Byggvärlden nr 4, 2023

Slussprojekt toppar infrastruktursatsningar 2022

DEBATT

Utan att underskatta näringslivets ansvar menar jag att det nu snarare är läge att lyfta fram politiken. Det politiska ledarskapet spelar en avgörande roll för att verkställa angelägna klimat- och industriprojekt, skriver Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige, i en debattartikel.

Vi är redo för mer verkstad och mindre snack

Det fyraåriga bryttillståndet för cementtillverkningen i Slite har gett både oss och svensk bygg- och anläggningssektor ett viktigt andrum. Fyra år är inte en lång tid i vår värld, men ger oss utrymme att arbeta för långsiktiga förutsättningar för verksamheten, samtidigt som vi kan fortsätta att lägga stor kraft på klimatomställningen till 2030.

Den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling visar också på vikten av en leveranssäker och robust byggmaterialförsörjning som en del av den civila och militära beredskapen. Jag tycker att det var klokt av MSB att klassa vår fabrik i Slite som en del i vårt totalförsvar. Det visar hur strategiskt betydelsefull cementtillverkningen är och det förpliktigar också en omställning för upprätthållen konkurrenskraft i verksamheten.

VÅR PLAN FÖR att ställa om svensk cementindustri ligger fast. Redan om sju år vill vi driftsätta en fullskalig CCS-anläggning i Slite för att fånga in och lagra fabrikens samlade ut-

släpp om upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar cirka tre procent av Sveriges totala utsläpp. Vi vet vad vi behöver göra och vi vet att det är rätt väg att gå.

VÅRT CCS-PROJEKT PÅ Gotland är unikt i sitt slag i världen och befinner sig just nu i en genomförbarhetsstudie. Under 2023 kommer vi att borra djupare i val av teknik, energibehov, infrastruktur, logistik och kostnader och även påbörja de tillståndsprövningar som krävs för att kunna realisera CCS-anläggningen. När genomförbarhetsstudien är klar, går projektet in i detaljprojekteringsfasen. Vår målbild är att kunna fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut för CCS-anläggningen år 2026/2027.

Tekniken är redo, marknaden och våra kunder vill bygga med klimatpositiv cement, helst i morgon, och mycket ser ut att kunna falla på plats. Samtidigt återstår det bitar för att vi ska klara den tighta tidsplanen till 2030. De största knutarna som måste lösas upp nu är långsiktiga miljötillstånd som

Dykledaren står hela tiden i kontakt med dykaren och följer arbetet på en skärm som en säkerhetsåtgärd.

Fredrik Åslund, som är arbetschef på Peab Anläggning och ansvarig för Södertälje sluss.

SID 6

Hängställningarna kan man däremot ställa in precis där man ska jobba, vilket blir mycket mer flexibelt för alla som ska jobba i schaktet.

Hans Fredin, blockchef på Skanska. SID 10

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Ansvarig utgivare:

n Mikael Sagström, Svenska Media i Ljusdal AB

möjliggör omställning för Slitefabriken och att elförsörjningen till och på Gotland kraftigt förstärks innan 2030. Jag uppfattar att det finns ett starkt och brett politiskt stöd i Sverige för att vi ska kunna komma vidare. Det känns riktigt motiverande! Den svenska regeringen klargjorde också nyligen att Svenska Kraftnät ska prioritera en ny elledning till Gotland till 2030. Nu krävs det omgående – under våren 2023 – ett beslut och tidplan från Svenska Kraftnät om en stamnätsförbindelse till Gotland.

UNDER EN LÄNGRE tid har det pratats om att marknaden spelar en viktig roll för att driva på den nödvändiga utvecklingen, inom bland annat energiområdet. Utan att underskatta näringslivets ansvar menar jag att det nu snarare är läge att lyfta fram politiken. Det politiska ledarskapet spelar en avgörande roll för att verkställa angelägna klimatoch industriprojekt.  Myndigheter är hårt pressade och arbetsbelastningen är hög. Regelverk och ramverk

Just nu ser vi att de allra största företagen inte har börjat varsla, men om lågkonjunkturen fördjupas kommer det förmodligen att ske.

Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.

SID 4

Utöver det är det en massa andra spännande projekt som både startas och slutförs under 2023, så jag ser fram emot året.

Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

SID 14

är bitvis onödigt omständliga och inte tillräckligt stödjande för att få till en nödvändig omställning i industrin.

FÖR MIN DEL ser jag gärna mer av politiskt ledarskap de kommande åren. Då kommer marknaden (i detta fall jag och mina kollegor inom cement- och betongindustrin) kunna göra vår del för att de stora klimatprojekten blir verkstad. Det är ju det vi ingenjörer är bra på.

KARIN COMSTEDT WEBB VICE VD HEIDELBERG MATERIALS SVERIGE

Energismart bygge i Västerås

Sveafastigheter var först med att uppföra ett större flerbostadshus som var ett plusenergihus. Nu satsar man på nya lösningar i fastigheten Najaden i Västerås som byggs med solceller och energilagringslösningar. SID 11

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n Tryck: Pressgrannar AB Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Framtidens viktigaste verktyg

Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

Norconsult vinner nytt ramavtal i Boden

Q Det nya avtalet gäller översiktsplanering och strategisk orienterade uppdrag inom stadsbyggnad. Avtalet trädde i kraft i november 2022 och gäller i två år.

Norconsult kommer inom ramen för avtalet hantera strategiska frågor kring hur beställaren, Bodens kommun, ska utveckla och hushålla med sina mark- och vattenresurser på ett hållbart sätt i ett långt tidsperspektiv. Uppdragen handlar om strategisk planering inom relativt stora geografiska ytor och eventuellt även tematiska tillägg som hanterar ämnesspecifika frågor.

Överdomstol river upp

avslag för hamn i Luleå

Q Ett tidigare nej till planerna på att anlägga en marina och småbåtshamn i Harrviken i Luleå rivs upp i mark- och miljööverdomstolen.

Domstolen beordrar lägre domstolsinstans att utreda frågan på nytt. En berörd kommunnämnd, länsstyrelsen och ett antal fastighetsägare har ställt sig negativa till planerna.

Harrviken Marina, som vill få klartecken till hamnen, har anfört att efterfrågan på båtplatserna i området är hög. 5 %

... minskade elanvändningen i Sverige med under 2022, jämfört med året före, det visar siffror från Energimyndigheten. Elproduktionen var cirka 170 TWh, en ökning med en procent jämfört med 2021.

I likhet med tidigare år var vattenkraften det kraftslag som producerade mest el, totalt 70 TWh. Det är cirka 6 procent mindre än år 2021. Kärnkraft producerade 50 TWh, konventionell värmekraft 15 TWh, vindkraften 33 TWh och solkraften cirka 2 TWh.

Kraftig ökning av varslade i januari

45 företag i byggbranschen varslade om uppsägning under januari i år. 585 personer berördes.

Under samma månad 2022 berördes 145 personer av varsel, det visar statistik från Arbetsförmedlingen.

– Tyvärr är det här bara inledningen på nedgången och jag tror att det kommer bli värre ju längre fram i vår vi kommer, säger Johan Deremar, Byggföretagen.

Wästbygg satsar på egen vindkraft

Q I höstas tecknade Wästbygg Gruppen och Varberg Energi en avsiktsförklaring om ett joint venture-bolag rörande byggnation och drift av två återbrukade vindkraftverk i Bäckagård, Tvååker, samt uppförande av en ny solcellspark strax söder om Varberg.

Wästbygg Gruppen blir majoritetsägare i JV-bolaget, Bäckasol, med 75 procent av aktierna och Varberg Energi äger resterande del. När anläggningarna är i full drift förväntas produktionen uppgå till cirka 12 GWh/år och av dessa planerar Wästbygg Gruppen att köpa runt 7

Sett till alla branscher varslade 235 företag 5 328 personer om uppsägning under januari i år. Sett till antalet berörda personer var branschen Informations- och kommunikationsverksamhet värst drabbad, med 1 741 berörda personer. Byggbranschen var den bransch med flest antal varslade företag, 45 stycken.   – Vi ser att konjunkturnedgången nu kommit i gång ordentligt, tyvärr. Det är kopplat till räntehöjningen och tillsammans med kostnadsökningarna så går det snabbt nedåt. Många företag rapporterar att de inte har så mycket i orderböckerna från sommaren och framåt, så vi kommer att se fler varsel, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.

FLEST PERSONER INOM byggverksamhet varslades i Stockholms län under januari 2023, 256 personer.

120 personer berördes av varsel i Västra Götalands län och i Östergötlands län var det 61 personer.

585 berörda personer är förstås många, men tittar man i statistik från Arbetsförmedlingen så finns det månader som det varit mer än dubbelt så många. Mars 2020 (1 382 personer) och april 2020 (1 025) för

att nämna ett par exempel under de senaste åren.

– Just nu ser vi att de allra största företagen inte har börjat varsla, men om lågkonjunkturen fördjupas kommer det förmodligen att ske. Framför allt bland bolag som är inriktade på bostäder, framför allt bostadsrätter. Den försäljningen sjönk som en sten förra året.

Erfarenheten från finanskrisen är att företag i det längsta undviker varsel och uppsägning.

– Ingen varslar eller säger upp personal i onödan. När det sedan vänder är det svårt att få tag på den personal man behöver, säger Johan Deremar.

EN ANNAN ERFARENHET från finanskrisen är att ungefär hälften av varslen ledde till uppsägningar. Då handlar det om alla branscher, men Deremar tror samma siffror gäller även för byggbranschen.

– Under corona-krisen var det något högre, cirka 60 procent av alla varsel ledde till uppsägning.

Fortfarande är det ganska god fart i branschen, men det är projekt som håller på att färdigställas. För nya projekt är det trögare. Mycket trögare.

– Det säljs inte så mycket, så vi tror att byggstarterna för bostäder kommer att sjunka kraftigt i år, med varsel och konkurser som följd. Vi är också mitt i en ordentlig räntehöjning och det brukar ta några månader innan den effekten slår igenom fullt ut. Allt tyder på att läget i branschen kommer att förvärras den närmaste tiden, tyvärr, säger Johan Deremar.

Byggföretagens rådgivning är en tjänst för medlemsföretagen där Byggföretagen besvarar frågor inom kollektivavtal och arbetsrätt, entreprenadjuridik, samt arbetsmiljö.

Allt fler medlemsföretag hör av sig dit med frågor om uppsägningar på grund av arbetsbrist.

– Vi har absolut märkt en uppgång som började under senhösten, i oktober, och håller i sig. Inte sedan i mars 2020 under pandemin har vi upplevt en sådan uppgång på kort tid, säger Helena Alkhamisi, samordningsansvarig för Rådgivningen inom kollektivavtal och arbetsrätt, Byggföretagen.

HON UPPLEVER ATT det finns en stor oro bland medlemmarna och det kommer in många frågor om hur man ska gå till väga i en arbetsbristsituation, frågor gällande turordning och de nya reglerna om undantag från turordningen.

Q Vilka råd ger ni till företagare som ringer med frågor om hur de ska hantera uppsägningar?

– Vi går igenom processen och vad man behöver tänka på. Vi hän-

visar även till och går igenom den steg för steg-guide som finns i Arbetsgivarguiden för våra medlemsföretag.

Q Vad är det första man bör göra?

– Det är viktigt att tänka på att man som arbetsgivare har en förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen gentemot de fackförbund man har kollektivavtal med innan man fattar beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Först efter genomförd förhandling kan man verkställa uppsägningarna.

Q Kan du ge något allmänt råd till oroliga företagare just nu?

– Om man känner en osäkerhet när det gäller processen vid driftsinskränkningar och vad man bör tänka på inför varsel och uppsägningar så kan man alltid kontakta vår rådgivning eller logga in i Arbetsgivarguiden för att få stöd och hjälp.

Varslade inom bygg 2010–2022

(Byggverksamhet, Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, Annan specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, Övrig specialiserad byggoch anläggningsverksamhet, Diverse övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet.)

Varslade inom bygg, månadsvis 2022

585 personer inom byggbranschen berördes av varsel under årets första månad.

Johan Deremar

Helena Alkhamisi

ANNA SJÖSTRÖM

Fler avhopp från samarbete

Fyra fackförbund med Byggnads i spetsen hoppar av samarbetsprojektet Forum för sund konkurrens som de drivit tillsammans med Byggföretagen i sex år. De hävdar att Byggföretagen inte tar frågorna på allvar i praktiken. Från Byggföretagens sida ser man det som ett inspel i avtalsrörelsen.

I en debattartikel skriver företrädare för de fyra fackförbunden att Byggföretagen som organisation håller seminarier om sund konkurrens med ena handen, samtidigt som man bistår fuskarna med den andra. Därför väljer man nu att kliva av från samarbetet.

Kritiken som framförs mot Forum för sund konkurrens är svidande och man hävdar att det har blivit en form av whitewashing.

I DEBATTARTIKELN SKRIVER de bland annat att Byggföretagen biträder bolag som satt i system att aktivt försvåra fackförbundens granskningar. De lyfter ett exempel med ett irländskt bolag som arbetat som underentreprenör åt flertalet rikstäckande byggföretag i Sverige under de senaste 10–15 åren. De hävdar att företaget bryter mot regler om arbetstid och övertid, betalar fel lön och fel semesterersättning. Och att företaget motverkar en granskning på inrådan av Byggföretagen.

Enligt Byggnads förbundsordföranden Johan Lindholm är det irländska företaget bara ett exempel på Byggföretagens motvilja att ta tag i problematiken på allvar.

– Det här är bara ett exempel, men de är medlemmar i Byggföretagen och de får aktiv hjälp att motarbeta våra granskningar. När vi begär ut dokumentation på exempelvis löner så är de så maskade att det inte går att använda. Det är inte så vi vill att det ska fungera på den svenska arbetsmarknaden, allt vi vill är att säkerställa att de anställda får rätt lön och att företaget konkurrerar på rättvisa villkor.

Q Vad krävs från Byggföretagens sida för att ni ska återgå till samarbetet?

