Spira nr 4 2020_

Peppa varann i en annorlunda adventtid

Advents-pepp kändes som ett bra tema när vi planerade det här numret tidigare i höst. Det var innan smittspridningen tagit fart igen och vi hoppades på en advent med körsång, adventsfika och stämningsfulla samlingar i kyrkan.

Ett tag övervägde vi advents-prepp, som i preppa = förbe reda. För advent har traditionellt varit en förberedelsetid för jul. Visst handlar mycket om praktiskt pyssel som bakning och matlagning, men söndagarnas teman i kyrkorna handlar om förberedelse för julens budskap att Jesus föds och Gud blir människa. Advent är även en fasteperiod, som för Paulina Troutneva som fastar fram till jul. Du möter henne i temat.

Kanske behöver årets adventstid vara både pepp och prepp. Det vi gör nu spelar ju stor roll för hur vi kan fira jul. Om vi håller avstånd kanske vi kan dela julbord med några nära. Så peppa varandra att preppa för julen!

Och advent är inte inställd – vi kan lyssna på sångerna, tända ljus och hålla kontakt med dem som står oss nära.

För lite pepp varje dag i advent – kolla in baksidans 24 enk la utmaningar i den femårsjubilerande adventskalendern.

Ett par dagar innan tidningen skickades till tryckeriet ändrades restriktioner na. Kanske har de förändrats ytterligare när du får tidningen i brevlådan.

Youtube och Spotify för musik hemma Begravningar utan alla sörjande

21

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17

Spira, Box 525, 901 10 Umeå Redaktör

Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal Repro & Tryck Stibo Complete Svenska kyrkan i Umeå

090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Elias Davidsson Foto: Malin Grönborg

Nästa nummer ute i mars

”Vi behöver i ännu högre grad fokusera på i varandra och i oss själva.”

LENA FAGÉUS Krönika om att leta ljus i mörkret.

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

SVANENMÄRKET

DECEMBER

13Legenden om Lucia berättar om en flicka från Syrakusa på Sicilien. I dag minns vi den kraft som Lucialegenden manifeste rar och tänker på alla dem som fortfarande kämpar för sina rättigheter. Läs mer: svenskakyrkan.se/ act/julinsamlingen

Kom in och tänd ett ljus

Kyrkorna är ofta öppna, även om det inte är några annonserade gudstjänster eller konserter. Kom in, sitt en stund och tänd ett ljus. Kanske spelar någon av musikerna en stund på orgeln. Ibland finns någon på plats för samtal. Och kom ihåg – tron, hoppet och kärleken är inte inställda!

Visste du att…

Ditt barn kan vara medlem i Svenska kyrkan ”i avvaktan på dop”. Då får ni inbjudningar till barngrupper och bibelutdelning. Det kostar inget att vara medlem förrän man har en inkomst.

0kronor kostar det att besöka samtals mottagningen P.S. Ung för den som är 13–25 år och vill prata med någon. Läs mer: psung.se

FÖLJ SVENSKAKYRKAN UMEÅ PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK!

PÅ KRITA av Lars Segerstedt

V Ä L S G N A D J U L

HALLÅ DÄR

ANNA JUUL

Hur märker ni coronakrisen på Teneriffa?

– Direktflygen från Sverige slutade gå i mars, så det har varit otroligt få svenskar jämfört med vad det brukar. Krisen kom ungefär samtidigt som vi gick in i lågsäsong, så nu under högsäsongen kommer skillnaden att märkas ännu mer.

Hur har verksamheten förändrats? – Vi brukar ha verksamhet som en helt vanlig församling, men i våras blev allt inställt. Vi arbetade mycket med att hjälpa säsongsboende att komma hem till Sverige. I höst har vi fått öppna upp lite med gudstjänster, kafé, pilgrimsvandringar och konfirmander.

Hur blir det med julfirandet då i år? – Vi brukar ha julbasar och jul i gemenskap för alla åldrar med lunch, allsång, pyssel och dans kring granen. Allt avslutas med midnattsmässa i kyrkan. Normalt besöks firandet av en blandning av turister, säsongsboende och bofasta. Men hur det blir i år vet vi ännu inte.

Helena Andersson Holmqvist

Svenska kyrkan i utlandet Svenska kyrkan i staden Los Cristianos är en mötesplats för skandinaver på Teneriffa. Här hittar du fler församlingar i utlandet: svenskakyrkan.se/iutlandet

JULHJÄLPEN I UMEÅ

Du som vill ge en gåva: Swisha valfri gåva till: 123 651 00 28

Gåvorna omvandlas till presentkort.

Du som behöver hjälp: Kontakta en diakon i församlingen där du bor. Ring 090-200 25 00 så kopplar växeln dig rätt.

Umeås diakoner tror att fler kommer att behöva söka pengar för sitt julfirande i år, så varje gåva till insamlingen kan göra skillnad.

Presentkort ger julstämning för fler

Förra julen fick hennes familj ett pre sentkort för att ge julen lite guldkant. – Det gjorde jättestor skillnad för oss, säger Sara Elo, som i år kan ge en slant till kyrkans lokala insamling. Sedan flera år anordnar Svenska kyrkan i Umeå en insamling för umebor som behöver lite ekono misk hjälp i juletid. En av dem som fick del av insamlingen förra året var Sara Elo. Under ett par år hade hon studerat och samtidigt försörjt familjen på tre söner och en sambo som flyttat hit från Zambia. Efter en stor oväntad utgift under hösten hade familjen inte hämtat sig ekono miskt till jul och Sara undrade hur hon skulle kunna göra julen speciell för sina barn. Då hörde hon talas om insamlingen och tog kontakt med en diakon i Ersbodakyrkan.

– Jag ursäktade mig först lite och undrade om insamlingen kanske var riktad till människor som är mer utsatta, berättar Sara.

Svaret blev att ingen kan förutse vad som händer i livet och hon fick ett presentkort på Coop.

– Det kändes som mycket pengar när vi nästan inte hade någon ting, berättar Sara, som köpte jul klappar och julgodis.

Sara Elos familj fick del av förra årets insamling.

I år har familjen en helt annan ekonomisk situation. Sara jobbar heltid och sambon får studiestöd.

– Så i år kan vi vara med och ge i stället, säger hon.

Diakon Åse Lindegren tror att ännu fler kommer att söka hjälp i år. Samtidigt har insamlingstillfällena blivit färre, så hon uppmanar alla som kan att swisha en slant. Ulrika Ljungblahd

SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA

Diakoniassistent i Svenska kyrkan på Teneriffa, dit många svenskar brukar resa i jultid.

Så kan du öva dig att uppleva klassisk musik

Ge klassisk musik utrymme att beröra dig på djupet! Klarinettist Kjell Fagéus inbjuder till musiklyssnarcirklar för vana och ovana lyssnare nästa år. Redan nu tipsar han om musik som ger julfrid.

Kjell Fagéus är professionell klari nettist som senaste åren övat i Heliga korsets kapell på Sandbacka. Nu vill han starta en musiklyssnarcirkel i kapellet som han tycker är en ”juvel med ljuvlig akustik”. Träffarna krä ver inga förkunskaper och handlar inte om musikteori eller historia. Snarare är de tillfällen att träna sig på att uppleva musiken utan presta tion, analys eller värdering.

– Den musik jag älskar berör våra djupaste känslor. I musiken kan vi bearbeta sorgen och dela glädjen. Det kan bli ett slags helande, säger Kjell Fagéus, som tidigare lett lik nande grupper på andra orter.

