Historia
Det mest kända porträttet på Joseph Haydn.
Tidsbrist och lång resväg bröt Haydns frimurarbana Text: Bo Pettersson Bild: Wikimedia Commons Den 31 mars firades det något ojämna 290-årsminnet av den österrikiske tonsättaren Joseph Haydns födelse. Bland alla de klassiska musikskapare som flimrar förbi i frimureriets historia räknas Haydn som en av de främsta. Men så var han även samtida, och nära vän, med den obestridlige mästaren bland frimurarordens musikgenier, Wolfgang Amadeus Mozart.
Det var på Mozarts initiativ som Haydn blev frimurare, därtill i samma loge som Mozart: Zur Wahren Eintracht i Wien. Fredagen den 11 februari 1785 var dagen då Haydn fick träda in i ordensrummet – men tyvärr utan sin närmaste fadder bland de närvarande; Mozart var just då upptagen på annat håll. Och sedan blev det inte så mycket mer frimureri för Joseph Haydns del. I klar14
text blev han vad man idag brukar kalla en nollbesökare. Han återkom aldrig till logen. Bara två år senare, alltså 1787, lämnade han frimureriet. Två av det svenska frimureriets främsta musikexperter, Sten Svensson och Lars Ysander, har i standardverket ”Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik”, utgivet av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff 2006, spekulerat i vad som kan ha
