johan laserna
Pappersbokens röster En svensk formgivares funderingar om den fysiska bokens framtid efter ett omtumlande möte med samtida kinesisk bokkonst
P
appersboken är fortfarande ett påtagligt inslag i samtidens medielandskap, men den dominerar inte längre, och dess betydelse minskar oavbrutet. I likhet med de flesta andra medier, som dagstidningar, tv, radio, cd-skivor, dvd-filmer och post, är den på god väg att slukas av det globala och digitala nätverket av multime diala datorkloner med mobiltelefonen i spetsen. Donald Trumps twitterkonto har 60 miljoner föl jare, och varje twittring sänder svallvågor genom både digitala och analoga medier. Den som på 2020-talet planerar att förändra världen gör nog klokare i att odla ett twitterkonto än att skriva en bok. Och samtidigt, nästan som om den digitala re volutionen inte fanns, pågår något helt annat. Det rör sig om perifera samtidsströmningar, rentav en undergroundrörelse, där olika egenskaper hos den fysiska boken utforskas, blir uppmärksam made och belysta, och till och med premierade. I dessa kretsar bedrivs ett fascinerande arbete med att undersöka och utveckla pappersboken. För även om den existerat i många hundra år och sannolikt snart är utkonkurrerad för gott har den ännu inte nått sin fulla potential. Och i lik het med andra överspelade medier kommer den lika sannolikt att frodas och utvecklas i olika mot ståndsfickor och entusiastenklaver under lång tid framöver. I en av ytterkanterna av den här rörelsen finns det som ofta kallas artists’ books, det vill säga böcker som är gjorda av konstnärer, men inte för att i text och bild återge sin konstnärliga verksam het, utan för att skapa ett konstverk i form av en
bok. En sådan bok förmedlar inte information av det slag som en konstkatalog eller konstnärs monografi normalt gör. Den är ett konstverk. Och inte i metaforisk utan i strikt bokstavlig betydelse: den vill förmedla en konstupplevelse. Sådana böcker kan se ut lite hursomhelst, finns oftast bara i ett enda exemplar och har i sina ex trema varianter bara avlägsna likheter med det vi normalt tänker på när vi använder ordet ‘bok’. Det finns också en mittfåra i den samtida bok utforskande rörelsen där kommersiellt produce rade vinnarböcker från olika nationella tävlingar visas upp på utställningar och i kataloger. Här ser vi böcker som ser ut ungefär som de brukar göra, om än ofta betydligt exklusivare, såväl redak tionellt som tekniskt och formgivningsmässigt. I Sverige har vi den årligen återkommande ut ställningen Svensk Bokkonst, som är en tävling i typografisk kommunikation för pappersböcker. 25 böcker ur varje års produktion väljs ut, pre senteras på Kungliga biblioteket i Stockholm och ställs sedan ut på olika ställen i Sverige och utomlands, där de även deltar i internationella tävlingar. Förhoppningen är att de uppmärksam made böckerna ska fungera som förebilder för den nationella bokbranschen och stimulera och inspirera till både ökad kvalitet och nyskapande. Så även om de senaste decenniernas framväx ande medielandskap vant konsumenterna vid att kunna läsa precis vad de vill, när de vill och var de vill, utan att behöva något mer än sin egen mobil telefon, så är det också uppenbart – om man bara lyckas slita blicken från skärmen en stund – att fysiska böcker fortfarande utvecklas.
29
