Självförsörjning är ett ämne som diskuteras flitigt just nu, både natio nellt och internationellt. Hur skall vi klara oss i kristider med skenande inflation, höga energipriser och brist på råvaror?
Detta är frågor som rör oss alla, inte minst vi som arbetar inom den blå näringen.
Flera nationella projekt har just dessa frågor som utgångspunkt, hur vi skall utveckla de traditionella fångst- och odlingsmetoderna och samtidigt utveckla nya för att tillgo dose framtida behov av sjömat. I årets sista nummer av Svensk fisknäring rör vi oss från norr till söder. Vi gör nedslag i, och tittar närmare på några av de projekt som pågår och stiftar närmare bekantskap med initiativtagare och entreprenörer i deras verksamheter.
Säljakten och Sveriges sälbestånd har åter aktualiserats i och med licensjakten som startade i år. Anna-Carin Westling, instruk tör för Svenska Jägareförbundet och driver sidan Sealhunt, menar att beståndet på 60 000 svenska sälar varav cirka 50 000 i Öster sjön är alldeles för många för att klara sig på de knappa resurser av fisk som finns. Enligt Anna-Karin skulle cirka 50% av beståndet behöva skjutas av för att inte sälstammen skall svälta och dö av undernäring. Läs mer på sid 8.
En okänd del av vår marina fauna görs nu synlig genom Ken neth Lundins bok om Sjömat. Här får vi både se och läsa om fantastiska skapelser som blåprickig solbadare eller rödbrun kom etnuding. Två av de cirka 700 arter som finns utmed den svenska kusten, sid 16-17.
Blå Mats årsmöte som hölls på KTH i Stockholm under två dagar, bjöd på mycket information om de pågående forsknings projekten. En stor bredd som omfattar allt från fiskodling och hållbarhetsanalyser till konsumentbeteenden, sid 4.
Vi vill också passa på att tacka våra praktikanter Hannes Frithiof och Olle Vildstrand som intervjuat Ingemar Berglund, Ny på jobbet på sidan 15.
Vi önskar alla er läsare ett gott slut på 2022 och hoppas att vi träffar er på Nordic Seafood Summit i januari, den första svenska branschmässan för den blå värdekedjan.
Karin Fagerstål, Sjömatsfrämjandet
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna.
Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se
SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se
FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat
Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council
ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se
ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se
Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.
Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola, tilldelades i förra veckan Västra Gastronomiska Akademins pris för forskning.
I sin presentation av pristagarna skriver Västra Gastronomiska Akademin: ”Ingrid Undeland leder en forskargrupp vid Chalmers som arbetar med marina livsmedel som fisk, skaldjur och alger i syfte att göra livsmedelshanteringen i industrin mer hållbar och minska matsvinnet. Ingrid Undeland lobbar och samarbetar med Jordbruksverket och Regeringen för att få de att förstå problematiken i att vi äter för lite färsk sill och produkter baserade på sillråvara. Ingrid forskar om lipidoxidation för att få bort härskningsproceduren och har lyckats genom att tillsätta antioxidanter som lingon och rosmarin till råvaran.”
Stort Grattis Ingrid önskar vi på Svensk fisknäring!
lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se
På Blå mats årsmöte I mitten av november blev KTH Innovation i Stockholm mötesplats för ett 70-tal deltagare.
Blå mats unga forskare berättade om hur deras projekt utveck lats. Projekten har stor bredd, från odling av fisk och alger, bättre nyttjande av vildfångad fisk och behandling av alger till hållbarhetsanalyser och konsumentbeteende. Men trots den stora variationen i ämnen har de unga forskarna hittat många områden där de samarbetar och drar nytta av varandras kunskap.
Fyra av Blå mats parter – Marine Taste, Vattudalens fisk, Pond Fish and Greens och Göteborgs Fiskauktion – delade med sig av sina utmaningar, framgångar och framtidsplaner. Dessutom presenterade IVL, Rise och SLU sina pågående Blå mat-forskningsprojekt. Och som bonus fick deltagarna veta mer om KTH Innovation, uppstarts bolaget Knowcean och om Kålrotsakademiens projekt Bortglömda fiskar.
Årsmötets andra dag bestod av planeringsmöten och aktuella omvärldsfrågor. Den pågående fiske- och vattenbruksutredningen, en rapport från Chile, märkning av sjömat, livsmedelsberedskap och Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Även här var spridningen alltså stor men de olika delarna hängde ändå ihop på ett självklart sätt. Resultatet av årsmötet blev en rejäl dos kunskapsspridning, mycket
nätverkande och inte minst en av många möjligheter att fånga upp näringens behov som ett underlag för framtida forskning. Vi har redan börjat planera för nästa årsmöte och kommer gå ut med plats och datum så snart det är beslutat!
Nordic Seafood Summit är den första mässan i sitt slag som samlar fisk näringens samtliga aktörer – från fiskaren/odlaren till grossist, förädling, dagligvaruhandel, restaurang samt beslutsfattare och myndigheter. Vill du ställa ut?
Efter förra årets chockerande halvering av löjromskvoten i Bottenviken var fisket efter det röda guldet denna höst tillbaka på mer normala nivåer. Nu satsar en av de större aktörerna på att utveckla produkter för att kunna använda hela fisken som livsmedel – och inspirationen kommer från Finland!
Islutet av september gav sig 35 trålare ut från olika hamnar i Norrbotten för årets löjromsfiske i ett väder som var blåsigare än vanligt. Det är ett betydelsefullt fiske som innebär intensivt arbete under några få höst veckor. Mest fisk fångas de första dagarna, och sedan avtar det till dess att årets kvot är uppfiskad. I år fick yrkesfiskarna i Bottenvi ken ta upp 800 ton siklöja jämfört med fjol årets 454 ton. Ökningen är något som fisket och beredningsindustrin arbetat hårt för då man uppfattade att förra årets sänkning av kvoten byggde på en ny analysmodell som inte speglade verkligheten.
– Årets kvot är på den nivån som den ska vara. Vi har tillsammans med SLU gjort ett omfattande arbete med benchmarking och analys av data som gjort att vi fått till en bra modell, säger Teija Aho som är vd för Guldhaven pelagiska, en av Sveriges största producenter av löjrom.
Enligt Teija är det naturligt att bestånden fluktuerar över tid, men sälens påverkan har också stor betydelse då sälarna äter mer än 4
gånger så mycket siklöja som fisket fångar. Den nya kvotnivån är satt så att både sälen och yrkesfisket ska få sin del, och skapa en förutsägbarhet för flera år framöver.
För att löjrom ska få kallas för äkta Kalix Löjrom är ett kriterium att siklöjan fiskats i området mellan Torne älv i norr och Åbyälven i söder. När fångsterna tagits i land börjar ett intensivt arbete i Guldhavens nya fabrik i Kalix. Fisken lossas i intag ningskylrummet och fortsätter sedan till ett sorteringsband där personalen står redo att separera honlöjor från fångsten. Sist hamnar romlöjorna på rensningsbord och kläms för hand på rommen. Genom att trycka ut rommen på ett mer gammaldags sätt blir det möjligt att använda själva fisken till olika produkter. Siklöjan är nämligen en laxfisk som är mycket god att äta, men än så länge finns det ingen tradition i Sverige att äta löja. På andra sidan gränsen, i Finland, uppskattas däremot siklöjan som matfisk sedan länge. Där äter man den gärna hel, och friterad siklöja är ingen ovanlig rätt på finska lunch
restauranger. Nu hoppas Teija och hennes kollegor på Guldhaven att marknaden ska öppnas även i Sverige.
– Vi behöver förändra sättet vi äter fisk, så att de här delikata fiskarna kan användas till mat. Kanske kan det bli ett större intresse för ny typ av mat nu när vi går in i en låg konjunktur, säger Teija Aho.
I samband med att Guldhaven nu satsar på löja för den svenska marknaden har man tagit fram en ny produkt där löjan läggs in på burk i antingen tomatsås eller som rökt i olja. Det ska till skillnad från romen vara en prisvärd produkt som passar som vardags mat. För Guldhaven och de andra producen terna är det ändå rommen som fortfarande ger de stora inkomsterna. Förra året då det rådde begränsat fiske kostade Kalix Löjrom omkring 3000 kronor kilot men priset i handeln är ofta betydligt högre. Trots ökade kvoter blev det ingen tydlig prisnedgång i år. – Vi ser en fortsatt väldigt stark efterfrå gan, och det gör att priserna inte gått ned så mycket, säger Teija Aho.
Albin DahlinFå livsmedel har så speciella förutsättningar som just sjömat. Ingen försäljningsdag är den andra lik. Kallt väder, stark vind, säsong, tillfälliga fiskestopp, ibland oförklarliga minskningar av bestånd och även det motsatta. Allt detta gör tillgången på färsk sjömat osäker. Ska fiskhallarna digna av fisk- och skaldjurslådor eller kommer de att eka tomma? Detta påverkar självklart prisbilden, vilket inte minst märks på våra fiskauktioner. Marknadspriserna kan skifta rejält från dag till dag. Allt styrs av tillgång och efterfrågan.
ISverige har vi tre fiskauktioner, Stock holms-, Smögens- och Göteborgs Fiskauktion. I över hundra år har det bedrivits fiskauktioner i Göteborg och Smögen i olika regi. Stockholms Fiskauktion är nykomling i sammanhanget och startade så sent som 2016.