– Det måste visa att man på allvar vill ta tag i fusket. Det finns otroligt många seriösa företag som drabbas av den osunda konkurrensen. Men Byggföretagen är inte beredda att faktiskt agera och göra det som krävs för att sätta stopp för kriminaliteten. Vi har bostadsbrist i det här landet och politikerna pratar om klimatomställningen. Men ska vi kunna bygga allt som planeras på ett juste sätt måste vi ha en fungerande arbetsmarknad.

Q Har det inte gjorts några framsteg under samarbetet tidigare?

– Vi har suttit i de här samtalen i flera år men inget har hänt. Vi har lagt fram en rad avtalsförslag på för-

Det måste visa att man på allvar vill ta tag i fusket

bättringar där företagen får ett större ansvar för kontroller av underentreprenörer för att få bort fuskarna. Det borde ligga i allas intresse. Vi ska fortsätta utveckla kollektivavtalen.

Det finns företag i dag som på eget initiativ försöker motarbeta fuskarna men vi måste ta ett större grepp. Samtalen har inte lett till några egentliga skillnader.

Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd beklagar Byggnads beslut att hoppa av det mångåriga samverkansprojektet Sund konkurrens och schyssta byggen.

– Det gemensamma arbetet har pågått sedan 2018 och lett fram till åtgärder såsom en kunskapsbank

för vägledning, initiativ till Byggmarknadskommissionen och implementeringen av Bankinitiativet för hållbara banklån. Nyligen lyfte Delegationen mot arbetslivskriminalitet också fram samverkan i byggbranschen som ett positivt föredöme i ett delbetänkande till regeringen. Beskedet att Byggnads kliver av samarbetet är olyckligt för alla i branschen, säger hon.

Q Vad innebär det konkret för arbetet mot fusket?

– Jag hoppas att det inte innebär någonting. Vi har haft en stor och bred samsyn om nolltolerans mot fusk. Att slå tillbaka kriminalitet och oegentligheter på den svenska byggarbetsmarknaden är en förutsättning. Jag ser det mer som ett inspel i avtalsrörelsen för att sätta press på

förhandlingarna och det tycker jag är olycklig. Båda processerna borde kunna löpa parallellt, säger hon.

Q Hur ser ni på fackförbundens kritik mot samarbetet?

– Vi har jobbat steg för steg för att motverka kriminaliteten och det har lett fram till många bra initiativ som exempelvis A-krimcenter där olika myndigheter samverkar mot arbetslivskriminaliteten. Det pågår ett arbete både regionalt och lokalt med deras representanter för att komma vidare och jag vill inget hellre än att de kommer tillbaka till samarbetet. Det är den enda möjliga vägen framåt om vi ska få bukt med fusket. Vi måste samverka.

Q Vad kan ni göra för att komma vidare?

– Jag tror att vi måste klara av avtalsrörelsen först. När det väl är i hamn kan vi gå vidare och särskilja frågorna som berör fusk och kriminalitet i byggbranschen, säger Catharina Elmsäter-Svärd

Debattartikeln är undertecknat av Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, Gabriella Lavecchia, förbundsordförande

Seko, Urban Pettersson, förbundsordförande Elektrikerna, Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna. Byggnads aviserade att man lämnade samarbetet redan i mitten på februari och nu gör även övriga förbund detsamma.

Skidstjärnor stäms på 370 000 kronor

Förra året försattes forna skidstjärnorna Mathias Fredrikssons och Emil Jönsson Haags fastighetsbolag Skidspåret i konkurs. Nu stäms de av två bostadsköpare för ökade kostnader i samband med husbyggnation.

De var de skenande materialpriserna som förra året fick fastighetsbolaget Skidspåret i Östersund på fall. Tanken från början var att bygga tolv lägenheter i tvåbostadshus i Östersund, detta i egen regi för att sedan sälja de färdiga bostäderna. Men planerna ändrades, i stället för att fortsätta bygga i egen regi så bestämde

sig skidåkarna för att sälja respektive tomt samt teckna entreprenadavtal med respektive köpare.

I ENTREPRENADAVTALET SATTES ett fast pris om fem miljoner kronor för respektive bostad. Men de båda köparnas bostad blev dyrare än planerat, rättare sagt närmare 370 000 kronor. Enligt stämningsansökan så ska skidåkarna ha gått in med privata garantier för så kallat färdigställandeskydd, som bland annat ska säkerställa att bostaden inte blir dyrare för köparna än avtalet säger. Skidstjärnornas ombud ska ha bestridit kraven. HENRIK EKBERG

Lägenheterna blir från ett rum och kök upp till fem rum och kök.

BILD: HERMANSSON HILLER LUNDBERG ARKITEKTER

NCC bygger 213 nya bostäder i Järva Krog

Q NCC ska på uppdrag av Aros Bostad bygga 213 hyreslägenheter i Järva Krog i projektet Femöringen. Affären är en totalentreprenad i samverkan och har ett ordervärde på cirka 400 miljoner kronor. Femöringen ligger i grannkvarteret till NCC:s huvudkontor och överlappar delvis fastigheten intill, kontorsprojektet Nova som utvecklas och byggs av NCC. Uppdraget omfattar nybyggnation av hyreslägenheter som fördelas i två huskroppar med sammanhängande garage.

Byggstart planeras till första kvartalet 2023 och beräknas vara klart hösten 2026.

Peab tecknar ramavtal med Capio

Q Peab tecknat ett ramavtal med Capio Närsjukvård. Avtalet innebär renoverings- och ombyggnadsprojekt i Capios samtliga enheter runt om i Sverige. Därmed blir den privata vårdgivaren så kallad rikskund till byggjätten. Enligt Capio ska avtalet ge dem en större möjlighet att på förhand beräkna kostnader för olika projekt och samtidigt ge Peab en god vetskap om Capios krav och den standard som önskas. Avtalet är tills vidare och förlängs ett år i taget.

136%

...ökade Installationer av solceller med under perioden januari–november 2022 jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det visar ny statistik från Skatteverket. Mer än 44 000 personer i Sverige installerade solceller under perioden, att jämföra med knappt 19 000 personer motsvarande period 2021. I län som Halland och Kalmar har antalet installationer trefaldigats.

Titania förvärvar modultillverkare

Q Titania-koncernen har förvärvat bostadsmodulproducenten och fastighetsutvecklaren New Living, som tidigare hette Junior Living. Förvärvet omfattar hela verksamheten och innefattar totalt tre bolag innehållande bland annat en modulfabrik, pågående projekt, organisation, inventarier, byggsystem, patenträttigheter, varumärken samt övriga immateriella rättigheter. Förvärvet innefattar även ett kommunalt markanvisningsavtal i Salems centrum på cirka 100 lägenheter samt andra bostadsutvecklingsprojekt i tidiga skeden i Stockholmsregionen. Den totala köpeskillingen uppgår till 13,1 miljoner kronor.

Titania köper New Living. FOTO: TITANIA

Catharina Elmsäter-Swärd, vd Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

FOTO: TERESE PERMAN

SAMUEL KARLSSON

Skidåkarna Mathias Fredriksson och Emil Jönsson Haag stäms på 370 000 kronor.

Omstart för slussen i Södertälje

I Södertälje pågår just nu det näst största infrastrukturprojektet i landet som byggstartades 2022, enligt Byggfaktas statistik. Ombyggnationen av slussen och klaffbron är ett miljardprojekt som än så länge inte satt så stora spår i omgivningarna.

Solen skiner och det blänker i vattnet i Södertälje kanal. Det är vår i luften men det är inte fågelsång som ekar ut över den gamla slussen och klaffbron som just nu genomgår en omfattande renovering och ombyggnation. Det pyser, fräser och hörs korta kommandon från en dykare som jobbar 17 meter ner i en vattenfylld grop.

– Vi förbereder för uppförandet av en ny vägg i spontgropen och dykarna monterar fästen i botten. Dykledaren står hela tiden i kontakt med dykaren och följer arbetet på en skärm som en säkerhetsåtgärd, säger Fredrik Åslund, som är arbetschef på Peab Anläggning och ansvarig för Södertälje sluss.

SPONTGROPEN, SOM DYKAREN jobbar i, kommer användas när själva slussportarna ska monteras på plats. Den grävdes av en tidigare entreprenör som var engagerad i projektet i tre år. Det var Züblin Scandinavia som ursprungligen fick Sjöfartsver-

kets uppdrag att rusta upp Södertälje kanal och sluss. Kontraktssumman skrevs då till närmare 1,2 miljarder kronor och omfattade bland annat nya slusshuvuden, slussportar, slusskammare, teknikhus, ny klaffbro över kanalen, ny spont längs hela kanalen och stödkonstruktioner för schakter. Efter tre år då projektet kantats av flera geotekniska och tekniska problem valde man att bryta entreprenaden.

NU ÄR DET Trafikverket som tagit över som beställare och Peab Anläggning som har totalentreprenaden. Kontraktssumman är 1,5 mijarder kronor och man har valt en

annan teknik för slussportarna som är väldigt lik dagens konstruktion.

– Vi startade projektet i somras och var på plats här i december. Det är klart att för vår del hade det varit enklare om vi hade fått börja från början utan att någon hade varit här före oss. Nu måste vi exempelvis anpassa spontgroparna som är alldeles för stora för vår lösning. Den ligger inte heller helt på rätt plats så det blir lite mer komplicerat än det skulle behöva vara, säger han.

DEN URSPRUNGLIGA SLUSSEN i Södertälje uppfördes mellan 1910 och 1924. När arbetet utfördes var området torrlagt och det var ett gediget

arbete som dåtidens kanalbyggare lade ner. Det ursprungliga grundarbetet står sig än idag och slussportarna till den norra delen av slussen är de samma som från start. Även om de har renoverats.

NU NÄR SLUSSEN ska byggas om är förutsättningarna lite annorlunda. Under hela byggprocessen kommer den att vara i bruk för sjöfarten. Förutom vid åtta tillfällen då det blir uppehåll på en vecka för genomförande av kritiska moment i projektet. – Det här är ett otroligt komplext projekt. Inte bara vad gäller konstruktion och förutsättningarna på platsen. Vi bygger också mitt i stan

De 20 största byggstartade anläggningsprojekten 2022

Slussen och klaffbron i Södertälje kanal byggs om för 1,5 miljarder kronor.

Fredrik Åslund är arbetschef på Peab Anläggning och ansvarig för Södertälje sluss. FOTO: SAMUEL KARLSSON

och måste ta hänsyn till både biltrafiken och båttrafiken, fortsätter Fredrik.

När vi besöker projektet i Södertälje är det fortfarande i ett väldigt tidigt skede och det är lite svårt att se med blotta ögat att det just nu är Sveriges näst största infrastrukturprojekt. Bara slaget av vindkraftsparken i Los. Men skenet bedrar.

– Även om vi rör oss på en liten yta så är det ett oerhört komplext projekt med många kostsamma delar. Exempelvis så kommer slussportarna som är enorma att uppföras i rostfritt stål för att få längre hållbarhet, säger Fredrik.

SJÄLVA SLUSSBASSÄNGEN SKA förlägnas från 168 meter till 193,6 meter och breddas från 19,6 meter idag till 25,3 meter när det är klart. Första steget i projektet är att bygga den nya klaffbron 50 meter längre ut mot Saltsjön innan man börjar med själva arbetet med slussen.

Slutdatum för ombyggnationen är satt till juni 2026. Entreprenaden ingår i Trafikverkets projekt Södertälje sluss och kanal som syftar till att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom den tre kilometer långa Södertälje kanal till hamnarna i Västerås och Köping. När allt är klart ska fartyg som är 160 meter långa och 23 meter breda kunna ta sig igenom nålsögat i Södertälje för vidare transporter in i Mälaren.

– FÖR MIG PERSONLIGEN är det fantastiskt att få genomföra ett så här intressant projekt. Vi var här redan 2008 när vi bytte ut de södra slussportarna så det känns naturligt att nu genomföra hela ombyggnationen. Det är ett komplext projekt men vi är ett rutinerat och väl sammansvetsat team. Utan alla kompetenta medarbetarna skulle det inte gå, säger Fredrik Åslund.

SAMUEL KARLSSON

Det offentliga byggandet håller uppe byggandet när bostadsmarknaden bromsar in. Och det är vägar och utbyggnaden av tunnelbanan som väger tyngst i statistiken.

I Byggfaktas databas inordnas alla byggprojekt i olika kategorier. När det gäller infrastruktur och anläggning så delas det upp i fyra huvudgrupper: idrott- och fritidsanläggning, kraft och belysning, samfärdselanläggning samt vägar, gator, broar och vatten. De är i sin tur uppdelade i en mängd underkategorier med mer avgränsade området.

Den allra största av huvudkategorierna är den som omfattar vägar,

gator, broar och vatten. Det är också den typen av projekt som ökar mest i antalet kronor och ören. Under 2022 byggstartade det projekt för cirka 48 miljarder kronor. Det var en ökning med cirka 5,1 miljarder mot föregående år. I procent räknat motsvarar det 12 procent.

– Det handlar främst om utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, men även vägunderhållet bidrar, säger Tor Borg, analyschef Byggfakta.

Ser man till den största ökningen i procent så hamnar idrott- och fritidsanlägg-

ningar i toppen av listan. Under 2022 byggstartades projekt för 1,4 miljarder inom den kategorin. Det var en ökning med 381 miljoner kronor eller 36 procent och nästan hela uppgången berör det som kallas sport- och rekreationsanläggningar.

– När det gäller byggstarter av offentliga projekt, som kultur-, idrotts- och fritidsprojekt så verkar det nästan finnas en fyraårig politisk cykel med toppar under valår. Även 2018 låg denna kategori högt, fortsätter han.

UNDER HÖSTEN 2022 visade statistiken på en kraftig inbromsning av bostadsbyggandet som legat

Byggstarter, projektkostnad tusen kronor, Anläggningar och infrastruktur

på en rekordhög nivå under de senaste tio åren. Med ökade räntor och allt färre som vågar investera i att köpa ett nytt boende har krisen förvärrats. Inledningsvis har byggstartsstatistiken hållits uppe av det offentliga byggandet av infrastruktur och anläggningar. Men frågan är hur länge det kan fortsätta.

