Sjörapporten 1, 2023

Folke räddar liv till sjöss

#

1 2023

En tidning från Sjöfartsverket

u Dubbel svensk förstaplats i jubilerande tävling

u Efterlängtad sänkning av farledsavgifter

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

Adress

Sjörapporten

601 78 Norrköping

Telefon

0771-63 00 00

Webbplats www.sjofartsverket.se

Prenumeration

För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se

Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se

Ansvarig utgivare Niclas Härenstam

Redaktör

Sandra Fagerkrantz, sjorapporten@sjofartsverket.se

Redaktion

Lisa Mjörning, Ulf Siwe, Jimmy Eriksson, Consid Formgivning Consid

Tryck Stema Specialtryck AB ISSN-1402-2028

Sverige ska växa som sjöfartsnation

Vi i sjöfartsbranschen behöver bli mer synliga för ungdomarna. Det står klart i den undersökning vi på Sjöfartsverket har gjort. Knappt hälften av ungdomar mellan 16 och 25 år kan tänka sig att jobba i branschen och en tredjedel vet egentligen ingenting om sjöfart.

SJÖFARTEN ÄR EN framtidsbransch. Vilket är något av en paradox då vi samtidigt är det äldsta av alla trafikslag. Vi utvecklas med ny digital teknik. Den som jobbar på Sjöfartsverket kan redan idag köra drönare, programmera AI, utveckla nästa generations sjökort eller bygga informationsdelningsplattformar och testa lotsning från land. Allt internationella samarbeten eftersom branschen är global. Hur berättar vi det för dagens högskoleelever?

MEN INTERNATIONELL MILJÖ

SVERIGE SKA ÄVEN fortsatt vara en sjöfartsnation, och helst i större utsträckning än idag. Men utan kompetens ingen sjöfart och med stora pensionsavgångar runt hörnet börjar frågan bli kritisk.

JAG ÄR STOLT över att få vara en del av den svenska sjöfartsbranschen. Vi utvecklar och moderniserar, både tekniken och våra arbetsplatser. Låt oss visa detta för våra ungdomar!

KANSKE HAR DU märkt att även Sjörapporten utvecklats och fått ett något förändrat utseende? Lite luftigare och mer tilltalande, tycker åtminstone vi. Trevlig läsning. n

KATARINA NORÉN

Generaldirektör, Sjöfartsverket

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

verktyg räcker inte. Vi måste också skapa omtänksamma och starka team på våra arbetsplatser både till sjöss och i land som gör det möjligt att kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi behöver också hitta snabbare vägar till slutförd utbildning för att kunna jobba som exempelvis lots. Idag tar det längre tid än att bli färdig läkare. Här jobbar vi tillsammans med Transportstyrelsen och med övriga branschen för styrda nischade utbildningar och styrd praktik istället för generell tid på de sju haven.

INNEHÅLL #1 2023

De räddar liv till sjöss

Risenschnauzern Folke älskar att söka efter människor. I mars kommer han och fem hundkompisar avlägga slutprov för att bli certifierade sjöräddningshundar.

Sjöfartsverkets krigsförmåga ökar

Efter den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i vårt närområde, har återuppbyggandet av både det militära och civila försvaret i Sverige tagit fart ordentligt.

Konstgjorda rev sprudlar av liv

Muddringsarbeten påverkar alltid miljön på något sätt. En kompensationsåtgärd för att skapa nya livskraftiga vattenmiljöer är att anlägga konstgjorda rev av sprängsten.

u Vad vill du läsa i Sjörapporten? Tipsa oss på sjorapporten@sjofartsverket.se

Efterlängtad sänkning av farledsavgifter

I snitt kostar ett ton gods

FAKTA

Vad är en farledsavgift?

FARLEDSAVGIFTEN

48 öre

I snitt kostar en passagerare

57 öre

ANVÄNDS FÖR att Sjöfartsverket ska kunna hålla Sveriges farleder säkra, öppna och tillgängliga. Avgiften används också till att förbättra, utveckla och förnya farlederna, arbetet med sjötrafikinformation och sjö- och flygräddning. Farledsavgifterna gäller både för gods- och passagerartrafik.

SAMHÄLLE För att ge företagare och fraktköpare ett incitament att välja sjöfart framför andra transportslag som till exempel den hårt belastade vägoch tågtrafiken införde Sjöfartsverket en sänkning av farledsavgifterna med 21 procent. Insatsen välkomnas varmt av branschen.

Kostnad för tre exempelfartyg

1Ett större godsfartyg som anlöper Göteborg som ska lossa högvärdigt gods betalade 2022 150 000 kronor i farledsavgift, men klimatkompensationen gör att avgiften sänks till knappt 120 000 kronor.

2Ett mindre godsfartyg som anlöper Vänern med både högvärdigt och lågvärdigt gods betalade tidigare 21 000 kronor men efter klimatkompensationen betalar de endast 16 800 kronor.

3Ett större modernt passagerarfartyg med hög miljöklass och 952 passagerare ombord som dagligen går på Stockholms hamn betalade cirka 38 000 kronor och kommer i och med denna sänkning betala 30 000 kronor.

Målet med avgiftssänkningen är att främja en överflyttning av gods till sjöfarten som möjliggörs genom att regeringen tillför 300 miljoner kronor som en klimatkompensation till Sjöfartsverket två år i rad med start 2023. Detta är en åtgärd för att kompensera den hårt ansträngda sjöfartsbranschen efter pandemin.

ANDERS

HERMANSSON

– Svensk sjöfart välkomnar regeringens satsning på sjöfarten. Satsningen gör att avgiften kan sänkas istället för att höjas, vilket är viktigt med hänsyn till de snabba kostnadsökningar och vikande efterfrågan som vi nu ser. Sänkta farledsavgifter och ett förbättrat miljöincitament är även viktigt för sjöfartens konkurrenskraft och där-

igenom främja en överflyttning av gods till sjöfart, säger Anders Hermansson vd på Svensk Sjöfart.

FARLEDSAVGIFTEN GÄLLER ALLA handelsfartyg som har en dräktighet på mer än 300 bruttoton när dessa anlöper svensk hamn och lastar eller lossar gods, eller där passagerare går ombord eller går i land.

Farledsavgifterna är av stor betydelse för rederierna, och vi ser nu fram emot nya satsningar och att mer gods kan föras över till sjöfarten. Det är en investering i mer energieffektiva transporter som gynnar hela Sverige, säger Katarina Norén, generaldirektör Sjöfartsverket. n

KATARINA NORÉN Generaldirektör, Sjöfartsverket

Certifierade ice pilots breddar tjänsteutbudet

Sjöfartsverket erbjuder öppensjölotsning, Deep Sea Pilotage, i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Ett 40-tal svenska lotsar är utbildade till öppensjölotsar, så kallade red card pilots, och kan lotsa fartyg från Vinga till Bottenviken. Snart är också en del av dem certifierade ice pilots med islotskompetens.

På grund av ett gammalt dansksvenskt traktat råder inte lotsplikt genom Öresund. International Maritime Organization, IMO, rekommenderar ändå vissa fartygstyper att anlita lots när de går in i Östersjön via Öresund eller Stora Bält.

För 10-12 år sedan började danskarna blir lite tuffare mot de fartyg som inte följer rekommendationerna, och idag tar de allra flesta större fartyg hjälp av lots in och ut ur Östersjön, berättar Anders Alestam, lotsområdeschef i Malmö.

ÖPPENSJÖLOTSNING ÄR INTE lotspliktig, till skillnad från lotsning in till en hamn. De främsta skälen för att välja bort lots handlar antingen om att befälhavaren anser sig vara tillräckligt van vid de rådande förhållandena, eller att det helt enkelt kostar pengar.

