dock avslutades föreläsningen med en påpekan om att trots liknande pandemier som den i vår tid har aldrig frimureriet haft någon 36

paus med sammankomster. Inte innan denna pandemi.

Ordförande mästare Magnus Åkerman sammanfattade sedan en mycket givande helg med föreläsningar och påpekade att nästa symposium i Eckleffs regi genomförs i Helsingfors den 28 till 29 oktober nästa år. X

Energideklarationer för villor och flerbostadshus

Även på distans!

Ange koden ”Frimuraren” och få 10% på din energideklaration

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

www.energiab.se info@energiab.se

37

0708-24 66 00

Information

Ordens adventskalender 2021 Text: Ulf Hjelting Bild: Johannes Söderberg

En adventskalender har 24 luckor och nu finns en digital sådan att tillgå via Ordens hemsida. Logga in på hemsidan för att se och höra bröders julhälsningar.

Enligt Wikipedia står följande att läsa om adventskalendern/julkalenderns historia.

Allt började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard.

Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.

Många år senare blev samme Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kakkalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern.

Dock hade det året innan givits en kalender ut i form av en adventsklocka (adventuhr) i Hamburg och man kan diskutera huruvida detta var den första tryckta julkalendern eller inte. Gerhard Langs adventskalender bestod av två ark, varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efter hand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor och tredimensionella julkalendrar avsedda för innehåll i form av föremål.

Ordens alla bröder – Upprinnelsen till vår adventskalender började redan förra julen. Då det togs fram lite olika lokala inslag som fick Orden att inse att vi borde göra något från centralt håll. Under första halvan av året så spånades det på olika idéer och från Stormästarens håll, så kom det önskemål om åtminstone fyra avsnitt under adventstiden.

Vi insåg ganska snart att vi med detta ville få Ordens alla bröder att få upp ögonen för hur mycket vi faktiskt har att tillgå runt om i alla våra fördelningar, berättar Magnus Molander som leder den filmkommitté som ingår i Informationsdirektoriet.

Under sensommaren togs det därför fram en plan hur detta kunde genomföras utan att ett kamerateam skulle behöva resa runt. En manual jobbades fram och i

Ordens adventskalender kan följas via Ordens hemsida.

samråd med fördelningarna togs det även fram lämpliga enheter som representanter, det vill säga en Johannes-, Andreas- respektive Kapitelenhet för varje fördelning.

Dessa kontaktades och gensvaret var närmast fantastiskt.

– Alla fördelningar har verkligen gjort sitt yttersta för att visa upp sig och på så sätt ge oss denna digitala resa. Och förhoppningsvis väcker detta en tanke hos en enskild broder att när så är möjligt bege sig på en fysisk resa till en ny enhet som man inte kände till sedan tidigare och där man nu har en broder som man kan besöka.

38

Delaktiga och stolta Det har varit en hel del planering involverat samt även därefter tid för att spela in de centrala delarna med bland annat Stormästaren och Ordens högste prelat. Utöver det så har även representanterna för de olika enheterna engagerat sig och lagt ner tid för att spela in materialet.

– Därefter har vi samlat in allt material centralt och sedan paketerat det i ett format som vi jobbat fram med kunniga bröder inom videoredigering och grafisk design – allt detta för att vi ska kunna ge oss alla bröder en resa som vi

Notiser

Stormästarens porträtt Ordens Stormästare Christer Persson medverkar givetvis i Ordens adventskalender.

alla ska kunna känna oss delaktiga och stolta över.

Hur det blir med en eventuell framtida adventskalender är ännu oklart.

– Först vill vi se hur bröderna tar emot årets utgåva, men om bröderna uppskattar

det så kommer vi givetvis att göra en även kommande adventstider. Planer och idéer finns redan på lager. Och avslutningsvis så vill jag bara citera Stormästaren från hans inslag på första advent: ”Häng med nu, så åker vi…” X

Nu är den på plats i Bankettsalen i Stamhuset – målning av Stormästare Christer Persson skapad av konstnären Ann-Gerd Linander från Landskrona.

Hon har även målat porträttet av förutvarande Stormästare Anders Strömberg, men även det på Värmländska provinsiallogens nuvarande provinsialmästare Per Andersson och förutvarande provinsialmästare Bo Ryderfelt. Porträttet som nu hänger i Bankettsalen i Stamhuset är fenomenalt bra och mycket likt vår Stormästare.

Rättelse

Som människor är vi inte ofelbara på något sätt och så förhåller det sig även med redaktionen för Frimuraren. I förra numret, och artikeln med Widows Sons, hade både artikelförfattare och bildtext med namn på bröderna inte kommit på plats innan tryckning av tidning. Detta ber redaktionen så mycket om ursäkt för och artikelförfattare är Ulf Hjelting och bröderna på bilden är från vänster: Stefan Rosén och Peder Sandow.