Han är övertygad om att alla kan uppskatta klassisk musik och i drömscenariot deltar en tonåring, en 40-åring och en pensionär i stu diecirkeln. Under träffarna kommer Kjell att ge en kort introduktion till kvällens musikverk och sedan hjälpa lyssnarna att bli närvarande genom avslappningsövningar som han ibland gör med hjälp av sin klarinett.

– Ett mer aktivt lyssnade kräver en del förberedelser. Först då kan vi som lyssnare ta nästa steg – att bli icke-aktiva.

I vår kan du lyssna på musik tillsammans med Kjell Fagéus. Anmäl via Sensus.

Sedan följer en dryg timmes inspelad musik. Första träffen blir det troligen femte symfonin av kompositören Gustav Mahler. Kommande träffar får deltagarna uppleva musik av bland andra Anton Bruckner, Hector Berlioz och Dimitri Sjostakovitj.

Så här i december lyssnar Kjell Fagéus gärna på populär julmusik medan han håller på med julstöket. För den som vill lyssna mer aktivt föreslår han Adagietto ur G. Mahlers femte symfoni eller Lark Ascending av Ralph Vaughan Williams som finns på Spotify och Youtube.

– Se till att du kan lyssna ostört. Låt sedan musiken ta över. Den kan ge en väldig vila.

Ulrika Ljungblahd

Hur blir december i Umeås kyrkor?

det blir en annorlunda advent och jul i år utan konserter med stora körer eller julspel i fullsatta kyrkor. Kyrkklockorna kommer dock att fortsätta ringa in till eftertanke och bön på söndagarna. Och kanske kan vi fira julgudstjänster med avstånd i bänkarna. Kanske inte. Oavsett är kyrkorna öppna för ljuständning, enskild bön och samtal. Det finns inspelade gudstjänster på vår webbplats, SVT och Sveriges radio. Vissa församlingar sänder gudsjänster på sina facebooksidor. Den diakonala och sociala verksamheten fortsätter och du kan boka dop och vigsel med få närvarande. Nu hjälps vi åt att hålla ut!

LÄS MER: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA

VILL DU BLI FÖRTROENDEVALD I NÄSTA KYRKOVAL?

Den 19 september 2021 hålls kyrkovalet. Redan i april ska nomine ringsgrupper och kandidater utses. Håll reda på dessa datum:

15 april ska ansökan om att bilda en ny nomineringsgrupp vara inne.

15 april ska kandidater till nomineringsgrupperna vara anmälda.

6 september startar förtidsröstningen.

19 september är valdagen. För att få rösta ska du vara medlem i Svenska kyrkan och ha fyllt 16 år senast på valdagen. Kyrkovalet sker på tre nivåer - lokalt till Umeå kyrkofullmäktige, på länsnivå till Luleå stift och nationellt till kyrkomötet.

Läs mer svenskakyrkan.se/kyrkoval

PODD FÖR UNGDOMAR SLÄPPS ÄVEN PÅ YOUTUBE

Podden ”Mitt i allt” har blivit med Youtube-kanal. Ungdomsenhetens medarbetare turas om att prata om drömgäster på middag, superkraften att stoppa tiden, nystart och döden. Lyssna på ett nytt avsnitt varje vecka där poddar finns eller kolla in Youtube-kanalen UngiUSF.

SORG OCH TILLIT

I PODDEN ANGELÄGET

Efter en period av tekniskt strul hittar du återigen pod den Angeläget på iTunes, Spotify och Acast.

I novemberavsnittet pratar Lena Fagéus om sorg med prästerna Susanne Dahl och Kent Wisti som är aktuella med boken ”Vem såg mig då” om sorg och tröst. Julavsnittet handlar om familjen på olika sätt.

Fortsätt att ringa!

Behöver du hjälp att handla? Hämta medicin? Följeslagare och promenadsällskap under trygga former?

Ring 090-16 64 72 alla vardagar kl 10.00–12.00 eller mejla till tillsammans@umeakretsen.se

Gudstjänst hemma

Filmad gudstjänst från Umeå Varje söndag kl 11.00

www.svenskakyrkan.se/umea/hemma

Prata med oss om sorgen

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

Information: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se

www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

www.svenskakyrkan.se/umea

fler julklappar

För en del familjer i Umeå är julen ingen glädjefylld högtid.

Därför förmedlar Svenska kyrkan i Umeå presentkort till behövande familjer. Vill du vara med och bidra? Köp ett presentkort så ser våra diakoner till att det kommer fram där det gör mest nytta!

svenskakyrkan.se/umea/ge-fler-julklappar

Hur ska jag klara årets annorlunda jul?

MONICA LUNDGREN

Diakon i Umeå, som leder sorggrupper

Är det sorgligt måste det få vara sorgligt. Starka känslor är inte farliga, bara obehagliga. Om du låter känslorna finnas och uttrycker dem kommer de att klinga av.

Ensamhet är jobbigt och kan nästan upp levas som farligt. Vi människor har en stark instinkt att omge oss med andra. Vid jul kan ensamheten bli extra svår, med saknad efter det man kanske brukar göra. Det hör jag ofta människor berätta om i sorgegrupper.

Jag brukar använda en bild av livet som en resa, där människan bär med sig förvänt ningar i en resväska. Men en resväska kan packas om. Förväntningar kan ändras. Vad vill du ha för jultraditioner själv? Kanske är det viktigt för dig att gå ut och plocka enris att sätta i en kruka. Om du vill ha gemen skap kanske du kan ta en promenad med andra. Ni kan träffas vid en brasa och dricka glögg tillsammans. Tänk på att det är möj ligt att ha två känslor i kroppen samtidigt – både en sorg över att allt inte är som det brukar och en glädje inför nya traditioner.

Prata med någon?

Svenska kyrkan i Umeå 090–200 25 00 Dagtid på vardagar kopplar växeln dig till en präst eller diakon.

Jourhavande präst Dagligen kl 17–06. Kopplas via 112. Du kan även skriva eller chatta på svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast

Kyrkans SOS 0771–800 650 Vardagar kl 13–21, lör–sön kl 16–21. Volontärer med utbild ning och tystnadsplikt.

Palveleva puhelin, Svenska kyrkans finska telejour 020–26 25 00 Dagligen kl 22–01.

SOLVEIG BOLLIG

Forskare från Tyskland som bor i Umeå

Gör sådant som gör dig glad! Om du gillar att baka och göra fint, gör det åt dig själv! Du kan också dela foton med nära och kära, och kanske umgås via nätet.

Jag kan själv inte resa hem till familjen nära Bonn i jul, utan måste stanna i Umeå. Det känns så klart inte bra, jag skulle gärna velat vara där. Jag har bott i Sverige i fyra år och brukar resa hem vid jul och på somma ren. Då träffar jag både familj och vänner.

För två år sedan firade vi jul på distans med min syster, som bodde i Norge. Vi skickade en massa bilder till varandra och hade två skype-sessioner, med mig och mina föräldrar i ena änden och min syster i den andra. Det kändes ändå sorgligt att en som står mig så nära inte kunde vara med oss.

I år har vi planerat att skajpa, messa bilder och skicka paket så man ändå har något att packa upp på julafton. Jag tänker också ord na mina favoriter bland traditionell julmat, till exempel tyska julbakelser som påminner om pepparkakor.

Julen ska vara glädjens högtid, men jag kan inte fira med min familj i år och känner mig ensam och ledsen. Hur hanterar jag det?

Text Helena Andersson Holmqvist

Därför fastar Paulina i advent

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

När börjar egentligen julfirandet?