Idag är Stockholms Fiskauktion och Smö gens Fiskauktion olika aktiebolag men hör ihop och kallar sig med ett gemensamt namn för Svenska fiskauktioner. Styrelsen har samma sammansättning för de båda bolagen och ägarstrukturen skall bestå till minst 60% av fisket. Genom att Smögens Fiskauktion gick ihop med Stockholms Fiskauktion kunde man erbjuda kunderna både insjöfisk, havsfisk och skaldjur. För att få handla måste man vara medlem och ha ett abonnemang. Men då har man också tillgång till fem
digitala auktioner; Stockholm, Smögen och ytterligare tre i Danmark – Thyborön, Hvide Sande och Thorsminde. Fördelen för kunden är att transport och fakturering samordnas.
När Stockholms Fiskauktion startade var det bland annat på initiativ från insjöfisket och är idag en av Sveriges och Europas största auktioner för sötvattensfisk.
– Vi ville komma närmare Stockholms marknaden och fånga upp produkter från närområdet, säger Bernt-Ove Andrén, plats chef på Stockholms Fiskauktion.
För Stockholms Fiskauktion var en digi tal lösning den bästa då man når fler kunder och eftersom man kan sitta var som helst och handla har vi också kunder både i Göteborg och Europa. Kunderna är till största delen grossister men även en del restauranger och kedjor handlar digitalt på auktionen.
Bernt-Ove, som har ett förflutet som fisk handlare, började på Stockholms Fiskauktion 2019. Ett halvår senare kom pandemin.
– 14 mars 2020 gick luften ur vår mark nad helt. Priserna på auktionen sjönk då det plötsligt inte fanns någon efterfrågan på sjömat.
Framför allt berodde detta på att expor terna stannade av. Detta gällde inte enbart Stockholms Fiskauktion, både Smögens Fisk auktion och Göteborgs Fiskauktion upplevde samma problematik kring pandemin.
Efter tre månader hade oroligheterna lagt sig något och till sommaren hittade marknaden nya kanaler och strukturer. Hösten 2020 var det tvärstopp igen och så höll det på de kom mande två åren. Enligt Bernt-Ove har det inte repat sig ännu, även om det är mycket bättre och sommaren i år har varit riktigt bra.
– Vi har bland annat ökat försäljningen till Europa. 30% av vår försäljning går till direktköpare i Holland, Tyskland, Frankrike och Belgien. Räknar man in det som våra kunder köper in, alltså grossisterna, går totalt 70% av de svenska insjöprodukterna till utlandet, säger Bernt-Ove Andrén.
För det är 100% insjöfisk som säljs på Stockholms Fiskauktion, och lite signalkräfta under säsong. Drygt 350 ton fisk går under klubban varje år vilket omsätter lite drygt 40 miljoner kronor.
I Smögen har man haft auktion sedan 1919. Här har Magnus Johansson basat de fyra se naste åren. Här dominerar skaldjuren under veckans auktionsdagar, måndag till torsdag. Med en omsättning på ca 110 miljoner är 85% av volymen skaldjur, resten är havsfisk. Varorna kommer både från Sverige, Norge och Danmark.
I Stockholm och i Smögen sker digital bud givning. Smögen startade med det systemet 2004 för att nå fler köpare med fördelen att köpen kan genomföras oberoende av var köparen befinner sig. Nackdelen blir förstås att man missar möjligheten att bedöma produkterna på plats, det vill säga använda sina sinnen för att avgöra kvaliteten. I stället tas foton dagligen av det som landats som kompletteras med kvalitetsklassificeringar
att bli utan om man väntar för länge. Som köpare kan man också fysiskt besöka Stockholm och Smögens auktionshallar om man skulle vilja och befinner sig i närområ det, men auktionsförfarandet sker fortfaran de digitalt.
Göteborgs
är också unikt, menar Roger Thilander.
På frågan om Göteborg funderat på ett digitalt upplägg svarar Roger att de tittat på en förstudie men att de snart drog slutsatsen att behålla det befintliga systemet.
– Det finns absolut enstaka aktörer som skulle föredra ett digitalt upplägg men ma joriteten är angelägna om att fortsätta som det är. Inköparna på Götebors Fiskauktion har tack vare upplägget möjlighet att erbjuda sina kunder sjömat som är noga utvald och samtidigt försäkra fiskarna om att få bra betalt, säger Roger Thilander.
Bedömning på plats
Med plasthandskar på, finns det vid en fysisk auktion en möjlighet att se, lukta, känna och lyfta på gälar för att själv göra sig en uppfatt ning om kvaliteten på produkterna.
Klockan 06.30 varje dag, måndag till fredag startar auktionen. Då ropas det också ut vilken produktgrupp man börjar med, räka, kräfta och fisk.
så bra pris som möjligt.
enligt ett gemensamt system inom EU. Om man på en traditionell Fiskauktion startar med ett förhållandevis lågt pris, för att sedan låta buden öka allteftersom, är det precis tvärt om vid digital auktion. Då startar budgivningen högt för att sedan ticka nedåt, till dess att en köpare stoppar budgivningen och därmed köper det angivna partiet. Det gäller alltså att ha is i magen för att få så bra pris som möjligt, samtidigt som man riskerar
Med en årsvolym på 3200 ton och en om sättning på cirka 380 miljoner är Göteborgs Fiskauktion mer än dubbelt så stor som Stockholm och Smögen till sammans, i kronor räknat. Men det finns en annan tydlig skillnad, auktions förfarandet. I Göteborg är auktionen fysisk, man måste alltså vara på plats för att buda och köpa. Det fungerar bra i Göteborg där auktionen ligger i ett kluster av grossister och fiskhandla re nere i fiskhamnen. – Vi är inte unika med att ha en fysisk auktion, det finns flera i bland annat Danmark, säger Roger Thilander, vd på Göte borgs Fiskauktion. Det är kombinationen att vara på plats och att ha dryga 100 små till medelstora leverantörer varje dag och lika många små och medelstora köpare, som är speciellt. Att jämföras med auktionen i danska Hanstholm där båtarna är stora men få, detsamma gäller köparna. Här säljs lika mycket fisk på en månad som vi i Göteborg säljer på ett år.
Att både säljare och köpare äger Fisk auktionen tillsammans och att grossister och detaljister konkurrerar om samma produkter,
Köparen behöver inte bestämma hur många lådor den tar förrän efter klubbslag. Har exempelvis en båt levererat sju lådor torsk i samma storleksklass kan alltså köparen välja om den tar en eller upp till sju lådor vid klubbslaget, vilket kan vara en förutsättning för de små aktörerna att handla. Vid en digi tal auktion är kunderna till största del stora grossister.
Oberoende av försäljningsmodell så vårdar våra auktioner en gammal och viktig tradi tion av att sälja färsk sjömat, och kommer förhoppningsvis göra så i åtminstone hundra år till.
Hur ska vi förvalta och vårda beståndet av säl? Det finns en problematik kring ett stort sälbestånd, minskad mängd fisk i havet samt yrkesfiskare och deras kvoter. Sälar tar för sig av fångsten, fastnar i fiskeredskap eller äter rent i havet. Industrifisket trålar upp strömmingen som är sälens naturliga föda, vilket gör att sälstammen har för lite att äta.
Anna-Carin Westling, Hudiksvall, är säljägare och tycker att något drastiskt behöver göras.
– Det är djurplågeri att fortsätta så här. Vi måste få ordning på sälstammen.
Vi har tre sälarter i Sverige. Knubbsäl är vanligast på västkusten, gråsäl i hela Östersjön och längst upp i norr har vi vikare.
– Den som är mest besvärlig för fisket är gråsälen – de är flest, störst, äter mest och är läraktiga och oblyga, säger Ulf Bergström, forskare på institutionen för akvatiska resur ser vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Idag finns det upp emot 50 000 gråsälar i Östersjön, enligt Havs- och Vattenmyndig heten.
– Att sälen äter upp fångsten och förstör redskap är ett stort problem för kustfiskare. Men den påverkar även bestånden av flera fiskarter. På vår institution jobbar vi aktivt med att utveckla alternativa och sälsäkra redskap – sälarna ska helt enkelt inte komma åt fångsten. Men det är inte lätt, för sälen är ett smart djur. Om vi tittar på Östersjön har bland annat strömming och torsk mins kat kraftigt i antal de senaste åren. För kustfisket är läget akut – man får knappt någon fångst alls. Det beror på sälen, och att strömmingen och torsken börjar ta slut. Vill man ha ett kustfiske behöver
man göra någonting, säger Ulf Bergström.
Han berättar att sälarna tidigare var skyg ga för människan. Men det beteendet har försvunnit under de senaste årtiondena. Nu kommer de in i skärgården på ett helt annat sätt, men man får jobba med att ändra sälar nas beteende.
– Man kan försöka få bort dem från extra känsliga områden. Lekområden för abborre och gädda till exempel. Om vi vill få bättre fiskbestånd behöver vi reglera sälarnas antal hårdare.
Hur mår sälarna idag?
Anna-Carin Westling är säljägare på heltid. Hon jagar längs kusten i Gävleborgs län, och för två, tre år sedan började hon se magra och döda sälar.
– I Bottenhavet är de utsvultna, eftersom vi har så lite strömming. De sälar jag skjuter nu är utmärglade. De äter vad som helst för att överleva. Det blir allt från tumlare, abbor re, gädda och småströmming. Den naturliga födan är strömming, men när de äter annat får de tarmsår och hakmask.
Hon menar att sälen behöver äta stor, fet
strömming för att må bra. I nuläget gör den av med mycket energi på jakt och blir under närd för att den får i sig för lite fett.
– Sälarna längre norrut äter lax, så de är lite fetare än i Gävleborg, säger Anna-Carin Westling.