Storintendentens expedition

Frimurarsvärd, grepp och skida i svart eller rött läder Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

39

God Jul och Gott Nytt År! Önskar Frimurarens redaktionskommitté alla bröder med förhoppningar om ett ännu bättre frimureriskt år 2022

40

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott FÅR FOLK PÅ FALL DEL AV RIKTHALVÖ NINGSEFTERNAMN

KAN SAMLADE RÖN BLI

HÅLLER

BRÅK I OSS UPPE SKOLAN KREATIV PERSON

ÄR UTANTILLLÄXOR

HAR RUM FÖR BAK FRAMFÖRDE

LABORERA MOTSATT VÅR

TORRT I VÅTT

DET ÄR PÅ HÖGSTA NIVÅ

BLIDKADES MED BLOT

ÄR RIKTIGT SÄLLSYNT SLITER PÅ DÄCK

MELLAN TVÅ

MÅLANPASSNING

SES KANSKE UPPÅT

TALESÄTT

VAR KOMIKER FÖRR HJÄLP VID TALSVÅRIGHETER

ÄR OFTA SÄNGLIGGANDE SKJUTS IN

MED SPETSAR VATTENTILLÄGG TRÄ-

SKULLE SLOPAS I REFORM

SKYDDA VID DRAG

PULVER

HAR FJÄLL PÅ UTSIDAN

KODORD

ÄR MÅNGA ORGAN

6

HAR TAPPAT FÄRGEN

HAR BARR

PERSONAL STENIGA VERK

SÄLLSYNT BETECKNING

ÅKERÅK

MOLA

LÄR SIG GJORDE FLÄTOR

VISA

3

INDELAS I PERIODER

STRYKA

2

HÖGLJUDD GLÄDJE

LED

SMUTS

KRYDDA PASSA FÄSTA MED SÖM

SVÄNGER SIG NER

BÅDE LODOCH VÅGRÄT

FAST OCH LÖST VISAS INNAN AVGÅNG

GÖR GOTT

DRAS IHOP I LIVET

SÄTTER DANSK IHOP

SNUVA

BRUSAR UPP SKIVA

SÄTTS NED PÅ

SOM UTGES BRA MAT UNDER TRYCK HÄRMA SON

TAMA

BÄRA

HAR DET SENASTE RÄCKA

VÄGGDEKORATION

SÄTTER MAN HÖGT

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur,

DRAS OFTA UT MITT I FLYGFOTO

SKYMTA

STORA FAST MINDRE

VIRUS

4

HA TRÄFF

1

i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö41

5

STARKT FÖR MUSIKER

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 50 i tidningen.

Senast den 10 januari 2022 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar går det att få vinsten, trisslotten, digitalt i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss VÄNTADE PÅ UNGAR

B R L O D H E R S S K A F P E L N Ä A N T I E P T O T T L A KAPPLATS

R U V A D E

GJORDE SIG AV MED

FÅRPRODUKT KÖTTBITAR

UNDERSKOTT

SKREVS PÅ BLOCK

FÅR MÅNGA BARN TILL JUL

SMÄLTANDE SNÖ

GE AKTNING

RUM MED GOTT OM RUM

BRINGA GJORDA AV STOLPAR

DRÖMBESKRIVNING

GÅR UPP I RÖK

SKURVATTEN

M T S E D U A R M V K A D E K R E C I N K G N A

UNDER- SPELADE ETT ORD PÅTÅR LEVEFÖR BRUSAR RANTÖR ROLL TVÅ UPP

M J A G V I K V E R

VISAR ALLTID RÄTT DJURBIL

A G E R A D E

ÄR INGEN PLATS MAN LIGGER PÅ

ÄR VATTENDRIVANDE

GJORD 1 ÄR FÖR HAND

KAN PEKAS UT

KOBESVÄR

HAR GPS ERSATT

KONCIST AVSLAG DAGORDNING

SKJUTA FRAMFÖR SIG LANDSDEL

PLAN

BETRAKTA

VITAMIN

DEN SÄTTS MED SVIN

SATIR

MOTSATS

5

R U L A D E R

HAR MAN I KIKAREN KOLLAR UPPLAGOR

T S

M S I S T N T E A L G V A R A A Y F E T O T A L A O G A G E N V I Å L O N I L I N A N G A KORT TID BILDA MENING

KODNAMN HAR SINNE FÖR STIL

HÅRDA ANVÄNDA PENDEL

ÅTERGAV ORDAGRANT

3

STRECK

GLASERAS

SNURRIG BOENDE PÅ FLERA PLAN

GATANS KUNG GIFTIG VÄTSKA

INGÅR MAN SJÄLV I

BLIR BARA HÖGRE I SIGNATUR MED RIT

2

TILLHÖR TOPPEN

LIGGER VID VÄG

C I T E R A D E

S K A T T

I SEVILLA

P E S E T A O S E R I F R A R O E R N O L L I A G

ADRESSMÄRKE ÄR NOVIS

6

LÖS OCH LEDIG

D UNDERSTÖD

D

FRÄMST PÅ PLAN

KOLLAR

S E R

BROTT GOTT PÅLÄGG OCH FÖRSVANN

HJÄLP I MÖRKER

SKÄRRAD

VÅGFRITT

TRALLDEL

Frimuraren för 70 år sedan

R Å N

Årg. 24 Redaktör och utgivare Erik Ohlsson Nr 1

ARBETSLAG

N A T T S K I F T

Islands storloge invigd Frimurararbetet inom Islands område började år 1919, då 14 i Danmark recipierade Brr därifrån erhållit konstitution att i Reykjavik bilda S.t Johannes Logen Edda. Den vann livlig anslutning, även utom staden, så att i Isafjord en frimurareförening Njála kunde bildas.

Avstånden på Island voro dock stor och hindrade Ordens vidare spridning, Det var därför av stor betydelse att år 1932 en ny S.t Johannes Loge Run kunde bildas i Akureyri på nordkusten. Ännu måste dock de, som önskade gå längre i Orden, företaga den långa resan till Köpenhamn, till dess att år 1934 en S:t Andreas Loge Helgafall bildades i Reykjavik.