Är det på julafton, eller smygs det igång redan när den första julmus ten öppnas i slutet av november? För rysk-ortodoxa Paulina Troutneva är det enkelt – julen börjar på juldagen, eller Kristi födelse som dagen kallas i ortodoxa kyrkan. Då brukar hon och hennes försam ling fira med ett festligt knytkalas i kyrkan intill Nydalasjön. Fram till jul leder den sex veckor långa adventsfastan, när Pau lina äter vegansk mat, ibland med tillägg av fisk. Tanken är att avstå, äta enkelt och lite mindre, men maten är inte målet, utan bara ett medel. Paulina beskriver det som att hon vill stanna upp och göra plats för det himmelska.

– Jag märker att jag blir lättare i kroppen och piggare i tanken under fastan och det gör att jag orkar mer och kan rikta tankarna mot Gud. I paradiset levde människorna bara på växter och örter och umgicks obe hindrat med Gud. Jag försöker efterlikna dem i den mån det går.

FASTAN HANDLAR OM ATT rensa både kropp och själ genom att avstå från sådant som tar upp tid och energi, som sociala medier, tv-serier och shopping. Det handlar också om att av

Ortodox fasta

Den ortodoxa ad ventsfastan pågår från 28 november till 6 januari, eftersom julen firas den 7 januari.

Adventsfastan är en av fyra längre fasteperio der under året.

Ortodoxa kristna fastar också onsdagar och fredagar och har många endagsfastor. Sammanlagt fastar de omkring 200 dagar per år.

stå från att tänka och handla illa mot andra. Så blir fastan en träning i att kontrollera frestelser och beroenden, att se sina brister och att öva sig i att vara ödmjuk och förlå tande. Målet är att frigöra plats åt Gud och lägga mer tid på bön och bibelläsning, men också att se sina medmänniskor. Finns det någon runtomkring en som är ensam eller behöver hjälp?

– I stället för att köpa en chipspåse kan jag skänka 20 kronor till Unicef, och i stället för att uppdatera Facebook kan jag ringa en ensam släkting eller vän, säger Paulina.

Adventsfastan är en av fyra längre faste perioder i ortodoxa kyrkan, men den skiljer sig från de andra genom att kontrasten med det omgivande samhället är större. Under samma period som Paulina fastar och stan nar upp skyltar affärer extra mycket med godsaker och tempot i samhället är högt.

– Men när man tidigare har avstått blir upplevelsen av julen så mycket starkare.

Hon tycker sig märka att många svenskar är lite less på julen, nästan innan den börjat, och det tycker hon är sorgligt. Själv vill hon ägna adventstiden åt göra plats i sitt liv för den kommande julen.

– Jag försöker förbereda mig inför en stor högtid, då Gud blir människa. Det är stort!

Skumtomtar, shopping och allmän julstress – så brukar uppladdningen i advent se ut för många. Men inte för Paulina Troutneva. Sedan tio år adventsfastar hon för att göra plats för Gud.

”Jag har alltid dragits till det avskalade”

CHRISTER ROSENQUIST

Varför valde du att adventsfasta?

– Jag hade varit på besök i det koptisk-ortodoxa centret Anafora i Egypten i advent när de fastade och det väckte en nyfikenhet i mig. Jag har alltid dragits till det avskalade och enkla och anade att det finns ett djup i fastan att gå in i.

Hur fastade du?

– Jag har fastat två gånger i advent och båda gång erna åt jag vegetariskt. På kvällarna valde jag ena gången att läsa en andlig fördjupningsbok och den andra gången att be och meditera. Jag har också fastat inför påsk, och då drog jag ner på skärmtid.

Vad gav det dig att fasta i advent?

– Det är något särskilt med att gå in i ett stort tema på djupet, bära med sig det under en längre tid och låta det ta plats. Inkarnationen – att Gud tar form och det osynliga blir synligt – är inte lättillgänglig och måste få ta tid. Jag känner inte att jag fått grepp om fastan, därför är det lockande att prova igen.

Skulle du rekommendera någon annan att fasta?

– Absolut! Jag tror att det finns en dragning hos många att skala ner. När jag pratat om påskfasta med ungdomar i Mariakyrkan har några hakat på och avstått från godis eller Netflix. Det finns en poäng med att fasta i grupp.

Helena Andersson Holmqvist

Vilken advent längtar du efter?

Mer stressad än peppad på advent? Upptäck vad som är viktigt för dig med hjälp av åtta tårtbitar och en coachande präst.

Text Ulrika Ljungblahd

FÅ HÖGTIDER ÄR SÅ förknippade med traditioner och förväntningar som advent och jul. Katrin Nymberg, som är präst på Teg och snart diplomerad coach, visar hur jag kan göra en handlingsplan för att inte missa det jag tycker är viktigt på riktigt.

– Om du kommer till mig och är stressad över de cember blir min första fråga – vad är ditt mål? säger Katrin och tar fram papper och penna.

– Låt säga att du vill ha balans. Då gör vi ett ener gihjul och ritar in var du lägger din energi och kraft, fortsätter hon och ritar en cirkel med åtta tårtbitar.

Vi spånar kring innehållet: göra skinka, pynta, oro för smittan, ekonomin, om alla blir nöjda...

– Vissa personer skulle nämna konkreta saker, andra mer mentala, säger hon och betonar att alla tolkar frågan utifrån vad som är aktuellt för dem.

Som coach hjälper Katrin den hon träffar att kartlägga nuläget, sätta ord på möjligheter och göra medvetna val. Coachning utgår från att individen är resursstark och har lösningarna inom sig.

– Mitt uppdrag är att vara nyfiken på personen framför mig och hjälpa den att upptäcka allt mer av sig själv.

Som präst vill hon också få människor att upp täcka hur fantastiska de är och vilka gåvor de har.

HALLÅ DÄR

Församlingspedagog som adventsfastat två gånger.

Det lärande förhållningssättet i coachning ligger också nära Katrins kristna tro. Ett misstag behöver inte ältas eller kännas skamfyllt, utan kan bli ett lärande.

VI ÅTERVÄNDER TILL CIRKELN på papperet. Det är dags att reflektera över vad som ger energi och vad som tar energi inom varje tårtbit.

– Det kanske ger dig energi att pynta gra nen medan du hatar att byta till julgardiner.

Katrin påminner om att skriva ner – eller prata högt för sig själv – då blir saker tydli gare än när de enbart är tankar i huvudet.

– Välj sedan den tårtbit som det skulle hjälpa dig mest att arbeta vidare med. Kan ske är det ”oron för att alla ska bli nöjda”. Katrin ritar en ny cirkel och vi fyller den med exempel: oro för att en familjemedlem ska dricka för mycket, att någon blir miss nöjd med julklapparna, att inte orka...

– Vad kan du påverka och vad kan du inte påverka i den här cirkeln? frågar Katrin.

SEDAN ÄR VI FRAMME vid valmöjligheter. Hon uppmanar till att spåna vilt och sedan välja några som blir en handlingsplan. Det kan vara att ställa alarmet på telefonen varje dag kl 15.00 med budskapet ”Jag väljer att vara närvarande med barnen”. Att boka in en promenad på lunchen. Eller att prata med släktingarna om alkoholen på julafton.

– Jag tror det är bra för alla att reflektera över sina värderingar och vad som är vik tigt. Inte bara i december.

Ställ dig frågan: Vad är mitt mål med december/jul?

Gör en energicirkel med åtta tårtbitar och skriv in var din energi ligger.

Reflektera över varje tårtbit – vad tar energi och vad ger energi?

Välj den tårtbit som du tror gör störst skillnad för att uppnå ditt mål.

Skriv upp vad du kan respektive inte kan påverka. Spåna kring dina valmöjligheter. Prioritera bland dessa. Gör en handlingsplan.

Katrin Nymberg är präst och snart coach.