Kostnaden för ett större fartyg är cirka 18 000 kr för fyra timmars lotsning genom Öresund, från boj M1 utanför Höganäs till Flinten sydväst, söder om bron. En låg summa i jämförelse med vilka kostnader en grundstötning skulle innebära, säger Anders Alestam.

TEXT KARIN TORESAND FOTO HENRIK WIKLUND

Tidigare gjorde svensk lots enbart en liten del av lotsningarna genom Öresund, men numera är fördelningen jämnare. Idag är det billigare att ta svensk lots till följd av ett lägre grundpris och en lägre valutakurs.

Samarbetet är ett bra sätt att höja sjösäkerheten och vi försöker alltid hålla väldigt hög service. Vi jobbar framför allt tillsammans med Danish Pilot Service och det funkar bra.

FÖRE UKRAINAKRISEN GICK de flesta fartyg in tomma genom Öresund, lastade i Ryssland och gick ut genom Stora Bält. Nu är det oftast tvärtom.

– De flesta rederier, som exempelvis TORM, anlitar svensk lots genom Öresund och dansk lots genom Stora Bält. Men vi vill att ännu fler nya aktörer även ska gå ut genom Öresund –det kan de spara 12 timmar på, vilket är en stor miljövinst.

Ökad kompetens och service

TORM välkomnar lotssamarbete

Med fler än 85 fartyg som går kors och tvärs över världen kan det dröja flera år innan en av TORMs besättningar återvänder till Östersjön, och Öresund och Stora Bält kan fortfarande vara i princip okända vatten. Rederiet har därför sedan länge satt egna krav på att lots ska användas för genomfarten.

Thomas Nettelhed är Head of Navigation Support Department och Marine advisor på TORM i Köpenhamn. Rederiet har även kontor i Mumbai, New Delhi, Singapore, Manila, Cebu, London och Houston.

ANDERS ALESTAM

Lotsområdeschef

Malmö, Sjöfartsverket

I takt med den industriella utvecklingen i Norrland ökar efterfrågan på islotsning.

Det finns fartyg som aldrig ens sett is, och de vet inte hur de ska hantera det. I ett samarbete med isbrytaravdelningen har därför hittills åtta lotsar nu fått islotskompetens. Den här tjänsten kommer vi kunna sälja ännu mer när till exempel Malmporten i Luleå kommer igång.

EN ANNAN TJÄNST som lotsen bistår med är besättningsbyten.

– Vi kan sätta ombord nya besättningsmedlemmar vid norra Öresund, så gör de sin avlösning under de fyra timmarna genomfarten tar söderut. Sedan släpper vi av dem i Malmö, de tar tåget till Kastrup och kan flyga hem. Fartygen slipper gå in i hamn, de sparar tid och det blir inget krångel med visum och annan administration. En väldigt uppskattad service, menar Anders Alestam. n

THOMAS NETTELHED Head of Navigation Support Department och Marine advisor, TORM

– Hur lång sträcka vi behöver anlita lots beror på bland annat fartygsstorlek, typ av last, väder, vindar och strömmar. Vårt lägsta interna krav för Öresund är att det ska vara lots från boj Mike 1 i norra änden till slutet av Flintrännan.

Lyckat samarbete mellan svensk och dansk lots

Tidigare har det varit krångligt för rederier att anlita både svensk och dansk lots, med osmidiga arbetsrutiner, dubbla fakturor och extra administration. TORM har länge efterfrågat en mer effektiv lösning och 2019 inleddes ett samarbete som blivit väldigt lyckat.

– När vi till exempel ska gå ut ur Östersjön via Stora Bält, tar vi ombord en svensk lots i Bornholmsgattet utanför Skillinge. Den lotsen följer sedan med till Kadettrännan vid Gedser, där en dansk lots tar över och går igenom Stora Bält. Den sista biten fram till Vinga sköts av den svenska lotsen. På detta sätt köper vi en enda tjänst och får en faktura, vilket är väldigt uppskattat.

KONTAKTEN MED LOTSEN fungerar mycket bra och eventuella förseningar beror aldrig på dem, menar Thomas Nettelhed.

– Så länger vi gör vår del, sköter lotsarna resten. De är oerhört flexibla och proffsiga. n

TEXT KARIN TORESAND

Med nosen som verktyg för att rädda liv till sjöss

KÄRINGÖN Att vädret i skärgården är grått och disigt bekommer inte Misa det minsta. Hon har fullgjort sitt uppdrag och lokaliserat den försvunna kanotisten på klippan. Efter nästan två års träning är Misa snart färdig sjöräddningshund och redo för skarpt läge.

Det är tidig lördagsmorgon i januari och dimman sveper in över de karga småöarna utanför Käringön i den Bohuslänska skärgården. Plötsligt byts lugnet mot en stigande oro. En kanotist, som gett sig ut för att paddla i det kristallklara vattnet är borta. Den tilltagande dimman ökar inte chanserna för en helikopter, som vanligtvis skulle skickas ut för att eftersöka den saknade. Det är här en nos som överträffar allt vi människor känner till kommer in i bilden.

ETT OMRÅDE SYDVÄST om Käringön pekas ut som platsen för var den saknade senast setts. Mer än så får de fyra hundförarna inte veta inför dagens övning. En och en åker de ut, tillsammans med sina hundar som ligger i hårdträning, med Sjöräddningssällskapets båt för att söka efter den figurant som skjutsats ut en halvtimma tidigare.

Med ombord är Maud Gustavsson, instruktör och coach, som uppmuntrar och tillrättavisar.

Scenariot är samma för alla och målet med dagens övning är att hundarna ska leda oss fram till figuranten som gömt sig på en av alla öar här utanför. Förarna har ingen vetskap om vart de gömt sig, utan det är upp till hunden att föra oss rätt, förklarar Maud.

EFTER NÅGRA MINUTER i båten står Folke, först ut idag, längst fram i fören. Med en imponerande tassföring parerar han vågorna. Han är upprymd och nosen pekar rakt upp i vädret. Plötsligt får han vittring och skallet ljuder över de lugna vattnen. Nu får Giesela Ekberg, Folkes matte, sätta sin förmåga att samarbeta med sin hund på prov.

” Vi har framför allt vindriktning i åtanke men även strömmar kan spela in ”

GIESELA EKBERG

q Genom att läsa av Folkes kroppsspråk kan Giesela peka ut färdriktningen åt befälhavaren.

MAUD GUSTAVSSON Instruktör, Sjöräddningssällskapet

p Med lätta tassar kan hundarna ta sig upp på land från båten, och det dröjer inte länge innan de hittar fram till figuranten.

Här behöver vi som hundförare läsa av vart hunden vill att vi ska åka. Vi har framför allt vindriktning i åtanke men även strömmar kan spela in, förklarar Giesela, samtidigt som hon pekar till befälhavaren att styra in mot klipporna till höger om oss.

UTBILDNINGEN SOM FOLKE och matte Giesela går är ett samarbetsprojekt med Sjöfartsverket som kravställare och ansvarig myndighet, Svenska Brukshundklubben som utbildningsansvarig i samarbete med Svenska sjöräddningssällskapet. Finansierar gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hundarna ska fungera som ett komplement till de ordinarie sjöräddnings resurserna, som helikopter, båtar och förstås människor. Dess unika luktsinne kommer väl till pass vid dåligt väder, som dimma, och vid mörker eller skymd sikt.

Deras förmåga att orientera sig i landskapet med hjälp av nosen är fantastisk, det går inte att föreställa sig för oss hur det funkar, säger Leif som också deltar i kursen.

UTBILDNINGEN ÄR TVÅ år lång och sedan kursstart har de övat varannan helg med undantag från lite sommar- och vintersemester. I mars kommer samtliga att göra sitt slutprov, efter att de redan genomgått och klarat av flera delprov. Dagens övning har stora likheter med slutprovet.