Nu ökades hastigt antalet av de Brr, som kunde erhålla befordran till kapitelgrader, varför år 1948 en Stewardloge av första ordningen invigdes i Reykjavik. Även i Akyureyri vunnos nya möjligheter, då där S:t Andreas Logen Huld bildades 1949.

Nu syntes emellertid Island, vilka under världskriget vunnit full självständighet, vara moget för sådan även på frimureriets område.

ÄNDAMÅL

S Ä T E

4

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Ann-Cathrin Hägglund, Robert Kallin och Bertil Helgesson som angivit rätt lösning: Måltid De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

information från informationsdirektoriet

Angående Ordens hemsida Inloggning Vid inloggning är användarnamnet ditt SFMO-ID. Är du osäker på vilket ID du har så hittar du det på kortet du använder för registrering vid sammankomst, på baksidan av tidningen Frimuraren eller genom att kontakta din sekreterare för hjälp. Är det första gången du loggar in på sidan måste du använda länken ”begär nytt lösenord”. Det är viktigt att du har rätt mailadress registrerad i medlemsystemet, annars kommer du inte få mailet med ditt nya lösenord, om så är fallet kontakta din Sekreterare för hjälp.

Prenumeration En bra funktion är att du kan prenumerera på enheters arbetsordning.

Gå in på den enheten du önskar och längst ner på enheten finns det en knapp där du kan starta en prenumeration på arbetsordningen (när du prenumererar på en arbetsordning får du även mail varje söndag om vad som sker kommande vecka).

Media och Media arkiv Vid inloggning kommer du direkt till min sida. Om du scrollar en bit ner på sidan hittar du informationsrutorna Media och Media arkiv. Under rubriken Media läggs information upp, t ex aktuella informationsfilmer m m. Ett exempel är Adventskalendern 2021. Under Media arkiv läggs äldre informations- och mediainslag från Media.

42

Tillgång till IT-stödfunktioner

Är du ämbetsman och har fått rättigheter kopplat till något eller några av Ordens administrativa stödsystem, t ex FMS (Ordens medlemssystem) kan du nå dessa direkt genom valfunktionen i den blå ”stripen” som du ser i toppen på sidan.

Utveckling av hemsidan Vi arbetar kontinuerligt på vår Hemsida.

Har du synpunkter och förslag runt hemsidan mailas dessa till hemsidans referensgrupp (ID): webref@frimurarorden.se

OHP:s Reflexioner

Kristen tro – vad är det?

Foto: Mats Gärdfors.

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

Ordens Allmänna Lagar anger i kapitel 1 och § 2 att Orden vilar på kristen grund.

Medlemskap förutsätter därför kristen tro.

Detta gäller inte bara i Sverige utan också i de länder där man arbetar efter det Svenska systemet. I Danmark krävs även att man ska visa sitt dopbevis. Inom det världsvida frimureriet finns inte denna lydelse utan i regel tron på ett Högsta väsen.

Det svenska systemet är tydligt med religionsfrågan och där är Gud en personlig Gud som i Kristus har delat våra liv här på jorden.

Kristen tro är tro på Kristus Kristen tro är tron på en person. Ingen fabricerad utan en som stigit in i tiden genom sin födelse och levt här på jorden och lämnar avtryck på ett alldeles särskilt sätt.

Idag finns väl ingen seriös forskare som förnekar den historiske Jesus. Den kristna kyrkan världen över är frukten av hans verk. Få rörelser kan mäta sig med hur kyrkan expanderade inledningsvis och hur snabbt den kristna tron spred sig runt om i den då kända världen. Varför? Budskapet var klart: han som dog på korset uppstod på den tredje dagen! Kristen tro är tron på en bestämd person som har gjort något som har betydelse för mig idag.

Kristen tro är tro på en uppenbarelse Uppenbarelse betyder att någonting blir klart och förståeligt. Uppenbarelsen kring Jesus börjar med hans födelse. Vi firar jul för att Gud blev människa och tog sin boning ibland oss som det står i det för oss frimurare viktiga första kapitlet av Johannes evangelium. Gud visar och förklarar något då Jesus föds in i vår värld.

Evangelisten Johannes förklarar det i de ord som brukar kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16) Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Genom sitt liv visar Jesus på att Gud älskar oss. Han ser till oss människor trots alla våra svagheter och tillkortakommanden. Vi är älskade – trots allt.

Kristen tro är att tro att Gud är aktiv i mitt liv Under antiken offrade och bad man till gudarna för att de inte skulle komma för nära människan. För en kristen är det tvärtemot. Vi söker Gud och Gud söker oss och det finns mötesplatser. Här kan återigen våra Allmänna Lagar vara till hjälp. I kapitel 2 § 3 ges en klok anvisning: En frimurare skall av hela sitt hjärta frukta och älska Gud i såväl ord som gärning. Han skall visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift, vara nitisk i bön och bevista gudstjänster. Ingen präst kan säga det bättre.

Först vördnad för Gud och för Bibelns ord. Det betyder att vi genom denna skrift kan få kunskap, kontakt och närhet till Gud. Sedan bönen och gudstjänsten. Bön brukar förklaras som hjärtats samtal med Gud. Så är det. Utan bön inget andligt liv.

Bön är inte de många orden utan viljan och längtan efter gemenskap med Gud som blir ett samtal.

Så till sist gudstjänsten. Där har vi gemenskapen med andra som söker som jag.

Vi är sociala varelser och behöver komma samman för att växa. Samma sak med frimureriet. Ingen tycker väl att det i längden är givande att ensam läsa ritualerna för logearbetet? Det är när vi kommer samman och möts som vi kan växa.