Längtar efter sång i advent

Längst fram i Ålidhemskyrkan har ett 15-tal personer från bland annat Tyskland, Tur kiet, Slovakien och Sverige samlats för att sjunga. De flesta är utbytesstudenter och bor i Umeå under en eller ett par terminer. I vå ras tog kören paus, men en onsdag i början av november står stolarna på

coronasäkert avstånd och övningstiden är förkortad till en timme. (Ett par veckor senare har övningarna dock pausats igen.)

– Jag är glad att vi kan göra något tillsammans även under pande min. Jag forskar, så det blir mycket ensamt jobb, säger Marcus Tong från Hongkong, doktorand på SLU.

Planen var att kören skulle sjunga på luciadagens gudstjänst i Ålidhem skyrkan, så i november var det dags att börja öva adventssånger. Först ut är adventspsalmernas gigant, Bereden väg för Herran. Kyrkomusi ker David Bergius, som leder kören från flygeln i mittgången, förklarar titeln.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Matilda Audas Björkholm

Innan de striktare råden för att bromsa smittsprid ningen kom, hann kören öva några veckor under hösten. Det är oklart när övningarna kan återupptas.

– Det betyder helt enkelt ”Make way for the Lord”, säger han och sum merar resten av texten på engelska: ”Just be happy. Jesus will come and that’s a good thing”.

Kören läser stroferna i första versen efter David: ”Bereden väg för Herran. Berg sjunken djup stån upp”.

– Ingen pratar så här, det är väl

digt gammeldags svenska, skjuter David in med ett leende.

INNAN KÖREN SJUNGER DEN traditionella psalmen från år 1812 i tre stämmor berättar David att psalmen finns i två olika variationer, varav en från Dalarna ”ett område i Sverige”. Idén till internationella kören väcktes

när David återvände från en tid i Svenska kyrkan i Melbourne, där han arbetade som musiker och ledde en internationell kör. Sedan några år tillbaka leder han kören tillsam mans med pedagog Åsa Bergius från Kyrkan på Campus. Tanken är att skapa en mötesplats för utbytes studenter som får öva svenska och

samtidigt lära sig mer om svensk sångtradi tion och kultur. Förra december blev lucia firandet en höjdare. Kören gjorde sina egna stjärngossestrutar och lussade på Hjältarnas hus. Tanika Brandenburg från Nederländer na hade sett fram emot årets luciatåg, som nu är inställt. Som tioåring var hon med i ett luciatåg på sin Waldorfskola och hon har hört mycket om svenskt luciafirande. Hon hade velat filma framträdandet i kyrkan och skicka som julhälsning till sin familj.

– Kören är ’amazing’. Jag älskar att sjunga och får så mycket energi av körövningar, sä ger hon på engelska vid fikat efter övningen.

I vanliga fall turas körsångarna om att bjuda på fika, men i coronatider har hem bakat från olika länder bytts ut mot por tionsförpackade kakor från husmor. För fikastunden är viktig och flera sångare sitter kvar länge och småpratar.

Men innan dess har kören lärt sig en ny julsång – Nu tändas tusen juleljus

– I den här delen av världen gillar vi levan de ljus, konstaterar David Bergius och får en kommentar från en i kören som är chockad över hur tidigt det mörknar på dagarna.

– Även de som inte brukar gå i kyrkan kan den här sången. Den sjungs i skolor och luciatåg, berättar David innan första ackordet. Reportaget gjordes innan de nya riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten infördes. Nu har körens paus.

Så övade körerna inför advent och jul

I början av hösten verkade inte corona kunna stoppa adventssångerna, utan kyrkans körer anpassade sina övningar. Maria Lindahl övade till exempel via facebook.

Innan de hårdare riktlinjerna infördes brukade ett 20-tal av kyrkokörens 35 medlemmar komma på övningarna i Back ens kyrka. För att följa folkhälsomyndig hetens rekommendationer hade vakt mästaren markerat acceptabelt avstånd med klisterlappar på golvet. En effekt är att sångarna måste ta större ansvar för sin stämma, säger körledare Maria Axell. Det går inte längre att lita på på den som står bredvid. Emma Örnberg, som leder gospelkören i Ålidhemskyrkan, noterade

samma sak. Flera sångare som brukat förlita sig på andra har upptäckt att de kan själva, berättar hon. Gospelkörens övningar sker inte bara med fysisk distans i kyrkorummet, ett tiotal personer brukar även vara med på distans hemifrån. En av dem är Maria Lindahl, som träffar mycket folk i sitt jobb och har anhöriga i riskgrupp. Under körövning arna sjunger hon för full hals framför sin mobil via facebook live.

– Jag sitter i soffan eller sängen och har till med sjungit i badet. Det fungerar bättre än jag kunde ana.

Det blir visserligen inte riktigt samma gemenskap och känsla av tryck i sången, men hon är all tid glad efter övningarna ” så där man blir av körsång”. En fördel är att Maria får öva sin stämma mer än vanligt.

– Om jag är på plats måste jag ju vara tyst när tenorerna sjunger.

I höst har kören övat julsånger, även om det nu knappast blir några live- konserter.

– Julkonserterna är ju det absolut roligaste när man är med i en kör, säger Maria.

När tidningen skickas till tryck är det oklart när körövningarna kan återupptas.

Maria Lindahl övade med gospelkören hemifrån.

Marcus Tong från Hongkong och Tanika Brandenburg från Nederländerna hade sett framemot årets luciaståg, som nu blivit inställt.

Dotter Sion och Davids sonvilka sjunger vi om egentligen?

Julens psalmer är ofta enkla och berättar om ett barn som föds, men vilka handlar sångerna i advent om? Här är en guide till adventspsalmernas persongalleri!

Text Helena Andersson Holmqvist

Advent betyder inte väntan, som det är lätt att tro, utan ankomst. Adventstiden avslutas på julaf ton med berättelsen om hur Gud föds till världen som ett barn, men inleds med en helt annan typ av ankomst. När första adventsljuset tänds i kyrkan hand lar bibeltexten om att Jesus rider in i Jerusa lem på en åsnerygg, medan människor jublar och strör ut palmblad. Landet är sedan många år ockuperat av romarna och folket hoppas att Jesus är den kung och befriare de väntat på. Många av adventspsal merna handlar om det glada intåget.

Dotter Sion? Invånarna i Jerusalem kallas Dotter Sion.

Sion? En ny kung ska enligt traditionen rida in i Jerusalem. Sion var namn på den kulle i Jerusalem som erövrades av kung David, senare på tempelberget och till sist på hela Jerusalem.

Kristi brud? I Gamla testamen tet kallas Israel för Guds brud, medan den kristna kyrkan använde begreppet om sig själv med Jesus som brudgum.

Immanuel? Namnet betyder ”Gud med oss” på hebreiska. Det används av profe ten Jesaja på 700-talet f Kr och sägs i Nya testamentet vara en förutsägelse om Jesus.

Davids son?

Den nya befriarkungen ska enligt profe tiorna vara ättling till David – herden och poeten som kring år 1000 f Kr blev kung och gjorde Israel till en stormakt. Hosian na betyder ”rädda oss” på hebreiska och var en vädjan som användes inför kungen.

Bild Kristina Alfonsdotter

Elias Davidsson är kyrkvärd i Ersbodakyrkan.

”Jag kände mig lugn i hjärtat”

År 2015 färdades Baqir Mohammadi över höga berg och djupt hav i jakt på trygghet och framtid. Här i Sverige fann han båda, men också en ny tro och ett nytt namn – Elias Davidsson.

Ersbodakyrkan är en plats där Elias Davidsson känner sig hemma. Under intervjun i kyrkans foajé hälsar han bekant på anställda och besö kare. För några månader sedan valdes han till kyrkvärd, vilket innebär att han regelbundet hjälper till med praktiska uppgifter i gudstjänsten.

