Perspektiv Forskning i expressfart
Snabb forskning tar nya vägar När världen tar paus skruvar forskningen upp tempot till max. Tidsödande steg i forskningsprocessen hoppas nu över – men etiken får aldrig glömmas bort. Text: Ola Danielsson Illustration: Malte Mueller/Getty Images
F
ORSKNING LUNKAR normalt på i sakta mak – det är i regel viktigare att forskningen håller hög kvalitet än att den går snabbt. Men sedan kom coronapandemin och ritade om spelreglerna. Plötsligt uppstod i början av år 2020 ett akut världsläge som bara forskningen har chans att lösa – men resultaten måste levereras ovanligt snabbt. Och det gör de också. Tack vare en massiv forskningsaktivitet och förändrade arbetssätt har steg som normalt skulle ta
44
Medicinsk Vetenskap №2–2020
år – från upptäckten av ett nytt virus till prövning av vaccin och behandlingar – nu tagits inom några få månader. En av alla forskare som bidrar är Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge, och grundare av centrum för infektionsmedicin som snabbt har ställt om hela sin verksamhet för att bistå i forskningen kring covid-19. Vetenskapssvärldens snabba reaktion har enligt honom möjliggjorts genom att forskningsprocessen delvis görs på nya sätt.
PREPRINT-ARTIKLAR riskerar att innehålla fel som hade kunnat rättas till i en förhandsgranskning. Eller så håller forskningen så låg kvalitet att artikeln inte alls hade publicerats. Men Hans-Gustaf Ljunggren menar att fördelarna med att forskningen snabbt tillgängliggörs överväger nackdelarna i detta fall. Så länge mottagarna är andra forskare kommer en granskning ändå att ske. – Vi forskare är vana att granska varandras artiklar. Skillnaden är att vi vet att det är ogranskade artiklar vi får läsa. Som enskild forskare får man börja med att läsa utifrån det perspektivet och sortera det bättre från sämre och ta det för vad det är. Han ser det som en tid av förändring, där forskarsamhället experimenterar med nya sätt att arbeta. – Vi ser ansatser till att forskningsinstitutioner bygger upp egna system för granskning av denna typ av artiklar, något vi i viss utsträckning också har gjort inom Centrum för infektionsmedicin, säger Hans Gustaf Ljunggren. Ett ambitiös sådan satsning görs av det immunologiska institutet inom Mount Sinai School of Medicine i New York, som den 22 mars annonserade på
Foto: Stefan Zimmerman
– Det traditionella tillvägagångssättet - att man sätter ihop en artikel och skickar in den till en tidskrift och sedan väntar - håller inte nu, säger han. Det går helt enkelt för långsamt. – Först kanske det tar ett par månader innan tidskriften svarar efter att en initial bedömning gjorts. Sedan skall oftast artikeln revideras, nya experiment kan krävas, och dessa skall i sin tur granskas igen. Det kan inte sällan dröja upp till ett år, eller ibland ännu längre, innan den publiceras, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Flera vetenskapliga tidskrifter har visserligen ökat takten och infört snabbspår för covid-19-forskning. Men många forskare väljer en ännu snabbare väg och publicerar helt enkelt sina artiklar själva, på så kallade preprintservrar. Detta innebär att artiklarna inte har genomgått den förhandsgranskning av experter, peer review, som anses vara en hörnsten i kvalitetssäkringen av den forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