43

Kristen tro är att våga tro på Gud och på mig själv Att leva som kristen är att ha en Himmelsk Fader som älskar mig och som vill ge mig mer av livet. En trygg livsvandring där jag vet att Kristus vandrar vid min sida och en gång för mig till sitt rike. Det är inte att bli bevarad från prövningar och livets bekymmer. Dessa delar vi alla. Men vi har någon att gå till i allt. Kristen tro vill fostra oss till ansvarskännande, förtröstansfulla, rakryggade, kärleksfulla och bärare av hoppet. Som söker Guds vilja och ser min medmänniska.

Kristen tro är tro på förlåtelse och upprättande Genom hela den kristna tron går den röda tråden: Gud söker mig, förlåter mig och upprättar mig. Jag får ständigt börja om på nytt. Vinkelhaken talar om vad vi skall göra och Passaren berättar om Guds barmhärtighet att vi trots felsteg alltid kan få förlåtelse av Gud. Det unika med kristen tro är att vi tror att det Jesus gjorde på Golgata gav möjlighet till den totala förlåtelsen. I Jesu ord på korset ”Det är fullbordat” innefattas du och jag. Johannes Döparen sammanfattar hans verk med orden ”Se Guds lamm som borttager världens synd”.

Kristen tro är hopp om Liv Kristen tro bär på ett evighetshopp. Då Kristus uppstod visade han att Gud är mäktig till allt. Också med oss. Ett liv efter döden är inte fromma fantasier utan ett levande hopp. Det tomma korset är den främsta kristna symbolen. Kristus har segrat.

Som frimurare bjuds vi in på en resa i det kristna landskapet. Ordens pedagogik hjälper oss att se och upptäcka. Hela tiden finns den kristna grunden där och fungerar som en nyckel för att kunna låsa upp.

Det är inte här frågan om graden av tro jag har. Jag är inbjuden och får vara med.

En spännande resa som så många före oss har gjort. X

Tema: Våra högtider

Julkrubban och varför den finns i svenska kyrkor Text: Joakim Wikström Bild: David Castor

Första gången någon försökte gestalta en julkrubba var år 1223 i staden Greccio, beläget cirka tolv mil nordöst om Rom i Italien. Till Sverige kom seden i början av 1800-talet, men det var först på 1960-talet traditionen med julkrubbor så att säga erövrade Sverige.

Han som ger hjärtat rymd och lungan sammandrager själv av den luft han gjort nu andedräkten tager. Han, i vars hand var dag är räknad, mörk och klar, han räknar själv i dag bland mänskor sina dar.

Så skriver frimurarbrodern Carl Michael Bellman i sin julpsalm och förundras över 44

att den som skapat allt andas samma luft som du och jag. Gud som räknar var dag i sin hand själv bland människor räknat sina dagar.

Kanske brukar du som jag sjunka ner mitt i hemmet och i stillhet titta på och förundras över de små figurerna i julkrubban. Ett skådespel som år efter år berät-

tar samma förunderliga berättelse om vad som skedde i Betlehem en natt för över 2000 år sedan. Precis det som Bellman förundras över i sin psalm.

Levande djur Undret som sker i stallet - att Ordet blir kött och tar sin boning ibland oss har genom årtusenden skildrats av konstnärer i ord, bild och ton. Det påstås att det var den helige Franciskus av Assisi som år 1223 var först med att gestalta en julkrubba när han i staden Greccio ställde i ordning en krubba i ett stall med levande djur.

Julen 1803 finns det första belägget för en julkrubban i Sverige, i den katolska församlingen i Stockholms regi. Där fick de som vågade sig dit se så väl den heliga familjen som Johannes Döparen, patriarker och änglar med flera. Sverige var dock ännu inte moget för denna tradition som spreds av främmande trosutövare. I vårt land var de ännu inte tillåtet för lutherska undersåtar att besöka en romersk-katolsk församling inte ens en julkrubba. Kanske hade detta varit slutet för vår älskade jultradition med en krubba i våra hem om det inte var för prästen i Händene kyrka i Skarabygden som julen 1886 placerade en krubba av målad transparang mitt på altaret.

45

Fäste i Sverige Det kom sedan att dröja innan julkrubban fick riktigt fäste i Sverige. Ersta diakonissanstalt i Stockholm inspirerade många församlingar 1906 med sin stora julkrubba. Även Stockholms Stadsmission hade en julkrubba från och med 1912 med figurer i papier-maché.

Det var dock först på 1960-talet som julkrubborna på bred front erövrade kyrkorna i Sverige.

Från högre ståndshem spred sig julkrubborna till de svenska hemmen på 1870-talet. Den första julkrubba som omtalas är den som 1850 ställdes upp på gården Herrestad i Småland. Krubban blev till finkultur och var snarare en del av heminredningen än en plats för andakt och betraktelse av julens under. Från slott till koja spreds traditionen att låta julhelgens heliga budskap gestaltas i en julkrubba på en central plats i hemmet.

Nu möter oss undret i Betlehem i många hem och Gud son vilar på en bädd av halm gestaltat av figurer av allt mellan trä och plast. Låt dig under julhelgen mötas av undret, barnet i krubban som säger välkommen hit, välkommen hem!

För den som vill läsa mer rekommenderas Ewa Bigenstans bok Julkrubbans historia på Artos förlag. X

En kyrka för världen Text: Robert Lorentzon Bild: Pxhere

Varför finns kyrkan? Vad är kyrkan till sitt väsen och kallelse? Oavsett yttre strukturer, lagar och ordningar? Det ska denna artikel försöka ge en bild av.

