SNÖRDERI snö subst. ~n [snön´] • nederbörd i form av vita, mjuka, löst sammanfogade iskristaller
Text: Anna Kernell
Vad är det som definierar säsongens bästa skidåkning? Vi kan komma på massor av olika faktorer, så som fantastiskt väder, en folktom skidort eller nyinköpt utrustning som presterar på topp. Men det som ändå är den avgörande ingrediensen är så klart snö. Älskade, underbara snö. Sagolik och ibland livsfarlig. Att vi som bor i Sverige och på nordligare breddgrader har ett speciellt förhållande till snö är ett som är säkert. Många långa vintrar har format oss och bäddat in sig i vårt DNA – vi är snönördar by birth. Men, betyder det att vi har koll på snöns fysikaliska bakgrund och egenskaper? På hur laviner bildas och hur vi undviker att dras med i en? Vi guidar dig igenom snöns färd från molnen till marken med hjälp av meteorologen Charlotta Eriksson, och för att få grepp om den snö som senare kan bli en skidåkares värsta mardröm har vi pratat med lavinexperten Jenny Råghall, områdes ansvarig vintertid i Kebnekaisefjällen för Naturvårdsverkets lavinprognoser.se. Två riktiga snörnördar, precis som vi! Men vi börjar från början. För att snö ska kunna bildas och falla ner på marken, så att alla vi snövurmare kan njuta av den, måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Temperaturen nära markytan måste vara under eller bara obetydligt över noll grader och det måste finnas ett moln som är kapabelt att producera nederbörd. Sådana moln bildas när luften hävs så att den kyls av och kondensation av vattenånga startas. Den här hävningen kan ske på tre olika sätt: 1. Luften kan tvingas upp vid en varmfront eller kallfront (på gränsen mellan två luftmassor). 2. Luften kan värmas upp över en förhållandevis varm vattenyta vintertid eller över en solvärmd markyta sommartid. 3. Luften kan tvingas upp av ett terränghinder (till exempel ett berg).
20
När de här förutsättningarna är på plats bildas små iskristaller som sedan kan växa till små snöstjärnor och anta olika former, beroende på rådande temperatur och luftfuktighet. Att snöstjärnan ofta får en sexarmad struktur beror på att vattenmolekylen, som består av en syreatom och två väteatomer, har en form som gynnar sexkantiga kristaller under de förhållanden som oftast råder i atmosfären. Snöflingor uppstår sedan genom att snöstjärnor börjar klumpa ihop sig med varandra och faller ner mot marken. När snön faller till marken skiljer man på snöfall och snöbyar. Ett snöfall är när det snöar sammanhängande på ett större område under en längre tid. Medan snöbyar, som bildas ur bymoln, är nederbörd som börjar hastigt, inte varar särskilt länge och inte breder ut sig på så stor yta, ungefär som en
pu`dersnö subst. ~n ORDLED: puder--snön • fin och kornig (nyfallen)
regnskur. Snö som är porös och fuktfattig bildas vid flera minusgrader, och om det är torrt och kallt där den faller behåller den sin lätta, fluffiga egenskap när den ligger på marken. Det är detta vi kallar för pudersnö, en färskvara som mången skidoch brädåkare rusar hals över huvud ur stugan för. Väl på marken lagras snöflingorna i skikt. I snötäcket på marken finns hela vinterns väder bevarat i flera olika lager av varierande fasthet. Kall snö bildar ett lätt, poröst och instabilt lager. Under perioder av mildare väder med fuktig snö bildas i stället mer kompakta och stabila lager. Det är ett samspel av temperatur- och vindförhållanden under snöfallet men även senare, under vinterns gång, som avgör hur stabilt ett snölager är.