– Jag känner att jag gör något bra och gillar att vara med i gruppen som arbetar med gudstjänsten. Jag får lära mig mer om kyrkan, säger Elias.

Det var via bekanta och kyrkans språk kafé som han för några år sedan kom i kontakt med Ersbodakyr kan. Han visste inte särskilt mycket om Svenska kyr kan eller kristendomen, men blev förvånad över alla människor de hjälpte, oavsett bakgrund och religion.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

– Jag frågade prästen ”Spelar det ingen roll vem det är?” Och hon svarade ”Om någon kommer och behöver hjälp så vill vi hjälpa”.

Elias blev nyfiken på kristendomen och pratade mycket med prästen Christina Hultdin. Efter hennes förslag började han en kurs där han lärde sig mer om Bibeln och tron. Så förra sommaren drömde han en natt att han döptes, en symbolspäckad dröm som han fick hjälp av Christina att tolka.

– Jag bestämde mig – jag ville byta religion till kristendom. Förra hösten döptes jag i Ersbodakyrkan. Det är svårt att beskriva, men det påverkade mig jättemycket. Jag mådde bättre och kände mig lugn i hjärtat.

ELIAS ÄR UPPVUXEN I en stor familj i en liten by i Afghanistan. På grund av krig och orolighe ter såg han ingen trygghet eller framtid där,

och som 16-åring valde han att fly. Färden gick först till Pakistan och sedan i en lång vandring över höga berg till Iran.

– Det var farliga berg, jättebranta och vi gick när det var mörkt. Jag såg personer som dog under flykten, berättar Elias.

Väl framme i Iran arbetade han några månader innan han fortsatte över gränsen till Turkiet, även den här gången i skydd av nattens mörker. Sedan kom den allra farli gaste delen av resan – gummibåt över havet till Grekland.

– Vi var 60 personer i båten, och en del fick sitta uppe på kanten och hålla i sig. Jag såg en mamma i Turkiet med små barn som var jätteorolig före resan. Efteråt var hon glad. Alla klarade sig.

Att Elias hamnade just i Sverige var en slump. Han visste inte mycket om länderna

ELIAS DAVIDSSON

Ålder 22 år. Bor Hos en familj i Umeå, men söker egen lägenhet.

Familj Föräldrar och syskon i Afghanistan och de familjer i Umeå han bott hos.

Arbete Personlig assistent.

Gör på fritiden Lyssnar på lugn musik, både på dari och svenska. Brukar träna på gym med kompisar.

Tre milstolpar

2015: Att komma till Sverige Här i Sverige fick jag ett liv utan krig. I Afghanistan är det hela tiden en svår situation. Här är det lugnt och jag kan tänka på skola, jobb och fritid.

2019: Att bli kristen Att jag blev kristen påverkade mig jättemycket och det var mycket som förändrades i livet. Jag mötte en Gud fylld av kärlek.

2020: Att få uppehållstillstånd Innan jag fick uppehållstillstånd hade jag mycket oro för om jag skulle få stanna. Nu är jag lugn och kan planera för framtiden igen.

i Europa, men nere i söder var det så många flykting ar att han fortsatte norrut.

– I Tyskland var det också många flyktingar och det fanns ingen plats utan de fick vara ute och vänta. Jag tänkte – kanske är det bättre längre norrut. Jag kom till Trelleborg med färja och fick plats på ett tillfälligt boende.

Efter en tid på Gotland skickades Elias till Umeå, där han hamnade på ett boende på Ålidhem. Han an sökte om uppehållstillstånd och började plugga för att få kompetens att gå gymnasiet. Sedan kom första avslaget och oron blev en del av Elias vardag.

– Det var svårt för mig och varje gång jag fick avslag blev det värre och värre. Jag kunde inte kon centrera mig på lektionerna och tänkte mycket på framtiden. Vad ska hända? Kan jag stanna? Om inte – vart ska jag flytta?

NÅGRA KOMPISAR FOR TILL Frankrike, men Elias hörde talas om bråkiga och oroliga tältläger där och att vissa skickades tillbaka till ett boende i Stockholm, där de inte fick gå ut.

– Det kändes inte jätteklokt att fara, så jag stanna de kvar här.

Mitt i alltihop stängde vuxenboendet på Umeda len, där Elias bott sedan han fyllt 18 år. Det innebar att han skulle flyttas till ett annat boende i Sverige, långt från skola, kontaktnät och trygghet i Umeå. Då ordnade nätverket Arezo (numera Azadi) boende åt honom hos en familj, så att han kunde bo kvar i Umeå. Men avslagen, stressen och oron gjorde att Eli as inte längre klarade av kurserna i skolan. Ett ljus i mörkret var vännerna i Ersbodakyrkan och hans nyfunna tro.

– När jag kom till gudstjänsten på söndagen kände jag mig lugn i hjärtat. Det hjälpte mig jättemycket.

Elias skickade in en ny ansökan om uppehållstill stånd, denna gång utifrån att han är konvertit efter som kristna förföljs i Afghanistan. Så i september kom beskedet att han fått uppehållstillstånd.

– Första dagarna kunde jag inte tro det. Är det verkligen rätt? Jag kanske drömmer? Jag var jätte glad!

Äntligen kan Elias planera för framtiden. Just nu jobbar han som personlig assistent, men drömmen är att läsa in gymnasiekompetens och sedan studera på universitetet.

– Jag har tänkt ganska mycket på att bli byggnads ingenjör, men jag har också fått höra att jag skulle bli en bra präst. Jag får se vad det blir!

Elias om...

LIVET I AFGHANISTAN

Jag är född i en by i Afghanistan, i en familj med sju syskon. Jag gick i skolan i sex år, men hjälpte också mina föräldrar hemma. Vi hade kor och odlade ris och vete. Livet var osäkert och varje år kom ett nytt krig.

JULEN

Det är en jättefin högtid! Jag kände till julen innan jag kom hit. I många länder som inte är kristna firas också jul, till exempel i Iran, även om det inte är jättestort.

ATT BYTA NAMN

Namnet berättar vem man är, och jag vill visa att jag bytt religion. Elias är fint och lätt för alla att säga. Jag läste om David i Bibeln och att Jesus kallas ”Davids son”. Jag tänkte att jag också kan bli en Davids son och liksom släkt med Jesus!

Gör din egen julkrubba

Mer tid än vanligt hemmavid? Varför inte göra en egen julkrubba. Använd pepparkaksdeg, papper eller er själva!

Klä ut er själva till julens huvudpersoner. Även leksakerna kan vara med.

MALLAR OCH TIPS svenskakyrkan.se/umea/spira

Rita en egen krubba och klipp ut. Eller skriv ut den här från webben!

Baka en julkrubba av pepparkaksdeg med kolaremmar som halmtak.

GE RIKTIGT VIKTIGA JULKLAPPAR

Ge en gåva för att människor själva ska kunna skapa sig ett tryggare liv. Din gåva förändrar livet för människor i utsatthet. Du får personliga gåvobevis att ge bort i present.

Summan räcker till att ge ett barn som lever i flyktingläger en termins skolgång.

Summan räcker till att ge en mentor mamma lön för en vecka i Eswatini (f.d. Swaziland).

Beställ på gavoshop.svenskakyrkan.se

Gåvan räcker till en liter desinficerings medel, fyra liter handtvål samt tre liter handsprit till människor som lever i flyktingläger i Etiopien.

PIFFA UPP MED NÅGOT PICKLAT

Skiva en rödlök. Koka upp 0,5 dl ättiksprit med 1 dl socker och 1,5 dl vatten. Lägg löken i en glasburk. Häll över lagen. Rör om. Låt svalna.

