86
ARKITEKTURAKADEMIN & SLU LANDSKAP
Arkitekturforskning gynnar hållbar omställning Hur ska framtidens stadsrum gestaltas i en tid när utmaningarna växer? Svensk arkitekturforskning är internationellt ledande och erbjuder kunskap som kan tillämpas direkt, skriver arkitekterna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont, Chalmers.
S
täderna och den byggda miljön i allmänhet har hamnat i fokus när det gäller att lösa de allvarliga hållbarhetsproblem världen idag står inför. Bakgrunden är den oerhörda urbanisering vi ser globalt, vilken dels betyder att allt fler människor bor i städer, vilka därmed formar våra vanor och livsstilar, dels att vi bygger mer än någonsin, där byggindustrin är en av planetens största förbrukare av naturresurser. Här har det framför allt uppmärksammats hur arkitekturforskningen har bidragit till det senare genom ny kunskap om hur man kan använda och återanvända material på ett smart sätt, och hur detta även kan ge upphov till nya arkitektoniska uttryck. Men parallellt har det även skett en stadig utveckling när det gäller att förstå hur städernas byggda form spelar roll för våra sätt att leva, liksom för övergripande samhällsprocesser som social segregation, hållbara marknader och ekosystemtjänster.
S TA D 2 8 | M A R S 2 0 2 0
Envist forskningsarbete Under en tjugoårsperiod har ett envist forskningsarbete lett fram till att vi idag kan tala om ett väl definierat och etablerat forskningsämne på våra arkitekturskolor som lite omväxlande kallas stadsform eller rumsanalys. Grunden är att använda kvantitativa och analytiska metoder, inte minst stöttade av GIS, för att beskriva städers byggda form och rumsliga struktur, det vill säga fånga stadens arkitektur. Detta är på många sätt en av människans mest fantastiska skapelser som långt ifrån är en passiv bakgrund till våra liv utan alltid varit ett sätt för mänskligheten att översätta kunskaper och erfarenheter i sten, för att på så sätt skapa kontinuitet och stöd i vardagen. Häri ligger naturligtvis även en politisk laddning; bygger vi det ena, bygger vi inte det andra, men med denna forskning blir det även lättare att se hur bebyggelse på olika sätt gör värdeladdade prioriteringar. >
