64
SÅNGAREN OCH LIVGIVAREN
Sångaren – livgivaren Ludvig hade ett bra minne och lärde sig omkring 400 sånger utantill, de flesta hade tre eller fyra verser men åtskilliga äldre sånger kunde ha upp till femton verser. Många av sångerna han sjöng var skrivna av kända sångförfattare på 1800-talet som Oscar Ahnfelt (1813‒1882), andra var enkla läsarsånger, ofta med texter till kända melodier. Några av de sånger som ingick i hans repertoar hade han lärt sig i sin ungdom. En av dessa är en sång som han som nyfrälst hörde i Lotorps metodistförsamling, som han sannolikt besökte tillsammans med sin husbonde. Man sjöng en vers och sedan en kör (eller ett omkväde). Kören sjöngs flera gånger. Ludvig tyckte, förmodligen långt senare att kören inte anknöt så bra till versen. Han kompletterade därför sången med tre verser. Denna sång sjöng han sedan ganska ofta. Melodin är inte känd. Sångtexten lyder: Så älskade Gud världen, Att han gav ende Sonen, Att den som tror på honom, Skall hava evigt liv. Låt frälsningsvagnen rulla! Låt frälsningsvagnen rulla! Låt frälsningsvagnen rulla, Att mången själ blir frälst. Det var hungersnöd på jorden, I Egypten fanns kornboden Och Faraos vagnar rulla, Att hämta Josefs släkt. Än är synd och nöd på jorden, Men i himlen dukas borden, Och frälsningsvagnen rullar, Och mången själ blir frälst. Gör därför sinnesändring, Och tro Guds evangelium, Låt döpa dig i vatten, Och Andens gåva tag.
Abrahamsson skriver att han hörde Ludvig sjunga denna sång i Fredriksbergs missionshus utanför Norrköping vintern 1953/1954. Det var väckelse i luften. Det tände i vännen Ludvig. Gång på gång sjöng vi kören tillsammans, och mellan verserna eller körerna sköt Gustafson in en pil i åhörarnas hjärtan. Han log emot publiken och sade: »Passa nu på och anmäl dig som passagerare i frälsningsvagnen i kväll«. Det fanns nog ingen helt oberörd i det mötet. (A:79)