GÖR JANSSONS I KAKFORM

Gör maträtten Janssons frestelse i en avlång sockerkaksform. Då kan du grädda flera saker samtidigt i ugnen.

KÖP FÄRDIGA PEPPARKAKOR

Köp färdig pepparkaksdeg, eller färdiga kakor. Släng in dem en stund i ugnen för att få den nybakta doften i köket.

BAKA MED BARA 3 INGREDIENSER

Smält 100 gram smör, rör ihop med 1 dl socker och 2,5 dl havregryn. Fyll små kakformar. Grädda i 175 grader cirka 10 minuter. Färdigt!

DOPPA FRUKT I CHOKLAD

Doppa torkad frukt som bananer, aprikoser eller fikon i smält choklad. Du kan variera med vit, ljus och mörk choklad. Vänd i kokos. Använd gärna Fairtrade-märkt choklad.

KRÖNIKAN

I jul vill jag bli överraskad av Gud

VI BEFINNER OSS I den tiden på året när alla gör allt för att mota undan mörkret. Vi tänder ljus i alla husets vrår och vänder uppmärksamheten till julstjärnor och adventsljus, ljusslingor och dekorationer, både ute och inne. Vi vilar ögonen på ljuset.

I år skulle jag önska att den där förmågan att ha fokus på ljuset kunde få smitta av sig på det mesta. Det är tungt att gå in i vintermörkret med hårda coronarestriktioner. Det är svårt att stå ut med tanken på att avstå från familjesammankomster och gemenskapen och stämningen i kyrkan. Vi behöver i ännu högre grad än andra år fokusera på ljuset, ljuset i varandra och i oss själva.

Jag skulle önska oss alla att söka efter tecken på Guds omsorg och närvaro i våra liv. Ibland har vi en tendens att lägga märke till allt som kan tala för att Gud inte bryr sig om. Som när bönen får vänta på svar eller när vi drabbas av det svåra. Tänk om vi den här julen skulle lägga fokus på ljuset också i Gud. Jag tror att vi skulle bli överraskade över all omsorg från Gud som göms i det vardagliga och vanliga. Jag kan ta emot omsorg från Gud i ljuset som blygt strilar genom decembermörkret. Dofterna från julens mat och dryck – tänk att jag kan känna dem. Att det stannade en person till och såg på mig med full uppmärksamhet, just när jag behövde det som mest.

Andetag för andetag ger Gud mig liv. Och jag är så oändligt tacksam att få leva. Jag vet att mörkret finns, att ibland präglar smärtan och sorgen en dag. Men också i de dagarna finns ljus.

Jag önskar att ljusen i advent och jul blir en påminnelse om att livet kommer att återvända, både i naturen och i livet.

LENA FAGÉUS kyrkoherde

Husmor Elin Svensson bjuder på fem enkla tips inför jul. Se även filmen på Svenska kyrkan i Umeås instagram.

I lurarna i jul

MARIANN LESTANDER MUSIKER MARIAKYRKAN

Jauchet, frohlocket ur Bachs juloratorium Pukorna och flöjterna sätter mig i jul stämning. Jag längtar efter att stå i en kör utan coronaavstånd och sjunga det här.

My friend Take Six och Ray Charles En grå decemberdag gör den mig på bra humör! Vilka röster och vilken timing.

Stilla natt The Real Group En favoritversion av psalmen. Skivan ”En riktig jul” har hängt med i många år.

Someday At Christmas Nils Land gren, Jessica Pilnäs, Jonas Knutsson Texten på den här låten är ständigt aktuell. Fint arrangemang.

Den signade dag Sånggruppen Kraja och Mats Öberg Skivan ”Isen sjunger” är en ny favorit i december. Medeltida koral, stämsång och synt – himmelskt vackert! Och två av mina döttrar sjunger i Kraja.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

FOTO & TEXT: JULIA IVANSSON / INSTAGRAMKONTOT PAPPER OCH PENNA

”De misshandlar mig inte längre”

Många traditioner skadar människor. Som att svärföräldrar straffar unga bortgifta kvinnor. Joshna Nayak i ett indiskt slumområde har engagerat sig för att förändra samhället.

Ipjäsen som spelas framför mig sitter en kvinna i rosa sari på knä. Två andra kvinnor skriker och slår henne så fort hon försöker resa sig upp. Pjäsen handlar om hur svärföräldrar och andra släk tingar försöker tvinga gravida kvinnor att göra abort om de väntar en flicka. Scenen spelas av kvinnor som är en del i Women Agains Violence Against Women, WAVAW, i delstaten Orissa, Indien. Organisationen består av 30 kvinnor från lika många slum områden och bildades 2009 med stöd av Act Svenska kyrkans partner LWSIT, Lutheran World Service India Trust.

Joshna Nayak i den rosa sarin kommer från ett fattigt område utanför staden Bhu baneswar. När hon som 16-åring giftes bort flyttade hon enligt traditionen hem till sina svärföräldrar, sin man och hans syskon.

– Jag känner igen mig i pjäsen eftersom mina svärföräldrar har misshandlat mig mycket, mest genom att vara elaka och säga fruktansvärda saker. De fick mig att tappa allt mitt självförtroende, säger Joshna.

Joshna fick gå i skolan till årskurs 7, sedan blev giftermål, moderskap och att vara hus hållerska åt sina svärföräldrar hennes liv.

– Jag gick med i självhjälpsgruppen för kvinnor som LWSIT hjälpt oss att organise ra. Vi har fått lära oss att vi inte ska behöva bli slagna av våra män, svärföräldrar eller av främlingar på gatan. Vi har rättigheter och kan förändra våra liv.

Nu är Joshna utvald av sin grupp till att vara deras representant i WAVAW. De träffas regelbundet i en möteslokal som Act Svens ka kyrkan finansierat. Tillsammans kan de äntligen få gehör från polis och myndigheter när övergrepp inträffar, vilket var helt omöj ligt för några år sedan.

– Vi känner stolthet över det vi gör. Ser vi att någon far illa eller om någon ber om hjälp anmäler vi det till LWSIT och Kvinnorådgiv ningen hos polisen, berättar Joshna Nayak.

NÄR KVINNOR ANMÄLS FÖRSVUNNA, misshand lade eller våldtagna, läggs utredningen ofta ner med argument att det saknas bevis eller att det rör sig om privata angelägenheter mellan en man och hans fru. Polisen saknar också resurser att handlägga alla fall av våld mot kvinnor.

I ett land som Indien, där lagstiftningen gjort framsteg för jämställdheten men där implementeringen av lagen och människors värderingar inte har hängt med, ökar våldet. Särskilt i slummen.

WAVAW-kvinnornas arbete handlar om att utbilda, om att rädda liv och om att ge flickor hopp och vara förebilder.

– Mitt självförtroende har verkligen stärkts. Jag kan mina rättigheter. Som jag berättade så misshandlade mina svärföräld rar mig förut. Det gör de inte längre, säger Joshna Nayak och ler med en skarp glimt i ögonen.

BRYT EN TRADITION!

Det är hög tid att bryta skadliga traditioner, som tvångsäktenskap, köns stympning och andra övergrepp.

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val.

Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv. Swisha din gåva till 900 1223

Text Sanna Bülow, Act Svenska kyrkan Foto Magnus Aronson/Ikon

Joshna Nayak om sina svärföräldrar:

Foto: Deborah Rossouw

Foto: Deborah Rossouw

Ikon

Ikon

”Vår andning är 20 000 bönesvar om dygnet”

De största och starkaste makter jag vet är skräck och kärlek och ensamhet.