Det vetenskapliga ämne som berör kyrkans väsen är ecklesiologin. Begreppet kommer av grekiskans ecklesia som betyder församling. Ecklesia har sitt ursprung i ett sammansatt grekiskt ord ek-kallew, som betyder utkallad, eller avskild. Vi anar redan att det har en speciell betydelse att kyrkan är avskild. Vi ska nu gå till Bibeln och den tidiga kyrkans förståelse av just kyrkans uppdrag och kallelse.

Ingår förbund Själva ordet förbund är ett begrepp som vi ofta möter i bibeln. Att Gud sluter förbund. Vi använder numer sällan ordet förbund i vår vardag, men förbund kan närmast översättas med avtal. Att två parter ingår avtal där man har olika förväntningar på varandra. Där två parter har olika uppdrag. Så är det också med de förbund som Gud ingår. De innehåller löften från Gud, men också en förväntan på dem som Gud ingår förbund med.

Det första stora löfte som Gud ger i bibeln är löftet om alltings återställelse, löftet om att göra ondskan om intet och att en gång för alla återupprätta skapelsen. 1 Mos kap 3 så berättar Gud för människan, för Adam och Eva, att kvinnas avkomma en dag skall komma att stampa på ormens huvud. Men det ska dröja, i de nästkommande sex kapitlen beskrivs istället hur det går utför, till dess att änglarna till och med beblandar sig med människorna, en bild för hur ordningen totalt kollapsat, och så som en konsekvens kommer floden.

Floden som skall bli en nystart för Guds skapelse. Gud utväljer Noa och genom honom, ingår så Gud ett förbund, det första stora förbundet som gäller alla folk. Löftet Gud ger är att aldrig mer låta vattnet täcka jorden. Regnbågen blir förbundstecknet och påminnelsen om Guds löfte. Ett löfte som gäller hela skapelsen och alla som bor där. Vidare i Guds rädd-

ningsplan för sin skapelse, ingår så Gud i 1 Mos 12:1-9 ett nytt förbund. Denna gång med Abraham. Löftet vet vi, Abrahams avkomma ska bli ett stort folk och bo i det land som Gud ger dem. Uppdraget som följer med förbundet är att de ska vara till välsignelse. Och alla ska önska sig den välsignelsen vilket vi kan läsa om i 1Mos kap 29.

Guds verktyg Även här dröjer det ju, inte så konstigt det tar ju en tid innan det blir ett folk, men så på vägen mot det utlovade landet, befriade från slaveriet i Egypten ingår nu Gud ett tredje förbund. Med Mose på Sinai berg.

Förbundstavlorna ges. Lagen blir tecknet på Guds närvaro och förväntan på Israels folk är att de håller lagen och på det viset blir till välsignelse.

Guds folk i gamla testamentet var så ett pilgrimsfolk, de stod till Guds förfogande och hade till uppgift att vara tjänare i förhållandet mellan Gud och mänskligheten och att det tjänandet skulle vara till välsignelse för mänskligheten. Gudsfolket var Guds verktyg och Gudsriket var målet. Guds harmoniska skapelse återupprättad. Lagen var kärleksgåvan från Gud som skulle vara dem till hjälp i deras uppdrag.

Hur går det då? Tja, vi vet att det inte alltid går så bra. När de ibland glömmer att de är medel och inte mål för Guds handlanden så kommer profeterna och påminner dem. Ni gör inte som det förväntas. Ni tar inte hand om den fattige, ni säljer honom för en sko som vi kan exempelvis höra profeten Amos förkunna.

Hos profeten Jeremia kap 31:31-34 ff läser vi; ”Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk.

46

De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: ”Lär känna Herren”, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas.”

Löftet om lagen i våra hjärtan. Löfte om ett ytterligare ett nytt förbund.

Jesu lärjungar I Apostlagärningarna sker det så. Uppfyllelsen av löftet om lagen i våra hjärtan. I Apg. kap 2 berättas om att judar från hela den kända världen är samlade i Jerusalem för att fira veckofesten. De firar lagen!

Kärleksgåvan från Gud. Så händer det, Anden utgjutes över Jesu lärjungar. Lagen läggs med Den Helige ande i deras hjärtan. Paulus skriver i brevet till Romarna. Kap 5 Att Guds ande getts oss i våra hjärtan, och i 2 Kor 1: 22 ”Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom Kristus Jesus, han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en borgen i våra hjärtan. Ef 1: sedan ni nu kommit till tro, har ni fått den Helige Anden som ett sigill. Den är en borgen för vårt arv.

De första lärjungarna såg sig som ”Guds Israel” (Gal 6:16), som den rest som profeten Elia talat om, ”en kvarleva, i kraft av en utkorelse som skett av nåd.”

(Rom 11:5) Allt som sagts om Gudsfolket var de nu bärare av. Den nya gemen-

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 shop.aldgate.se ohoy@aldgate.se 070-245 29 31 Box 522, 442 15 KUNGÄLV

47

skapen, det utvidgade förbundet i Jesu efterföljd. ”Men om ni tillhör Kristus är ni också avkomlingar till Abraham och arvtagare enligt löfte.” (Gal 3:29) Självförståelsen för de första Kristna var att de ärvde uppdraget att vara till välsignelse för alla folk, att tillsammans leva det Guds rike som Jesus Kristus förkunnade och som var Guds tanke med skapelsen till dess att skapelsen i sin fullhet skulle upprättas.

Kristna gemenskapen Dopet var ingången i det förbund som nu Gud låtit utvidga att gälla ickejudar. I 1:a Petrusbrevet kap 2 vers 9 läser vi: ”Ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörker till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.”

