POMPES hörna
Difference engine No 2. Den första datorn var mekanisk. Notera veven!
ADA + CHARLES = SAИT Ada Lovelace1 (dotter till lord Byron) hade ett intimt samarbete med Charles Babbage2 under första hälften av 1800-talet. Ada var poet och matematiker som skissade på hur man skulle kunna använda maskiner som löste logiska/ matematiska problem. Charles var ingenjör som tillverkade räknemaskiner och försökte även konstruera den första mekaniska datorn, difference engine. Men det dröjde ett sekel innan tekniken – transistorer och chips – hann i fatt dem.
ill dess satt computers – benämningen på dem som T räknade manuellt, oftast kvinnor – med papper, pennor, snurror och räknestickor i stora salar och kalkylerade
mödosamt och långsamt och ibland fel. Det stora framsteget var när man kunde programmera dagens computers så att de kunde sättas på nya uppgifter utan att behöva ständigt byggas, som difference engine, som förövrigt först bygges färdig långt senare, men som är tämligen oanvändbar, klenare än din smartphone. 1965 postulerades Moores lag: datorkraften dubbleras vart till vartannat år. Är det inte märkligt att när något kallas lag får det en helt annan tyngd? Lasangas lag, ja till och med Pompes lag. Vi har också Goodharts lag, nämligen att när man utser variabel till nyckeltal så minskar ofta dess värde som styrinstrument. Som den sovjetiska spikfabriken som gjorde sylar till järnvägsräls när de fick betalt per vikt, och nubb vid styckepris; eller polisens jakt på småbrott och förseelser för att fylla sina kvoter. För att inte tala om sjukvårdspolitiker som är mer intresserade av tiden till en åtgärd vidtas än andra resultat, exempelvis kvalitet. AI, artificiell intelligens, har varit hajpat i flera decennier, och används framgångsrikt för logistik i industri och transport. AI-applikationen MuZero har miljoner schackpartier inprogrammerade och spöar alla stormästare. AI har dock ännu inte riktigt slagit igenom inom medicinen som är för komplex och traditionsbunden. Oftast är ofta många faktorer involverade, exempelvis multimorbiditet och polyfarmaci, och dessutom en fientlig omgivande värld. Därför finner man sällan enkla kausaliteter: A+B är inte nödvändigtvis lika med B+A.
I Stanley Kubriks film “2001: A Space Odyssey” om ett rymdskepp på väg till Jupiter, av alla ställen, börjar datorn HAL att grubbla över tillvaron och ställa sig själv existentiella frågor och mördar sedan några i besättningen. Till skillnad från HAL:s mjukvara har MuZero har inga emotioner eller egen vilja. Vad saknas? Artificiell: -intuition, -tveksamhet, -rädsla, -sorg, -kärlek? Om du i vredesmod skriker åt Siri i din iPhone: ”Skit på dig!”, får du ett artigt svar om var närmaste offentliga toalett är belägen. Moores lag behöver ytterligare några år på sig, liksom några nya Ada Lovelaces som tänker diagonalt för att programmera humor, estetik och moral, som har alla har en ingrediens av irrationalitet. (Men vill vi verkligen det?) Ett exempel på en mänsklig dator var toryledaren Margaret Thatcher som inte snappade den lysande val-slogan ”Labour Isn't Working” som en dyr reklamfirma hade myntat för torypartiet för att framhäva den höga arbetslösheten. Hon vann dock valet. ad vi främst saknar är dock möjligheter att använda alla V terabytes av vård-data till nyttig on-line information. Nu går de direkt ner i svarta hål, till olika svarta hål för säkerhets skull, och i bästa fall kommer informationen i offentlig statistik och våra omistliga kvalitetsregister år senare och är då inte så användbara för styrning av kvalitet och säkerhet, och ibland inte heller så pedagogiskt designade.
Enligt den ansedda tidskriften The Economist är vården ljusår efter all annan industri i informationsöverföring.3 Det beror inte bara på komplexiteten och att vi även har andra mål än vinstmaximering, utan också på till stor del på obsoleta IT-lagar. Visst, det finns en avvägning mellan säkerhet och sekretess. Men när det gäller Covid, så har myndigheterna släppt alla krav på sekretess, och de låter mobiloperatörerna spåra våra mobiltelefoner och låter publicera meningslösa dödstal på kvällstidningarnas löpsedlar. GDPR gäller tydligen inte för virus? För att återvända till Ada och Charles – mjukvara och hårdvara – så är det inte tekniken som lägger hinder för en rationell informationsöverföring, utan juridiken och politiken, för Sverige främst att det saknas en strategi och politisk inriktning. Idag tillåts alla Sveriges 21 regioner och 290 kommuner göra som de vill i den heliga självstyrelsens namn. Om någon har en lösning sänd in den till OM:s redaktion, redaktionen@ortopedi. se. En utmaning! Det kan bli ett temanummer.
en AI funkar för cytologisk screening i testmiljöer; ännu örövrigt anser Pompe att kirurgiska operationer bör registreM inte för histopatologi och annan bilddiagnostik, ännu för F ras som vi gör för läkemedelsförskrivning. komplex pattern recognition. Det tar ju, i bästa fall, 10 år att utbilda en beslutsför patolog, kirurg eller psykiatriker. Operationsrobotar i all ära, men av samma skäl som för förarlösa plan och bilar, skulle du inte känna dig en smula otrygg på operationsbordet utan en människa bakom joy sticken? Operationsrobotarnas bättre resultat beror inte bara på maskinvaran utan också att man gått igenom varje liten detalj samtidigt som man sett över helheten. 64 Ortopediskt Magasin 2/2021
REFERENSER 1. https://en.wikipedia.org/wiki/Ada_Lovelace 2. https://www.smithsonianmag.com/videos/category/science/ charles-babbages-difference-machine-no-2/ 3. https://www.economist.com/business/2017/03/02/a-digitalrevolution-in-health-care-is-speeding-up
