gunnel furuland
Bror och böckerna Ur bokhyllorna i Bror Hjorths hus
C
oronasommaren 2020 besökte jag konstnärshemmet Bror Hjorths Hus, denna oas i Uppsala som är ett så fint besöksmål. Återigen lade jag märke till hur speciellt konstnärens bibliotek är utformat och exponerat. Här rör det sig inte om strikt ordnade inbundna böcker med vackra skinnband och guldsnitt signalerande kulturell status. Merparten av böckerna i de enkla trähyllorna är häftade och står liksom bågnade mot varandra i en anspråkslös ordning. Böckerna ser faktiskt tämligen trasiga ut. Där och då väcktes idén att kontakta muséet och fråga om det fanns någon förteckning över boksamlingen, nyfiken på samlingens karaktär och inriktning. Museichefen Tomas Järliden letade reda på två kortkartotek som gjorts för länge sedan över Bror Hjorths böcker. Coronan fortsatte att prägla tillvaron och i feb ruari 2021 fick jag låna hem kartoteken för att skriva in de maskinskrivna korten i ett excelark med syftet att i ett senare skede kunna titta på böckerna i fysisk form. Excel-arket ordnades i kategorier som författare, titel, förlag, ämnesområde osv. Att träget skriva in titlarna från korten i kortlådorna till ett digitalt program i datorn var en tålamodsprövande uppgift. Men under tiden fick jag tillfälle att reflektera över vilken typ av litteratur som konstnären Bror Hjorth skaffade under livet. Långt svårare är att bedöma vilka böcker som haft störst betydelse för honom. Hans-Olof Boström, chef för Bror Hjorths hus 1987–1993, har i sin bok om konstnären från 1994 till hundraårsminnet av dennes födelse skrivit ett rejält kapitel om biblioteket och läsningen.1 Här
ger han en god överblick över boksamlingens karaktär och har säkert utgått från kartoteket. De dryga 37 hyllmetrarna med närmare tvåtusen volymer präglas givetvis främst av konstböcker. Men skönlitteratur, politik, filosofi och religion är också framträdande ämnesområden. Inriktningen är inte särskilt förvånande – Bror Hjorth
bror hjorth 1944, foto arne holmström.
21