Självförståelsen hos den tidiga kristna gemenskapen var att de nu ingick i det speciella förbund som kallade sig Guds folk och hade ett specifikt uppdrag av Gud. Det utvidgade Gudsfolket behövde nu dock inte omskäras, de döptes och gavs den Helige Ande. Lagen i hjärtat. De ärvde uppdraget att vara till välsignelse för alla folk, att gestalta den ordning Gud tänkt för skapelsen, Guds rike, det rike som en dag skall bli allt i alla. X

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17

Frimureriet och den katolska kyrkan Text: Hans Brusewitz Denna artikel är en förkortad version av ett föredrag som jag skulle ha hållit i Brf Norrskenet den 12 mars. Sammankomsten blev dock inställd i anledning av Coronaviruset COVID-19. Tidningsartikeln innehåller dock även ett tillägg om Frimureriet och Svenska kyrkan.

När påven Benedictus XIII avled år 1730 valdes kardinalen Lorenzo Corsini till hans efterträdare. Denne var då 78 år gammal och synes inte ha varit den självskrivne påvekandidaten. Konklaven – det vill säga den slutna omröstning som sker vid påveval – tog nämligen osedvanligt lång tid, över fyra månader. Corsini som antog påvenamnet Clemens XII har inte gått till historien som någon av de stora kyrkofurstarna. Han försökte utan framgång göra kurians gamla höghetsanspråk gällande men fick i stället bevittna påvemaktens nedgång.

Påvestolens fördömande Det är emellertid beträffande en ämbetsåtgärd som Clemens XII har blivit ihågkommen, nämligen för den påvliga bulla som han utgav år 1738; dess fullständiga titel är ”In Eminenti Apostulatus Specula”, det vill säga ungefär ”Från apostlaskapets högt belägna vakttorn”, men efter inledningsorden oftast benämnd endast ”In Eminenti”. I denna bulla fördöms frimureriet och förbjuds alla katoliker att vara medlemmar i ”frimureriska organisationer”. Straffet för den katolik som bröt mot förbudet var bannlysning. Grunden för denna förkastelsedom över frimureriet var de religiösa och politiska förhållanden som rådde vid denna tid.

Orsaken till bullan Den grundläggande orsaken till bullan torde nämligen ha varit politisk. Tiden präglades av ett allmänt missnöje med den Katolska kyrkans inblandning i statliga ärenden samtidigt som kyrkans ogillande växte mot de olika staternas inblandning i kyrkans angelägenheter och strävan att begränsa kyrkans förmåner. I denna reaktion

Kardinal Anders Arborelius.

mot den Katolska kyrkans krav på överhöghet intog frimureriet, i upplysningstidens anda, en ledande roll.

Måltavlan för Clemens XII och kurians kritik var även det frimureri av politisk innebörd som de skotska katolska Stuartanhängarna bedrev i Frankrike. Ludvig XV:s politik syftade nämligen till fred med England och han ville inte på något sätt stödja de skotska jakobiternas strävanden.

Den katolska kyrkan ansåg inte heller att det var rätt att sprida moraliska budskap jämsides med kyrkan.

Därefter tog ytterligare påvar ställning mot frimureriet. Antalet encyklikor, epistulae (skrivelser) och andra officiella uttalanden mot Frimureriet från enbart påven Leon XIII är enormt och uppgår till drygt 2000. Det totala antalet bullor fram till 1983 från Den Heliga Stolen, riktade mot Frimureriet, uppgår till 586 stycken.

Konsekvenser för det tidiga frimureriet Nu fick bullan In Emenenti emellertid endast en begränsad spridning. Det krävdes nämligen tillstånd av statsmakterna för att den skulle offentliggöras. Detta kom endast att ske i några länder även om påvens budskap naturligtvis snart blev känt även i de länder där bullan inte offentliggjordes.

Bullorna och encyklikorna ledde dock inte till den avsedda försvagningen av Fri48

mureriet. Frimurarlogerna kom under åren även att anamma nya tänkesätt till följd av nya filosofiska idéer och strömningar och visade förståelse för de nya revolutionära idéerna inom Europa (särskild den franska revolutionen) liksom i Amerika. Det kan påpekas att frimurarinslaget bland den franska revolutionens jakobiner var påtagligt. Vatikanen kom därför att identifiera frimureriet som en rörelse som propagerade för farliga revolutionära frihetsidéer.

När påvebullan In Emenenti kom hade frimureriet redan vunnit en snabb spridning, inte minst i England. Till följd av katolska kyrkans höghetsanspråk blev det därför främst i de katolska länderna som frimurarna kom att stå i motsatsställning till kyrka och stat.

Påvestolens inställning i modern tid Andra Vatikankonciliet var ett allmänt kyrkomöte som den katolska kyrkan höll under åren 1962–1965. Detta koncilium syftade till att kyrkan skulle öppna sig mot det omgivande samhället; det har betecknats som en av kyrkohistoriens viktigaste händelser och kom att få betydelse långt utanför den katolska kyrkans gränser. Med anledning av den öppenhet som konciliet gav uttryck för sökte flera frimurarsystem kontakt med Katolska kyrkan. Dessa

framstötar föranledde Troskongregationen vid den påvliga kurian och framförallt den tyska katolska biskopskonferensen att undersöka om det var möjligt för en katolik att samtidigt vara frimurare; Troskongregationen är den påvliga institution som närmaste kan ses som avtagaren till inkvisitionen. Den 26 november 1983 bestyrkte den dogmatiska Troskongregationen dock förbudet för katoliker att vara medlemmar i frimureriska organisationer såsom en allmän regel inom kyrkan. Det kan därvid framhållas att de påvliga fördömelserna inte riktade sig mot några särskilda frimureriska loger eller sammanslutningar.