– TITTAR VI FRAMÅT så finns det många stora projekt som planeras. Med tanke på att både konjunktur, byggkostnader och finansieringsförutsättningar ändrats snabbt så är det dock väldigt osäkert om och när dessa sätts i gång, säger Tor Borg. SAMUEL KARLSSON

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

Nej till ettårigt avtal

I Byggföretagens senaste

Byggbarometer uppger nästan hälften av de tillfrågade medlemmarna att man vill se ett treårigt avtal. Ettårs-alternativet, som Byggnads kräver, säger man tydligt nej till.

Enligt Byggföretagens förhandlingschef Mats Åkerlind behövs det långsiktiga spelregler för att stärka konkurrenskraften och trygga jobben.

– De kommande åren blir lågkonjunktursår. Ökade kostnader för materiel, drivmedel och elkraft gör det dyrare för våra medlemsföretag att bygga, säger Mats Åkerlind.

När det kommer till oro för konflikt eller strejk i samband med avtalsrörelsen är Byggföretagens medlemmar mer splittrade. Drygt hälften av företagarna svarar att man inte känner någon oro – medan fyra av tio oroas.

– Det finns en viss förtröstan om att Byggnads vill göra en rimligare förhandlingslösning än kraven som presenterades i samband med växlingen av yrkanden, säger Mats Åkerlind.

Byggföretagens ingångsvärde i avtalsrörelsen är att värna märket och ett flexiblare kollektivavtal gällande till exempel arbetstider. Byggnads ställer sig bakom LO-samordningens krav på 4,4 procent i löneökningar och kräver ett ettårigt avtal. Undersökningen i Byggbarometern genomfördes under perioden 6 till 13 februari och besvarades av 587 medlemsföretag. Nuvarande Byggavtal löper ut den 30 april.

Iskallt uppdrag att frysa ner berget

Det kommer att bli kylig stämning i anläggningsentreprenaden 9 715 Gullmarsplan. Här ska nämligen en zon med cirka 40 meter uppsprucket berg frysas ner till minst –5 °C för att nya tunnlar ska kunna sprängas fram.

– Det är ett tidskrävande och delvis komplicerat arbete, men samtidigt en rolig utmaning, säger Peter Leiner, projektledare på nya tunnelbanan.

Under projekteringsskedet upptäckte man att i Mårtensdal, strax norr om Gullmarsplan, går tunnlarna genom en svaghetszon. Förutom att det är sämre berg, sprucken och lös grafit, är det även andra faktorer som gör att tunneldragningen här blir komplicerad.

– Våra mätningar visar att det finns drygt två meter berg över tunneltaket, vilket är alldeles för lite för att använda den traditionella metoden med förinjektering och sedan att borra och spränga. Dessutom ligger området i änden på Stockholmsåsen vilket innebär att jorden ovan berget har en hög vattengenomsläpplighet. Det ökar risken för ras och att vatten kommer in i tunneln, säger Peter Leiner, projektledare på nya tunnelbanan.

Cementas fabrik i Slite på

Gotland. FOTO: HENRIK EKBERG

Cementa får nytt miljonvite för buller

Q Cementa döms på nytt att betala vite för att ha överträtt de tillåtna bullernivåerna vid anläggningen i Slite på Gotland. Värdena överskreds vid samtliga mätningar i fjol sommar. Länsstyrelsen hade krävt fem miljoner kronor i vite. Cementa har motsatt sig länsstyrelsens ansökan. De yrkar att mark- och miljödomstolen i första hand ska avslå länsstyrelsens ansökan och i andra hand ska sätta ned vitesbeloppet till 1 000 000 kronor.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt gör bedömningen att vitets belopp ska jämkas till 1,5 miljon kronor. Domstolen motiverar det med att det framgår att Cementa genomfört och planerar att genomföra åtgärder för att minska verksamhetens buller, och att det visar att bolaget tar problematiken på allvar. Men åtgärderna har har inte fått önskat resultat.

ALTERNATIV SOM ATT sänka tunneln för att på så sätt skapa mera bergtäckning utreddes. Men den idén förkastades eftersom det redan fanns en spårprofil att ta hänsyn till. Inte heller jetinjektering var ett lämplig alternativ eftersom det finns exempelvis broar och grundläggning i området att ta hänsyn till.

Så man landade i metoden att frysa berget.

– Vi kom fram till att det är det bästa alternativet för den här platsen. Det är en väldigt utmanande och unik passage för utbyggnaden av tunnelbanan, säger Peter Leiner.

Metoden innebär att man fryser berget och kringliggande jord för att området ska hålla ihop bättre och inte läcka in vatten under tiden man spränger sig igenom. Metoden är ovanlig men har använts vid enstaka tillfällen i Sverige där det av en eller annan anledning behövts, exempelvis Hallandsåsen och byggandet av tunnelbanan mellan T-Centralen och Gamla stan.

En utmaning med metoden är att i projekteringsskedet fastställa egenskaperna i jorden och berget

Vi räknar med att själva nedfrysningen tar omkring 120 dagar, då kan vi börja med själva tunneln hösten 2023

Borrmaskinen är en RODIO SR 510. Den kommer från Tyskland och väger 38 ton. Med den borras riktigt långa hål, 39 meter, för ett antal rör runt tunnelns profil.

för att bland annat ta reda på hur lång tid det tar att frysa. – För att studera frysegenskaperna har vi tagit prover och försökt att efterlikna verkligheten i labb-miljö. Men det är fortfarande bara ett labb, så vi hoppas att verkligheten ser likadan ut.

Första steget i frysningen är att borra med forderrör som går cirka 40 meter in i berget. Det görs runt omkring det som ska bli tunnelöppningen. Arbetet har påbörjats nu och man har kommit ungefär halvvägs med det jobbet.

NÄSTA STEG ÄR att i rören installera kylmedierör. De innehåller ett kylmedel bestående av salt och vatten som cirkulerar för att få ner temperaturen i jorden och berget till minst –5 °C.

Ett kylaggregat håller hela tiden vätskan kall och i cirkulation. Arbetet med att bygga tunneln börjar inte förrän det är rätt temperatur längs hela sträckan och minst två meter utanför tunnelkonturen.

– Vi räknar med att själva nedfrysningen tar omkring 120 dagar, då kan vi börja med själva tunneln hösten 2023. Under den perioden när berget kyls kan vi inte göra så mycket mer än att kontrollera temperaturen, säger Peter Leiner.

NÄR HELA ZONEN nått rätt temperatur kan själva byggfasen börja. Då sprängs berget ut med korta salvor. Tunneln, som fortfarande är fryst, förstärks tillfälligt med sprutbetong i flera steg.

– Det innebär att vi måste spruta betong mot en fryst yta, vilket inte är idealt. Så vi måste värma upp den sprängda ytan med infravärme eller liknanden för att kunna påföra sprutbetongen. Efter att berget sprängts och förstärkts med sprutbetong formas och gjuts en permanent betongförstärkning – en så kallad betonglining. Under hela byggtiden hålls berget fryst. Först när hela tunneln sprängts ut och hela betongliningen är på plats kan kylaggregatet stängas av.

METODEN ÄR TIDSKRÄVANDE och arbetet med att frysa berget och bygga den cirka 40 meter långa passagen beräknas pågå till sommaren 2024. – Hade det varit bra berg hade arbetet tagit några veckor. Jag har jobbat i många stora tunnelprojekt i Stockholm i 15 år, men frysning är nytt för mig. Jag tycker om att bygga tunnlar och när jag får ta tag i något sådant här känns det extra roligt, säger Peter Leiner.

50 dagar för att borra hålen för kylrören

Q Området som tunnlarna passerar består av grafit.

Q Hela sträckan som ska frysas ner är cirka 40 meter lång.

Q Området ska frysas ner till minst –5 °C innan man kan spränga tunneln.

Q 50 dagar beräknas det ta att borra hålen för kylrör.

Q 120 dagar uppskattas det ta innan hela området nått –5 °C från att kyla släpps på.

Q Tunnelarbetet beräknas vara klart omkring juni 2024.

Q Entreprenör för entreprenaden är OHLA Sverige.

HENRIK EKBERG

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Det blir kallt längst tunnelbanans Blå linje. Under Mårtensdal kommer delar av berget och jorden att frysas innan det är dags att spränga ut tunneln. FOTO: OHLA SVERIGE

Peter Leiner, projektchef, nya tunnelbanan. FOTO: HÅKANSSON & MANNBERG / REBECKA NÄSSTRÖM

ANNA SJÖSTRÖM

PRODUCERAD MED RESPEKT här i Norden

Lokal produktion för snabb och säker leverans

Möt Robert – en av våra specialiserade medarbetare med oumbärlig kunskap och erfarenhet av tillverkning av våra keramiska produkter. Han arbetar vid vår fabrik i Finland, där naturmaterial omvandlas till unika produkter som vi tillverkar med stor respekt. Respekt för naturen och för installatören. Vår lokala produktion säkerställer kort transport från fabriken till våra kunder vilket ger lägre CO2-påverkan och inte minst snabb och säker leverans. Läs mer på ifo.se

Tekniken som förenklar hiss monteringen

Byggnadstiden är kortare och kostnaderna lägre när Skanska som första svenska byggföretag monterar stora hissar med hjälp av hängställningar. Under bygget av Malmö sjukhus nya vårdbyggnad har byggnadsställningar och bomlag ersatts med ställbara hängställningar, något som dessutom är bättre för både miljön och arbetsmiljön.

2024 flyttar de första verksamheterna in i den nya vårdbyggnaden på Malmö sjukhusområde. Byggnaden som består av två sammanlänkade delar kommer bland annat att inhysa tio vårdavdelningar med totalt 244 enkelrum, 23 operationssalar, en intensivvårdsavdelning med 14 platser, en sterilteknisk enhet, administrationslokaler, kiosk och apotek. Och 22 hissar.

AV DESSA SKA fem monteras på ett sätt som aldrig har utförts för hissar i Sverige förut. I stället för att jobba med bomlag och byggnadsställningar monteras de med hjälp av hängställningar, liknande dem som fönsterputsare använder.

– Det är i grunden en väldigt enkel och effektiv konstruktion, säger Anders Björnmyr, projektledare på TK Elevator. När vi hörde talas om den här tekniken hade vi redan hunnit bygga tre hissar på traditionellt sätt, och det är trots allt ganska tidsödande att montera och demontera ställning.

Idén kom från installationsfirman Metus, som har använt sig av tekniken i Tyskland. Två ställbara aluminiumplattformar hängs upp i fyra vajrar som fästs direkt i maskinrummet ovanför schaktet, två som bär själva ställningen och två för fånget, ifall något skulle hända.

– Det tog bara fyra timmar att montera jämfört med nästan en vecka för ställningarna och bomlagen, säger Hans Fredin, blockchef på Skanska och fortsätter:

– Så bara själva startsträckan är kortare. Dessutom är det nästan alltid något som behöver byggas om

Det är i grunden en väldigt enkel och effektiv konstruktion

när man har ställningar. Sen blir montaget i sig också mer rationellt.

DET GÖR DET inte minst till en arbetsmiljöfråga. Efterhand att man blir klar firas hängställningarna enkelt uppåt till nästa nivå och det finns även möjlighet att ställa in plattformarna mer exakt. Varje plattform har två motorer som gör det möjligt att styra individuellt och till och med snedställa vid behov.

– Hur man än gör med bomlagen blir det aldrig att alla kan använda dem precis som de behöver, fortsätter Hans Fredin. Hängställningarna kan man däremot ställa in precis där man ska jobba, vilket blir mycket mer flexibelt för alla som ska jobba i schaktet.

– Det är mer skonsamt att kunna komma upp i rätt nivå, inflikar Anders Björnmyr. Det är ändå rätt mycket borrande vid installation av hissar.

– Det är dessutom mycket trygga-

re att stå i dem än på ett bomlag där man till exempel måste plocka bort plank för att montera hissguider och liknande, fortsätter Hans Fredin.

SOM EN BONUS blir det också en liten miljövinst.

– Bomlaget slängs ju vanligtvis bara i återvinningscontainrarna efteråt, förklarar Hans Söderling, installationschef på Skanska NVM.

Eftersom man inte heller behöver demontera något man inte har monterat sparar man tid genom hela processen. Den totala byggnadstiden på en hiss som redan står klar gick till exempel från 20 till 16 veckor. Det har i sin tur bidragit till en större kostnadseffektivitet.

– Vi sparar ungefär 50 000 kronor per hiss, vilket är runt en tredjedel av den tidigare kostnaden, säger Hans Söderling.

TEKNIKEN ANVÄNDS DOCK bara på större hissar, för sängar och de transportrobotar som kallas AGV (automated guided vehicles) till exempel. Mindre hissar, som personhissar, monteras vanligtvis utan ställningar ändå.

– Vår gräns går vid en marklast på mer än 1 600 kilo, förklarar Anders Björnmyr.

Frågan som kvarstår är då varför den här tekniken inte har anammats tidigare. Svaret är enkelt: Traditionellt tänkande.

– Det finns en stafettpinneproblematik i många av byggbranschens arbetsmetoder, men genom dialog och erfarenhetsåterföring kan branschen bli bättre på att tänka utanför boxen, säger Hans Söderling.

– Man är van vid att arbeta enligt en metod och då är det den man räknar på när man lämnar ett anbud, säger Anders Björnmyr.

Men nu är hängställningarna här för att stanna. I alla fall för Skanskas del, som bland annat kan använda dem vid fler sjukhusbyggen såsom i Karlstad, Växjö och Västervik. Sen återstår det att se om resten av branschen hakar på.

Byggnad 35 är med sina elva våningar ovan mark den högre av vårdbyggnadens två delar.