VÄL FRAMME VID ön är Folke märkbart upprymd. Med lätta steg är han snart uppe på land och inom loppet av några sekunder börjar han ”larma”.

Han skäller sådär tills vi kommer fram till honom, först när han får sin belöning kommer han att sluta, det är så vi tränar för att vi ska kunna hitta fram till den nödställda, berättar Giesela.

NÄR VI ANDRA kommit ifatt hittar vi både Folke och 16-åriga Felicia, den försvunna kanotisten tillika figuranten, som deltar i övningen. – På övningarna har vi alltid riktiga personer som vi letar efter, det är för att hundarna ska veta att det är just människor vi letar efter. Vi är så tacksamma över alla figuranter som ställer upp på det här, utan dem hade det varit omöjligt, säger Maud.

PÅ KLIPPAN STÅR Folke på en halvmeters avstånd från figuranten och när han äntligen får sin belöning tystnar han. Det utbryter jubel på platsen. Folke får ordentligt med beröm och Giesela och Maud kramar om varandra. u

q Ombord på båten beräknas sökområdet utifrån den försvunna kanotistens senast kända position.

LEIF MANNHARD Deltagare, Sjöräddningssällskapet

Det är så fantastiskt att se Folkes utveckling, han har haft en del motgångar men har gjort otroliga framsteg på bara några månader. Det är en av de viktigaste faktorerna för hundarnas framgång: tid! Två steg framåt, ett steg bakåt – men till slut blir hundarna allt det där vi önskar när det kommer till att rädda liv till sjöss, säger Maud.

FOLKE ÄR AV rasen riesenschnauzer. På kursen har han sällskap av Misa och Lyria, två golden retrievers, Lotus som är en labrador samt rottweilern Björn. Rastillhörigheten i sig är inte avgörande för hundens lämplighet. Men ett par färdigheter behöver de förstås besitta. De fyra aspiranthundarna som är med vid helgens övning skiljer sig åt i sin utövningsform, men de har ett par saker gemensamt.

Vi brukar prata om att de ska ha en bra nervkonstitution. De behöver vara följsamma och gilla människor. Sedan ska de ha mycket stor arbetslust och en självständighet, i balans med en följsamhet och ett samarbete med hundföraren. Koncentration är mycket viktigt, förklarar Maud.

Man sår fröet till allt det här väldigt tidigt, fyller Nina Nilsson i. Redan när hunden är en valp behöver man börja jobba med det här, fortsätter hon.

I MARS KOMMER de här fem hundarna att ansluta den lilla skara av operativa sjöräddningshundar som finns i Sverige idag, förutsatt att de klarar slutprovet förstås.

– Efter att hunden certifierats genomgår den årliga funktionskontroller för att kontrollera att de håller måttet, berättar Maud.

TILL SKILLNAD FRÅN likhundar så söker dessa räddningshundar efter levande personer. Vid dödsfall övergår doften av levande till lik efter omkring fem dygn. Därför behöver hundarna kopplas in relativt snabbt i insatsen.

SVERIGES STYRKA AV operativa sjöräddningshundar uppgår idag till fyra i antal, och de finns på olika platser i landet. Två finns på västkusten, en i Västerås och en i Sundsvall. Den största utmaningen för sjöräddningshundarna är inte deras förmåga att fungera i skarpt läge, det är att få till en fungerande samverkan runt omkring.

– Det är inte så många som känner till att vi existerar, trots att den här möjligheten funnits i tio år. Ordet börjar sprida sig lite, genom att vi deltar vid fler ärenden, och vi hoppas förstås att vi ska komma ut ännu mer och framför allt hjälpa ännu fler, säger Maud. n

p Övre bilden: Snabbt hoppar Misa av båten och sätter fart uppför klipporna. Som alla de andra sjöräddningshundarna älskar hon att arbeta.

Nedre bilden: Den nödställda är återfunnen. Misas nos har fört sjöräddarna till rätt plats. Hon skäller och tittar tillbaka mot båten och sin förare om vartannat.

Så testas en blivande Sjöräddningshund

Delprov

Innan hundarna antas till utbildningen genomgår de ett inträdesprov. Där kontrolleras hundens grundläggande färdigheter som lydnad, självständighet, samarbete, uthållighet och miljöstyrka (hundens möjlighet att föra sig i olika terränger).

1

Delprov ett innefattar är ett så kallat ytsök och uppgiften går ut på att hunden ska hitta gömda människor på en industritomt.

2

Delprov två sätter hundens kunskaper på prov i ett båtsök. Här ska hunden visa upp sina förmågor på 1-3 olika öar och 1-2 figuranter. Även bryggsök är en del som testas, där hundens förmåga att söka nedåt, efter personer som befinner sig i vattnet, sätts på prov. 3

Delprov tre äger rum i en större skog eller på en större ö. Här kontrolleras också hundens förmåga att kvarstanna vid figuranten.

Certifieringsprov

I certifieringsprovet testas hundens samlade kunskaper.

p Misa sitter lugnt i båten när hon och Nina Nilsson åker ut till Käringön för att avlägga prov.

” Redan när hunden är valp behöver man börja jobba med den ”

NINA NILSSON

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Att jobba på sjön är spännande, omväxlande, fritt, ansvarsfullt och ger unika erfarenheter för livet. Ändå är kompetensförsörjningen och rekryteringen stora knäckfrågor som måste lösas inom en snar framtid.

Fler behövs på sjön

ELISABETH SVENNING Sea Personnel Manager, Finnlines

För att kunna locka fler till sjöfarten måste man förstå hur allmänheten ser på ett arbetsliv till sjöss, menar Therese Engström. En opinionsundersökning som Sjöfartsverket gjorde tillsammans med SIFO i november 2022 visar att runt 40 procent av ungdomar 16-25 år kan tänka sig ett eller flera arbeten inom sjöfart.

Det ser faktiskt inte så enkelt ut för oss att kompetenssäkra, om vi ska vara ärliga. Samtidigt som det är roligt att se att så många kan tänka sig ett yrke inom vår bransch, är jag förvånad över att så mycket som 35 procent nästan inte vet någonting om hur det är att jobba inom sjöfarten. Det visar att vi är för anonyma bland ungdoma.

LOTS ÄR ETT framtida bristyrke som står inför stora pensionsavgångar. För att bli lots krävs en fyraårig sjökaptenutbildning plus minst sex år arbetslivserfarenhet, följt av Sjöfartsverkets grundkurs för lots och sedan praktik i upp till fyra år. Rollen kräver också svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

– Det innebär att de vi kan locka att påbörja en utbildning till sjökapten i år, kan vara färdiga lotsar först om ett decennium. Vi har även brist på andra yrkesroller som kräver nautisk specialistkompetens, som exempelvis farledstekniker.

Åtgärder som ska locka

En möjlig väg Sjöfartsverket utreder för att fler ska söka sig till branschen är aspirantprogram, som ger yngre personer chans att kombinera studier med praktik.

THERESE ENGSTRÖM HR-direktör, Sjöfartsverket

TEXT KARIN TORESAND GRAFIK JÖRGEN WOSS

TRE AV TIO

uppger att anledningen till att de inte kan tänka sig ett arbete inom sjöfart är för att de vet för lite om vad det innebär.

58 %

av de som kan tänka sig att arbeta inom sjöfart anger möjligheten att se världen som främsta anledning.

PENSIONSAVGÅNGAR

Antal personer som går i pension inom 10 år per yrkeskategori

– Vi vill också kunna harmonisera anställningsvillkor och kollektivavtal, så att medarbetare lättare ska kunna gå mellan olika roller. Mer flexibilitet mellan yrkesrollerna är bra för den framtida kompetensförsörjningen.

UNDERSÖKNINGEN SOM GENOMFÖRDES

är en del av det fortlöpande arbetet för jämställdhet, mångfald och inkludering, ett av Sjöfartsverkets viktigaste fokusområden.

– Tillsammans med aktörer i branschen lyfter vi jämställdhets- och inkluderingsfrågor, samt diskuterar jargong och förhållningssätt. Det är viktigt att visa inte minst ungdomar att vi lägger stor vikt vid detta.

Vill se fler yrkesvägar

Elisabeth Svenning på Finnlines ser hur det blir allt svårare att täcka vakanser, särskilt när det gäller matroser, motormän, reparatörer och driftsbefäl. Ett stort problem är bristen på yrkesutbildningar.

Om du exempelvis vill jobba som driftsmanskap krävs oftast att du gått Energiprogrammet på gymnasiet. Du ska alltså förstå att du vill göra det här redan när du är 16 år och kanske behöver flytta många mil till närmaste skola. Gör du inte valet då, är vägarna i princip stängda. Vi vet inte hur vi ska guida dem som är intresserade.

NÄR DET GÄLLER högskoleutbildade är problemet snarare att behålla kaptener och sjöingenjörer kvar i branschen. Efter några år till sjöss går många i land och sedan är det svårt att komma tillbaka.

Det är viktigt att de på ett relativt enkelt och billigt sätt kan välja att få tillbaka sina sjöbehörigheter, det är för kostsamt för den enskilde idag.

SOM MÅNGA ANDRA aktörer i branschen jobbar Finnlines hårt med rekryteringsfrågor. Dessutom anställer de jungmän och motorelever som får en praktisk utbildning för att sedan jobba som driftsmanskap med behörighet.

Vi är bra på att ta hand om varandra, och det är viktigt att vi i branschen möter ungdomarna med förståelse och inte bara ser dem som ett namn på ett papper. Vi är

skeppskamrater och det måste vi visa för att locka människor till vår spännande bransch – och behålla dem.

Viktigt att få göra skillnad

I opinionsundersökningen som gjordes angav ungdomarna goda arbetsvillkor, intressanta arbetsuppgifter och bra balans mellan arbete och fritid som de högst prioriterade aspekterna hos en framtida arbetsgivare. En annan viktig del är samhällsnyttan – att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra.

– Allt detta möter ett jobb på sjön med råge, säger Therese Engström. Vi kan erbjuda bra villkor, variation och ett jobb som verkligen gör skillnad. Dessutom kan vi ju locka med ett av våra starkaste argument: vi har Sveriges vackraste arbetsplats. n

SANNA LEANDERSSON ÄR andrestyrman på Finnlines rutt mellan Malmö och Travemünde. Hon menar att sjömansyrket borde synliggöras mer.

” Att få sitta och köra båt när solen går upp och alla andra sover – det ger en frihetskänsla och är den bästa stunden på dygnet ”

Optimerade system ger säkrare navigering

ATT KUNNA SE sin egen position på sjökortet känns självklart, men de elektroniska sjökort vi har idag är till stor del en digital version av det papperssjökort som funnits i flera hundra år. Hur sjökortet kommer att se ut i framtiden är föremål för intensivt internationellt arbete. Nu tas nästa generation av sjökortsprodukter fram som siktar på mer optimal användning. I nästa generations navigationssystem kommer sjökorten bli mer anpassade till automatiserad navigation och i förlängningen självkörande fartyg. Sjöfartsverket och Sverige deltar aktivt i den spännande utvecklingen.

Så kommer framtidens sjökort revolutionera sjöfarten

MAGNUS WALLHAGEN

Chef internationellt arbete, Sjöfartsverket

DIGITALISERING I framtiden kommer alla fartyg kunna ta ut den mest optimala rutten då det digitala sjökortet kommer att innehålla

betydligt mer data än i dag. Det kommer spara både tid och pengar. Dessutom kommer sjöfarten bli ännu säkrare.

TEXT SARA ERIKSSON GRAFIK CG STATION, MICHEIL PARKKO

p Framtidens sjökort kommer kunna visa fler lager av information som uppdateras i realtid, vilket kommer att underlätta navigationen och optimera lasten.

Information om ytvattenströmmar, rådande vattenstånd, is- och väderläge har stor påverkan på sjöfartens möjligheter att ta sig fram, men finns inte i dagens digitala navigationssystem. Men nu ska det bli ändring på det. Detta efter att medlemsstaterna i IMO, FN:s sjöfartsorgan, kommit överens om att använda en ny standard för digitala sjökort.

– Det här är en viktig milstolpe som kan förenkla sjöfarten. I dag får skeppare sy ihop ett eget lapptäcke med information som behövs för att navigera. I och med detta hamnar all information på ett ställe, uppdateras i realtid och kan skräddarsys utifrån behov. De kommer kunna optimera sin last och beräkna sin mest bränsleeffektiva rutt på minuten, säger Magnus Wallhagen.

Varje centimeter räknas

Sjökorten kommer att kunna anpassas efter ett specifikt fartygs djupgående och prognostiseras efter rådande vattenstånd. Vattenståndet ändras på både lång och kort sikt, även i svenska förhållanden. Vattenståndet påverkas av hög- och lågtryck, vindar och månens dragningskraft. En skillnad i vattenstånd på ett par decimeter kan innebära en skillnad i last på flera ton. Det kan innebära en ekonomisk vinning på uppemot hundratusentals svenska kronor, beroende av fartygets storlek och last.

– Det innebär också att fartygen kan räkna ut den mest optimala rutten och komma precis i rätt tid. Det blir mindre väntetider och det sparar bränsle. Det är en stor vinst både för industrin och för klimatet, säger Magnus Wallhagen.

VARIATIONER I VATTENSTÅNDET med ungefär sex timmars mellanrum finns längs med västkusten där tidvattnet gör att vattenståndet regelbundet stiger och sjunker med några decimeter. Även i Vänern kan vattenståndet variera kraftigt, medan vattnet i Östersjön mer kan gunga fram och tillbaka då det förkommer stående vågor, men framförallt påverkas vattenståndet av väderläget.

VID SIDAN AV de största nyttorna med ökad säkerhet, rutt- och lastoptimering som innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar innebär standarden en anpassning för ökad grad av automatiserad navigation eller i förlängningen autonom sjöfart.

Allt detta har stor betydelse och vi ser verkligen fram emot en ännu mer digital sjöfart i framtiden, säger Magnus Wallhagen. n

FAKTA

S-100: information i lager

I DET DIGITALA sjökortet finns i dag bara statisk information som till exempel ett fåtal djupkurvor. Information som behövs för att kunna navigera måste hämtas in från olika informationskällor. Med den nya standarden kan sjökorten innehålla alltifrån varningar om hinder på vägen till aktuella ytvattenströmmar, vattenstånd samt högupplöst djupinformation. Mycket av det som syns i navigeringssystemen i dag kräver dessutom en mänsklig tolkning av data, något som inte kommer behövas då systemet kommer att räkna ut detta och ge korrekt information.

u Den nya standarden som heter S-100 kommer att användas i sjöfartens navigationssystem ECDIS och utvecklas av International Hydrographic Organization (IHO). Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att representera Sverige inom IHO. Inom S-100 kommer olika informationslager att utvecklas där följande lager kommer att utvecklas först:

u S-101

Elektroniska sjökort ENC som blir kompatibla med alla andra S-100-lager.

u S-102

Högupplöst djupdata.

u S-104

Aktuella och prognostiserade vattenståndsuppgifter.

u S-111

Aktuella och prognostiserade ytvattenströmmar.

u S-124

Navigationsvarningar.

u S-129

Under Keel Clearance Management, lager för att visa Go och No Go områden.

u S-421

Ruttplaner som kan utbytas mellan fartyg och landcentral och vice versa.

Därefter kommer S-100-lager som mer kopplar emot hamn och anlöp att utvecklas i nästa fas.

Svensk knep förstaplatsen i jubilerande tävling

FOTOTÄVLING Att fotografera

tillvaron ombord, till sjöss eller i hamn, kan vara ett bra sätt att sysselsätta sig på sin lediga tid. Sjöfartsverkets

Sjömansservice ser att fototävlingen bidrar till en meningsfull fritid och det är främsta anledningen till dess existens.

Den nordiska tävlingen föregås av en nationell deltävling. På följande sidor redovisas utfallet från båda.

” Bilden vinner mycket på att visa den lilla personen i den stora miljön ”

UR NORDISKA JURYNS MOTIVERING

” Bilden är tekniskt väl genomförd – de mjuka färgerna och ljuset som faller ned på personen samt redigeringen i stort ”

UR SVENSKA JURYNS MOTIVERING

TEXT JIMMY ERIKSSON

SELF PORTRAIT

1

SVENSK OCH NORDISK FÖRSTA PLATS

JÖRGEN SPRÅNG, KOCKSTUERT, BIT VIKING

NORDISK ANDRAPLATS ARBEIDER I ALL SLAGS VAER HLYNUR ÁGÚSTSSON, MATROS ÞÓRUNN SVEINSDÓTTIR, ISLAND

HAUGESUND När den nordiska fototävlingen för sjöfolk arrangerades den 27 januari var det för 35:e gången. 2022 års tävling samlade totalt in 860 bidrag från 142 fotografer.

Efter två års tävlingsfinal på distans var det fint att återigen kunna träffa de nordiska kollegerna fysiskt. Norge och Sjøfartsdirektoratet stod för värdskapet för mötet, som avhölls i Haugesund. Direktoratets Trine Tynes hade sett till att det fanns en lämplig lokal för bildbedömningen och en taggad jury på plats.

DEN HÄR GÅNGEN var det fotograferna Alfred Aase och Jan Kåre Ness som utgjorde juryn. För Aase var det ett kärt återseende då han även var med för tio år sedan, när tävlingen sist hölls i Haugesund. Medan juryn arbetade fick vi arrangörer oss en guidning i staden.

NÄR TVÅ TIMMAR passerat var det dags för juryn att presentera resultatet för oss. 75 bilder hade nu sållats ned till fem vinnare och ett antal bidrag som fått juryns hedersomnämnande. En efter en, vändes först de bilder upp som fått hedersomnämnande och en motivering följde varje bild. När det var dags att avslöja pristagarna, steg spänningen ytterligare i rummet.

DÅ ALLA VINNARE avslöjats stod det klart att det blivit en ovanligt jämn fördelning, nationsmässigt, av de premierade och hedersomnämnda bidragen. Norge var det land som hade flest bilder i urvalet – två pristagande bilder från Daniel Möllerström på tredje respektive fjärde plats, och två hedersomnämnanden. Finland och Island fanns också representerade i topp-5-listan och så också Sverige, som tack vare Jörgen Språngs fina och annorlunda självporträtt tog förstapriset.

3 4

NORDISK TREDJEPLATS

INSPECTION OF ANCHORS

DANIEL MÖLLERSTRÖM, MATROS NJORD VIKING, NORGE

5

NORDISK FJÄRDEPLATS

COFFEE BREAK

DANIEL MÖLLERSTRÖM, MATROS NJORD VIKING, NORGE

NORDISK FEMTEPLATS AMSTERDAM ROADS JAN WIKSTRÖM, KAPTEN ODDA MARIE, FINLAND

2

SVENSK ANDRAPLATS VATTENKRIG RICKARD ENSTRÖM, LOTS OCH BEFÄLHAVARE KINFISH

3

SVENSK TREDJEPLATS MASTER PAINTER JÖRGEN SPRÅNG, KOCKSTUERT, BIT VIKING

NORRKÖPING Den svenska deltävlingen samlade under 2022 in 120 bilder från 22 fotografer.

Deltagandet varierade från att enstaka personer skickade in en bild medan andra skickade in 15 bidrag, vilket också är maxantalet i tävlingen.

För att sålla ut de 15 bidrag som skulle ta sig vidare till den nordiska tävlingen, tog vi hjälp av en jury bestående av fotografen Niclas Fasth och Sjörapportens redaktör Sandra Fagerkrantz. Efter en visning av samtliga bilder var de redo att göra en första gallring, som resulterade i att ett 40-tal bilder återstod. Efter ytterligare ett par gallringsvändor fanns rätt antal bilder kvar och då återstod att kora pristagarna. Det gick ovanligt lätt den här gången, då duon redan hittat sina respektive favoriter och var lyhörda för varandras tyckande och tänkande. När samtliga tre vinnarbilder och två hedersomnämnanden fått sina motiveringar, var uppdraget utfört.

– Fortsätt ta bilder! Det är väldigt roligt att få se så många olika typer av motiv, utbrast Sandra Fagerkrantz, som gjorde sin debut som jurymedlem i det här sammanhanget.

NICLAS FASTH LÄMNADE också några allmänna tips för att utveckla sitt fotograferande. Det handlar om att tänka på följande komponenter – komposition, ljus och närvaro. Han menar om att alla tre delar finns så blir det ofta bra. Det är också viktigt att veta vad man försöker berätta och förmedla med en bild.

– En solnedgång kan vara fin men behöver ofta något mer för att fånga betraktarens intresse. Ett bra sätt är att försöka få med människor. Men, vi är imponerade. Inte bara över bredden, utan även över kvaliteten i tävlingen, säger Niclas Fasth.

Ett axplock från de Nordiska och Svenska hederomnämnandena

Tävlingen för 2023 har redan startat och pågår hela året. Besök tävlingens webbplats och skicka in dina bidrag.

Minskat antal sjöräddningsärenden

Förra året hanterade Sjöfartsverket 964 sjöräddningsärenden. Det är en minskning med 17 procent jämfört med året innan. De allra flesta räddningsinsatserna skedde under sommarmånaderna och går också hand i hand med fritidsbåtssäsongen.

Att ärendena blivit färre kan bero på minskad båttrafik för perioden, till följd av högre bränslepriser, inflation och att färre valde att hemestra.

Några av de vanligaste larmorsakerna var grundstötningar och motorhaverier och de flesta larmen kom från fritidsbåtar.

Sjöfartsverket hanterade även 590 flygräddningsärenden under 2022. n

Forskar för att hitta nya rutter i Arktis

GENOM ÖVERVAKNING FRÅN rymden kan nya och isfria sjörutter hittas i Arktis. Ett nytt forskningsprojekt med medel från Rymdstyrelsen har inletts på Göteborgs universitet.

FORSKNINGSPROJEKTET SYFTAR TILL att övervaka så kallade polynior, stora hål i havsisen i Arktis. Klimatförändringarna har gjort att den arktiska havsisen tunnas ut och till och med förblir öppen på vintern, vilket ger fartyg möjlighet att välja de nordliga sjöfartslederna.

MÅLSÄTTNINGEN MED DET nystartade forskningsprojektet är att skapa det första säsongsprognossystemet för arktiska polynior och på så sätt skapa nya förutsättningar för kommersiell sjöfart att navigera på ett mer förutsägbart och säkert sätt. n

Erik Thun beställer fler fartyg

ERIK THUN GROUP har lagt en order på ytterligare sex nya fartyg som alla ska byggas av Shipsveerf Ferus Smit B.V. i Nederländerna. Det handlar om fyra torrlastare samt ytterligare två tankfartyg i R-klassen utöver de två redan beställda.

KONTRAKTEN OMFATTAR FYRA multipurpose torrlastfartyg på 5.100 dwt och isklass 1B, vilket enligt rederiet kommer att bli nästa generation Trollmax-fartyg som passar för drift i Trollhätte kanal och på Vänern.

DE ÅTERSTÅENDE FYRA beställningarna handlar om fyra kusttankfartyg på 7.999 dwt till Thun Tankers BV, en del av Erik Thun Group. Det är en tilläggsorder till de två tidigare beställda tankfartygen av R-klass som har planerad leverans under 2024. n

Så startade branden på Almirante Storni

EN LJUSBÅGE FRÅN en avsliten förlängningskabel orsakade med största sannolikhet branden ombord på det 177 meter långa bulkfartyget Almirante Storni i december 2021. Det konstaterar Statens haverikommission, SHK, i sin slutrapport som kom i början av året. Utredningen visar också att det sätt som virkespaketen var lastade på medförde att branden

snabbt kunde öka i intensitet och spridas i virkeslasten.

SHK KONSTATERAR ATT hanteringen av fartygsbranden var en av de mest omfattande i modern tid i Sverige, med möjlighet till unika lärdomar. Hanteringen bör därför utvärderas gemensamt av flera berörda aktörer för att ta tillvara dess lärdomar. n

SEDAN DEN 1 november förra året har flera kanaler för utläsningar av navigationsvarningar och väder via VHF-nätet ändrats. Förändringen rör flertalet lokala trafikkanaler längs med kusterna från norra till södra Sverige. Nödkanalen 16 påverkas inte av förändringen. Scanna QR-koden för att ta del av hela listan med förändringar. n

radiokanaler för väder och varningar till sjöss

Totalförsvaret ställer krav på Sjöfartsverkets krigsförmåga

Så här förbereder du dig för kris

Mydigheten för samhälsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en checklista på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. På listan finns till exempel radio som går på batterier eller med vev/solceller, flaskor och dunkar med rent vatten, mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten, tändstickor, stearinljus, värmeljus och mycket mer.

Den kompletta och fullmatade listan hittar du på MSBs hemsida som du når via QR-koden nedan.

FAKTA

Källa: MSB

” Det är lätt att tänka att totalförsvaret bara är en fråga för myndigheter, men alla måste bidra genom att till exempel ha en god hemberedskap ”

SAMHÄLLE I händelse av fredstida krissituation, höjd beredskap eller krig måste sjöfarten fungera för att Sveriges försörjning ska kunna upprätthållas. Sedan regeringen i december 2015 beslutade om att totalförsvarsplaneringen skulle återupptas har Sjöfartsverket jobbat med att bygga upp sin krigsförmåga, som en del i att stärka det svenska totalförsvaret.

Totalförsvaret består av två delar, det militära försvaret som Försvarsmakten svarar för och det civila försvaret som hela det civila samhället svarar för. Efter den senare tidens säkerhetspolitiska utveckling i Sveriges närområde har återuppbyggandet av det civila försvaret tagit fart ordentligt. Regeringen presenterade i höstas en historisk myndighetsreform med en ny struktur för det civila försvaret för att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig.

Ny struktur tydliggör ansvar

Den nya strukturen innebär att de tidigare 47 bevakningsansvariga myndigheterna, varav Sjöfartsverket var en, blir beredskapsmyndigheter och antalet utökas till 60 stycken. Dessa delas in i tio beredskapssektorer där Sjöfartsverket ingår i två sektorer, Transporter och Räddningstjänst/Skydd av civilbefolkningen. De 21 länsstyrelserna delas in i sex stycken civilområden.

Uppgiften för Sjöfartsverket är densamma, att upprätthålla vår samhällsviktiga verksamhet så långt det är möjligt. Reformen ger en tydligare struktur för oss

och övriga aktörer i totalförsvaret både avseende planeringsarbetet och i händelse av fredstida krissituationer, höjd beredskap eller krig, säger Christian Jälmestedt, samordnare för civilt försvar på Sjöfartsverket.

Verksamheten ska fungera både i freds- och krigstid Totalförsvaret utgörs av alla samhällsaktörers respektive krigsorganisationer som tillsammans skapar den verksamhet som ska upprätthålla samhällets funktioner och ytterst försvara Sverige i krig. Sjöfartsverkets del i det civila försvaret är att upprätthålla en robust och säker verksamhet som kan motstå alla hot, både i freds- och krigstid. Därför utökar verket sin förmåga när det gäller just frågor inom säkerhet och beredskap. Bland annat jobbar stab säkerhet och beredskap tillsammans med verksamheterna för att få en fungerande krigsorganisation på plats och stärka säkerheten.

– Det handlar om att vi ska vara så väl rustade som möjligt i händelse av krig. Vi ska kunna säkerställa att Sjöfartsverkets ansvarsområden i stort fungerar i så stor utsträckning som möjligt i ett krig, säger Christian Jälmestedt.

I PRAKTIKEN HANDLAR det om att sjöfarten till och från Sverige ska kunna upprätthållas, där Sjöfartsverket tillhandahåller infrastruktur och stöd i form av bland annat farleder, lotsning, isbrytning och sjöoch flygräddning. Sjöfartsverket ska leverera även vid störningar i samhället och ytterst i det värsta scenariot, ett Sverige i krig.

Ingen har ensam allt ansvar För att Sverige ska ha ett fungerande totalförsvar stannar inte arbetet på myndighetsnivå, poängterar Christian Jälmestedt. Alla aktörer i samhället inklusive den enskilda individen har ett ansvar att själv förbereda sig för eventuella kriser och krig för att samhället som helhet ska stå bättre rustat. – Det är lätt att tänka att totalförsvaret bara är en fråga för myndigheter, men alla måste bidra genom att till exempel ha en god hemberedskap och inte vara beroende av stöd från samhället utan istället kunna vara en del av det samhälle som ger stöd. Om fler är förberedda och tar ansvar har vi bättre förutsättningar att stå starkare tillsammans mot de hot som riktas mot oss, säger han. n

Konstgjorda rev sprudlar av liv

HÅLLBARHET

Alla farledsprojekt har påverkan på miljön i olika utsträckning, men genom kompensationsåtgärder kan den känsliga havsmiljön återställas så mycket som möjligt. Ett sätt är att bygga konstgjorda revstrukturer – en bra barnkammare för hummer och olika fiskarter.

u Uppbyggda rev av exempelvis sprängsten kan ofta vara en lämplig kompensationsåtgärd efter muddringsarbeten.

Vid farledsprojekt och muddringsarbeten forslar man inte bara bort stora mängder sediment. Ofta

handlar det också om sprängning av naturliga rev, stenpirar och andra bergstrukturer. Sprängstenen kan sedan passa utmärkt som material i grundstrukturen för byggnadsprojekt.

– Den här typen av återanvändning, när vårt avfall blir en tillgång, är förstås väldigt bra, säger Sabina Hoppe.

NÄR SJÖFARTSVERKET BREDDADE

farleden in till Göteborgs hamn i början av 2000-talet, försvann flera naturliga stenrev. Som kompensation anlades då sju konstgjorda rev utanför Vinga i syfte att främja fiske- och kräftbeståndet i området. Enligt en forskningsrapport från Statens Lantbruksuniversitet, SLU, har arbetet gett mycket goda resultat.

– Muddringsarbete påverkar alltid miljön, det är oundvikligt. Därför tar vi hjälp av marinbiologer och forskare för att

utreda vilken kompensationsåtgärd som är bäst lämpad. Alla organismer trivs inte i revstrukturer, så för exempelvis Malmporten i Luleå kan visa sig vara bättre med någon annan typ av kompensation.

Hållbar hantering av föroreningar

Sprängsten sprider knappast några miljöfarliga ämnen. Däremot är ofta sedimentet som muddras förorenat, och Sjöfartsverket arbetar på en forskningsansökan till EU om hållbar hantering av förorenade muddringsmassor.

– Det första vi tittar på är förstås nyttoaspekten – kan vi på ett säkert sätt använda massorna för byggnadsmaterial till exempel? Om inte det fungerar är alternativet att antingen dumpa de förorenade massorna i djuphålor i havet och täcka med rena sediment, eller att lägga dem på deponi på land. Men det allra bästa är förstås att kunna återanvända sedimentet på något sätt.

Fler innovativa lösningar

Utöver möjligheten att återskapa viktiga marina livsmiljöer som stenrev och ålgräsängar, tittar Sjöfartsverket även på andra lösningar som än så länge testats i liten skala.

FAKTA

FARTYGSVRAK KAN FÅ ett nytt liv som konstgjort rev. I juni 2022 sänktes det pensionerade örlogsfartyget USS Spiegel Grove i vattnen utanför Key Largo, Florida. Med en längd på drygt 155 meter var fartyget det dittills längsta skepp som avsiktligt borrats i sank för att fungera som ett konstgjort rev. Även broar, fyrar och andra konstruktioner i material som sten, lättbetong, stål och trä kan användas för att skapa konstgjorda rev och bli en grogrund för maritim biologisk mångfald.

– Ett exempel är solidifiering, då man tillsätter kemikalier som binder föroreningarna. Ett annat är elektrokemiska lösningar, när ström används för att bryta ner vissa av de farliga ämnena. Dessutom kan man sätta ut flottar med olika växter vars rötter renar vattnet från farliga metaller.

SABINA HOPPE POÄNGTERAR att eftersom det är skattepengar som till stor del finansierar åtgärderna måste de vara både kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara.

– Vi arbetar alltid för att minimera vår påverkan på miljön. Då är det väldigt roligt med positiva resultat från marinbiologerna, som exempelvis när det gäller Vinga. n

SABINA HOPPE Miljöchef, Sjöfartsverket

” Vi arbetar alltid för att minimera vår påverkan på miljön ”

OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritidsoch kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Åberg, tryggheten och filmerna ingen slutar se

TEXT JOAKIM MALMBERG

Vi har tidigare i Sjörapporten berört ämnet ”Filmåret i siffror”. Alltså den årliga statistiksamlingen från filminstitutet där man får alla tänkbara siffror kring hur film konsumerades i landet

under det gångna året. Det finns mycket spännande data att ta del av, men en viss företeelse sticker ut lite extra och den finns på topplistan över mest sedda svenska långfilmer på tv. På topp tio för 2021 är

fem av filmerna gjorda av den kulturelle mångsysslaren Lasse Åberg och hans placeringar är inte helt unika för fjolåret.

BACKAR MAN I tiden så finns det inget år under det senaste decenniet där Åbergs filmer lämnats utanför tittar-topplistan. 2021 slogs dock rekordet när hans verk upptog halva listan. Att filmerna blev en succé är ingen nyhet. Första sällskapsresan-filmen sågs av omkring 2,5 miljoner biobesökare, ett rekord som stod sig i 24 år. När filmerna dök upp flockades folk till biosalongerna och idag, när de visas på TV, flockas massorna fortfarande, fyra årtionden senare.

FILMERNA OM STIG-HELMER Olsson skar igenom alla lager. För den vuxna publiken fanns den berömda igenkänningen – en slags travesti på vår egen kultur och karaktärerna den bestod av, genuint gestaltat av skickliga skådepelare. För de yngre var filmerna visuellt spännande med kreativa drömsekvenser, ordlösa skämt och mycket slap-stick-humor. Allt skildrat med stor värme och en typ av avväpnande anti-ironi som omedelbart fick publiken att sänka garden.

OCH KANSKE ÄR det ingen slump att det var just Lasse Åbergs filmer som fick ett sånt massivt genomslag. Överblickar man hans karriär ser man snabbt att han inte är någon one hit wonder.

EFTER SVARTVITA SKETCHMAKERIER och Trazan & Banarne-eskapader långfilmsdebuterade Åberg med Repmånad 1979. Veckan efter premiären hade över en miljon biobesökare sett filmen och den slog nytt svenskt publikrekord. Åberg har

sålt dubbel platina och spelat på Hultsfredsfestivalen med Electric Banana Band, vunnit Guldlejon i Cannes och Guldägg i Sverige, för reklamarbeten och fått Ingmar Bergmans personliga pris för att han ”fått svenska folket att skratta”. 1991 blev Lasse Guldbaggebelönad för bästa manliga huvudroll, han har erhållit Kungamedalj av 8:e storleken och 2020 fick han Hedersguldbaggen av Svenska Filminstitutet. Därtill har Åberg haft en framgångsrik karriär som konstnär och designer med sina måttlöst populära glasverk och det är även han som designat tyget till sätena i SL:s tunnelbanevagnar.

KRONAN PÅ VERKET är förstås Sällskapsresan-filmerna. Att de blev stora då, är en sak men att de fortfarande har samma dragningskraft är kanske det mest sensationella.

KANSKE HITTAR VI kärnan till filmernas framgång i senaste säsongen av SVT:s relationssåpa Gift vid första ögonkastet. En av deltagarna berättar för sin nyblivne man om en period i livet då hon mådde dåligt och var väldigt orolig. För att reglera ångesten tittade hon på Sällskapsresan. Flera gånger om dagen. Och det fungerade, hon kände sig tryggare. Deltagaren tipsade en vän om metoden. Vännen testade och upplevde samma resultat.

MÖJLIGEN HAR FILMERNA den effekten på hela befolkningen. Sällskapsresornas universum har blivit som en varm filt att bädda in sig när kalla vindar blåser. En trygg plats där allt är sig likt och vänligheten alltid vinner.

SÅ MED TANKE på omvärldsläget lär väl nästa lista toppas helt av Lasse Åbergs filmer.

BOKTIPS FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET

HAVET HAR ALLTID fascinerat människan. Det var havet som tog människor till nya kontinenter och det var havet som möjliggjorde handel och utveckling. Men det var också havet som hotade människor och liv, som var mörkt och stormigt.

I DAG UPPFATTAR vi havet som något vackert men historiskt sett sågs alltså havet ofta som farligt. I konsten var skeppsbrott ett vanligt tema där förlisningarna blev en kraftfull metafor för mänsklig utsatthet. Målningarna handlar om rädsla och hjältemod, om hopp och förtvivlan, om liv och död – om den lilla människans kamp mot den stora faran.

FÖRFATTAREN OCH HISTORIKERN Carl Douglas har efter succéerna med böckerna Ghostships och Skeppsbrott nu skapat praktverket Abandon Ship – skeppsbrott i konsten. Tillsammans med marinarkeologen Björn Hagberg och vetenskapsjournalisten Martin Widman tar han med läsaren på en flera hundra år lång resa, från medeltidens mytologiska katastrofer via romantikens tragedier till samtidsrealismens förlisningar.

I BOKEN VISAS närmare sjuttio av konsthistoriens viktigaste och mest intressanta målningar av skeppsbrott – som påfallande ofta har en verklighetsbakgrund. Konstverken återges med högsta kvalitet i stort format, 32 x 24 cm. Inledningen är skriven av konstexperten Christine Riding från National Gallery i London.

Carl Douglas, Björn Hagberg, Martin Widman. Undergång – Skeppsbrott i konsten. (Bokförlaget Max Ström)

Med sjösäck och penna

NÄR BJÖRN WIJK var ung arbetade han till sjöss i olika båtar. Efter det blev han journalist. Minnena från sjölivet på 1950-talet och glädjen att skriva lever kvar. På wijkskeppohoj.com berättar Björn bland annat om åren till sjöss.

EVENT, IDROTT OCH MOTION MED SJÖFOLK

Sjöslaget Väst

FÖRSOMMARENS STORA GOLFTÄVLING för sjöfolk spelas den 7 juni, på Ale GK, norr om Göteborg. Läs mer om tävlingen på seatime.se och anmäl dig. Sen är det bara att börja värma upp svingen.

SeaSportal Sports League

q Karl Herlin och Jerry Lind är två av lagmedlemmarna som bidrog till att Atle vann Sports League 2022. Här är de båda i fartygets gym.

Morgondagens sjömän

PÅ SJÖLOG, DEN 2/2, fanns Sjöfartsverket representerat. Sjömansservice Glenn Hjelle (t.v), informerade studenterna om verksamheten. I montern fanns också VTS- respektive lotsoperatören Johan Engdal och Lilian Ilander.

Missa inte!

Vinnarbidragen i Fototävlingen för Sjöfolk 2022 på seatime.se/fototavling

Sjöfolkets stora motions- och aktivitetstävling – Sports League 2022 – samlade 111 aktiva lag, som tillsammans registrerade över 35 800 träningspass. Flest aktiviteter genomfördes av lagen Gotland och Ramona som loggade 1 654 respektive 1 514 pass under året. För att vinna tävlingen krävs dock inte bara många aktiviteter. Det krävs också att så många lagmedlemmar som möjligt är delaktiga i poängplockandet.

DET LYCKADES LAG Atle allra bäst med. De nio aktiva medlemmarna i laget registrerade tillsammans 1 403 aktiviteter under 2022, vilket gav dem 354,4 poäng. På andra plats kom Solsund med 343,6 poäng, följda av Scandica med 302 poäng. Vi gratulerar alla vinnare och er som lyckats göra träningen till en vardaglig rutin!

SPORTS LEAGUE 2023 är redan igång. Är du? Passa på att skapa ett konto och börja träna, för att samla poäng till ditt lag redan idag. Hälsopoängen du själv vinner, ja de kommer sannolikt med så många fördelar att de knappt går att räkna.

TABELLERNA NEDAN VISAR slutställningarna i 2022 års sjöfolkstävlingar – Sports League och friidrottstävlingen Sjöpokalen. n

Nya funktioner i motionsportalen

TEXT JIMMY ERIKSSON

Imotionsverktyget SeaSportal får den enskilde deltagaren sin egen träningsdagbok och kan där registrera och följa sin träning. Dessutom kan en deltagare välja att ansluta sig till olika tävlingar, för att utmana andra, både individuellt och lagmässigt.

NYTT FÖR I år är att vi infört en funktion för att rederier ska kunna skapa interna tävlingar. På så sätt kan kontorspersonalen utmana sina kolleger ombord. Vi på Sjömansservice hoppas att fler ska hitta in till SeaSportal och göra en hälsoresa, genom att hitta vardagliga träningsrutiner.

ARBETAR DU TILL sjöss? Skapa ett konto på seatime.se/seasportal och samla poäng till ditt lag! n

Topp 5 Sports League 2022

2022

VÄNERN Isbrytaren Ale, ofta refererad till som minstingen i statsisbrytarskaran, levererades till Sverige för 50 år sedan.

Hon är med det sagt inte bara minst, hon är även äldst. Trots sin mindre storlek besitter fartyget en otrolig kapacitet och har genom åren tagit sig an mängder av uppdrag och brutit otaliga meter av is.

Ale –50 år i statens tjänst

Ett halvt sekel efter att Ale levererades från OY Wärtsilä AB i Helsingfors bläddrar Ulf Gullne, som på ett eller annat sätt levt och andats isbrytare sedan 1975, i gamla bortglömda fotoalbum nere i Sjöfartsverkets arkiv tillsammans med Mikael Sandström, en av Ales tidigare befälhavare.

ULF STANNAR TILL och tittar upp:

– Vet du vad Ale betyder på finska?

– Rea, fortsätter han och skrattar till åt det faktum att lilla ”Rea” byggdes och låg jämte den större Atle innan leveransen till Sverige i december 1973.

I JÄMFÖRELSE MED de andra statsisbrytarna må Ales storlek inte vara det som imponerar mest, men hon är inte mindre viktig för det. Ale har oftast långa isbrytarsäsonger i och med att hon brukar vara första isbrytare ut. Ofta är det även Ale som avslutar säsongen när våren tagit knäcken på isen. Att Ale är mindre beror på att hon

TEXT SANDRA FAGERKRANTZ FOTO SJÖFARTSVERKET

är specialbyggd för att kunna gå till Vänern igenom Trollhätte kanal, som i samband med isbrytarsatsningen på 70-talet byggdes ut.

Innan Ale levererades sköttes isbrytningen av lokala bogserbåtar, vid tuffa vintrar stod sjöfarten helt still, berättar Ulf Gullne.

NÄR ALE LEVERERADES hade hon en förväntad livstid på 35 år. En livslängd hon passerat med råge. Under årens lopp har hon förstås uppgraderats avseende både material och teknik.

ALE VAR DEN första svenska statsisbrytaren som levererades utan förpropellrar. Istället har hon försetts med ett luftbubblingssystem. Akterskeppet har bland annat kraftiga isknivar och dubbla halvbalanserade roder.

MOT BAKGRUND AV den normalt ganska korta isbrytningssäsongen i Vänern kom Ale att utnyttjas som basfartyg vid sjömätning, därför tillverkades en monteringsbar tillbyggnad till däckshuset som inrymde förläggnings- och arbetsutrymmen. Hon

t Ale under byggnation på varvet i Helsingfors.

FAKTA

Så fick Ale sitt namn

NAMNET ALE ÅTERFINNS inte i den nordiska mytologin. Det återfinns i den engelska Beowulfsdikten från 700-talet, som bland annat handlar om strider mellan svear och göter på 500-talet, där kung Ale av Ynglingaätten kämpade mot sina brorsöner i trakten av Vänern. Även den isländske historieskrivaren Snorre Sturlason skriver om kung Ale och hans strid mot brorsonen Adils på Vänerns is – en strid där Ale stupade.

utnyttjades i sjömätningstjänst somrarna -75, -76 och -89. 1989 var även året som Mikael Sandström inledde sin karriär ombord på Ale.

Det var som sjömätare jag tänkte mig framtiden i Sjöfartsverkets verksamheter, sedan blev det isbrytning som tog över helt men det var aldrig tanken från början. Det är ett annorlunda liv ombord på en isbrytare, och det som är speciellt med Ale är att hon tar en närmare isen. Eftersom fartyget är mindre så kan man verkligen känna kraften när hon går igenom isen. Det är mäktigt, säger han.

SEDAN 2015 INGÅR Ulf och Mikael i en särskild projektgrupp på Sjöfartsverket, med syftet att ta fram bästa tänkbara ersättare för de äldsta statsisbrytarna.

Trots sin höga ålder så kommer inte Ale vara först att bytas ut, men hon närmar sig pensionsålder, säger Ulf Gullne.

ISBRYTNING HAR BEDRIVITS i Sverige sedan slutet av 1800-talet och sedan 1926 sköts den av staten. Länge sköttes bemanningen av isbrytarna av Marinen, men sedan år 2000 är besättningarna civila. n

q Maskinrum.

MIKAEL SANDSTRÖM f.d Befälhavare

Fågel, fisk – och allt däremellan

Att jobba på Sjöfartsverket kan innebära så mycket. Lots, ytbärgare, fyrtekniker, pilot och VTS-operatör, eller löneadministratör, forskningssamordnare, kommunikatör, systemutvecklare, räddningsledare och sjömätare – och mycket mer. Vi finns över hela landet och arbetar till sjöss, på land och i luften.

VILL DU VARA med och utveckla framtidens sjöfart? Vi söker hela tiden efter nya medarbetare som vill jobba tillsammans med oss på Sveriges vackraste arbetsplats.

LÄS MER OM våra tjänster och möt några av våra med arbetare på www.sjofartsverket.se/ sv/om-oss/jobba-hos-oss/