Katolska kyrkan i Sverige Svenska Frimurare Ordens ledning har inte helt oväntat ansett att den kritik mot frimureriet som den katolska kyrkan framför mycket dåligt stämmer in på det svenska systemet, som ju alltigenom är kristet.

Kring det senaste sekelskiftet tog Svenska Frimurare Ordens ledning initiativet till samtal mellan Orden och Katolska kyrkan i Sverige. Från Svenska Frimurare Ordens sida deltog därvid bland andra Ordens dåvarande Sigillbevarare och Kansler (OSK), Sten Svensson, och från katolska kyrkans sida, biskopen Anders Arborelius och dåvarande domprosten i Stockholms katolska domkyrkoförsamling, Lars Cavallin.

Samtalen pågick fram till några år in på 2000-talet. Under samtalen intog Lars Cavallin en mycket kritisk hållning medan Anders Arborelius höll en oväntat liberal linje. Lars Cavallins uppfattning kom därför inte då att bli utslagsgivande för Stockholms katolska stifts ställningstagande. Anders Arborelius uttalade nämligen att han för dåvarande inte såg något hinder för katoliker att vara medlemmar i Svenska Frimurare Orden; samtalen skulle dock återupptas om det framkom något som kunde medföra en ändrad inställning från katolska kyrkans sida. Samtalet mellan Svenska Frimurare Orden och Katolska kyrkan kom därefter helt enkelt att ”klinga av”. Ändrat uppfattning Ett officiellt erkännande av frimureriet från Katolska kyrkan sida är inte att förvänta och det förefaller nu även vara så, att biskopen, nu tillika kardinalen, Anders Arborelius, har ändrat uppfattning i frågan om förhållandet mellan Katolska kyrkan och Svenska Frimurare Orden.

Det är i och för sig förståeligt att Katolska kyrkan är kritisk till frimureriet.

Den påvliga fördömelsen har inte riktat sig och riktar sig inte mot några särskilda frimureriska loger eller sammanslutningar; måltavlan är Frimureriet såsom företeelse. Och vårt ”sammanhållna” kristna frimurarsystem är ju i klar minoritet bland världens frimurare, medan de som tillhör ett deistiskt johannesfrimureri är i majoritet. Ett ”erkännande” från påvestolen sida skulle därför kunna uppfattas som ett godtagande av en sammanslutning som hyllar en deistisk världsuppfattning, något som är helt otänkbart för katolska kyrkan.

Därtill kommer att det ju även finns klart ateistiska frimurarorganisationer.

Påven Clemens XII.

Nuvarande inställning Kort efter Anders Arborelius tillträde som biskop kan förhållandet mellan Svenska Frimurare Orden och Katolska kyrkan i Sverige, dock betecknas ha varit tämligen gott, medan det nu förefaller vara mera kylslaget. En förklaring kan möjligen vara att samtalen mellan Svenska Frimurare Orden och Stockholms katolska stift fördes när Anders Arborelius just hade tillträtt som biskop och att han då valde att inta en försonligare linje mot frimurare inom Svenska Frimurare Orden än den tidigare biskopen; efter en tid i ämbetet och sedermera även som kardinal kan Anders Arborelius dock ha funnit sig vara förpliktad att biträda Heliga Stolens uppfattning.

Den uppfattning om Svenska Frimurare Orden som Stockholms katolska stift numera synes förfäkta är i och för sig inget problem för Orden; vi är beredda att ta emot dem som har en ”kristen bekännelse”. För katoliker som är eller önskar bli frimurare är det dock något som de 49

själva får hantera i överensstämmelse med sitt samvete. Det finns säkert andra frågor som Katolska kyrkan fördömer men som troende katoliker ändock inte bryr sig så mycket om, såsom åtgärder för barnbegränsning mm. Det är dock att beklaga att katolska trosbekännare, som är medlemmar i vår Orden, måste hålla tyst om sitt medlemskap i kyrkliga sammanhang. För närvarande är dock förbudet således alltjämt gällande även för frimurare som tillhör Svenska Frimurare Orden, i vart fall ”officiellt”.

Frimureriet och Svenska kyrkan Eftersom de icke katolska kyrkorna inte intagit samma kritiska hållning som katolska kyrkan kom frimureriet, i de länder dessa verkar, att tillväxa inom de samhällsbärande institutionerna. Furstarna påtog sig ofta ledande roller och rekryteringen skedde i stor utsträckning bland samhällens eliter. Stora frimurarbyggnader uppfördes och medlemmarna vågade öppet visa att de var frimurare. I Sverige har det även varit vanligt att företrädare för Svenska Kyrkan, även på hög nivå, var medlemmar i Frimurarorden; tyvärr förekommer detta inte i lika stor utsträckning som tidigare.

En religiöst grundad misstro mot frimureriet finns dock i Sverige även inom andra trossamfund än katolska kyrkan, bland annat inom frikyrkosamfunden. Även inom Svenska kyrkan kan det finnas en viss misstro. Detta ger den anmälan som år 1984 inlämnades till Ansvarsnämnden för biskopar belägg för. Anmälningen var föranledd av att biskopen Martin Lönnebo i Stockholm hade anordnat en gudstjänst för frimurare men kom sedan att utvidgas till att omfatta bland andra även biskopen i Luleå stift, Olaus Brännström.