När hon är ute på jakt har hon observerat att djuren har ett flertal sjukdomssymtom. Kutarna är gulaktiga inuti och sälarna börjar tappa klorna.
– När immunförsvaret går ner kommer sjukdomarna, säger hon.
Balansen mellan fisk, fiske och säl är svår. Ulf Bergström håller med:
– Att sälar na är undernär da är ett tecken på att vi börjar nå taket för hur många de kan bli. Det visar att beståndet är för stort i förhållande till den mängd fisk som finns.
Skydds- och licensjakt
Du får skydda dina redskap från säl som skadar utrustning eller fångst genom skyddsjakt. Sedan början på året är det också tillåtet med li censjakt. Den liknar älgjakt på så vis att man har jakträtt på olika ställ en, och jagar under en begränsad tid. Årets licenskvot för exempelvis gråsäl är 2000 individer. Ett mål som inte kommer att nås, menar Anna-Carin Westling.
– Det kommer vi aldrig upp i. Förra året blev det ungefär 900, och dit når vi inte i år. Jag har skjutit få sälar i år, bara 70 stycken. Vi får inte jaga där sälen är: i reservaten. Dessa bildades för cirka 40 år sedan, när det var dåligt med säl. Hade jag fått lov att skjuta där skulle jag kunna skjuta många fler.
Hon har ansökt om att få skjuta säl i reservaten, för att fylla kvo ten. Hon vill att jägare ska få göra en punktinsats där, eller att länssty relsen lejer folk till detta.
– Inte än. Jag anser att vi behöver skjuta 20 - 30 000 sälar för att få en fin sälstam i Östersjön. Vi får välja: ska vi ha så här många sälar går trålningen bort. Sälarna måste få mat, och i nuläget svälter de. Det andra alternativet är att vi fortsätter fiska, och då kan vi inte ha så många sälar. Havet är allas, och jag vill hellre att vi ska ha en fin sälstam, än en som svälter.
Det är inte ovanligt att Anna-Carin Westling hör protester mot säljakt.
– En del tycker inte att man ska skjuta säl alls, eftersom de är så gulliga. Men jag gör det för sälens skull – jag älskar mina sälar. Ibland får jag höra att en jägare är en mördare, men vi är de bästa viltvårdare som finns. Och det är inte acceptabelt att fortsätta så här. Sedan tyck er forskarna att vi ska ha 100 000 sälar, men det är inte hållbart. Enligt Ulf Bergström härstammar den siffran från beräkningar av hur stor population vi har haft i Östersjön tidigare. Han tillägger:
– Men då fanns det inget industrifiske, och betydligt mera ström ming än idag. Antingen kommer det här att regleras på naturlig väg, genom att sälarna blir undernärda och mottagliga för sjukdomar och dör, eller så får man reglera det med jakt.
Hur går säljakt till?
I nuläget har Anna-Carin Westling bara två sälstenar som hon jagar på – två små öar.
– Jag tar båten dit, lägger mig på stenen och väntar. När jag knackar lite mot underlaget blir sälen nyfiken. När sälen är tillräckligt nära skjuter jag, då är den på grunt vatten. Sedan skyndar jag mig ner i båten och hakar upp sälen. Eftersom de är så magra nu sjunker de snabbt, och jag vill gärna ta tillvara allt jag kan från jakten, det är därför jag skyndar mig att få tag på kroppen. Köttet är gott om det tillagas rätt, fettet blir till användbar olja och sälskinnen bereder jag så att de blir mjuka och fina.
Anna-Carin Westling hjälper också kustfiskarna att få fisk, genom att hon följer med i fiskebåten och skjuter sälar runt deras redskap.
Som jägare skickar hon in prover till Naturhistoriska riksmuseet, och det får hon betalt för. 100 prov från höstsäsongen, innehållande djurets alla inälvor, hela underkäken, samt ett fett- och köttprov. Proverna från ett enda djur kan väga upp till 35 kg.
Dyrt, jobbigt och smutsigt Det är en svår jakt som kräver mycket utrustning och tid, och det är inte tillåtet att sälja några sälprodukter inom EU.
– Det är stora utgifter förknippade med jakten, alltså lockar den inte många, säger Ulf Bergström.
Anna-Carin Westling bekräftar att ekonomibiten är svår nöt att knäcka. Att jaga säl är inte bara jobbigt, tungt och smutsigt. Det är riktigt dyrt.
– Det finns pengar att få från Hav och vatten via Jordbruksverket, men det är för bökigt att få ut dem. Man ska köra sälkropparna till Uppsala för deponering, och därefter ansöka om pengar. Det är det ingen som gör. Det kunde gärna få vara mindre krångligt, då hade kanske fler orkat hålla på. Pengarna borde stödja säljakt, men de kommer inte fram.
Hon tar inte upp sin båt förrän jaktsäsongen är över. Anna-Ca rin Westling bor vid havet, och har alltid älskat det.
– Jag är en riktig sälnörd och jobbar på in i det sista. Jag brinner för sälar och för Östersjöns bästa.
I nummer 5 2021 skrev vi om Bortglömda fiskar som då var Kålrotsakademins tema för året. Under året uppmärksam made man projekt, fiskarter och yrkespersoner som lever på att fånga, förädla och tillgängliggöra arter för oss, som vi lite glömt bort. Braxen, id, sarv, asp, mört, siklöja, sutare, sim por, skarpsill och skrubbskädda eller flundra som den också kallas. Temat avslutades på Rutabaga i Stockholm.
I mitten av november samlades alla som varit delaktiga i projektet för en gemensam avslutning. Viktor Vesterberg, ledamot av Kålrotsakademien och projektledare för Bortglömda fiskar, sammanfattade arbetet under året. Det samtalades, diskuterades och åts. Mattias Dahlgren och hans duktiga team bjöd på både friterad skarpsill, boqu erones på strömming och sashimi på bland annat id, mört, lake och abborre. Dessutom provsmakades rom från både id, sik och abborre.
Uppmärksammade projekt Resursfisk, Resursfisk 2.0, Vild vänerfisk och Gutefisk är projekt som uppmärksammats under året. I Resursfisk och Resursfisk 2.0 arbetade man med underutnyttjade fiskarter vilket resulterade i att man arbetade vidare med braxen som är den huvudsakliga bifångsten i gösfisket. Resultat blev en braxenfärs som idag går att köpa både som fryst färs men också i form av fiskbiffar, producerade för konsu ment av Garant. Projektet Vild vänerfisk är ett samarbete mellan yrkesfiskarna runt Vänern där man bland annat samtransporterar och förädlar fisken lokalt. Utöver de mer vanliga arterna abborre och gös vill man lyfta laken som en un derutnyttjad art. På Gotland har yrkesfisket bildat den ekonomiska föreningen Gutefisk där man gemensamt tar till vara på sina fångster och marknadsför dem mot grossister, restauranger och butiker. Flundra (skrubbskädda), skarpsill och id är de arter som Gutefisk framför allt jobbar med.
– Projektet har visat på den mångfald av arter och den rikedom av smaker som finns i våra lokala fiskevatten. Det har varit ett enormt engagemang och intresse bland kockarna över att få testa och prata om tillgången på nya och spännande råvaror med lokal förankring. Mötet mellan yrkesfiskare, kockar och andra delaktiga i projektet samt de samtal och nätverk som växt fram ur det är nog projektets viktigaste resultat, berättar Viktor Vesterberg.
– Nu måste vi ta vara på det engagemanget och fortsätta arbeta tillsammans för att vårda det yrkesfiske vi har så att vi i framtiden har tillgång till ett rikt utbud av lokal fisk! Avslutar Viktor.
FrithiofOm det här är första gången du håller i tidningen Svensk Fisknäring kanske Blå mat är en nyhet för dig.
Blå mat – centrum för framtidens sjömat är en så kallad centrumbildning som samlar fem universitet, två forskningsinstitut, en science park, och ytterligare ett sjuttiotal företag, organisationer, regioner, kommuner och myndigheter, med det gemensamma målet att ta vara på den enorma po tential som finns i produktion av näringsriktig mat från svenska vatten och därmed göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat.
Genom forskning och kunskapsspridning skapar vi bättre förutsättningar för sjömatsproduktion och ökar förståelsen för sjömat. Forskningen fokuse rar bland annat på ökad livsmedelsproduktion av vildfångad fisk och hållbar odling av alger, fisk och andra ätbara djur i cirkulära system. Vi ska också utveckla smarta processmetoder där komplexa rå varor omvandlas till nya livsmedelsingredienser och produkter.
Forskningen handlar också om konsumentattity der och sjömatens påverkan på vår hälsa, liksom miljöpåverkan av sjömatsproduktion samt djurens hälsa och välfärd i odlingssystemen. Kärnan i Blå mat är en grupp doktorander och postdoktorer som både bidrar med ny kunskap och kommer att bli framtidens experter. Utöver de ”unga forskarna” genomförs ytterligare forskningsprojekt inom Blå mat och kopplat till centrumbildningen.
Blå mats verksamhet började 2021. Under de första fyra åren får centrumbildningen 48 miljoner kronor från Forskningsrådet Formas. Dessutom bidrar Västra Götalandsregionen och KTH tillsam mans med drygt 8 miljoner kronor under samma period.
Läs mer på www.bluefood.se Snuttan och Fredrik
Det händer väldigt mycket inom områdena hållbarhet och lagstiftning just nu. Processen för att förändra spårbarhetssystemet och frågeställningar kring certifieringar och hållbarhetsmärkningar är bara några exempel. För att öka takten i viktiga projekt och utöka kontakterna med internationella samarbetsorganisationer har FR anställt Mette Gemzöe som ska arbeta deltid som specialist inom hållbarhet och lagstiftning de kommande sex månaderna. Närmast kommer hon från en tjänst som kvalitetssamordnare på Leröy.