FOTO: SIMON LUNDH

Malmö

Q Bygget påbörjades 2018 och första inflytt beräknas till 2024. Totalt blir det 10 vårdavdelningar med 244 rum, alla enkelrum. Dels för att undvika smittspridning men också för att göra det mer bekvämt för patienterna. Det kommer också att finnas 23 operationssalar med 12 uppdukningsrum och 46 postoperativa platser, intensivvårdsavdelning med 14 platser för vuxna och barn och en sterilteknisk enhet som rengör, desinficerar och steriliserar instrument. De två byggnadsdelarna är tio respektive elva våningar högt med ytterligare två våningar under mark.

Anders Björnmyr anser att arbetsförhållanden är mycket bättre med hängställningarna.

Hängställningarnas fästen i maskinrummet. FOTO: SIMON LUNDH

Skanska hyr själva hängställningen av ett företag i Tyskland. FOTO: SIMON LUNDH

Hans Söderling är installationschef på Skanska NVM.

Hans Fredin är blockchef på Skanska. FOTO: SIMON LUNDH

nya vårdbyggnad

Energismarta hus i Västerås

Sveafastigheter var först med att uppföra ett större flerbostadshus som var ett plusenergihus. Nu satsar man på nya lösningar i fastigheten Najaden i Västerås som byggs med solceller och energilagringslösningar.

Sveafastigheter har sedan tidigare tre projekt i Västerås. Focken var det första i bolagets historia, och byggdes med mobilitetslösningar, dagvattenhantering och biologisk mångfald i fokus. Sedan byggdes Neptun, Sveriges första stora plusenergihus och i början av 2022 vann Sveafastigheter Kundkristallen för trygghetsboendet Hydran, som har Sveriges nöjdaste hyresgäster i nyproduktion. Nu tar man ytterligare kliv i utvecklingen och testar nya lösningar med projektet Najaden.

– Vi vill minska på energitopparna och lagra så att vi kan utnyttja energin när det verkligen behövs, säger projektchef Suzan Amin.

FASTIGHETEN SOM BESTÅR av två huskroppar byggs med klimatförbättrad betong, solceller och energilagring med batterier. Huset beräknas förbruka 91 000 kWh per år och solceller med batterilösningen kommer stå för cirka 50 000 kWh av förbrukningen. Fördelen blir också att lägenhetsinnehavaren förses med solel.

– Fastighetselen kommer till stor del att försörjas med den egna solcellsanläggningen. Blir det ett underskott köper man in från det allmänna elnätet men batterianläggningen gör det möjligt att minska kostnaden när elen är som dyrast. Vi gör detta ännu mer effektivt genom undermätning och debitering till lägenhetsinnehavare, vilket gör att solel och batterilagringen blir mer effektivt använt, säger Suzan Amin.

TIDIGARE VAR ÖSTER Mälarstrand ett stängt område för allmänheten.

Där fanns stora industrier som Vattenfall, SMT och innan dess huserade Flygvapnet i området med flygverk-

städer och hangarer för sjöflyg. En omvandling av området påbörjades under 1990-talet när Västerås stad, JM och Peab gick samman och startade bolaget Muab som fick i uppdrag att totalsanera marken och anlägga gator. Nu äger de olika aktörerna en tredjedel var av marken i området. Västerås stad har markanvisat ut sin del till olika byggherrar varav Sveafastigheter är en av dem som är aktiv i området.

Kvarteret Najaden omfattar 98 lägenheter i två huskroppar med fem våningar och 16 våningar som ska sträcka sig mot himlen. Fastighetsbildningen är lite annorlunda. Höghuset kommer delas upp och de sex översta våningarna kommer bli ägarlägenheter. Det blir i praktiken 29 separata fastigheter

– Det är ett villakoncept fast i lägenhetsform. Man ska ha en samfällighet. Det är lite kul att vi ska utveckla ägarlägenheter då det inte finns så många i Sverige men är väldigt vanligt i andra länder, säger hon.

Vi vill minska på energitopparna och lagra så att vi kan utnyttja energin när det verkligen behövs

pågått i över tio år. Den nya stadsdelen har blivit ett populärt område för den som söker en ny bostad i Västerås och snart har de ännu ett nytt alternativ när Najaden står klart för inflyttning hösten 2023. Det nya kvarteret ligger insprängt mellan flera andra nybyggda fastigheter. – I det här området är det rätt många aktörer som bygger samtidigt. Vi är omringade av byggnation vilken gör det ganska svårt med vägar och logistik. Vi behöver ha en bra kommunikation med våra grannar för att det ska funka, säger Christofer Juntorp på H2 Entreprenad, som är totalentreprenör i projektet.

NAJADEN BYGGS MED klimatförbättrad betong, vilket innebär att restprodukter från industrier blandas in i cementen och därmed minskar koldioxidutsläppet rejält, utan att prestandan påverkas. I Najaden beräknas koldioxidutsläppet minska med 20 procent i jämförelse om traditionell svensk betong hade an

Den 15 mars publiceras nya analyser och prognoser för alla segment och byggnadstyper i hela Norden - från 2023 till 2025

Läs mer på

www.prognoscentret.se

Med smart energilösning vill man kapa kostnaderna.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Najaden består av ett femvåningshus och ett höghus som är sammanbundna med ett underjordiskt garage. BILD: SVEAFASTIGHETER

Fakta Najaden

Suzan Amin och Christofer Juntorp.

Så ska AI hjälpa platschefer att fatta beslut

Hur kan AI underlätta platschefers beslutsfattande? Saken

undersöks nu vid Luleå tekniska universitet som nyligen besöktes av Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC.

– Byggbranschen kan inte vara den enda branschen i världen som inte påverkas av digitaliseringen, säger han.

AI Factory Construction, som projektet kallas, startade i slutet av förra året och stöttas, förutom av NCC, även av bland annat Norrbottens Byggmästareförening, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och Smart Built Environment. Professor Ramin Karim är verksamhetsledare för projektet.

– MAN KAN SÄGA att den här AI:n ska fungera som en digital assistent till platschefen för att hjälpa till med att samla in information under produktionsfasen, berättar han.

Till exempel ska AI:n kontinu-

erligt kunna uppdatera hur det dagliga arbetet fortskrider på en byggarbetsplats, detta i form av

3D-modeller. Informationen samlas in av robotar på hjul som åker runt på arbetsplatsen och även av drönare från luften som läser av det pågående bygget. All data samlas in i en molnbaserad plattform.

– På det sättet kan man se och försäkra sig om att bygget sker enligt ritningarna. Det går även att använda denna plattform för säkerhetsbesiktningar och inspektioner, så att alla föreskrifter följs, en typ av automatisk besiktning som gör att man själv slipper gå runt och kontrollera detta, säger Ramin Karim.

REDAN NU ANVÄNDS robotar och drönare vid NCC:s byggnation av Hertsöns nya badhus i Luleå.

– Vi har gjort liknande projekt tillsammans med gruv-, järnvägs- och flygbranschen och hittills har det va-

BIG-gruppen är en fristående bygg- och industrikedja med över 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge.

BIG-gruppen erbjuder ett brett sortiment av verktyg, maskiner, infästning, personligt skydd och förnödenheter.

Hos oss hittar du Sievis skydds- och yrkesskor med hög kvalitet, god passform och utmärkt användarkomfort.

www.big-gruppen.com

BIG-gruppen orter: Alingsås| Anderstorp| Borås| Boden| Eskilstuna| Falköping| Gävle| Göteborg/ Tagene| Gällivare| Götene| Halmstad| Helsingborg| Hässleholm| Jönköping| Karlstad| Kiruna| Ljungby| Luleå| Lund| Malmö/City/Fosie| Markaryd| Moheda| Norrköping| Pajala| Piteå| Ronneby| Sjöbo| Skellefteå| Skene| Skövde| Stenungsund| Stockholm/Bromma/Globen/Hornsberg/Sätra/Täby/ Lunda/Västberga| Svenljunga| Tranemo| Trollhättan| Umeå| Uppsala| Varberg| Vimmerby| Västerås| Växjö| Ystad| Örebro.

BIG-gruppen företag: Albins| Derome Industri| Flinks Järn| Gamla Jernboden| IMAB| IP Industripartner| Laitis| Lundqvist Maskin&Verktyg| Markaryds Järn| Maskin&Verktyg| MOVAB| Skene Järn| Skydd&Verktyg| Sohlbergs| Stål&Verktyg| Ystad Järn| Österbergs.

rit väldigt framgångsrikt. Man kan också använda teknologin för att underlätta informationssökning som är relevant för byggplatschefen. Till exempel om något behöver justeras eller ändras från ursprungsritningen, då kan man använda tekniken för att se vilka möjligheter som finns för att till exempel byta ut ett fönster. Där finns en stor potential och vi har inte sett någon annan som jobbar med AI på det här sättet.

NYLIGEN BESÖKTE NCC forskarna bakom den nya digitala lösningen i Luleå.

– Det var ett jättebra möte. Framför allt är det intressant att ha dialogen med dem som jobbar med projektet. Byggbranschen kan inte vara den enda branschen i världen som inte kraftigt kommer att påverkas

Har inte sett någon annan som jobbar med AI på det här sättet

av digitaliseringen, så det gäller att hänga med. Samtidigt måste man förstå vad det är man ska ha det till.

Tomas Carlsson säger att NCC:s värde ligger i förmågan att styra, driva och hantera den komplexa byggprocessen.

– DÄRFÖR MÅSTE DATAN som genereras kunna användas på ett bättre sätt med modern teknik. Jag skulle säga att NCC har kommit ganska långt med digitaliseringsarbetet, vi håller på och bygger själva ryggraden, sen har vi kommit olika långt i olika delar av verksamheten. Vi märkte till exempel under pandemin att digitala möten inte var något nytt för oss, det har vi jobbat med länge. Lika naturligt är det att jobba med VDC och BIM. Det som kommer nu är det mindre synliga men nog så viktiga; att kunna hantera till exempel ekonomisk data och säkerhetsdata. Kan man göra det med till exempel AI så finns det stora möjligheter.

Q Varför är byggbranschen så svår att digitalisera?

– Det vi tillhandahåller är en service och inte en produkt. Det vi bygger ska hålla i decennier eller hundra år; att bygga med digitala lösningar har inte den robustheten. Jag brukar ta fram min mobiltelefon och säga att jag är överraskad om den håller i ett år.

Projekt AI Factory Construction pågår fram till slutet av nästa år.

Stora projekt lyfte Zenguns omsättning

Resultatet minskade något, men Zengun ökade omsättningen i fjärde kvartalet.

– I det fjärde kvartalet fokuserade vi på att leverera i våra projekt och förvalta de förtroenden vi vunnit under året, kommenterar Mick Salonen, vd och koncernchef.

I fjärde kvartalet gick flera av bolagets kommersiella innerstadsprojekt in i en intensiv produktionsfas, bland annat Vecturas fastighet Forskaren i Hagastaden och Pembrokes projekt i Kv. Hästen 21 vid NK.

I vd-ordet skriver Mick Salonen att utvecklingen av Haga Norra i Solna fortsatte tillsammans med Fabege och Brabo Stockholm. Under perioden avslutade Zengun drygt tre års produktion av ett bostadshus med 418 lägenheter.

RESULTATET FÖRE SKATT uppgick till 13,6 miljoner kronor, att jämföra med 9,2 i fjärde kvartalet 2021. Resultatmarginalen för perioden var 3,5 procent jämfört

med 4,2 procent i Q4 2021. Mick Salonen konstaterar att det fjärde kvartalet präglades av utmaningar i vår omvärld, med materialbrist, kostnadsökningar, energikris och ett pågående krig i Europa. ”Därför är de många framgångarna i detta kvartal av extra stor betydelse”, skriver han.

ANNA SJÖSTRÖM

Zengun, fjärde kvartalet

Q Nettoomsättningen uppgick till 742,7 Mkr (622,0).

Q Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 26,0 Mkr (26,3) motsvarande en EBITDA-marginal om 3,5% (4,2%).

Q Resultat före skatt uppgick till 13,6 Mkr (9,2).

Q Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 67,7 Mkr (-2,0).

Q Orderingången uppgick till 159,6 Mkr (1 073,4).

Q Orderstocken uppgick till 3 633,1 Mkr (3 244,3).

Mick Salonen, vd för Zengun. FOTO: ZENGUN

NCC, med vd:n och koncernchefen Tomas Carlsson i mitten, besökte Luleå i veckan. Professor Ramin Karim syns till vänster i bild. FOTO: NCC

Vid NCC:s bygge av Hertsöns nya badhus i Luleå. FOTO: RAMIN KARIM

HENRIK EKBERG

Bjerking inleder nationell expansion

Teknikkonsultbolaget Bjerking ska gå från regional aktör till nationell. Nu inleder de en expansion och tar sikte på Västsverige och Norrbotten.

Som ett led i satsningen rekryterar de Ljot Strömseng, tidigare vd för Norconsult, som ny affärsutvecklingschef och vice vd.

Bjerking har i dag 435 anställda, huvudsakligen i Stockholm och Uppsala. I planerna för 2023 finns expansion till andra delar av landet – Norrbotten och Västsverige.

– Vi har haft en bra tillväxt under en lång tid och nu är vi redo att ta steget, dessutom händer det mycket intressant i andra delar av Sverige. Att bredda oss utanför huvudstadsregionen kommer att stärka Bjerking. Ett större företag på fler orter och med större uppdrag ger större utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare, säger Anders Wärefors, vd för Bjerking.

HAN SÄGER OCKSÅ att läget är rätt nu, trots nedgången i vissa delar av samhällsbyggnadsbranschen. Eller kanske tack vare den.

– Det är klart vi påverkas av nedgången nu, men vi jobbar långsiktigt. Det finns trots allt delar som går bra, som till exempel infrastruktur och energi. Ibland kan en nedgång leda till nya möjligheter. Det är mera rörligt och lättare att komma in på en ny marknad. Många företag omstrukturerar och är öppna för nya samarbeten, säger Anders Wärefors.