POETEN ANNA-GRETA WIDE (1920-1965) ska, som de flesta poeter, gärna läsas i små portioner. Hennes dikter är koncentrat av eftertanke, natur, hopp och tro. Men aldrig den säkra tron som slår ner på andra. Däremot en vilande, trygg tro, som diskuterar med Gud, undrar vad mognad är, gläder sig åt livet, funderar över lidandet, döden och världen.

innehållet! Sannerligen två böcker som kan få ligga framme och så tar man sig en dikt eller två om dagen och får en tanke, en fråga eller en strimma hopp.

Utrannsaka mig Gud. Känn mina minsta tankar.

(Dissekera mig inte. Det kan jag göra själv)

LISA TEGBY Präst och bokslukare

Två psalmer har hon med i vår psalmbok, en julpsalm (428) och en fastepsalm (459).

Anna-Greta Wide hann ge ut sex dikt samlingar under sitt alltför korta liv. Sen har hon blivit ganska bortglömd. Men hon är väldigt värd att minnas och läsas. Och nu, till 100-årsminnet av hennes födelse, har hennes samlade dikter kommit ut med titeln Vem vänder i ljus mitt mörker. Boken innehåller också en biografi som sätter in hennes skrivande i ett sammanhang av studier, arbete som lärare, frigörelse från familjen, vänskap och sjukdom.

Samtidigt har Norstedts också gett ut Se dan kan allting hända , en samling av Wides efterlämnade dikter. Två tjocka Wide-böck er är det, med lite gråtrista framsidor. Men

Anna-Greta Wide finns med mig när jag läser Martin Modéus bok Finna bönen som redan finns. Det är en bok till alla som ibland tycker att det är svårt att be, till alla som nästan ber, till den som undrar om bönen duger eller gör någon skillnad. Martin Modéus vill också visa att det här med bön och tro inte är så krångligt. Vi behöver inte vara experter på tro. Vi har i stället en möj lighet att upptäcka den tro och den bön som vi redan bär på.

Bön kopplas i många religioner till vår andning. Modéus skriver att vår andning är 20 000 bönesvar om dygnet, när Gud i varje andetag ger oss livet på nytt. Och visst är det konstigt att vi ofta bara räknar de svar på bön som går emot naturlagarna – sådant händer också – när vi ständigt ser Guds när varo och livets under i det märkvärdiga som vi kallar naturligt?!

Boken slätar inte över det svåra kring bön, både tomhet och uppgörelser med Gud finns med. Men mest är det nog en bok som kan få oss att slappna av kring vad bön är och kan betyda. Det kan många av oss behöva.

LÄST

Norstedts förlag

Norstedts förlag

Verbum

HAN LITEN

Spirakryss 4-2020 Elias orig. 2020-11-10

SVÄRDS-

VÄRNATUR- LILJA MER VÄSEN MÅTT- HÄNFIGUR DER

ÄR EJ DET ÄR

BÖR MAN

TILL- ANNARS

HÄR RÄCK- DÖR ÅRS LIGT MAN OFTA DEN ÄR TRUT- ÄGA VID OVAN TRUT- MÅSTE HUS- DRIVER BLYG MAN KÖP MYCKET BLOM KRITIK VARA GIR- PLÅGA DEN TILL- LAND OCH SYNS RÄCK- SLÄTT- PINA LIGT BRA MARK

SMILA

LÅNGT FÅR VI DAMMED FRAM- SVINDEL TIDNING LENA SKRI- AV FISKDEN RISK

FIRAS

VÄSDAN- DU ICKE TER- SÄNKT SADE LÄDER- BOT- TON MED IRE ARBETE TEN PLAN GRUN- PAR- DE SES MED DEN SPORT ROV- PÅ MOBUD ELLER NÖT- FÅGEL DERNA OSTEN DJUR JEANS HAN DANSK

ANFALL SKALL

LÄGESFIRAS I STAD FRÅGA DECEM- BJÖRNS GÅR BER BORG SKOTT

NÄT- IRAN-

LIGGER EN VERKET GRANNE INTE ANKA AREZO LÄTT- LÄNGE MYCKET NUMERA RETAT KVAR MAGER FÖR- MILES BÖR MAN VARNIMMA MED SINA NANDE DRYGT TRUM- HÄNDER VÄSEN TRE PETEN STUMP LJUNG- KAN LE- DE KAN VÄXT JON SOM VÄSSAS FÖR- TIGER JOBBA TÄRDES KÄRT HÅRT

DE ÄR NÅGOT

LITEN JUL- CITRUS- FÖR YTA KLAPP FRUK- OD PROTER SMILA OMEN

SÅR- I DEN LÄKARE RIKTNINGEN LEVA KÖKS- RÖVAMASKIN RE

Namn: Adress: Ort:

28 nr 4 2020 tidningen spira KORSORDET Grattis Gudrun Avander och Hjördis Byström som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Ljudet av tystnad av Tomas Sjödin. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 12 januari till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

BÄR EN PÅ- BIL OCH HAR

DÄR MED TÄPPA KAN TV- DEL I RING- HUS PÅ HAN FIRST VÄXTE Spira HADE- KÄNNE- INSLAG DELHI NING LANDET GJORT AID KIT HAN nr 4 RIAN DOM UPP ANGER BRUKAR BASLÄKARE KLAV DIAGNOS

Konstruktör: Anders Perstrand

Chans att köpa unika gravstenar

Gamla, fina gravstenar på Norra kyrkogården har slipats om. Nu är de till salu.

På Norra kyrkogården finns ett antal lediga, återlämnade gravar där de ursprungliga gravste narna står kvar. Stenarna är kulturhistoriskt värde fulla och får inte flyttas, så de har slipats om och är redo att återbrukas med ny text.

Den som väljer en sådan grav till en anhörig får betala cirka 8 000 kronor för själva gravstenen. Kostnaden för att gravera in namn tillkommer, och beställs av en stenfirma.

– Återbruk av stenar gör att kyrkogårdens äld re kvarter fortsätter att användas i stället för att bli som ett museum, säger AnnaKarin Danielsson, kyrkogårdsföreståndare.

– Det är roligt att gamla fina stenar finns kvar.

ÅTERLÄMNADE GRAVAR

På kyrkogårdarna finns många återlämnade gravar med lediga platser. Det kan till exempel finnas plats för fyra kistor men bara två är gravsatta. Dessa gravar kan upp låtas igen. De som redan vilar i graven kommer alltid att ligga kvar. Vid nya gravsättningar tar man hänsyn till var och hur djupt tidigare gravsättningar är gjorda.

Vad kostar det att ha en grav?

– Det kostar ingenting att bli grav rättsinnehavare, men det kan med föra kostnader att vara gravrättsin nehavare. Som gravrättsinnehavare har du bland annat ansvar för gra vens skötsel och för att gravstenen är monterad på ett säkert sätt.

Om du inte kan eller vill ta hand om graven själv kan du köpa skötsel och blommor av kyrkogårdsför valtningen. Om gravstenen behöver åtgärdas får du som gravrättsinne havare stå för kostnaden.

Gravrättstiden är numera 25 år från den senaste gravsättningen. Därefter kan gravrätten förlängas 15 år i taget mot en avgift. De första 25 åren är kost nadsfria för alla som är folkbok förda i Sverige.

Nu kan du köpa gravskötsel och planteringar, när du vill. Dygnet runt. På webbplatsen Svenska gravar finns alla gravar på Umeås kyrkogårdar registrerade. Via sökfunktionen är det enkelt att hitta kyrkogård, gravnummer och namnen på dem som ligger i graven. Här finns även en karta över kyrkogårdens gravkvarter.