Vem är du och vad har du gjort tidigare?
– Jag började jobba med fisk redan efter gymnasiet då jag plockade fisk på lagret på Leröy, så jag har gått den långa vägen. När bolaget började en process med att BRC-certifiera sig hjälpte jag till med det. Jag har sedan jobbat med olika typer av kvali tetsarbete och med sortiment och artikeldata. Sedan 2018 har jag varit djupt involverad i implementeringen av spårbarhetssystemet inom Leröy, så jag har verkligen sett alla konsekvenser av det syste met.
Hur känns det att börja jobba för Fiskbranschens riksförbund?
– Det ska bli spännande att få en större vy och se ett bredare branschperspektiv. Jag gillar också att jobba i projekt och grotta ner mig i särskilda frågor. När det gäller hållbarhet tycker jag att det är viktigt att nå konsumenter med rätt information. När det gäller sjömatsprodukter är det lätt att det lever kvar felaktiga före ställningar från förr, även om det ofta har skett stora förbättringar.
– Sushi och pokebowls. Olika typer av rå fisk helt enkelt.
Albin DahlinDenna höst är det precis som tidigare höstar, fullt upp. Vi har nya politiska förutsättningar, med en ny regering och en ny riksdag; vår förhoppning är att dialogen kan bli mer fruktsam. Som vanligt har vi ett otal antal remisser att hantera, många relaterade till marin vindkraft. Fiskeriförhandlingarna pågår för fullt mellan EU och Norge samt Storbritannien i olika förhandlingsrundor. Ministerrådet beslutade nyligen om Östersjöfiskets förutsättningar 2023, inget som gör någon glad. Insatser för att komma till rätta med havsmiljöproblemen är nu mer behövliga än någonsin. Vad gäller torsksituationen i Skagerrak/Nordsjön så är den bättre. ICES förordar en höjning av fångstmöjligheten på torsk med hela 63 %.
Från yrkesfiskets sida önskar vi en bättre relationen med HaV. Alla förslag från SFPO har negligerats och under åtta år har de så kallade samrådsmötena inte innehållit en enda samrådspunkt. HaV bör enligt regleringsbrevet samråda med näringen.
Ett annat problem är frånvaron av nyetableringar och en föryngring av fiskarekåren. Intresse finns, vi hjälper dem som vill bli yrkesfiskare, men det är knappt någon som kommer genom myndighetens tillståndsprövningar. Paradoxalt, eftersom alla är överens om behovet av en föryngring och fisk att fiska finns på kvoterna.
Vi är kritiska till HaV:s sätt att agera. Varför möjliggör man inte för ett fiske av det som långsiktigt hållbart kan fiskas? Ett exempel är rödspotta i Östersjön, där myndigheten effektivt stoppar det svenska fisket. Mot bakgrund av torsksituationen i Östersjön borde man möjliggöra för ett trålfiske efter plattfisk (kvoten för rödspotta har ökat med 25 % två år i rad). Därför låg kvotnyttjandet på blygsamma och oförsvarligt låga 4 % 2021 och fram tills nu har i år endast 3 % fiskats. Även i Västerhavet omöjliggör man ett bättre kvotnyttjande, något som andra länder har observerat och därför överfiskar sina andelar år efter år för att man vet att Sverige kan rädda dem i slutet av året. Fisk som kunde varit till nytta i Sverige landas i stället i andra länder. Vi måste ges realistiska förutsättningar att fiska det som långsiktigt hållbart kan fiskas. Det är vad fisket vill och vad marknaden efterfrågar. Man kan undra om det inte nu är dags att ta bort fiskefrågorna från HaV:s arbetsuppgifter och om det inte är dags att etablera en ny myndighet, förslagsvis en Jakt- och fiskemyndighet.
SFPO önskar alla läsare en bra vinter 2023!
Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO
Mycket behöver bli rätt för att fisken ska hållas färsk hela vägen från hav till bord. Speciellt viktig är en förpackning som håller kyla. EcoFishBox™ är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största del tillverkad av förnybart råmaterial. Den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan.
Läs mer om EcoFishBox: www.storaenso.com/sv/ecofishbox
Du kommer närmast ifrån Havs- och vattenmyndigheten. Vad arbetar du med där? – Närmast kommer jag ifrån att vara pensionär. Jag har varit pensionär i två år. På Havsoch vattenmyndigheten och tidigare Fiskeriverket arbetade jag till största delen som avdel ningschef för olika avdelningar.
Hur känns det att byta hatt och därmed arbeta för yrkesfisket?
– Det känns inte så konstigt. Både fisket och Havs- och vattenmyndigheten vill ju ha ett uthålligt fiske och man jobbar på lite olika sätt. Myndigheten ska reglera en näring, hur de bedriver fiske. Näringen, för mig SFPO, jobbar för sina medlemmar men målen för myndig heten och en producentorganisation som SFPO är ungefär dom samma.
Hur ser ditt uppdrag ut på SFPO?
– Det är lite blandat. Mest håller jag på att svara på olika remisser, alltså vi får lämna syn punkter på olika förslag till regleringar m.m., som kommer från EU, HaV, regeringen eller från någon annan. Och då försöker jag jobba för medlemmarnas intresse och ge våra synpunk ter på dom olika förslagen.
Vilka frågor kommer du att ta tag i först?
– Det är mycket vindkraft och sen är det mycket marina skyddade områden med så kall lade bevarandeplaner som vi får på remiss och lite allt möjligt annat. Det är många remisser om vindkraft just nu och då får vi försöka fundera på vad dessa vindkraftparker kan ha för effekt på fiske. Då svarar vi vad vi tycker om det och förhoppningsvis tar de hänsyn till vad vi tycker.
Din relation till sjömat – har du någon favoriträtt?
– Det är faktiskt en grillad makrill.
Det finns mycket oupptäckt mat under ytan. Bohuslänsk flatröv, friterad havsanemon eller varför inte en halv bläckfisk special? I sin nya bok Sjömat vill marinbiolog Kennet Lundin uppmärksamma bottenlevande ryggradslösa djur som en framtida delikatess på middagsbordet.
Kennet är vetenskaplig intendent och marin biolog på Naturhistoriska Museet i Göte borg och arbetar främst med blötdjur som snäckor, musslor och bläckfiskar. Han nördar gärna in på små ovanliga arter och räds inte smala ämnen, vilket hans doktorsavhandling vittnar om. Med studien av rötterna på flim merhåren i huden hos en viss mask som lever i tarmen på sjögurka satte han tänderna i en specialitet som han var ensam om i världen.
Havets undervattensfjärilar trollbinder Med åren har han blivit en hängiven expert på nakensnäckor, eller nudingar som de också kallas. Djuren har en stor betydelse i de marina ekosystemen eftersom de betar på
bottenlevande djur som svampdjur, nässel djur och sjöpungar. Sedan 2010 driver han ett projekt som ska lyfta kunskapen om dessa snäckor i Sverige, tillsammans med marin biologen och undervattensfotografen Klas Malmberg.
– Det fanns ingen svensk litteratur om snäckorna, så vi skrev en bok om svenska nakensnäckor och förra året kom national nyckelboken ”Blötdjur; sidopalpsnäckor-taggs näckor” som vi gjorde tillsammans med Fredrik Pleijel och SLU Artdatabank.
Fascinationen för nakensnäckor är lätt att förstå. De fyller havet med mystik, färg och form och befinner sig i gränslandet mellan poesi och biologi, enligt Kennet. Han beskriver dem som små sagoväsen eller undervattensfjärilar och de har underbara namn som blåprickig solbadare, stjärnfläckad havscitron och rödbrun kometnuding. I dags läget har man upptäckt närmare etthundra olika arter i svenska vatten. De trivs djupt ner på den svenska västkusten och några är knappt en centimeter stora. Som namnet an tyder saknar de skal som vuxna och skyddar sig genom tydliga varningssignaler, som till exempel brännande utskott på ryggen.
– Ja, man får passa sig för att pussa en na kensnäcka, det bränner till rejält på tungan. Det är som att bita i en stark chilifrukt!
De mest ätbara snäckorna är annars de vanliga strandsnäckorna som man finner längs kusten. Han har själv stått på kajkanten i Smögen och bjudit på nykokta kubbungar som man säger på bohusdialekt.
Vid Kummelbank föddes idén om den nya boken
Den nya boken landade på bokdiskarna i oktober, men vi får gå tillbaka till 2009 då
idén om sjömatsboken först kläcktes. Det var en blåsig vårdag och Kennet var ombord på forskningsfartyget R/V Skagerak i samband med svenska artprojektets marina invente ring. De la till ute på Kummelbank för att undersöka mångfalden av bottenlevande djur.
– Bland ruskor, stenar, lera och grus såg jag många godbitar – och även en del mindre goda som man bara äter en gång. Det finns ungefär 700 arter av blötdjur vid svenska kusten, många av dem anses vara delikatesser i andra länder men vi äter i stort sett bara blåmusslor och ostron.
På vägen tillbaka till hamnen i Hönö Klåva föddes visionen om boken, att få möj ligheten att berätta om den stora rikedomen som finns djupt ner i havet.