I Luleå, där Bjerking redan har medarbetare, är ett kontor under uppbyggnad och etableringen i Gö-

teborg påbörjas under året. – Det sker jättesatsningar i norr och i väst, så självklart vill vi vara med där. Vi ser att vi kan bidra med kompetens i den gröna omställningen i hela Sverige. Kontoren kommer att bli flexibla, troligtvis med medarbetare på distans, det är så arbetslivet ser ut i dag efter pandemin, säger Anders Wärefors.

För att driva på satsningarna har Bjerking rekryterat Ljot Strömseng till rollen som affärsutvecklingschef och vice vd. Han kommer närmast från rollen vd för Norconsult AB.

Där har han bland annat utvecklat verksamheten från att omfatta ett kontor i Göteborg till kontor på 33 platser spridda över landet. Ljot Strömseng tillträdde 7 februari.

Det ska vara enkelt att handla rätt!

Solelgrossisten har ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare, off grid och annat som behövs för att installera solel på olika sätt.

Vi säljer inte bara utrustning utan vårt jobb är att se till att du som installatör eller återförsäljare kan sälja och leverera rätt lösning till din kund.

– Expansionsplanerna ser jag som en rolig utmaning och min uppfattning är att Bjerking är ett spännande företag som har goda möjligheter att växa och utvecklas. Jag tilltalas också av att det är ett medarbetarägt företag, det skapar engagemang och en bra gemenskap, säger han.

Ljot Strömsent utgå från Göteborg, men kommer även att jobba

Att bredda oss utanför huvudstadsregionen kommer att stärka Bjerking

från kontoren i Uppsala och Stockholm.

– Just nu fokuserar jag på att få igång verksamheten. Det innebär att träffa befintliga och tänkbara nya kunder och rekrytera medarbetare. Mitt mål är att få in Bjerking i nya geografier med sådant vi är bra på men också ta oss in på marknadsområden där vi inte är i dag. Ett exempel är järnvägsområdet där vi redan påbörjat en etablering i Luleå, säger han.

Q Hur ser ni på 2023?

– Det finns stora projekt att räkna på, även om det är många som lämnar anbud och konkurrensen är hård. Husprojekten har satts på paus, men behoven omfördelas. Det finns andra marknader som går bra, eller till och med växer, som infrastruktur och energi. Återbruksfrågan är fortfarande jättehet, så det finns mycket för oss och en chans att faktiskt växa i lågkonjunktur, säger Andes Wärefors.

– JAG HÅLLER med. Man brukar säga att företag har två lägen: att avvecklas eller att utvecklas. Bjerking ska fortsätta utvecklas, både geografiskt och genom att bredda kompetensen genom nyrekryteringar, säger Ljot Strömseng.

Anders Wärefors, vd för Bjerking. FOTO: BJERKING Ljot Strömseng

ANNA SJÖSTRÖM

”JAG FÖRVÄNTAR MIG INTE ATT ROLLEN ÄR LUGN”

1 mars 2022 tillträdde Roberto Maiorana som generaldirektör för Trafikverket. En tid då pandemin nådde sitt slut och kriget precis börjat. I intervjun pratar han om hur Trafikverket har tagit sig an utmaningarna under året – och flaggar för att det nog kommer att bli tuffare under 2023.

Q Hur har året varit?

– Det har varit ett ganska omvälvande år, med tanke på den världspåverkande händelse som kriget i Ukraina är. När jag började som generaldirektör ville jag sätta fokus på kostnader, kommunikation och kompetens. Det har vi gjort, men naturligtvis så har vi noga följt utvecklingen i omvärlden och vad det har fått för påverkan på vårt uppdrag, med tanke på kostnadsökningarna till exempel.

Q Hur hanterar Trafikverket kostnadsökningarna?

– De har inte slagit fullt ut under 2022, utan de får nog en större effekt det här året, och kanske efter 2023. Vi har ändå jobbat mycket med kostnader i fokus och framför allt att säkerställa att vi får ut det som vi ska för de medel som vi har att tillgå. Vi skiljer på det som är en kostnadsökning i form av ett projekt blir större än vad det var tänkt från början och ökade kostnader för råvaror, bränsle och material. Det är viktigt för oss att kunna förklara vad vår kostnadsvariation beror på.

Q Har krisen lett till att ni förändrat ert arbetssätt?

– I dialog med många av våra leverantörer har vi kunnat hjälpa till när det gäller fakturabetalningar, just för att ge en trygghet i en orolig tid. Det är ett arbetssätt som vi egentligen inte har haft tidigare. Jag tror också att det här kommer att leda till att vi får titta på alternativa materialanvändningar och hur vi kan utveckla det. Vi jobbar med forskning och innovation och vi kanske kan vara med och bidra till exempel nya blandningar av cement eller beläggning på väg.

Q Har ni märkt av någon materialbrist?

– Bitumen, som är en komponent när man tillverkar asfalt, Ad-Blue och vissa komponenter när vi uppgraderar våra kontaktledningar har det varit brist på, i alla fall i perioder. Men på det stora hela så har det inte varit några större problem och vi har under 2022 kunnat använda sådant som vi haft i lager. Däremot måste vi flagga för att det kanske blir tuffare under 2023, men vi har vår nationella kriskoordinering i gång, och den fortsätter tills vidare.

Q Vad är det för något?

– Det är en utökad ledningsgrupp, där förutom ledningen, även specialister i verksamheten ingår. Vi har avstämningar var fjortonde dag, för att hålla oss uppdaterade om läget och planera för olika framtidsscenarier. Tyvärr är det något vi fått träna på mycket nu. Det var egentligen arbetssättet vi hade för att koordinera insatser och förberedelser under pandemin. I takt med att pandemin gick mot sitt slut höll vi på att avveckla arbetsformen, men när kriget bröt fortsatte kriskoordineringen.

Q Hur var det att bli generaldirektör mitt mellan pandemin och krig?

–Jag har ju egentligen ingenting att jämföra med och jag förväntar mig inte att rollen som generaldirektör är lugn. Vi hanterar stora frågor och vi har ett brett uppdrag, men jag känner mig trygg i rollen.

Q Hur påverkas ert arbete av ett regeringsskifte?

– Det är klart att vi blir påverkade eftersom det blir nya personer och det blir en förändrad politisk inriktning. Men oavsett vilka som sitter i regeringen är de vår uppdragsgivare. Jag är jätteglad för det nya infrastrukturdepartementet och den politik som man för. Vi känner fortfarande ett stort stöd och intresse för att fortsätta satsa på infrastruktur och det tycker vi är viktigt.

Q Hur hanterar ni motionen om att riva upp beslutet om stambanor för höghastighetståg?

– En ny regering kommer in med nya tankar, det måste man förstå. Det är också därför vi har en långsiktig plan, den nationella planen. När det kommer till stambanorna har vi fått uppdraget att göra en utredning och en analys av delar i det tidigare uppdraget. Det är de tre etapperna som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033: Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund.

Q När ska den utredningen vara klar?

– För Ostlänken har vi fått i uppdrag att se över kostnaderna för att se om det är möjligt att göra investeringen till en lägre kostnad, den utredningen har inget slutdatum. För Borås-Göteborg gör vi en utredning hur järnvägen kan utvecklas i stråket och den utredningen ska vara klar till halvårsskiftet. För sträckan Lund-Hässleholm ser vi över hela kapacitetsbehovet i regionen. I den ingår att ta hänsyn till Fehmarn Bält-förbindelsen och hur den påverkar vårt behov i södra Sverige. Det är en utredning som ska vara klart i september.

Q Kan Trafikverket på något sätt jobba pro-aktivt för att stora projekt inte ska bli sena och dyrare än först beräknat?

– När vi gör en kostnadsbedömning av ett så stort och komplicerat projekt som exempelvis Västlänken så gör man en grov kostnadsindikation tidigt i processen. Just att kostnadsuppskattningen görs så tidigt är ofta anledningen till att vi får variationer på kostnadssidan. Sedan

I stora och komplicerade projekt är inte alla gånger det går att få fram all information i ett tidigt skede

kan det också hända att vi stöter på utmaningar som vi inte kunde förutse.

Q Som till exempel?

– Om vi till exempel tar Förbifarten så har det pågått en diskussion om vi kan ta hand om vatten som tränger igenom marken där vi bygger tunnlar och så vidare. Sådana frågor kan vara information som vi inte kände till från början och det kan få en påverkan på både tid och kostnader. I stora och komplicerade projekt är inte alla gånger det går att få fram all information i ett tidigt skede. Man kommer att stöta på överraskningar under projektets gång. I Förbifarten så håller vi just nu på att gräva 70 meter under Mälaren och det är svårt att ta så många prover som man skulle behöva göra för att bedöma exakt hur berget kommer att utvecklas meter för meter när vi håller på att spränga oss fram.

Q Så det är i viss mån sådant man får räkna med i stora och komplicerade projekt?

– Så kan man resonera. Det kanske är lite naivt att tidigt ange hur mycket det kommer att kosta. Man kanske skulle jobba mer i ett spann, en bredare uppskattning av kostnaden. Men vi har inte riktigt jobbat så och jag vet inte heller om det finns skäl till det.

Q Vad händer under 2023?

– 2023 är ett spännande år. Vi har många projekt som vi kommer att ta i trafik, till exempel fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Arlöv, som invigs under året och Skurubron i Stockholm som blir klar under året. Grejen är inte alltid att inviga nya anläggningar, men det gör det lättare för oss att beskriva vad vi åstadkommer. Sen gör vi upphandlingar kopplat till Ostlänken också, det blir intressant att följa. Utöver det är det en massa andra spännande projekt som både startas och slutförs under 2023, så jag ser fram emot året.

ROBERTO MAIORANA

Gör: Generaldirektör på Trafikverket.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Olika chefsbefattningar på SAS.

Ålder: 60.

Familj: Fru och tre barn.

Bor: Borlänge/Stockholm.

Gör helst en ledig dag: Tillbringar den utomhus.

Senast lästa/lyssnade bok: Tills alla dör av Diamant

Salihu

Senast spelade låten: She’s the one med Bruce Springsteen.

Senaste resan: Spanien

Drivkrafter: Mötet med människor som tillsammans skapa samhällsnytta.

Roberto Maiorana har varit generaldirektör för Trafikverket i drygt ett år. Före det var han chef för verksamhetsområde Trafik vid Trafikverket. FOTO: HANS EKESTANG

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

De är finalisterna i Håll Nollans arbets mil jöpris

De tre finalisterna i Håll Nollans arbetsmiljöpris är Berggruppen (NCC), teamet bakom den mekaniska bultsättningen på Nya Tunnelbanan i Stockholm (Subterra, Sandvik och Förvaltning för utbyggd tunnelbana) och Team Fredricelundsskolan i Karlstad (Skanska).

Håll Nollans arbetsmiljöpris har delats ut årligen sedan 2019 och uppmärksammar team i branschen som gjort skillnad gällande de absolut viktigaste frågorna för bygg- och anläggningsbranschen – en säker arbetsmiljö. 17 har nominerats till Håll Nollans arbetsmiljöpris 2023.

– Det är alltid, varje år, otroligt inspirerande att ta del av de nomineringar som kommer in till Håll Nollans arbetsmiljöpris. Året nomineringar höll väldigt hög kvalitet och urvalsarbetet har varit svårt. De team som juryn röstat fram som finalister är mycket värdiga sin utmärkelse och har gemensamt att de inom teamen har en samlad syn på arbetsmiljö och ett tydligt driv att fortsätta förbättras tillsammans, säger Håll Nollans vd Ulrika Dolietis.

Q Berggruppen, NCC

Motivering till nomineringen:

”Genom långsiktigt systematiskt arbete och samverkan mellan flera olika aktörer (kunder, chefer, yrkesarbetare etc.) har engagemanget för arbetsmiljöarbetet ökat inom Berggruppen. En av framgångsfaktorerna har varit ökad rapportering av både positiva och negativa observationer. Något som gett möjlighet till erfarenhetsåterföring mellan samtliga medarbetare, underlag för diskussion och kunskapslyft. Till grund

Årets nomineringar höll väldigt hög kvalitet och urvalsarbetet har varit svårt

för rapporteringen ligger bland annat gemensamma arbetsplatsbesök och dialoger där vägen mot så säkra arbetsmetoder som möjligt varit i fokus. Ett bra exempel på hur proaktivt arbete leder till att ”hålla nollan”.

Q Teamet bakom mekanisk bultsättning, Nya Tunnelbanan

Motivering till nomineringen:

”Med stort engagemang och aktivt samarbete har beställare, entreprenör och maskinleverantör jobbat för att tillsammans ta reda på vilka förutsättningar som krävs inom människa, teknik och organisation för att få mekaniserad bultsättning att fungera i tunnelmiljö med bibehållen kvalitet och funktion. Det här är viktig kunskap för beställare och entreprenörer i nya tunnelbanans projekt – men kanske ännu viktigare för att infrastrukturbranschen ska kunna ta ett kliv fram och modernisera arbetssättet vid bultsättning.

PILOTPROJEKTET HAR VISAT att det krävs stort engagemang hos de involverade för att få utväxling av arbetssättet. Teamet har ständigt ställts inför nya frågeställningar och förutsättningar. Det har ställt stora krav på samsyn, transparens, dialog och samarbete. Uppföljningen av kvalitet och framdrift och kontinuerlig dialog mellan samtliga inblandade har lett till snabb problemlösning med fokus på en störningsfri produktion. Det är en stor utmaning att lyckas genomföra dessa försök

under pågående tunnelproduktion. Man har haft veckovisa möten med representanter från entreprenören, maskintillverkaren och byggledningen för att snabbt identifiera utmaningar och hjälpas åt att hantera dem.”

Q Team Fredricelundsskolan, Karlstad   Motivering till nomineringen:

”Projektet Fredricelundsskolan har arbetat aktivt för att skapa en säker och skadefri arbetsplats från dag ett. De har lyckats skapa en arbetsplats där säkerhet och god arbets-

Pretec levererar självborrande stag till Västlänken, Nya Tunnelbanan och Förbifart Stockholm. Vi har stort utbud på dimensioner, tillbehör och ger kunder möjlighet att beställa specialprodukter med snabb leveranstid!

miljö har blivit ledord för hur man arbetar i projektet.”

