56
TEMA: URBAN NATUR – HUMAN STAD
Vem vågar ha en vision? 1980 är ett årtal som kan ses som en vändpunkt då ekonomi ersatte vision, konstaterar Lena Jungmark. Är vi redo för en ny vision om en barnvänlig stad?
Samhällsekonomi och politik gör på 80-talet en tvär gir mot nyliberalism och i förlängningen new public management. Nu uppstår begreppet yuppies, ( young upwardly progressive entrepreneur), business sätts på piedestal och beställare-utförare-modellen sjösätts i kommunal verksamhet. Detta var något helt nytt! Komna ur 50-talets prydliga kärnfamiljsideal hade vi just fått erfarenhet av 60-talets aktivism för att landa i 70-talets softa unisexideal där barn var viktiga samhällsmedborgare. Hur planerades det för barn i staden under dessa våldsamma svängningar? Hur avspeglades normer kring familj, uppfostran och lek i stadsplaneringen? Och hur kommer det sig att just 80-talets affärsmodell visat sig så livskraftig att den än idag är norm? Var visionernas tid över? Vi vet att barn aldrig kommer att bli en ekonomisk vinstaffär. Vi vet också att alla medborgare, även de som har det bäst förspänt, gynnas av ett jämlikt
S TA D 2 8 | M A R S 2 0 2 0
samhälle. Vi är konstruerade så – vi ser på varandra med empati. Alltså mår vi allihop bättre om alla barn har en hyfsad uppväxt, miljö och skolgång. 1950 var en procent av barnen i Sverige inskrivna i barnomsorg. De flesta barn lekte på lekplatser nära hemmet, övervakade av mammor som oftast var hemmafruar. Förutom bostadsnära lekplatser fanns bemannade bygglekar och parklekar i flera städer. 60-talet blev miljonprogrammets decennium. Bostadsbyggandet antog industriell skala och ökad biltrafik möttes med generösa trafikseparerade grönytor för lek, sport och kommunikation till fots och på cykel. För barns vidkommande framstår 70-talet som guld. Intresset för barns lek och aktiviteter är stort, staten tar på sig ledartröjan och utreder barns utemiljö, publicerar Bostadens grannskap, stiftar lagar om jämlik föräldraförsäkring och ålägger alla kommuner att ordna förskola för alla barn. Drygt hälften av mammorna har nu lönearbete, och 10 procent av barnen är inskrivna i förskoleverksamhet. Lekplatser anläggs på löpande band, med standardutrustningen sandlåda, gungor, rutschkana och klätterställning. Barn kan självständigt röra sig i bilfria parkstråk mellan bostad, skola och kompisar. Ett statligt Lekmiljöråd inrättas för att förbättra lekmiljöerna i miljonprogramsområdena. >