– Det kommersiella fisket fokuserar ju på ett fåtal arter som överbelastas. Om jag ska ta ett av alla exempel, vi äter ju uteslutande nordhavsräkan fastän det finns 31 olika räks orter. Den mångtaggiga lerräkan till exempel, är en liten krabat som smakar alldeles utsökt. Vi behöver vara medvetna om att vad vi äter påverkar naturen på ett drastiskt sätt. Jag vill påstå att det påverkar livsmiljöerna på pla
neten mer än något annat, kan vi bryta våra invanda och begränsande middagsmönster kan vi göra nytta både för fisken och hälsan.
Men åren gick, några böcker om nakens näckor ville låta sig berättas först. Under tiden experimenterade Kennet i köket, skrev men körde fast. En skrivarkurs som Centrum för Hav och Samhälle anordnade för forskare inom havsområdet, skapade inspiration att fortsätta framåt och ett slutresultat som är en blandning av kokbok och marinbiologiska essäer.
– Det gav mig en push i rätt riktning. Jag hittade ett sätt att skriva om mina egna marina upplevelser och har på så sätt kunnat föra det resonemanget vidare för att berätta om vilka djurgrupper som går att äta.
Vi har suttit och pratat inne på Kennets arbetsrum som ligger i museets gamla vakt mästarbostad. Här har han skapat bilder från djupet nere på havets botten och berättat inspirerande anekdoter från sina matresor runt om i världen. Innan vi säger tack och hej då ger Kennet oss inblick i samlingarna
som rymmer tio miljoner djur. På arkivhyl lorna finns hundratusentals glasburkar.
– Vi har 14 kubikmeter 80-procentig sprit härinne, skämtar Kennet men blir snart mer allvarlig. Vi samlar prover i flera hundra år, med hjälp av dem kan vi skilja naturliga svängningar från dem som är orsakade av mänsklig aktivitet.
På hyllsektionen med bläckfisk finns en burk med fynd från svenska djuphavsexpe ditionen 1948 med etiketten ”Liocranchia reinhardti (Steenstrup, 1856). Albatrossexpeditionen, St. 324, Sydväst Liberia, pelagisk trålning. Datum 1948-07-15. Lite hisnande att tänka att den här stått här på hyllan i snart 75 år.
– Provtagningen skedde på 7 900 meters djup, ingen hade tidigare tagit prover så djup och det satte museet på världskartan. Jag identifierade arten 2018 och satte ny etikett, den gamla hade bara stationsnummer. Burken bredvid innehåller skedkrake, ett mycket passande namn eftersom den ser ut at ha en utstickande böjd sked vid sin kropp. Lite överraskande får vi veta att det finns 16 olika arter av bläckfisk på den svenska västkusten. En av dem, nordkalmar (Loligo
”Det kommersiella fisket fokuserar ju på ett fåtal arter som överbelastas. Om jag ska ta ett av alla exempel, vi äter ju uteslutande nordhavsräkan fastän det finns 31 olika räksorter”Mjölkträdnuding. Foto: Klas Malmberg
Blåröd trollhummer.
vulgaris) med sin vackra blåskimrande färgdräkt, har fått äran att pryda bokomslaget.
Det är bråda dagar på museet. I början på de cember öppnar fiskutställ ningen igen efter att ha varit stängd i två år under renovering och plane ring, samtidigt som man öppnar helt nya utställ ningar om människans evolution samt om stora marina djur som valross och isbjörn. – Jag ska putsa glasru torna efter lunch, men det ska bli kul, de nya montrarna blir väldigt fina tycker jag. Den första snön har precis kommit till Göteborg och julen känns inte så långt borta längre. Vi får med oss ett mattips från Kennet. – Testa att byta ut sillen med bläckfisk i den vanliga sillinläggning en, så kan ni servera senapsbläckfisk och lökbläckfisk. Annorlunda, uppfriskande och gott – våga prova!
Text: Nenne Jacobson Granath Foto: Undervattenfoto Klas Malmberg, porträttfoto Nenne Jacobson Granath
Vi
levererar
Förvaring av produkter som såsom levande hummer, krabba, havskräfta, sötvattenskräfta, ostron, musslor och karp ställer höga krav på kunskap. Hur hanteras de olika djuren bäst? Vilken är den optimala tem peraturen där djuren trivs som bäst? Kanske sam manfaller denna inte med det som krävs av livsmedelshanteringen. Är produkten att betrakta som ett livsmedel eller som ett djur? Här sätts också etiken för djurhantering i fokus och just hantering av ”levan de livsmedel” har hamnat lite mellan stolarna. Vi skall kort försöka räta ut frågetecknen.
Många butiker är bekymrade när det gäller påpekande från myndig heter och kunder när det gäller förvaring av levande fiskeriprodukter i fiskdisken. Reglerna är dessvärre inte särskilt tydliga men vi försöker ändå här ge riktlinjer för hur dessa produkter kan hanteras.
Denna lag pekar på att ”Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom” (SFS 2018:1192) och då menas att ”Kräft djur som hummer, och fiskar såsom exempelvis karp, som avsiktligt hålls vid liv för att senare avlivas och användas till konsumtion omfattas av djurskyddslagen”. Djurarterna som räknas upp här står inte direkt med i Författningssamlingen utan är en fri tolkning av Djurskydds myndigheten.
– Uppdatering som gjordes från den gamla lagen från 1988 innebär att, den som idag hanterar levande djur inför slakt och avsalu, skall ha grundläg gande kunskap om djurvälfärd. Idag vet vi att ex fisk känner smärta när den ligger orensad och levande i en låda med is. Vi arbetar för att finna fram etiskt godtagbara metoder för alla slags djur som avlivas för konsum tion, säger Mats Gårdlund, Djurskyddshandläggare på Djurvälfärdsenheten, Jordbruks verket.
”Att förvara hummer levande på is och i starkt solljus är inte förenligt med djurskyddslagen. Humrar bör, som Jordbruksverket tidigare uttalat sig om redan 1995, hållas en och en i akvarier försedda med rör och stenar som ger djuren en möjlighet att söka skydd.”
Men så fort fiskeriprodukten hamnar i fiskdisken så är det livs medelslagstiftningen som gäller, inte djurskyddslagen och då gäller följande enligt EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖR
ORDNING (EG) NR 853/2004 av den 29 april 2004 konstituerade utgåva 2018 om Fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung;
Avsnitt 8, kap 7, lagring av fiskeriprodukter: ”Fiskeriprodukter som förvaras levande skall hållas vid en temperatur och på ett sätt som inte inverkar menligt på livsmedelssäkerheten och deras livsduglighet”
Samt
”Fiskeriprodukter som skall släppas ut på marknaden levande skall trans porteras på ett sätt som inte inverkar menligt på livsmedelssäkerheten och deras livsduglighet.”
Sammanfattningsvis En kort sammanfattning av ovanstående ger att man egentligen inte behöver följa djurskyddslagen eftersom detta bara är vad man bör göra och inte vad man skall göra. Fiskeriprodukten kan därmed förvaras i disken som man alltid har gjort eftersom det rör sig om korttidsförvaring. Skall man förvara djuret under läng re tid hos grossist eller detaljist bör detta sumpas i bassäng och då gäller andra regler för ex avloppsvatten. Tänk på att levande krabba och hummer dör om dessa läggs på is. Förvara fiskeri produkterna kallt och fuktigt, men inte liggande i vatten.
När det gäller förvaring av levande ostron och musslor får dessa inte förvaras i akvarier eller så kallade ostronbarer, då det bland annat finns risk för korskontaminering, dvs ett parti för över smitta på ett annan. Musslor och ostron tål is men ostron har en optimal temperatur på 5 - 15°. Öppnade ostron är att betrakta som döda skaldjur och skall därför förvaras på is. Det är osäkert på hur lång tid som de kan ligga döda på is men max 2 timmar kan vara en bra riktlinje.
Ilona MiglavsViktigt! Håll levande arter klart åtskilda från annan fisk och skaldjur i disken, för att minska risken för korskontaminering.
För två år sedan var det fiskgryta och blåmusslor. Den här gången var det sjöpungsfärs. Karin Hermansson kock på Spekeröds förskola i Stenungsund brinner för sjömaten. Alla förskolor i Stenungsund, totalt 11 stycken, serverade under offentliga måltidens dag olika maträtter av sjöpungsfärs.
Hej Karin, berätta lite om ert tema: Under ytan till grytan.
– Ja det är faktiskt Karl Torbjörnson som vi fått det från. Karl är vår lokala sjöpungsodlare på Marine taste, som vi har haft kontakt med det senaste halvåret. Vi har arbetat med deras färs på workshops och arbetsplatsträffar med mera. Vi var nyfikna på råvaran och när vi kunde knyta ihop det med offentliga måltidens dag döpte vi vårt tema till Under ytan till grytan.
Hur blev menyn under offentliga måltidens dag?
– Vi har haft olika menyer på våra för skolor, kockarna känner sina matgäster bäst.
Det serverades bland annat lasagne, vårrullar, asiatisk färssås, wallenbergare och hamburgare, allt gjort på sjöpungsfärs. Produkten är lik kycklingfärs i konsistens och har en neutral smak vilket gör att den lätt går att smaksätta till det man vill ha den till.
Hur var mottagandet hos barnen?
– Vi har haft en utvärdering där alla kockar upplevde stor nyfikenhet och matglädje hos sina matgäster både barn och pedagoger. Många barn tog om flera gånger och det ser vi som ett gott betyg.
Hur har ni tillrätt produkten? Fick ni hel sjöpung?
– Vi har köpt färdig färs av Marine taste och berättat hur vi önskar den. De har själva använt den i burgare. Färsen är
Adele gillade lasagnen bäst. färdigblandad och innehåller förutom ca 80% sjöpung även 15% svensk ärta, pota tisfibrer och rödbetspulver för färgens skull.