DEN 28 MARS koras vinnaren av Håll Nollan arbetsmiljöpris 2023.

Pretec AB | www.pretec.se

Solbräckegatan 15, 442 45 Kungälv 0303 - 35 19 00 | bergorder@pretec.se

Skanna QR-koden för att se vårt utbud för infästningar:

Teamet bakom den mekaniska bultsättningen på Nya Tunnelbanan i Stockholm är en av finalisterna. FOTO: SUBTERRA/SANDVIK

Fredricelundsskolan i Karlstad.

Berggruppen på NCC består av runt 75 personer.

FOTO:

Pretec - vi är din helhetsleverantör för infästningar till berg och tunnel.

Dörrandtag i industriell stil

Q Dörrhandtaget Lexington från Habo i förkromad mässing har en ro bust industriell karaktär. Handtaget passar till dörrtjocklek 38-42 mm. Utsprång 58 mm. Lexington finns också som knopp, kökshandtag och krok. Finns i grå, svart, brons, krom och polerad mässing. www.habo.com

Batteridrivna motorsågar

Q Inför våren och högsäsongen lanserar Stihl tre nya motorsågar inom batterisegmentet. Motorsågarna MSA 160 C-B, MSA 200 C-B och MSA 220 C-B kommer med funktioner för ett mer effektivt arbete.

Den mest kraftfulla av modellerna, MSA 220 C-B, kommer med det nya svärdet L04, samt

kedjan PS3 PRO. Detta ska medföra förbättrad skärprestanda och ökad energieffektivitet. Kedjan gör att användaren arbeta längre på en laddning, och den är mindre känslig för matningstryck. För maximal drifttid rekommenderas batteriet AP 300. Motorsågarna lanserades i februari 2023. www.stihl.se

BIG-gruppen är en fristående bygg- och industrikedja med över 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge.

BIG-gruppen erbjuder ett brett sortiment av verktyg, maskiner, infästning, personligt skydd och förnödenheter.

har ett starkt sortiment av högpresterande fästelement

Vitt sprutspackel för slittålig yta

Q Dalapro Base-Coat är ett nytt färdigblandat sprutspackel som ska ge en hård och reptålig yta. Spacklet ska försegla ytan med en vit matt finish som ska ta bort synliga och blanka skarvar. Den unika formulan ersätter en bredspackling på gipsskivor och andra förekommande underlag inomhus. Appliceras med färg eller spackelspruta. Rekommenderas på ytor som får utstå hårt slitage som till exempel trapphus, skolor och sjukhus.

Q Dalapro Base-Coat uppfyller kraven för CE-märkning enligt EN 15824 och är tillverkad enligt ISO 9001 och ISO 14001.

Q Ger en hård och reptålig yta.

Q Matt finish.

Q För gipsskivor, betong och puts inomhus.

Q Appliceras utan efterföljande efterslätning. www.dalapro.se

Ny halvmatt fasadfärg

Q Nu lanserar Nordsjö den nya fasadfärgen One Supreme. En halvmatt fasadfärg som är utvecklad för att stå emot det nordiska klimatet. Den har självrengörande egenskaper som gör att ytan sköljs ren när det regnar.

Q Snabbtorkande, går att göra två strykningar samma dag.

Q Halvmatt finnish (glans 20).

Q Glans- och kulörbeständig.

Q Miljömärkt med Svanen. www.nordsjo.se/sv

www.big-gruppen.com

BIG-gruppen orter: Alingsås| Anderstorp| Borås| Boden| Eskilstuna| Falköping| Gävle| Göteborg/ Tagene| Gällivare| Götene| Halmstad| Helsingborg| Hässleholm| Jönköping| Karlstad| Kiruna| Ljungby| Luleå| Lund| Malmö/City/Fosie| Markaryd| Moheda| Norrköping| Pajala| Piteå| Ronneby| Sjöbo| Skellefteå| Skene| Skövde| Stenungsund| Stockholm/Bromma/Globen/Hornsberg/Sätra/Täby/ Lunda/Västberga| Svenljunga| Tranemo| Trollhättan| Umeå| Uppsala| Varberg| Vimmerby| Västerås| Växjö| Ystad| Örebro.

BIG-gruppen företag: Albins| Derome Industri| Flinks Järn| Gamla Jernboden| IMAB| IP Industripartner| Laitis| Lundqvist Maskin&Verktyg| Markaryds Järn| Maskin&Verktyg| MOVAB| Skene Järn| Skydd&Verktyg| Sohlbergs| Stål&Verktyg| Ystad Järn| Österbergs.

Sittplatser med odlingslådor

Q Det norska företaget Bedd tillverkar odlingslådor med sittplatser i modulsystem för offentliga miljöer, trädgårdar och uteplatser. Odlingslådorna är tillverkade i stål och finns i flera olika modeller och färger och går att få med eller utan hjul. Fungerar för både utomhus- och inomhusbruk. Den flexibla designen gör det möjligt att skräddarsy sin egen lösning. Produktionen som tidigare varit i Norge flyttas nu till svenska Töcksfors.

Hus på tub inte science fiction

AI kommer att påverka alla delar av byggbranschen. I dagens krönika tar Marcus Weiland, vice vd för AI-konsultbolaget Savantic och delprojektledare inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet, oss med till ett särskilt hus som kanske kan ge en föraning om hur framtidens byggande kommer att se ut.

I en håla i marken bodde det en hobbit. Inte en blöt och otäck jordhåla, där maskarna krälar och luften är skämd, och inte heller en torr och kal sandhåla där det inte finns någonstans att sitta och inget att äta; det var en hobbithåla, och en sådan är hemtrevlig. Så börjar boken Hobbiten, eller Bilbo, i den äldre översättning jag läste som liten.

Jag är inte i Tolkiens Fylke utan i ett litet märkligt hus på 24 kvadrat i Tumba. Ändå går tankarna till hobbithålan. Jag drar med handen över de skrovliga vågiga väggarna. Kanske tänker jag på hålan eftersom det inte finns några räta hörn. Väggarna ser snarare organiska ut eller som om de klämts ut ur en tub. Det har sin naturliga förklaring; huset är utskrivet i betong i en 3D-printer.

Jag har träffat många spännande entre-

prenörer inom projektet Kraftsamling AI. Tobias von Haslingen, grundare av Concrete Print, är definitivt en av dem. Han har med stor envishet, mycket slit och en rejäl dos ingenjörskunnande lyckats med något smått fantastiskt – att skriva ut ett helt hus.

JAG TYCKER OM att läsa science fiction och där finns fantasifulla lösningar även för husbyggande. William Gibson skriver om förprogrammerade nanomaskiner som man häller ut på en plats tillsammans med en mix av lämpliga grundämnen och så bygger huset sig själv på molekylär nivå. Det reser sig ur marken av egen kraft. Kanske kan man inte ens kalla det bygga utan snarare odla. Att se på hur något skrivs ut i 3D liknar detta. Väggarna växer lika fort tills huset står där.

AI kan användas till mycket i denna process. För att väggarna ska bli släta gäller det att spruta ut betongen i precis rätt takt. Med en kamera vid munstycket kan AI:n lära sig om flödet behöver öka eller minska och göra finjusteringar i sidled. Betongblandningen är också avgörande. Kanske kan vi modellera blandningarna med AI genom att samla data om betongens egenskaper. Väder och luft-

fuktighet påverkar också resultatet. AI kan hjälpa oss att modellera komplexa fysikaliska processer utan att vi känner till alla samband i detalj.

Ett hus som är 3D-printat har många fördelar. Väggarna kan printas ihåliga och fyllas

med rör, kablar och sist isolering. Det går åt mycket mindre material och det blir nästan inget spill. Hela den utskrivna stommen kostar mindre än panelvirket på ett vanligt hus. Bättre för miljö och plånbok.

HUR VI BYGGER kommer fortsätta förändras. Blir det hus på tub, jordhålor eller husplantage? Vill du också lära känna innovatörer och kanske dela tankar och erfarenheter kring AI så tycker jag du ska vara med på något gratis event inom ramen för AI Arena. Dina tankar blandade med andras kan leda till nästa stora innovation och möjliggöra framtidens byggande!

HÄR ÄR ÅRETS MACHOINDEX

Machoindex är ett verktyg för att mäta graden av machokultur i organisationer. Det rekommenderas av Upphandlingsmyndigheten och används av flera stora bolag inom samhällsbyggnad. Nu har vi på Byggcheferna släppt vår egen årliga mätning. Har vi blivit mer eller mindre macho?

Se årets machoindex på byggcheferna.se

Kangoo är ett arbetsfordon i det mindre formatet som lastar mycket och har lång räckvidd på el. FOTO: RENAULT

Storlastande skåpbil med lång räckvidd

Glöm räckviddsångesten. Nu finns det arbetsfordon som klarar 30 mil på en laddning. Renaults nya helelektriska Kangoo är för tillfället bäst bland de lätta transportbilarna i den minsta klassen.

För bara några år sedan var det svårt att hitta eldrivna arbetsfordon som fungerade i vardagen.

Kort räckvidd och långsam laddning gjorde att intresset var svalt bland köparna, och det i sin tur gjorde att de stora tillverkarna istället fokuserade att ta fram eldrivna personbilar.

När Renault nu lanserar sin nya helelektriska Kangoo så har den ovanligt långt räckvidd på el. Bilen ska komma upp till 30 mil vid blandad körning och upp till 40 mil i stadstrafik innan det är dags att ladda.

DETTA ÄR KLASSLEDANDE och till och med några mil längre än syskonmodellerna från andra tillverkare i Stellantiskoncernen som bygger på samma teknik.

Som vanligt bör man ta alla räckviddsuppgifter med en nypa salt eftersom elbilar drar mer el i verklig körning, framförallt under den kalla årstiden när man som förare gärna drar på ordentligt med värme i kupén och i sätena.

Kangoo har dock en energieffektiv värmepump som gör att det går åt mindre el för att värma kupén jämfört med om bilen hade haft vanlig eluppvärmning.

Så även om man får dra bort några mil av den angivna räckvidden kommer de flesta sannolikt att aldrig behöva ladda bilen under en vanlig arbetsdag. De som ändå kör längre än 25–30 mil kan dock snabbladda med upp till 80 kW, och då kan man återfå 17 mil räckvidd på 30 minuter.

VÄRT ATT NOTERA att snabbladdningsmöjligheten är ett tillval som kostar 10 000 kronor.

Som standard levereras bilen

Enkel och avskalad förarmiljö där digitalt och analogt blandas. FOTO: RENAULT

Plus

Q 1,5 ton i dragvikt

Q Låga drivmedelskostnader

Minus

Q Inget 230 voltsuttag

Q Laddlucka i fronten, riskerar att frysa fast

med en ombordladdare på 22 kW och som gör att man kan ladda ett helt tomt batteri till fullt på cirka två timmar när bilen ansluts till en vanlig laddbox.

Oavsett hur bilen laddas går det att låta värmepumpen vara påsla-

gen, vilket gör att kupén är uppvärmd när laddningen är klar.

I LIKHET MED tidigare modeller är lastutrymmet i Kangoo lättillgängligt och rymmer upp till 3,9 kubikmeter och två meter långa föremål.

Genom Renaults speciella så kallade

Open sesame-system där b-stolpen tagits bort ger det en öppning på 1,45 meter på sidan, vilket underlättar när det gäller att lasta i och ur utrustning. Open sesame är dock inte standard utan kostar 3 000 kronor extra.

För bara några år sedan var det ovanligt med dragkrok på elbilar, och i de fall det ändå fanns var det

Det går att välja bort b-stolpen och då blir öppningen 1,45 meter på sidan. FOTO: RENAULT

inte tillåtet att dra tyngre släp. Kangoo har dock 1,5 ton i dragvikt vilket även det är bäst i klassen.

DET ENDA SMOLKET i bägaren är att det inte finns ett 230-voltsuttag, vilket hade underlättat för dem som

Renault Kangoo

Q Pris: Från 371 900 kr (lanseringspris)

Q Motor: Elektrisk 90 kW/245 Nm

Q Batteri: 45 kWh

behöver driva elektriska verktyg. Och ska man vara petig är det inte bra att placera laddluckan i fronten på bilar som ska rulla på våra breddgrader. Risken är stor att luckan fryser fast vintertid.

PETER FREDRIKSSON

Q Räckvidd: 30 mil (WLTP, blandad körning)

Q Laddning: 22 kW (standard), 80 kW CCS-snabbladdning (tillval)

Q Lastutrymme: 3,9 m3

Q Leveranstid från beställning: Cirka sex månader

Större behov av trygghet för småhusköparen

Köpare av styckebyggda småhus är nöjda, men inte mer än så. Det visar Prognoscentrets branschmätning av nöjdkundindex, NKI, bland småhusköpare.

NKI-värdet försämrades relativt mycket under 2022 och låg vid årets slut på 67 vilket är strax över gränsen för medelhög kundnöjdhet. I den här artikeln belyser vi hur skeenden i marknaden och omvärlden har påverkat kundnöjdheten och hur vägen mot nöjdare småhusköpare ser ut.

Vi kan börja med att konstatera att 2022 var ett krävande år för småhusbranschen. Under pandemin blomstrade försäljningen och småhustillverkarna gick in i det nya året med en stor orderstock. Redan då fanns en oro bland aktörerna för att detta skulle kunna påverka kundnöjdheten negativt. Mycket talade för att det kunde bli svårt att leverera med bibehållen kvalitet och kundservice.

Året bjöd sedan på flera oönskade överraskningar med kriget i Ukraina som bidrog till stigande inflation, ränteökningar, rekordhöga energipriser och i förlängningen sjunkande bostadspriser. Lägger vi sedan till skenande materialpriser samt den materialbrist som funnits redan under pandemin och som inte förbättrades av oroligheterna i omvärlden, så är en minskande nöjdhet en väntad följd.