För att beställa tjänster till en grav letar du fram graven och klickar på ”Beställ gravskötsel”. Där ser du vilka tjänster du kan välja, såväl gravskötsel med trimning och gödsling som blomplantering eller ljuständning. Betalningen sker via faktura.

SVENSKAGRAVAR.SE

kronor per år kostar skötsel av en grav. Då ingår bland annat trimning, ogräsrensning, gödsling och vattning.

JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen

gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.

FRÅGELÅDAN

Håll utkik efter den gröna skylten”Gravplats ledig”.

SPIRA BESÖKER

Hälsar välkommen till Anonyma ensamma

– Du är inte ensam om att känna dig ensam. Det säger Vedat Rönnbäck som startade träffpunkten Anonyma ensamma för att bryta skammen runt ofrivillig ensamhet.

ANONYMA ENSAMMA

Måndagar kl 18.00 församlingsgården Östra esplanaden 9

Anonyma ensamma träffas vanligtvis på måndagskvällar. Vissa deltagare återkom mer varje vecka, andra är nya. Initiativ tagare Vedat Rönnbäck inleder träffarna med att berätta om sin egen ensamhet. Under ett stökigt förhållande tappade han kontakten med sina vänner. Efter separa tionen levde han isolerat med neddragna persienner. Han slutade laga mat och fick problem med hälsan.

Samtal i trygg grupp om ensamhet och hur den kan brytas. Du väljer själv hur mycket du delar. Tillfälligt pausad. Läs mer: svenskakyrkan.se/umea/ anonyma-ensamma

– Det var ett fruktansvärt tillstånd. Jag ältade bakåt, eftersom jag inte hade något att se fram emot, minns Vedat Rönnbäck.

Vedats resa ur apatin började med ett litet beslut om att rätta till favorittavlan med elefanter som hängt snett i månader. Det var ju ganska enkelt, så därefter försökte han göra något prak tiskt varje dag. Han började också skriva känslomässig dagbok.

– Jag insåg att jag knappast var ensam om att må så dåligt.

Han började läsa på om ensamhet, gick en cirkelledarutbild ning och tog kontakt med diakoner i Svenska kyrkan för att star ta Anonyma ensamma. Ur sina 15 anteckningsböcker hämtar han nu samtalsämnen till träffarna som kan handla om psykisk ohälsa, tips att bryta ensamhet och hur man ger tankarna ro.

– Vi försöker hjälpa varandra ut i samhället och ta bort skam känslan över att vara ensam, säger Vedat Rönnbäck. Ulrika Ljungblahd

När-var-hur i juletid

Under julen duggar helgdagarna tätt. Men vad är det egentligen vi firar? Här kommer en guide till helgdagarna i juletid!

JULAFTON OCH JULDAGEN

Var? Ett stall i Betlehem

Vad? Jesus föds (Lukas 2:1-20)

Vem? Josef, Maria, Jesus, herdar, änglar Julafton är julens höjdpunkt i Sverige, men i de flesta länder firas juldagen mest. I Bibeln står det inte när på året Jesus föddes, men sedan 300-talet har julen firats den 25 december.

ANNANDAG JUL

Var? Jerusalem

Vad? Stefanos stenas till döds och blir den förste, kristne martyren. (Apgostlagärningarna 7:55-8:8)

Vem? Stefanos, människohop, Saul Firandet av Stefanos dag är äldre än julfirandet. I en nordisk legend kallas Stefanos för Staffan stalledräng, var Herodes stallknekt och den som först upptäckte Betlehemsstjärnan.

NYÅRSDAGEN

Var? Hemma hos Josef och Maria

Vad? Jesus omskärs och får sitt namn (Lukas 2:21)

Vem? Jesus, Josef och Maria

SÖNDAG EFTER NYÅR

Var? Jerusalem

Vad? Jesus besöker templet som tolvåring (Lukas 2:42-52)

Vem? Jesus, Josef, Maria, templets lärare

TRETTONDEDAG JUL

Var? Jerusalem och Betlehem

Vad? Österländska stjärntydare söker upp Jesus (Matteus 2:1-12 )

Vem? Stjärntydare, kung Herodes, Jesus, Maria Den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. För länge sedan firades dagen som Jesu födelsedag, och i flera österländska kyrkor räknas den fortfarande som julens största dag.

Vedat Rönnbäck startade gruppen Anonyma ensamma i Umeå.

FOTO: LINA ERIKSSON

DET BLIR EN ANNORLUNDA JUL I ÅR

När tidningen Spira skickades till tryck hade regeringen precis aviserat regeln om maximalt åtta personer vid allmänna sammankomster. Eftersom vi inte vet hur länge restriktionerna håller i sig innehåller tidningen inte det vanliga julkalendariet med gudstjänster, tid och kyrkor. Aktuell infor mation hittar du i stället i kalendariet på vår webbplats eller i appen Kyrkguiden.

JULAFTON

Samling vid krubban

SE JULSPELET HEMMA!

I år blir det en digital version av Mariakyrkans uppskattade levande julkrubba. Du kan se inspelningen av julens berättelse på webben från och med julafton.

NÅGRA HÄNDELSER 2021

Träklang i vinterkväll söndag 24 januari kl 18.00, Backens kyrka.

After work-frukost lördag 30 januari kl 9-11. Tema: Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet. Anmälan till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se

Konsert söndag 31 januari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Konsert med Kjell Fagéus och Love Derwinger.

JULDAGEN

Julotta

Julotta från Backens kyrka i Sveriges Radio P1 kl 7.03

Gudstjänst hemma från Västerslättskyrkan. Du ser den på Facebook eller webben.

TRETTONDAGEN

Gudstjänst hemma från Röbäcks kyrka. Du ser den på Facebook eller webben.

GUDSTJÄNSTER

I KYRKORNA?

Kolla appen Kyrkguiden, fredagens dagstidning eller Svenska kyrkans webbkalender på svenskyrkan.se/umea

Gudstjänst hemma

Filmad gudstjänst från Umeå. Söndagar kl 11.00 samt juldagen och trettondagen på svenskakyrkan.se/umea/hemma och Facebook.

Kyrka i virustider

Vi anpassar gudstjänster och verksamhet efter myndigheternas anvisningar.

Stanna hemma om du är sjuk

Tvätta händerna noga

Håll avstånd

Fundera på vad du brinner för.

vykort och posta det.

13 l ucia: Tänd tredje ljuset.

11 Lukta på dina favoritkryddor.

14 Skriv eller rita ett

fönster.

eller utanför någons

9 Sjung i duschen

större än vanligt.

Swish: 900 12 23

Act Svenska kyrkan

julinsamling, exempelvis

ett barn.

mirakel som

du saknar.

12 Ring en person

23 Skänk pengar till en

24 julafton:Välkomna julens

22 Tipsa en vän om en bra jullåt.

10 Hitta en positiv nyhet.

7 Le mot en främling.

8 Ta tre medvetna andetag.

stjärnbild eller ta ett foto av himlen.

21 Vintersolståndet: Lär dig en

annan är tacksam över.

till frukosten.

5 Duka extra fint

och lyssna på en favoritsång.

6 Tänd andra adventsljuset

en trädstam.

ett viktigt budskap.

3 Luta dig mot

4 Skriv en skylt med

17 Skriv eller läs en bön påwww.be.svenskakyrkan.se.19 Fråga vad någon

och läs en dikt.

20 Tänd fjärde ljuset

en godsak.

18 Överraska med

till din lokaltidning.

1 Testa brandvarnaren.

2 Säg tack till någon.

15 Skicka in applåden

bredvid dig eller i telefon.

16 Ta en promenad med någon

upplevelse även om avstånden kanske är lite

Tillsammans gör vi december till en nära och varm

en annorlunda adventskalender

Välkommen till