Vad hände mer under Offentliga målti dens dag?
– Där jag arbetar blev det jippo under
lunchen. Tv, radio, tidning och inbjudna gäster var på plats. Restau rangen var pyntad med bilder, bordsryttare och girlanger.
Vi hade även ett akvarium med levande sjöpung i, där personal från Marine taste kunde visa upp sjöpungarna och prata med alla matgäster.
Vad blir det nästa år tror du?
– Vi har börjat spåna på idéer men är ännu inte i hamn med vad som kommer ske. Möjligen lyfter vi de blå proteinerna igen, de får den nyfikne se.
Är du nyfiken på vad för annat gott som Karin lagar kan du följa Karin på hennes instagramkonto, karinochmaten.
Tänker inte bara på att det är juletid med lutfisk och spänning kring vad tomten har med sig i säcken. Det blir naturligtvis även en hel del reflektioner över det som timat under året för våra medlemmar i Insjön.
Vi sitter också i stor spänning över vad den nya regeringen har med sig i julklappssäcken som gåva till de svenska producenterna.
Det söta vattnets bästa julesäcksinnehåll har varit goda fångster och bra priser på produkterna under hela säsongen. Det har bland annat funnits en oro för kräftbeståndet i Vättern inför fiskeåret, men denna oro besannades inte. Alltid bra med lite oro som håller oss vakna i förvaltningen.
Den gamla julklappssäcken har förvisso under åren med gamla regeringen innehållit en hel del krimskrams, men också sköna juveler som hängts kring nacken på den svenska fiskarkåren. Tänker främst på den nya programperioden i EU, som åtminstone passar insjön bra. Inte alla dock. Vissa kategorier som fiskar på enskilda vatten är fortfarande EU:s proletärer och får inte vara med! En god juvel är också Havs – och vattenmyndighetens nya elektroniska system för rapportering från januari 2023. Hoppas detta så småningom innebär att allt insjöfiske, även det som sker på enskilt vatten, kommer med i fiskestatistiken. Myndighetens agerande avseende rapporteringen var till stor hjälp i samband med omcertifieringen av MSC i våra stora sjöar, genom att fler arter kunde tas med. Bra jobbat på HaV!
På alla möten med våra förvaltare har det så länge jag kan minnas funnits en fråga som har vissa likheter med Sancho Panzas kamp mot väderkvarnarna. Vem som är Sancho på åsnan och vem som är väderkvarnarna kan ni säkert lista ut, men Dulcinea som måste räddas torde vara beståndsuppskattningarna i de stora sjöarna. Nu känns det faktiskt som om de knarrande väderkvarnsvingarna börjat röra sig i och med det nya avtalet mellan HaV och SLU. En antydan till julklapp även här. Någon skön juvel på Fiskbranschens Riksförbund lyckades under året få stopp på det sanslösa spårbarhetssystemet. Bra julklapp även till insjön som var på randen att drabbas av eländet. När det väl drabbar insjön förväntas det ha en kvalitet som kommer att tåla Statskontorets granskning.
Vår demokratiska ordning har givit oss en ny regering med en helt ny och ganska okänd inriktning denna höst. Det är med spänning vi väntar på vad dessa nya herrar och damer har på agendan. Vi vet exempelvis att två partier lagt fram förslag om att lägga ner vår förvaltande myndighet. Vissa förändringar lär det bli, oavsett vad vi själva har för personlig politisk åsikt.
Hur det än blir, bara att kliva upp på åsnan igen och rida vidare mot la Mancha! Hälsningar från vännerna i Insjön
Mats Ingemarsson Insjöfiskarena
GinPå senare år har väl få spritsorter blivit så populära som Gin. Tillsammans med tonic är den definitivt en av världens mest spridda och omtyckta drinkar. Enkel att blanda och med två ingredienser samt kanske en citronskiva till så är den svår att misslyckas med.
Historien bakom gin är rätt så spännande och lång. Som många andra alkoholhaltiga drycker börjar den sin bana inom läkekonsten som medicin. Ursprunget är Nederländerna där en munk som hette Franciskus Sylvius de la Boe på 1500-talet smaksatte neutral sprit med enbär och skapade ursprunget till Gin som heter Genever. Ordet Genever betyder enbär på nederländska. Enbär på engelska heter Juniper Berries. Det går även bra att tillföra andra örter, bär, kryddor och frukter för att ge smak åt ginen. Drycken ansågs bota allt från feber till pesten. Den gavs också till soldater i krig. Fast där troligtvis mer i syfte att bedöva sinnena inför kommande strid än att bota någon åkomma.
Genevern kom sedan till England på 1600-talet, där blev den omåttligt populär. Medan engelska staten beskattade all importerad sprit och vin högt samt även den inhemskt producerade och populära ölen var det annorlunda med den gin som tillverkades i England. Den kom undan den höga skatten vilket gjorde att de flesta destillerade sin egen gin hemma. Kvaliteten var mycket låg så för att den skulle gå att dricka överhuvudtaget sockrades den eller smaksattes med rosvatten eller andra örter och bär som fanns tillgängligt. Detta ledde till en kraftig överkonsumtion av gin och stora sociala problem. 1733 finns det nedtecknat att man i England konsumerade 47 miljoner liter gin. Under mitten av 1700-talet skapade man därför de så kallade Gin Acts som begränsade tillverkningen och antalet ginbarer. De höjde även skatten vilket gjorde att konsumtionen gick ned och ginen blev en mer exklusiv dryck med högre kvalitet.
Under 1800-talet reste engelsmännen bland annat till Indien för att kolonisera den delen av världen. För att undvika att drabbas av malaria fick de engelska soldaterna en daglig dos av ämnet kinin. Det är bittert och man tillsatte vatten, lime och socker för att få det drickbart.
En dag hällde någon såklart en skvätt gin i sin kinindrink och Gin & Tonicen, GT, var född. Kinin är en viktig beståndsdel i dagens tonicwater.
Man kan dela upp gintillverkning i sex olika stilar.
• Compound Gin – sprit som smaksätts med enbär och andra råvaror
• Genever – lite mer spritsmak än enbär. Kan vara ung – Jonge men även fatlagrad - Oude
• London Dry Gin – sprit som destilleras med naturliga enbär och andra naturliga smaksättare, torr
• Distilled Gin – kan göras som London Dry men kan även smaksättas efter destillering och med naturliga eller konstgjorda smaksättare
• Old Tom Gin – en gin med lite högre sockerhalt än London Dry, därför lite mjukare i stilen
• Navy Strength Gin – under Englands kolonialtid fraktades ginen ihop med krutet på skeppen. Om man spillde gin i närheten av krut kunde ibland krutet smälla av. Men om man destillerade ginen till minst 57 % alkohol så skedde inte det, därav namnet. Utöver dessa stilar är även Plymouth Gin en stil. Det är det äldsta destilleriet i England och ligger kvar på sin ursprungsplats. Ginnen måste göras där för att få kallas Plymouth Gin. Mediterranean Gin finns också där ginen måste tillverkas vid medelhavet med lokala smaksättare från området där den tillverkas. Idag tillverkas det hantverksgin över hela världen. Länder som Italien, Spanien och Belgien har över 500 tillverkare i respektive land. Även i Sverige har vi fått fram många duktiga tillverkare som gör högkvalitetsgin. 2017 vann Hernö Gin pris med sin Old Tom som
Bohuslänsk Tånggin
Artnr. 56347
Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.
Kostar 495 kr. Kryddig smak med inslag av enbär, vitpeppar, citron, torkad frukt och tång. Tillverkad i Fjällbacka.
Fräkne Tång Gin
Artnr. 34239
Kostar 399 kr. Kryddig gin med smak av citrus, enbär, alger och rosépeppar. Tillverkad i Uddevalla.
Göteborg Gin Old Fashioned
Artnr. 30279
Kostar 295 kr. Kryddig med inslag av enbär, päron, citrus o koriander. Tillverkad i Göteborg.
världens bästa gin i den kategorin. Därefter har många fler öppnat upp destillerier och idag finns det många roliga svenska ginsorter att prova.
Gin kan vara rätt trevlig att dricka som den är med bara is och kanske med en skiva citron eller lime men är ju framför allt en otrolig smaksättare i många klassiska drinkar som Dry Martini, Gin Fizz, Tom Collins och Negroni med flera. Vanligast och mest populär är ändå en GT och där är ju tonicen nästan lika viktig som ginen. Ca 75 % av drinken är tonic så därför tycker jag det är viktigt att satsa på bra kvalitet på tonicen och framför allt se på sockerhalten där vissa tonics ibland är mer som läsk än en lätt bitter tonic. Här kommer lite tips på roliga gin att prova, det finns ju även idag färdigblandad GT på burk att köpa samt även alkoholfri gin.
Gällande tonic till sin GT så är varumärken och smakutbudet stort. Jag är rätt konservativ när jag väljer själv och vill ha en torr och neutral tonic. De smaksatta varianterna kan vara spännande men smaken i dem tar lite bort de finstämda smakerna som finns i just den ginen man har hällt upp i sitt glas. Personligen är jag inte så mycket för att stoppa i gurka, peppar, torkade bär och örter i min G&T. Så för min del är exempelvis Thomas Henry Tonic Water ett bra alternativ. Vill du däremot prova en smaksatt kan Hav från Gbg soda kanske vara ett spännande alternativ.
Smaklig G&T!
Nedan finner du härliga alternativ att testa!
Scandinavian Gin Sessions Pink Rhubarb Gin Artnr. 36290
Kostar 299 kr. Kryddig gin med smak av enbär, rabarber, blodgrape, hibiskus och örter.