PRISVÄRDHET ÄR VANLIGTVIS en faktor som hjälper till att stärka kundnöjdheten hos bostadsköpare. Att köpa en bostad är inte bara en utgift utan utgör också en investering som man kan tänkas tjäna pengar på i längden. Det är rimligt att prisvärdheten sjunker om ökade materialpriser fördyrar för kunden samtidigt som man får mindre vid en försäljning av sin gamla bostad. Vi kan se en liten nedgång mellan 2021 och 2022 i hur prisvärda småhusköparna anser att affären har varit, men det är inte på något sätt den dominerande orsaken till en lägre kundnöjdhet i branschen.

Situationen i omvärlden och marknaden är vad den är. Hur ska småhusleverantörerna då agera för att få nöjdare kunder igen?

Prognoscentret gör årligen analyser av drivkrafterna för nöjdhet och resultaten visar att det finns ett antal områden som påverkar nöjdheten mer än andra.

Liksom tidigare år kan vi konstatera att småhusköparna 2022 anser att kvaliteten på själva huset, såsom funktionalitet, planlösning och arkitektur, är mycket hög. Det bidrar dock inte i något större avseende till att göra dem nöjda med småhusleverantören. Huset har de själva valt och att huset är bra uppfattas därför snarare som kundens eget verk än småhusleverantörens förtjänst. Branschen gör ändå klokt i att bibehålla den höga huskvaliteten eftersom den utgör en god grund att utgå från.

För att få nöjdare kunder bör småhusbranschen prioritera följande:

Q Ett mer pålitligt agerande – Pålitligheten har mycket stor påverkan på kundnöjdhet och är det mest prioriterade förbättringsområdet för branschen. Under 2022 försämrades den upplevda pålitligheten relativt mycket vilket till stor del förklarar den sjunkande nöjdheten. Ett problem som uppstått under 2022 är att tidsplanerna inte hålls. Branschen har

Fakta om NKI

Nöjd Kund Index är en sammanvägning av tre frågor:

Q Hur nöjd kunden är med företaget totalt sett.

Q I vilken utsträckning företaget uppfyllt kundens förväntningar.

Q Hur nära eller långt ifrån ett ideal har företaget varit. Svaren anges på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100. Värden mellan 65 och 75 motsvarar en medelgod kundnöjdhet.

Branschmätning bland

småhusaktörer

Q Branschmätningen omfattar ca 20 av Sveriges största småhusaktörer. Enkäter skickas ut löpande under året till alla småhusköpare 1-2 månader efter inflyttning. Under 2022 samlades 2070 svar in vilket motsvarar 54% av de tillfrågade hushållen. Vid årsskiftet sammanställer Prognoscentret all data på branschnivå och presenterar resultatet vid ett seminarium, då även årets bästa prestationer inom kundnöjdhetsområdet premieras.

Q Deltagande företag äger själva sitt data och har kontinuerlig tillgång till sina resultat via en webbportal. Prognoscentret kan uttala sig om resultatet på branschnivå samt vilka företag som har bäst årsresultat.

fått avsevärt svårare att leverera i tid, vilket sannolikt hänger samman med de problem med materialleveranser som funnits under året. Kunderna upplever också betydligt fler fel och också större brister i felhanteringen.

Q Ett tryggare köp – Här ser vi att betygen sjunker framför allt på grund av en minskad känsla av trygghet och kontroll hos kunderna. Även information om sina egna och leverantörens skyldigheter upplevs som mer bristfälliga. I en osäkrare omvärld där det skett stora förändringar rörande såväl material- som lånekostnader och bostadspriser samtidigt som leveranstiderna är oförutsägbara är det föga förvånande att kundernas behov av trygghet ökar.

Q Bättre personlig service – Personalens arbete har nästan alltid betydelse för kundnöjdheten och så även för småhusköpare 2022. I en marknad som upplevs som osäker är personalen en ännu viktigare pusselbit än vanligt för att skapa en känsla av trygghet och tillförsikt. Genom att vara mer synliga och leda kunderna genom köp- och byggprocessen kan upplevelsen av den personliga servicen och därmed nöjdheten förbättras.

Gemensamt för dessa tre områden är att kunderna anser att branschens prestation har varit relativt medioker. Bilden är en annan när det gäller ett fjärde område som påverkar nöjdheten, nämligen kvaliteten på hantverksarbetena. Till skillnad från ovan nämnda områden håller hantverksarbetena generellt sett hög nivå i branschen, trots att betygen gick ned något under 2022. Det är såklart önskvärt att återigen erbjuda ännu högre kvalitet men totalt sett är hantverksarbetena en styrka för kundnöjdheten.

SMÅHUSBRANSCHEN HAR ETT utmanande år bakom sig, och än ser vi inte slutet på tunneln då den negativa utvecklingen i nöjdhetmätningen håller i sig även under det första månaderna 2023. Vår slutsats är att de mjuka värdena i högsta grad är centrala för att få en nöjdare kund igen. Småhusköpare har extra stort behov av en trygg och förutsägbar köpresa. All in-

formation är viktig men framför allt måste det finnas en ännu större tydlighet rörande eventuella förseningar eller fördyrningar.

NYCKELN LIGGER I att ha personal som är tillgängliga, kunniga och tydliga i sin kontakt med kunden. För att kunna erbjuda detta behöver det finnas utarbetade rutiner och arbetssätt för de situationer som kan tänkas uppstå. Det går inte att bortse från att detta arbete försvåras av de nedskärningar som branschen nu tvingas till och det är kanske här branschens största utmaning ligger gällande kundnöjdheten.

ERIKA KNUTSSON MARKNADS- OCH UTVECKLINGSCHEF

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN

Inga Kroon Skanska Sverige AB Eskilsgården Nybyggnad av vård- och omsorgsboende

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Bröderna Svenssons Byggnads AB Nacka

Vellinge 280

Patrik Neumann NCC Sverige AB Gryets skola Nybyggnad av F-6 skola Kävlinge 270

Max Österberg Peab Sverige AB Näckenbadet Nybyggnad av simhall Nacka 265

Robert Ohlsson Peab Sverige AB Djurgården etapp 1 Nybyggand av bostäder mm etapp 1 Linköping 250

Ulrika Videli Vestia Construction Group AB Göteborgs universitet, Experimentell biomedicin Ombyggnad av laboratorielokaler Göteborg 250

Linda Stark Skanska Direkt AB Humlan Nybyggnad av skola Nybro 230

Johan Wikström Contractor Bygg i Umeå AB Barnmorskan Nybyggnad av flerbostadshus Umeå 225

Niclas Henriksson Byggmästargruppen Stockholm BMG AB HSB BRF Viggbygärdet Stambyte och badrumsrenovering i flerbostadshus Täby 218

Jan Lundevall Skanska Sverige AB Storskogen Nybyggnad av skola Enköping 200

Niclas Henriksson Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Nordan 23 och 25 Stambyte och renovering i flerbostadshus Solna 176

Daniel Malm BAB bygg AB Lantlyckan Nybyggnad av bostäder i Svalöv Svalöv 150

Mark Frederiksen NRE Sweden AB Kristineberg, Kvarter 1 och 6 Nybyggnad av bostäder, etapp 1 Vallentuna 150

Eric Engdahl NRE Sweden AB Kristineberg, Kv 2 Nybyggnad av bostäder, etapp 1 Vallentuna 150

Martin Forsberg Byggmästarn i Skåne AB Svingen Nybyggnad av flerbostadshus och radhus i Borstahusen Landskrona 140

Greger Andersson Bra Bygg Blekinge AB Kvarteret Olof Rivning av handelshus och nybyggnad av bostäder Ronneby 125

Fabian Edeland Bygg Dialog AB Södermalms IP och Södra Ryds IP Om- och tillbyggnad av idrottsplatser Skövde 120

Alexander Gil Viginti Fastighetsutveckling AB Svanen 13 Nybyggnad av parkeringshus i Inre hamnen, etapp 1 Norrköping 105

Peter Larm NOVAB AB Velamsund Nybyggnad av ridanläggning Nacka 100

Daniel Malmhäll Tuve Byggservice AB Fyrklöversgatan Invändig renovering i flerbostadshus Göteborg 100

Henrik Hoff Granitor Construction AB Bläckhornet, et 1 Nybyggnad av studentlägenheter i Hyllie Malmö 100

Hans Ranelycke JM AB BRF Tellus Nybyggnad av radhus i Hjärup Staffanstorp 95

Tobias Kvarth Consto AB Mästaren Nybyggnad av hotell, kontor och gym vid Löfsbergs Arena, Karlstad 95

Pär Mattsson Bygg Dialog AB Solbacken Nybyggnad av förskola Tranemo 90

Anton Lundholm Part Construction AB Blåklockan Nybyggnad av bostäder Örnsköldsvik 90

Thomas Wiklund Nåiden Bygg AB Hedensbyn Nybyggnad av industrihus, lager mm. Skellefteå 90

Martin Windolf Winge ByggnadsAB Kristinebergs IP Upprustning/modernisering på Kristinebergs IP, Stockholm Stockholm 80

Magnus Harrström Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Kullborg Stamrenovering mm i flerbostadshus i Söderköping Söderköping 80

Fredrik Gustafsson Peab Bostad AB Ekekullen 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Strömslund Trollhättan 80

Martin Hjälle Pålssons Bygg i Huskvarna AB Tor 3 Nybyggnad av flerbostadshus Nybro 80

Greger Andersson Blekinge Rot AB Rönnbäret 2, Påtorps gamla skola Nybyggnad av flerbostadshus Ronneby 75

Rickard Svensson BAB bygg AB Sellebergaområdet Nybyggnad av flerbostadshus Bjuv 75

Niclas Svenman Grytnäs Projekt AB Vansbro ARV Om- och tillbyggnad av avloppsreningsverk Vansbro 75

Anders Bringert Peab Sverige AB Norra Varalöv Nybyggnad av industrihus Ängelholm 70

Markus Holm Lila Sågen AB Bofinken Nybyggnad av bostäder och parkmark Klippan 70

Stefan Nilsson Brixly AB Diserödsskolan, Byggnad F Nybyggnad av skolbyggnad, etapp

Pamelius Sverige AB Huddinge

Pamelius Byggservice AB Huddinge

Jmh Engdahl Byggservice AB Stockholm

AMB Måleriservice AB Sollentuna

Bull Bygg AB Sollentuna

Weldpipemetall i Sverige AB Stockholm

MAD Service AB Älta

Blixthuset Stålhallar AB Huddinge

SAGA Serviceföretag AB Märsta

BPD Bygg i Scandinavien AB Stockholm

Fly Buy AB Sundbyberg

Nordens Bygg & Renovering AB Sundbyberg

Baurex AB Djursholm

Majd bygg AB Norsborg

P Group AB Rönninge

Grävlaget i Sverige AB Stockholm

Ares Rivkonsult AB Vendelsö

Uppsala län

Östhammars Måleri AB Uppsala

Ställnings Jouren Uppsala AB Uppsala

Södermanlands län

Lilmar T&F konstruktion och fastighetsservice AB Flen

Östergötlands län

Kambrinks Markiser AB Åtvidaberg

AB Nästegårdsskolan Renovering av skola Vara 51

Elin Hasselgren HMB Construction AB Rödbro Nybyggnad av kontor Falun 45

Mohammad Alissa Leeman Entreprenad AB Haga Park Nybyggnad av korttidsboende i Förslöv Båstad 42

Johan Rasmussen Skanska Direkt AB Huluäng 4,5,7,8 Stambyte i flerbostadshus Jönköping 40

Sofie Bornmar Peab Sverige AB Kajaken Nybyggnad av flerbostadshus i Oxelösund, Etapp 4 Oxelösund 37,5

Sofie Bornmar Peab Sverige AB Kajaken Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 5 Oxelösund 37,5

Erik Kämpe Bygghyttan i Karlsborg AB SERE träningscenter Nybyggnad av träningscenter Karlsborg 35

Per Gärdelöv Erik Larsson Bygg AB Olsagården, etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Kinna, etapp 2 Mark 35

Johan Eriksson Bygg AB Lars Bengtsson & Son Täppan Nybyggnad av gruppbostad Falkenberg 35

Magnus Landén Wästbygg Entreprenad AB Trönningenäs Förskola Nybyggnad av förskola i Trönningenäs Varberg 35

Jonas Sjöberg Sakofall Byggnads AB Gonäs Nybyggnad av parhus i Ludvika Ludvika 35

Bygg & Fastighetsservice

i Åtvidaberg AB Åtvidaberg

Skåne län

Glemminge Fastighets AB Glemmingebro

MRK Bygg AB Malmö

Hantverkarna SYD i Skåne AB Simrishamn

J&R Byggmontage AB Trelleborg

Artisanverket AB Höllviken

Bjäre Kyl och Värmeteknik AB Förslöv

VellSoM AB Malmö

Hallands län

Västsvenskt Måleri Import & Export AB Onsala

Västra Götalands län

4D Bygg AB Göteborg

Skaftö Fastighetsservice AB Grundsund

Ulf Stuväng Montage AB Lilla Edet

Snickarfabriken i Skövde AB Skövde

Fraab AB Göteborg

Backa Renovering AB Hisings Backa

Ljungskile Ställningar AB Ljungskile

Mellbyggen AB Sollebrunn

Vass Bygg i Landvetter AB Landvetter

Värmlands län

Nyängens Bygg & Inredning AB Grums

Örebro län

Mosås Biltvätt, Verkstad & Plåtslageri AB Örebro

Gävleborgs län

Johan Westerlunds Sortering o Entreprenad AB Sandarne

Jämtlands län

RivoBygg i Öresund AB Östersund Rörjouren i Härjedalen AB Hede

Norrbottens län

EJP Bygg AB Luleå

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

BYGGKOSTNAD MKR

Krister Olsson är ny regionchef på Veidekke Bygg

Q Krister Olsson har utsetts till ny regionchef för Veidekkes byggverksamhet i Öst. Han började på Veidekke för tio månader sen och har många års erfarenhet av olika roller inom byggbranschen. Han tillträdde tjänsten den 1 mars 2023.

Contractor Bygg i Sundsvall

utser ny vd

Q Andreas Bergman blir ny ny vd på Contractor Bygg i Sundsvall. Han har de senaste åren varit avdelningschef på One Nordic Hydro som arbetar med entreprenader och underhåll inom vattenkraft. På meritlistan finns även att han varit projektchef på HSB Projektpartner, där han jobbade med bostadsutveckling, och haft olika roller på NCC, bland annat som platschef och inköpare. Han tillträder den 1 april.

Eva Nordström utses till ny vd för HSB Stockholm

Q Eva Nordström har utsetts till ny vd för HSB Stockholm. Hon tillträder posten som vd under maj, och lämnar därmed uppdraget som samordnare för hållbart samhällsbyggande i Norrbotten och Västerbotten. I rollen som särskild utredare presenterade hon under 2022 den statliga utredningen om startlån för förstagångsköpare. Dessförinnan var hon vd för SKB under sju år, samt vd för HSB Riksförbund. Hon har även erfarenhet från flertalet styrelseuppdrag, bland annat som ledamot i HusmanHagbergs koncernbolagsstyrelse samt i HSB Bostads styrelse.

Hon ska leda Ikano bostads nya enhet för nyproduktion

Q För att hålla ihop utveckling och produktion av nya bostäder i Sverige skapar Ikano Bostad en ny enhet, Nya bostäder, med Josefine Wikström som ansvarig chef. Målet är att förändringen ska leda till en tydligare organisation med kortare beslutsvägar, högre effektivitet och ökat fokus på hållbarhet, kunderbjudande och digitalisering.

Setra har utsett ny vd

Q Träindustriföretaget Setra har utsett Marcus Westdahl till ny vd. Marcus Westdahl är i dagsläget koncernchef för EFG European Furniture Group. Han har haft flertalet ledande befattningar inom trä- och pappersindustrin de senaste 20 åren. Datumet för när han tillträder som vd kommer att kommuniceras i vår.

Setras nuvarande vd Katarina Levin meddelade styrelsen i oktober 2022 att hon skulle avgå på grund av personliga skäl i samband med företagets stämma i maj 2023.

Annika Renheim är ny chef för Ramboll Transport

Q Annika Renheim blir ny Country Market Director för Transport inom Ramboll Sverige. Hon har lång erfarenhet både från konsult- och beställarsidan. Hon har lett affärsdivisionen Water i Sverige sedan 2020, men började sin bana inom Ramboll just inom Transport där hon jobbade 2007–2015. Hon efterträder Åsa Zeinetz som haft rollen sedan 2018.  Rekrytering av en ny chef för Ramboll Water pågår. Tills vidare går Anna Hamrin in som tillförordnad chef för divisionen. Anna Hamrin har varit på Ramboll sedan 2012 och har bland annat lett utvecklingen inom Water & Wastewater Treatment (Nordics).

Derome organiserar om och tillsätter affärsområdeschef

Q Kristian Andersson som tidigare varit divisionchef inom Deromes bygghandel är sedan 1 januari ny affärsområdeschef, ett ansvarsområde som tidigare varit placerad på vd Johan Winroths bord.

Från och med årsskiftet har Derome strukturerat organisationen med målet att skapa tydlighet och förstärka erbjudandet genom att koppla det till fyra affärsområden som alla står på egna ben: bygghandel, industrihandel, maskinuthyrning och bygglogistik.

Övriga affärsområdeschefer är: Mattias Collén, Industrihandeln, Emil Jonasson, Bygglogistik och Isak Gillgren, Maskinuthyrning.

Anders Bertilsson är ny enhetschef på Locum

Q Anders Bertilsson

är ny chef för enheten Utveckling förvaltning på Locum. Närmast kommer han från Region Sörmland där han arbetat som verksamhetsutvecklare och innan dess var han regionchef på Green Landscaping. Han tillträdde sin nya tjänst den 6 februari.

Susanna Korpe blir CFO på Byggvesta

Q Susanna Korpe har rekryterats till rollen som CFO och medlem i koncernledningen för Byggvesta.

Hon har över tio års erfarenhet från fastighetsbranschen. Närmast kommer hon från Mattssons Fastighets-

ANNONSBÖRSEN

utveckling och Brabo där hon var CFO. Tidigare verkade hon som CFO på Agora (publ) och Ekonomichef på Locum. Hon tillträdde sin nya roll den 20 februari 2023.

Mathias Ericsson ny arbetschef i Svevia

Q Mathias Ericsson tillträder som ny chef för arbetschefsområde Ballast mitt, inom division Industri. Arbetschefsområdet sträcker sig i över Gävleborg-, Örebro-, Västmanlandoch Dalarnas län. Han kommer närmast från en tjänst som platschef på Svevia. Han har tidigare erfarenhet från liknande uppdrag på Hasselfors, har även jobbat som säljare och drivit ett eget åkeri.

Två nya chefer till Bokloks ledning

Q Boklok har utsett två nya personer till BoKloks ledningsgrupp för verksamheten i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. Marie Passburg tar rollen som EVP och landschef för BoKlok Sverige och Anna Säfwenberg tar rollen som EVP för BoKloks fabrik i Gullringen och Supply Chain.

Q Marie Passburg är i dag Regionchef för Skanska Sverige Bostadsutveckling riks och Anna Säfwenberg är för närvarande Inköpsdirektör i Skanska Sverige.

Rekryterar Jonas Rosengren som ny CFO

Q KlaraBo rekryterar Jonas Rosengren till posten som ny CFO. Han har lång erfarenhet som finanschef och andra ledande positioner i fastighetsbranschen med ansvar för bland annat upplåning, likviditetshantering och finansiell riskhantering.

Jonas Rosengren har bland annat varit finanschef på Hemsö och arbetat med upplåning på bland andra Vasakronan och Riksgälden. Jonas kommer närmast från ett interimsuppdrag inom finansavdelningen på Samhällsbyggnadsbolaget i Norden, SBB. Han tillträder sin nya tjänst under andra kvartalet.

Covitum värvar meriterad projekt- och hållbarhetschef

Q Fastighetsbolaget Covitum har anställt Niclas Erneving som projektoch hållbarhetschef. Han kommer närmast från en tjänst som Projektchef hos Humlegården Fastigheter

AB där han senast ansvarade för det nya kvarteret Origo i Solna Strand. Dessförinnan har han bland annat arbetat hos

Oscar Properties och varit gruppchef hos Forsen Projekt.

Niclas Erneving påbörjar sin anställning hos Covitum under april 2023.

Fojab öppnar kontor i Göteborg och rekryterar ny chef

Q Arkitektbyrån Fojab öppnar ett nytt kontor i Göteborg och rekryteringen av Fredrik Kjellgren blir startskottet för den satsningen. Fredrik Kjellgren startade Göteborgsbaserade

Kjellgren Kaminsky 2007. Han är arkitekt och inredningsarkitekt med erfarenhet från möbler till stadsplaner från tidiga till sena skeden i Sverige och i Norden. Två år efter försäljningen av sitt företag väljer han nu att gå till Fojab.

Attefall ny landshövding i Uppsala län Q Regeringen har utsett Stefan Attefall till ny landshövding i Uppsala län. Stefan Attefalls förordnande som landshövding och chef för Länsstyrelsen i Uppsala län gäller från och med den 20 april 2023 till och med den 30 april 2029.

Sedan 2015 har Stefan Attefall bland annat haft uppdrag som rådgivare i bostads- och fastighetssektorn samt som ordförande för det kommunala bostadsbolaget Vätterhem i Jönköping. Han var civil- och bostadsminister 2010–2014, riksdagsledamot 1991–1994 och 1998–2010 samt ordförande för finansutskottet 2006–2010.

jektledare. Han har sex års erfarenhet från Abetong där han varit både säljare och projektledare och byggt upp ett stort nätverk i branschen. Ny installationschef för Heras regionkontor i Stockholm

Q Loic Gonzalez-Rocher har tillträtt som installationschef för Heras regionkontor i Stockholm. Han kommer senast från Heda Security, där han under tre århade rollen som installations- och byggproduktionschef. Före det jobbade han drygt 15 år på KP Svets och Smide AB, där han hade rollen som platschef.

Setra utser ny försäljningschef för bygglösningar

Q Träindustriföretaget Setra har anställt Jesper Åkerlund som ny försäljningschef för bygglösningar och komponenter. Han kommer senast från rollen som CEO på Rajd Systech, en startup inom integrerade säkerhetslösningar. Dessförinnan var han marknadschef och senare vd på Martinsons Byggsystem. Han har också varit styrelseledamot i Svenskt Limträ, ordförande i Svenskt Träs limträkommitté samt deltagit i delegationen för cirkulär ekonomi.

Studio Stockholm rekryterar inom hållbar platsutveckling Q Platsutvecklaren

Vanna Gunnarsson ansluter till Studio Stockholm Arkitektur som marknadsansvarig och uppdragsansvarig arkitekt. Hon kommer att inta en nyckelroll i studions erbjudande för större utvecklingsprojekt.

Vanna Gunnarsson är utbildad arkitekt MSA vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon kommer närmast från en roll som chefsarkitekt och partner på ElinderSten, och har dessförinnan arbetat på Strategisk Arkitektur och Tengbom. hon är specialiserad inom kommersiell fastighetsutveckling med särskilt fokus på skapandet av hållbara, levande platser och miljöer.

Byggelement förstärker på säljsidan Q Byggelement investerar 450 miljoner kronor i fabrikerna i Ucklum och Hallstahammar. Det innebär en fördubblad kapacitet att tillverka väggar och bjälklag med ett halverat cementbehov. För att möta den ökade efterfrågan på klimatförbättrade produkter förstärker Byggelement organisationen.

Robin Heimann är ny projektchef. Han kommer närmast från Abetong där han har mångårig erfarenhet som konstruktör, projektledare och säljare.

Mikael Cicek blir säljande pro-

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Kapacitetsklass T2

Kapacitetsklass T2

Citybarriär för

trånga utrymmen!

Kontakta oss för mer information

Anders Bertilsson

Fredrik Kjellgren

Josefine Wikström

Krister Olsson

Susanna Korpe

Marie Passburg och Anna Säfwenberg

Marcus Westdahl

Andreas Bergman

Kristian Andersson

Annika Renheim

Eva Nordström

Mathias Ericsson

Niclas Erneving

Jesper Åkerlund

Stefan Attefall

Vanna Gunnarsson

Robin Heimann och Mikael Cicek

Loic GonzalezRocher

Årets sten 2023 ”passar in i tiden”

Hallindens Granit driver idag sju egna stenbrott, varav ett av dem är Svenstorp Hallandia, vars sten nu blivit utsedd till Årets sten.

För sjätte året i rad har Sveriges Stenindustriförbund utsett Årets sten och i år föll valet på Svenstorp Hallandia.

– När den används som byggnadssten vill man att stenens unika mönster och struktur kommer fram på ett sätt som gör både stenen och arkitekturen rättvisa. Den är fantastiskt vacker som råkilad eller flammad, säger Jörgen Lundgren, vd för Hallindens Granit.

Årets Sten, Svenstorp Hallandia, bryts av Hallindens Granit i närheten av just Svenstorp, en av ett fåtal platser där Hallandsgnejsen bryts i dag.

– All Hallandia-sten heter inte Svenstorp Hallandia men det är det officiella namnet på sten från vårt

stenbrott, säger Jörgen Lundgren, vd för Hallindens Granit.

Han förklarar att det är en liten del av deras totala produktion i företaget, men att den är viktig.

– Svenstorp Hallandia är ett unikt material. Det är ett litet stenbrott där vi bryter loss 8000 ton per år.

HALLANDSGNEJSEN FINNS I ett område från västra Skåne, över Halland, västra Småland till Västergötland. Det finns flera anledningar att valet föll på just Svenstorp Hallandia som Årets sten.

– När det gäller kriterier så tittar vi på vad som är aktuellt i nuläget, alltså färger med mera som är aktuella och även vad som är aktuellt i olika projekt. Vi vill alltså helt enkelt lyfta en stensort som passar in i tiden, säger Kai Marklin, ordförande

KÖP ALLTID DEMEX STAKET MED DESIGN

i branschorganisationen Sveriges Stenindustriförbund.

Jörgen Lundgren ser flera fördelar med att använda just Svenstorp Hallandia vid byggnationer.

–Den har en varm färgton och ett livfullt mönster. Stenen lämpar sig också väl för olika bearbetningar, allt från polerad till flammad och krysshamrad.

STENEN ANVÄNDS BLAND annat till olika typer av utsmyckning, fasader, gatsten, gravstenar och stenbänkar.

– För några år sedan utsågs även Hallandsgnejsen till en så kallad Global Heritage Stone Resource, en internationell utmärkelse som tilldelas en natursten som haft särskild betydelse för människans kulturarv, berättar Kai Marklin.

ÖKA SÄKERHETEN

Årets sten under åren

2023: Svenstorp Hallandia – Hallandsgnejs med naturens egna konstverk.

2022: Ekebergsmarmor – den vita marmorn står för exklusivitet.

2021: Moheda Svart – diabasen är kronjuvelen inom svensk stenindustri.

2020: Gotländsk kalksten – en av Sveriges mest klassiska stensorter och ett gemensamt kulturarv i hela Östersjöområdet.

2019: Orsasandsten – en sandsten som både vässat många knivar genom århundraden och är en beständig byggnadssten.

2018: Grå Bohus – graniten som har unika egenskaper och nyanser och som gör att den fungerar i alla sammanhang, från slott till koja.

KÄLLA: SVERIGES STENINDUSTRIFÖRBUND

ÖKA FASTIGHETSVÄRDET

FOTO: HALLINDENS GRANIT

Flammad Svenstorp Hallandia.

FOTO: HALLINDENS GRANIT

Polerad Svenstorp Hallandia. FOTO: HALLINDENS GRANIT

ANNIKA RÅDLUND

Kryssad Svenstorp Hallandia.

FOTO: HALLINDENS GRANIT

Stora stenblock av polerad Svenstorp Hallandia vid fontänen i Ångefärjeparken i Helsingborg.

FOTO:MARTIN HADMYR