Den klagande, som var en prästman, angav att frimureriet är en religion eller sekt, som är skild från kyrkan, och att de fem biskopar i Svenska Kyrkan som tillhörde Svenska Frimurare Orden därför utövade en främmande religion som inte kunde anses vara var förenlig med biskopsämbetet. Efter att bland annat ha infordrat yttrande från Svenska Frimurare Orden, meddelade Ansvarsnämnden dock ett beslut av innebörden att anmälningen inte föranledde vidare åtgärder från nämndens sida. I sitt remissvar såg Svenska Frimurare Orden sig dock nödsakad att till Ansvarsnämnden yppa ett moment i antagningsritualen som skulle vara fördolt för utomstående. X

Stormästaren

Broder!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Foto: Mats Gärdfors.

nya bröder kommer in i Orden, desto fler av alla andra bröder finner vägen tillbaka till gemenskapen.

Under höstterminen har det varit möjligt att anpassa verksamheten med mindre justeringar i ritualen kopplade till pandemin.

Du som läste min spalt i senaste numret av den här tidningen blev nog lite konfunderad över alla olika besked om återstarten. Men nu är det inget tvivel om saken.

För oss som är fullvaccinerade har alla restriktioner lyfts och vi kan leva i stort sett som vanligt. Så är det även inom vår Orden. Alla undantag är borta och det är ordinarie verksamhet som gäller. Det är endast för de som av olika anledningar inte är vaccinerade som restriktionerna ligger kvar och det innebär att inte gå på loge.

Tillbaka till gemenskapen Det har varit en stor glädje för mig att få möta många av er på logesammankomster och högtidsdagar under hösten. Det märks att det finns en längtan tillbaka till logearbetet, men såklart också till ett mera normalt liv i allmänhet.

En viss återhållsamhet i starten har jag märkt främst bland våra äldre äldre. Men också bland våra senast inkomna medlemmar i brödrakedjan, de bröder som ännu inte riktigt hunnit finna sig till rätta. Men jag är övertygad om att efterhand som fler

Fokusera på återhämtning Från och med första januari återgår vi helt och hållet till ordinarie verksamhet, utan undantag. Det gäller nu att på alla sätt fokusera på återhämtning.

Vi skall noga följa ritualerna och genomföra sammankomsterna med stil, pregnans, värdighet och i lagom tempo.

En ordinarie logesammankomst bör vara klar på två timmar så att bröderna kan samlas till måltid senast 21.00. Detta är ett mål, som jag vill att alla enheter riktar in sig på att uppfylla.

Tre viktiga ord kan beskriva medlemsvården, omsorgen om varandra: sedd, hörd och behövd.

Att bli sedd / uppmärksammad är ett av människans viktigaste behov. Att bli delaktig i en gemenskap ger förutsättningar för ökat intresse och engagemang.

Att bli hörd är ett annat viktigt behov.

Att aktivt lyssna på en medmänniska kan ge honom tröst, glädje och uppmuntran och även detta leder till ökat intresse och engagemang.

Att vara behövd, få en lagom uppgift som passar mig, gör mig glad. Även detta ökar så klart intresset och leder till ökat engagemang. Vi får en flitigare broder.

Alla vi ledare inom vår Orden skall ta utgångspunkt i dessa tre ord: sedd, hörd, behövd. Det är vårt ansvar!

En enkät För att veta mer om vad dagens medlemmar tänker och tycker genomförs under januari en medlemsenkät. Varje broder

50

med rätt e-postadress får en enkät. Kontrollera gärna i medlemsregistret så att din e-postadress är korrekt.

Det är oerhört värdefullt för planering av verksamheten på alla nivåer inom Orden att så många som möjligt gör sin röst hörd. Nu har alla möjlighet att bli hörda!

Gör mig en tjänst – svara på enkäten! Även om vi idag har en relativt lugn tillvaro i Sverige i förhållande till pandemin finns det orosmoln i vår omvärld.

Våra bröder i Danmark väntar snart nya restriktioner. I Island är det begränsningar av hur många som får samlas och i Norge har flera frimurarhus stängts på grund av ökad smittspridning.

I skrivande stund diskuteras i Sverige covidpass vid entré till inomhusarrangemang mer än 100 personer. Om ett sådan beslut kommer gäller det så klar även hos oss.

Mina beslut meddelas genom provinsialmästarna och i Finland är det kapitelmästaren som fattar beslut.

Därför riktar jag nu en allvarlig uppmaning till alla bröder att vi inte får slappna av. Vi måste fortsatt se till så att alla som har möjlighet blir vaccinerade, att vi sköter vår handhygien, håller avstånd och stannar hemma vid minsta symptom.

Fortsätter vi med detta minskar vi risken att få nya betungande restriktioner.

Tillförsikt och förväntan Ett sannerligen turbulent och ovanligt verksamhetsår går mot sitt slut. Vi kan dra oss tillbaka, fundera och dra slutsatser av vad som hänt.

Men framför allt kan vi få tid för återhämtning och för att tänka på annat. Njut av den underbara adventstiden och låt julens mysterium sjunka in i dig. Då kommer du att stärkt i dig själv och med tillförsikt och förväntan kunna gå in i det nya året.

Jag önskar alla bröder en God Jul och ett Lyckosamt Gott Nytt År! X

Storintendentens expedition

Vita tyghandskar

Vita skinnhandskar

Kostymbälte med frimurarkors

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Slipsar med frimurarkors

Nyckelring i svart eller brunt läder med frimurarkors

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 94 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 10.

Materialstopp den 25 januari 2022.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Magnus Olovsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

51

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund