Historia
Bortforsling av döda under koleraepidemin 1835.
Kolera, Spanska sjukan, corona – frimurarna och epidemierna Text: Ulf Åsén Pandemier har härjat i princip under alla århundranden efter Kristus födelse. Troligtvis under betydligt längre tid än så. Hur har detta påverkat frimureriet och frimurarna? Kolera var redan under klassisk tid benämning på en magsjukdom med diarré och kräkningar. Själva ordets ursprung är omdiskuterat, men ofta pekar man på att det förefaller ha släktskap med ett grekiskt ord som betyder galla. Bakterien är vitt spridd i länder med tropiskt och subtropiskt klimat, där den sprids med vatten och livsmedel. Länder som har dåligt fungerande
vatten- och avloppsrening drabbas alltså fortfarande av kolera. Men kolera kan även spridas via mat som inte är ordentligt tillagad – det vill säga dåligt eller oriktigt kokt eller dito stekt. Dålig handhygien hos kökspersonal kan alltså även det vara en av orsakerna till varför man kan bli sjuk på semesterresan. Kolerasymtom uppstår inte nödvändigtvis på en gång utan det kan ta några dygn och ibland upp till någon vecka från det att du smittats till att du blir sjuk. Förutom att springa på toaletten stup i kvarten är uttorkning ett vanligt kolerasymptom. Vanligtvis förekommer inte kräkningar i sam20
band med kolera, men däremot leder de många toalettbesöken till att man snabbt förlorar stora mängder vätska och blir uttorkad. Mot kolera finns numera vaccin som man kan ta innan man reser. Grundvaccineringen för vuxna är två doser med en till sex veckors mellanrum. Koleraepidemin 1834 Kolera kan alltså spridas via förorenat vatten. Det klarlades vid en koleraepidemi som härjade i London i mitten på 1850-talet. En Londonläkare vid namn John Snow ordinerade inte kräkmedel, koppning eller blodiglar, vilket då var van-