Tillverkad i Borlänge.
AB Hellström Dry Gin
Artnr. 84029
Kostar 385 kr. Kryddig gin med smak av enbär, fläder, citrus, älggräs och rosor.
Tillverkad på Gotland.
Hernö Old Tom Gin Artnr. 30048
Kostar 348 kr. Kryddig gin med smak av enbär, pomerans, koriander, peppar med en liten vaniljig ton.
Tillverkad i Dala, Härnösand
Skrea Backe Ocean Strength Gin
Artnr. 37100
Kostar 399 kr. Gin med 57 % alkohol med smak av enbär, havtorn, citrus och rosépeppar.
Tillverkad i Falkenberg.
Gordon´s Alcohol Free Artnr. 1998
Kostar 179 kr. Tydlig smak av enbär, citrus, rosmarin, koriander, rosor och peppar. Tillverkad i Italien.
Wet City Spirits x Ekobryggeriet Organic Amicitia Elderflower G&T Artnr. 37560
Kostar 25,90 inkl pant.
Färdigblandad GT som håller 5 % alkohol med smak av fläder, enbär, citrus och kinin.
Tillverkad i Göteborg.
Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med Från Sverige-märket på dina produkter möter du dina kunders efterfrågan. Märket Från Sverige är välkänt med 87% kännedom, har högt förtroende och är efterfrågat av 8 av 10 konsumenter.
Fött & uppfött i Sverige
Odlat i Sverige
Förädlat i Sverige Förpackat i Sverige
Kontrollerat i Sverige
Läs mer på frånsverige.se
Att Sverige behöver mer vattenbruk och fiskod ling har varit tydliga mål från våra beslutsfattare under lång tid. Men trots ambitiösa mål om att fördubbla det svenska vattenbruket har sektorn tvärtom i stället minskat något. Orsaken är bland annat krånglig och till viss del kontraproduktiv lagstiftning, enligt Jonas Kyrönviita forskare vid Göteborgs universitet.
Jonas Kyrönviita har i sin nya avhandling ”Odla fisk rätt” un dersökt hur den rättsliga styr ningen av svenskt vattenbruk har påverkat produktion och nyetableringar av fiskodlingar i Sverige. Under ett webinarium inom ramen för Sea and So ciety Talks, Hav och Samhälle, Göteborgs universitet, berät tade han att syftet har varit att ge en bild av det hur det legala systemet fungerar i förhållande till de mål som satts upp när det gäller vattenbruket.
I stället för att titta på vissa delar av lagstiftningen har min utgångspunkt varit att titta på det system som verksamhetsut övare kommer i kontakt med, säger Jonas Kyrönviita.
Även om det har odlats fisk i Sverige i flera hundra år har det varit i en begränsad skala, och de rättsliga ramarna som styr verksamheten är relativt nya. Resultatet har blivit en rättslig styrning av vattenbruket som följer av ett omfattande system av regler som återfinns i olika lagstiftningar. Idag är det olika typer av dispenser och förprövningar som möter den som vill starta fiskodling. Miljöprövning är tidskrävande och kan kosta miljon belopp.
Trots ett omfattande regelverk menar Jonas Kyrönviita att varken miljömål eller målen för livsmedelsproduktion har nåtts, i de allra flesta fall har man inte ens varit nära. En viktig slutsats i avhandlingen är att de tvära perspektiven saknas, och att olika myndigheter agerar separat utifrån sina egna syften.
– När vi har lagstiftning som gör det svårt att få tillstånd för vattenbruk leder det istället till att produktionen läggs utom lands, och att vi importerar mat från länder med högre miljöpå verkan. Det blir ett problem när man har en renodlad miljömyn dighet som är den enda som förhåller sig till miljöprövning, säger Jonas Kyrönviita.
Undersökningen visar alltså att systemet för den rättsliga styrningen av vattenbruk i Sverige är fragmenterat och komplext. Det har blivit administrativt tungrott och det finns risk för dub belprövning och motstridiga beslut.
Finns det då några alternativ?
– Det finns en utredning som bland annat tittar på Norge där man samlar allt som rör vattenbruket i en vattenbrukslag för att skapa ”en väg in”. Det innebär en särlagstiftning och det är svårt att säga om det är en effektivare väg, säger Jonas Kyrönvii ta.
Livsmedelsverket är den myndighet som har som uppdrag att se till att den mat vi äter är säker. Detta uppnås genom de kontroller och provtagningar Livsmedelsverket gör inom livsmedelsområdet. Livsmedelsverket är också en expertmyndighet och skall ge kostråd för en hälsosam livsstil med goda matvanor.
på verksamheter inom fiskbranschen som kontrolleras
Levande tvåskaliga blötdjur såsom musselodlingar och ostronodlingar/vildfångade ostron. Fiskprodukter och fiskefartyg men också rökerier, fiskodlingar, surströmmingsproducenter, fisk- och skaldjursgrossister, sjömatsproducenter, fiskefartyg och fiskauktioner.
Livsmedelsverket är den som leder och samordnar landets livsmed elskontroll. Tillsammans med landets kommuner och länsstyrel ser ansvarar de för att genomföra kontrollerna. Livsmedelsverket själva kontrollerar drygt 1300 anläggningar däribland en del verksamheter inom fiskbranschen.
För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll. Verket kon trollerar också att länsstyrelsernas kontroll följer lagstiftningen. Livsmedelslagstiftningen är, med några få undantag, gemensam för EU.
Den nationella kontrollplanen Enligt förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll (kontroll förordningen) ska varje medlemsland i EU ha en flerårig samlad nationell kontrollplan. Den svenska kontrollplanen är fyraårig. Kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna (Livs medelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelserna, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Tullverket, Sveriges Kommuner och Regioner, SWEDAC, SLU och KEMI och Kemikalieinspektionen.
Kontrollen omfattar alla slags verksamheter och kan innefatta bland annat:
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och omgivningar som verksamhetsutövarna ansvarar för.
• Den omfattar också granskning av dokumentation som hör ihop med verksamheten.
• Ämnen, material och andra föremål som kan inverka på djurs hälsa eller varors egenskaper.
• Kontroll av varor, till exempel livsmedel och foder, samt av levande djur och växter, ingår också.
Kontrollwiki är Livsmedelsverkets fördjupade webbplats som riktar sig till kontrollmyndigheter och livsmedelsföretag. Här hittar du det mesta om både livsmedelskontroll och regler på livsmedelsområdet. I kontrollwiki hittar du den lagstiftning som gäller och Livsmedels verkets tolkning av den, samt vägledning till reglerna och hur de kan tillämpas.
Matvanor, näringsinnehåll och kostråd Livsmedelsverket informerar om både nytta och risker med maten vi äter och sätter upp riktlinjer för till exempel maten i skolan. På Livsmedelsverkets hemssida finns information om vad maten vi äter innehåller men också kostråd för en hälsosam livsstil. Det finns allmänna kostråd för att vi skall hålla oss friska livet ut men också specifika kostråd kring sjukdomar och allergier. Precis som för andra livsmedelsgrupper finns råd om fisk och skaldjur. Det finns mycket positivt med att äta mat från hav och sjö men eftersom det också i vissa fall även finns en risk, är det livsmedelsverkets roll att informera om detta. Anledningen är att det i viss fisk kan förekomma miljögifter och tungmetaller som PCB, PFAS, dioxiner och kvicksilver.
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se
Globala mål och Sveriges livsmedelsstrategi
Livsmedelsverket skall också bidra till målen i Agenda 2030, FNs 17 globala hållbarhets mål. Det gör vi bland annat genom att i all verksamhet ta hänsyn till följande aspekter, som anges i Livsmedelsverkets instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsupp drag:
• Miljöpåverkan och de nationella miljömålen
• Jämställdhetsintegrering
• Politik för global utveckling
• Sveriges livsmedelsstrategi
Livsmedelsverket har en avgörande roll för Sveriges livsmedelsberedskap. Tillsammans med näringsliv och myndigheter arbetar de för att livsmedelsförsörjningen ska fungera även i kris och i värsta fall krig.
Linda FrithiofLivsmedelsverket arbetar på regeringen och riksdagens uppdrag och i konsumenternas intresse för säker mat och bra dricksvatten. Livsmedelsverket lyder under Näringsdepartementet och myndighetens arbetsuppgifter finns i en så kallad instruktion från regeringen. Generaldirektören är chef för Livsmedelsverket och tillsätts av regeringen. Ledningsgruppen består av generaldirektören, de fyra områdescheferna och chefen för GD stab.
Kärt barn har många namn brukar man säga och så är även fallet för denna silverfärgade släkting till sillen, en av de viktigare arterna inom svenskt fiske och aktuell nu till jul i form av ansjovis.
Så här i juletider är vi många svenskar som börjar tänka på att införskaffa några burkar ansjovis. Ansjovisen ska toppa de kokta äggen eller ingå i den obligatoriska Janssons frestelsen. Den ansjoviskryddade skarpsillen är en viktig traditionell produkt vid våra högtider, kanske främst vid jul. Däremot är skarpsillen en råvara som de flesta svenskar inte ägnar en tanke åt resten av året. Varför det? I våra östliga grannländer konsumeras ju skarpsillen i alla dess former och dessutom året om; färsk, stekt, friterad, beredd och konserverad. Innan det ryska handelsembargot som infördes 2014 exporterade det svenska fisket större volymer fryst skarpsill fiskad i Östersjön till den ryska marknaden. Till skillnad från mycket annat som vi smaskar i oss till jul är skarpsill eller ansjovis nyttig och klimatsmart mat som innehåller högvärdigt protein och omega-3fettsyror. Vi är därför väldigt glada att våra medlemmar även detta år kan leverera denna goda julklapp till det svenska folket. Skarpsillen används både till
livsmedel och till foderråvara. I år har Sverige en fångstkvot på ca 43 000 ton i Östersjön, varav ca 5 000 ton använts för konsumtionsändamål. I Nordsjön/ Skagerrak är skarpsillskvoten totalt ca 6 000 ton varav ungefär 1 500 ton använts till konsumtion för konserverade produkter, till exempel ansjovis. Skarpsillen i Västerhavet fiskas normalt med trål och snörpvad i Skagerrak och Kattegatt. Snörpvadsfisket är ett traditionellt betonat fiske som bedrivs genom lysfiske inomskärs och inne i fjordarna. Under 2022 stängdes fisket efter sill i Skagerrak och Kattegatt helt på grund av den dåliga beståndssituationen för sillen i västra Östersjön. Även bifångstkvoterna av sill i Skagerrak och Kattegatt påverkades negativt. Eftersom även en liten del sill fås som bifångst i skarpsillsfisket har detta kunnat flytta ut till Nordsjön där risken för bifångst av den västliga Östersjösillen är betydligt mindre. Fisket av skarpsill till årets ansjovis skedde under slutet av oktober så vi kan redan nu lova att det borde finnas gott om ansjovisburkar på hyllorna till jul!
Skarpsillen som går till fiskmjöl och fiskolja återfinns också den i många produkter på julbordet i annan form –som till exempel julskinka, kalkon och
lax, där fiskmjöl och fiskolja är viktiga komponenter i foder till både kalkon, kyckling, grisar och odlad lax. Ät och njut och ha en riktigt fin jul med sill och skarpsill på julbordet i alla dess former!
En riktigt god jul önskar Anton, Malin och Annelie
Karolina Martinson, medförfattare till boken Plocka tång & Strand växter, bjuder på juliga recept med tång och lokala råvaror från Västra Götaland i kampanjen Tångdykerskans julbord.
– Just denna kampanj är till för att inspirera till att använda tång på julbordet. Samtidigt tog vi med innovativa rätter från lokala pro ducenter. Ett annorlunda julbord med hav och fiskassociation, berät tar Charlotte Berg på Lokalproducerat i Väst. Charlotte Berg jobbar med att lyfta de lokala råvarorna och produkterna som finns i Västra Götaland i projektet Lokal Meny Grön och Digital. Projektet ägs av Lokalproducerat i Väst vilket är ett nätverk som stöttar lokala produ center i regionen. Projektet finansieras av Europeiska Utvecklingsfon den, REACT -EU och Västra Götalandsregionen.
Recepten för Tångdykerskans julbord är skapade av Karolina Martinson och kommer att dyka upp på Lokalproducerat i Västs instagramkonto @lokalmeny fram till jul. Så scrolla igenom flödet och inspireras till ett annorlunda julbord.
2022 blev ytterligare ett turbulent och händelserikt år där Rysslands krig mot Ukraina och andra kriser har skakat om de globala marknaderna. Konkurrens om råvaror i kombination med skenande elpriser har skapat en situation med ökad inflation och brist på vissa varor i butikshyllorna. Den här vintern kan bli ett riktigt stålbad för både konsumenter och livsmedelsproducenter. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet överväger nu var tredje livsmedelsproducent uppsägningar av personal till följd av stigande elpriser. Lönsamheten sjunker och kostnaderna ökar. Även bland våra medlemmar inom sjömatsbranschen finns en stor oro för utvecklingen och många försöker hitta lösningar för att klara produktionen. Trots alla bekymmer är det ändå positivt att vi alla har blivit påminda om hur viktig livsmedelsförsörjningen är för vårt samhälle. Nu behövs konkreta åtgärder för att verkligen ta livsmedelsstrategin på allvar och se betydelsen av hela den blå värdekedjan.
Det händer väldigt mycket inom områdena hållbarhet och lagstiftning just nu. Arbetet för att förändra spårbarhetssystemet och frågeställningar kring certifieringar och hållbarhetsmärkningar är bara några exempel. För att vi ska kunna öka takten i viktiga projekt och utöka kontakterna med våra internationella samarbetsorganisationer är jag glad att kunna välkomna Mette Gemzöe till oss på Fiskbranschens Riksförbund. Läs mer på s.13.
Fisket efter sill och strömming har återigen hamnat i massmedias fokus, och många har reagerat på det storskaliga industrifisket som fokuserar på fisk till foder. Från Fiskbranschen är vi intresserade av att veta hur mycket av strömmingen som fiskas i Östersjön som faktiskt går till foder till de norska laxodlingarna. Det är svårt att få tag på den typen av uppgifter, så för att öka kunskapen och bättre förstå sambanden kring värdekedjorna har vi startat en dialog med forskningsinstitutet RISE för att undersöka den här saken närmare. Arbetet kan förhoppningsvis komma i gång i början av det nya året.
Till sist vill jag slå ett slag för det nya spännande initiativet Nordic Seafood Summit som hålls i Stockholm 19 – 20 januari. Detta blir den första mässan i sitt slag som samlar fisknäringens samtliga aktörer – från fiskaren/odlaren till grossist, förädling, dagligvaruhandel, restaurang samt beslutsfattare och myndigheter. Vi från FR kommer såklart att vara där, och vi planerar för att hålla kommande Sjömatsforum i samband med eventet. Håll utkik i våra kanaler för mer om detta!
Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se
Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.
Det konstaterar forskare i en stor analys där de har granskat 22 000 vetenskapliga publikationer om 241 marina reservat.
– Den här studien visar att marina naturreservat kan vara ett nyckelverktyg för att uppnå FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet, säger Robert Blasiak, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Skyddet måste vara starkt För att uppnå de nämnda effekterna måste skyddet av de marina ekosystemen vara mycket starkt och långvarigt, enligt forskarna. Som det ser ut i världen idag minskar andelen fullt eller starkt skyddade marina områden.
Sill var tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Och sillbestånd i Östersjön kan ha överfiskats redan på 1200-talet, enligt dna-analyser av gamla fiskben.
Forskare har undersökt sillben från sju arkeologiska utgräv ningar runt Östersjön. Närmare bestämt har de undersökt arvs massan hos 40 sillar från 800-talet till 1600-talet.Dna-analyserna har gett forskarna information om var fisken simmade när den fångades.
– I fiskens dna kan vi avgöra vilket sillbestånd som benen kommer ifrån, bland annat utifrån gener för fiskens tålighet för bräckt vatten, säger Carl André, evolutionsbiolog vid Göteborgs universitet.
universitet
Från 1 januari 2024 ska företag som serverar mat och dryck i engångskärl erbjuda kunden möjlighet att få maten eller drycken i återanvändningsbara kärl som matlådor eller muggar. Kravet gäller de företag som serverar mat och dryck i engångskärl till fler än 150 kunder per dag.
Lagstiftningen är en åtgärd för att minska förbrukningen av engångs plastprodukter inom EU. I Sverige är målet att minska förbrukningen med 50 procent till år 2026. De återanvändningsbara matlådorna och muggarna ska ingå i ett rotationssystem så att de kan användas igen. De företag som berörs av den nya lagstiftningen kan vara allt från stora hamburgerkedjor till mindre restauranger och serveringsställen som både serverar mat på plats och för avhämtning. De återanvändba ra matlådorna och muggarna ska vara sådana som har så liten negativ effekt som möjligt på människors hälsa och miljön.
Maten ska vara säker och miljöpåverkan från förpackningarna ska minska Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ska stötta berörda aktörer som företag och den kommunala kontrollen i omställningen inför att den nya lagstiftningen träder i kraft.
Frågor och svar om kraven att erbjuda servering i återanvändbara muggar och matlådor finns på Naturvårdsverkets hemsida.
Ny lagstiftning - restauranger och kaféer måste erbjuda mat och dryck i återanvändbara matlådor och muggar
Plankton är lite av havens doldisar som mest är kända på gruppnivå. Men genom hologram i digitala mikroskop kan forskare nu se hur enskilda planktonceller äter, växer eller rör sig.
Plankton är några av jordens viktigaste biologiska organismer. Över hälften av allt syre produceras av växtplankton i haven. Ändå är kunskapen om dessa livsformer begränsad, främst på grund av dess storlek.
– Planktoncellerna vi undersöker är bara några tusendels millime ter stora. Men de är så talrika att de påverkar hela kolcykeln i havet. Totalt äter encelliga plankton cirka tre gånger så mycket kol som vi människor släpper ut från fossila bränslen. Nu kan vi få en detaljrik förståelse på individnivå för de här processerna, säger marinbiologen Erik Selander vid Göteborgs universitet.
Metoden att reflektera ljus genom materia på en mottagande yta är gammal. Men tack vare digital teknik blir metoden mer användbar och tillsammans med artificiell intelligens, AI, blir analysen lättare och myck et snabbare.
Källa: Göteborgs universitet
Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se
Sjømatrådets årskonferanse 4 januari 2023
Clarion Hotel Oslo samt digitalt https://seafood.no/aktuelt/konferan ser-og-seminarer/sjomatradets-arskonfe ranse-2023/
Nordic Seafood Summit Stockholm Waterfront 19-20 januari 2023 https://nordicseafoodsummit.se
Innovationsriksdagen SAVE THE DATE Lund 21-23 mars https://www.sverigesinnovationsriksdag.se
KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING
FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING
Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. www.steeltech.se
Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.
Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se
KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB