Medicinsk Vetenskap nr 1 2022 by Karolinska Institutet

Nätverksmedicin förklarar det komplexa En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 • Februari 2022 Pris: 50 kronor

F O R S K A R E N S VA R A R

VIRA L

Två tar en promenad: Får de samma motion?

A V LER I R

ÄLDREPROFESSORN

”Få ser sig själva som gamla” INFERTILITET

50 miljoner är ofrivilligt barnlösa

Så tävlar virusvarianterna om framgång

PLUS: OPTIMISM / VÅRKÄNNING / TINNITUS

AANNNNOONNSS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen. Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

GE EN GÅVA TILL KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Innehåll

№1—2022 Framsteg 7 Så kan tinnitus mätas objektivt 11 De är nya hedersdoktorer 12 Nu testas magsårsbehandling efter hjärtinfarkt 13 Kroppen runt när våren kommer

I fokus 10 Hon studerar optimismens roll vid matstrupscancer 22 Nyfken på: Vilka virusvarianter vinner? 42 Perspektiv: Medicinens nätverk ger forskarna nya svar

Möt forskarna 16 Tre doktorander som gått i mål

Bild: Martin Stenmark, Erik Flyg, Linnea Bengtsson, Peter Gehrman, Getty Images

28 Alzheimerprofessorn Maria Eriksdotter: ”Äldres status måste höjas” 50 Claudia Hanson – om mödrahälsovård i fattigdom

På djupet: Ofrivillig barnlöshet 32 Drömmen: Att få bli förälder 36 Jessica fck barn trots cancer: ”Jag är väldigt tacksam.” 37 Milstolpar vid IVF-behandling

Alltid i MV 8 14 20 44 45 48

I korthet Utblick Tidslinjen: Parkinson Boktips Frågor och svar Topplistan

Bekämpar ålderismen. Professor Maria Eriksdotter vill lyfta äldreforskningen.

Färdig! Nydisputerad och klar för forskning.

Nätverksmedicin. Komplexa sjukdomar gestaltas matematiskt.

Förälder till slut. Erik Vismer och hans fru fck Elton efter IVF.

16 Övervakning. Så håller de koll på virusvarianter.

Redaktören har ordet

yligen fyllde jag 50 år. Ett antal erfarenheter rikare men har jag blivit klokare med åren? Lite kanske. Men inuti är jag ändå samma människa som tufar på, orolig och driven, upptäckarglad. ”Få ser sig själva som gamla”, påpekar professor Maria Eriksdotter som jag intervjuar i detta nummer. Hon forskar om Alzheimers sjukdom och förklarar att åldrande nuförtiden snarare defnieras biologiskt än som en sifra. Att alla skulle bli sjuka och dåliga när de blir gamla avfärdar hon som en ”icke uppdaterad bild av verkligheten”. Men äldre har låg status i det svenska samhället, menar Maria Eriksdotter, som tycker att ålderismen är ett problem. Ökad geriatrisk kompetens i samhället ser hon som en väg till förändring. Det hade även kunnat förbättra situationen för de äldre under coronapandemin, enligt Maria Eriksdotter. Förhoppningsvis närmar vi oss slutet på just denna pandemi men omikron är sannolikt inte den sista varianten av sars-cov-2 vi kommer att se. Vad vi kan vänta oss i framtiden är osäkert. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet följer virusens utveckling noga för att förstå hur de fungerar, evolverar och orsakar sjukdom. Det gör oss bättre förberedda inför kommande smittor. Läs min kollega Ola Danielssons djupdykning i virusvarianternas rafande värld. En annan forskning som också har kommit väl till pass under pandemin är den där man med hjälp av nätverksmedicinska analyser har kunnat peka ut redan godkända läkemedel som möjliga coronamediciner. De har sedan testats i studier och resulterat i nya behandlingar. Vet du ännu inte vad nätverksmedicin är? Bli kunnigare genom att läsa vår fördjupning i ämnet. Biologisk ålder spelar även roll för vår fertilitet. Kvinnor är allt äldre när de föder sitt första barn och det är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet i höginkomstländer. Många blir hjälpta av IVF, men de festa behöver göra fera behandlingar och att misslyckas kan vara svårt för de drabbade. I vårt tema i detta nummer berättar forskarna om hur de försöker förbättra teknikerna, exempelvis genom att lära sig identifera embryon av god kvalitet. Se där, ännu ett fullmatat nummer redo att avnjutas. I november fck Medicinsk Vetenskap Publishingprisets silver i kategorin populärvetenskapliga tidningar. Vi på redaktionen är mycket stolta. Men ännu gladare blir vi när våra läsare hör sig och uppskattar tidningen. Hurra för er!

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Medarbetare i detta nummer Peter Gehrman Illustratör Peter Gehrman är utbildad inredningsarkitekt vid Konstfack, vilket har en inverkan i hans arbete som illustratör där rumsligheter fylls med drömlika scener. Förutom det så har han ett växtintresse, men har fått skära ned på antalet växter han äger och istället smyga in växter i sina bilder. Annika Lund Journalist Annika Lund är varit frilansjournalist sedan 2009. Innan dess arbetade hon i tio år på Dagens Medicin, där hon var bland annat reporter och nyhetschef. Hon tycker det är lyxigt att på arbetstid få intervjua forskare om saker som hon ändå gått och funderat på. Linnea Bengtsson Fotograf Linnea Bengtsson har arbetat som frilansande fotograf under åtta år, mycket inom funkisvärlden. Specifk har hon en fascination för ljus och dess infallsvinklar, samt att fånga spontana ögonblick mellan människor. Dessutom: Erik Flyg, Lotta Fredholm, Ann Kjellqvist, Maja Lundbäck, Matilda Skoglöw, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén.

Foto: Joel Nilsson, Peter Gehrman, Alfred Lund, Andreas Roth

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Carolina Hagberg, Pernilla Lagergren, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Ana Teixeira.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Getty Images Tryck Lenanders Grafska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2022

ANNONS

Behöver du stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor? I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsﬁ lmer och lärande exempel om utbildningsﬁlmer vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet. Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samråd med Socialstyrelsen. Läs mer på: www.nck.uu.se/webbstodforvarden

NCK vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images

Tinnitus kan mätas i hjärnan

Tekniken bygger på hjärnstamsaudiometri, mätning av hjärnans aktivitet som svar på en specifk sekvens av ljudstimuli. I studien ingick 405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan Tinnitus är fantomljud som tinnitus. En tydlig skillnad i inte hörs för någon annan än mätningarna syntes hos indiden som drabbas. Svårigvider med konstant tinnitus hetsgraden defnieras genom jämfört med personer med självskattning av den som tillfällig eller ingen tinnitus. drabbats. Men nu har forska– Vår studie tyder på ett re vid bland annat Karolinska orsakssamband mellan förInstitutet visat att konstant ändringar i hjärnans neurala tinnitus kan uppmätas som aktivitet och utvecklingen förändringar i hjärnan. av konstant tinnitus, men vi Forskarna tror att metoden behöver göra fer studier för kan användas som ett diagatt verifera detta. Vi behöver nosverktyg. även ta reda på om vår metod – Vi behöver en objektiv dikan mäta nyttan av behandagnosmetod för tinnitus, både ling, säger Christopher R. för att kunna ge ett erkännanCederroth. de till patienter som drabbats I studien följdes även drygt och för att främja utveck20 000 personer med ingen lingen av nya behandlingseller varierande grad av tinmetoder, säger Christopher nitus för att undersöka hur R. Cederroth, forskare vid symtomen utvecklas över tid. institutionen för fysiologi och Här visade forskarna att perfarmakologi vid Karolinska soner med tillfällig tinnitus Institutet. har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinniVanligt besvär tus, särskilt om besvären Cirka 20 procent återkommer ofta. Dessav svenskarna har utom fann studien att hos någon form av tinde som redan upplever nitus, och risken att konstant tinnitus är drabbas ökar med sannolikheten hög att åldern. besvären består. The Journal of Clinical Investigation januari 2022

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki. s e/nyheter

Forskare försöker hitta sätt att förebygga demens, som väntas öka globalt från 55 miljoner år 2020 till 139 miljoner år 2050, enligt organisationen Alzheimer’s Disease International.

”Somforskare blirman kanske inte så imponerad.” Tommy Lundberg, verksam vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, kommenterar att kylbehandling i ”kryokamrar” bli alltmer populärt bland elitidrottare trots skrala vetenskapliga belägg. Källa: DN

Moderna människan utvecklade skydd mot oxidativ stress

en hälsosam livsstil och ett friskt hjärta kan bidra till att fördröja debuten av demens och lindra symtomen. I en ny studie undersökte forskare om vilopuls var förknippat med demens och kognitiv nedsättning, oberoende av kända riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdom, bland drygt 2 000 deltagare som var 60 år eller äldre och boende i Stockholm. Studien, som följde deltagarna i upp till 12 år, visade att personer med en vilopuls på 80 slag per minut eller mer hade i genomsnitt 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut. Studien kan inte fastställa något orsakssamband. – Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mer noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalitet, säger studiens huvudförfattare Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen om åldrande och hälsa.

bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. Studien visar att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60 000 år sedan. Idag förekommer det främst hos personer på den indiska subkontinenten där 1–2 procent beräknas bära på neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas sjukdomar som kopplats till oxidativ stress. – Riskökningarna vi ser är stora med ferfaldigt ökad risk för både infammatorisk tarmsjukdom och kärlsjukdom, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi. Science Advances

Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association december 2021

januari 2022

Hög vilopuls förknippat med ökad risk för demens Prevention . I dag saknas botemedel men det fnns stöd för att bibehållandet av

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Foto : Getty Images

Neandertalrest. Endast en

Nytt om hur omega3-fetter motverkar åderförkalkning Felreglering. Vid åderförkalk-

ning uppstår infammation i blodkärlen. Denna hanteras normalt sett av olika stoppsignaler som kallas resolviner, som dämpar infammationen och stimulerar läkning av vävnaden. Resolviner bildas från långa omega-3-fettsyror och binder till och aktiverar en receptor som kallas GPR32. – Vi har funnit att denna receptor är felreglerad vid åderförkalkning, vilket tyder på en störning i läkningsprocessen. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga åderförkalkning genom att stoppa infammationen i kärlen, till exempel med hjälp av omega-3-fettsyror, säger Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. The

Journal of Clinical Investigation december 2021

Kvot kan indikera risk för hjärt-kärlsjukdom

Foto: Getty Images

Prognosfaktor. Risken att

drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. I den aktuella studien har forskarna analyserat sambandet mellan hjärtkärlsjukdom och dessa så kallade apoB/apoA-1-värden hos fer än 137 000 svenska män och kvinnor i åldern 25–84. Individerna följdes i upp till 30 år och totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom. – Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och att behöva operera hjärtats kranskärl. Höga apo-värden syns redan upp

Omega 3-fett fnns bland annat i fet fsk, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja samt valnötter.

till 20 år innan man drabbas av hjärt-kärlkomplikationerna. Detta bör föranleda tidig förebyggande behandling, säger Göran Walldius, professor emeritus vid Institutet för miljömedicin. Sammantaget talar resultaten för att kvoten apoB/ apoA-1 är en bättre markör än om man bara använder apoB-metoden, menar forskarna. PLOS Medicine 2021

Så kan bakterier öka risken för cancer i bukspottkörteln Tumörutveckling. Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. – Vissa bakterier kunde orsaka dubbelsträngat DNA-brott. Det är en typ av cellskada som anses vara ett första steg i cellförändring och cancer. Vi fann också att antibiotika kunde förebygga

DNA-skadorna. Våra fynd bekräftar inte bara att bakterier har en viktig roll i cancerutveckling men belyser också möjliga nya vägar att angripa den processen, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi. Nu undersöker forskarna hur DNA-skadorna uppkommer samt kartlägger bakteriernas ursprung i magtarmkanalen och jämför med bakterierna som fnns längre upp i munhålan. Gut Microbes november 2021

genregioner har identiferats som påverkar hur ofta vi behöver gå på toaletten för att bajsa. Forskarna, verksamma vid institutionen för medicin, Solna, beskriver hur detta i sin tur kan kopplas till riskfaktorer för IBS, irritabel tarm. Cell genomics december 2021

Molekylgrupp med antibakteriell efekt har identiferats Antibiotika. Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identiferat en ny grupp molekyler som har antibakteriell efekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, efektiva antibiotika med få biverkningar. – Lipid II, som alla bakterier behöver för att bygga upp cellväggen, är en mycket attraktiv måltavla för nya antibiotika. Vi har identiferat de första små antibakteriella substanserna som verkar genom att binda till denna fettmolekyl, och i vår studie hittade vi inga resistenta bakteriemutanter vilket är mycket lovande, säger Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och en av artikelns tre korresponderande författare. PNAS november 2021 Medicinsk Vetenskap №1–2022

Framsteg Kortintervjun

Honstuderar optimismens rollvid cancer Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Martin Stenmark

Yangjun Liu disputerade nyligen vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Patienter med en optimistisk livssyn har bättre förutsättningar efter en cancerbehandling, enligt en ny avhandling. Det är därför viktigt att ge patienter skräddarsytt psykologiskt stöd. Tidigare studier har visat att optimistiska personer upplever en bättre livskvalitet, och har mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa samt hjärt-kärlsjukdom. Men kan livssynen påverka prognosen efter en cancerbehandling? Det ville Yangjun Liu ta reda på med sin avhandling om optimismens roll vid matstrupscancer, en aggressiv cancerform där enbart cirka 10–20 procent av patienterna lever fem år efter diagnos. Prognosen beror bland annat på i vilket stadium tumören är vid diagnos. Men även när patienterna har likartade medicinska förutsättningar kan utfallet variera, av skäl som forskarna inte helt förstår. – Vi kan visa att de optimistiska patienterna upplever en bättre livskvalitet och har mindre risk för psykisk ohälsa efter sin behandling. Vi kunde även se en större chans till överlevnad hos en grupp av patienter som hade mindre framskriden cancer, säger Yangjun Liu. – Optimistiska personer har ofta en mer hälsosam livsstil vilket ger allmänt bättre hälsa och ökad möjlighet till återhämtning. De har ofta även bättre strategier att hantera motgångar och ett starkare socialt stöd, säger Yangjun Liu. Hon understryker att resultatet måste tolkas med försiktighet eftersom studien inte var så stor. – Vi behöver undersöka detta närmare i större studier samtidigt som vi även inkluderar faktorer som patienternas genetik och uppväxtmiljö. Yangjun Liu menar att det är viktigt att känna till att livssynen har betydelse efter en cancerbehandling, även om det inte är frågan om någon mirakelmedicin. Det viktiga är hur stödet till patienterna kan utformas. – Våra resultat kan användas för att identifera högriskpatienter och ge dem ett skräddarsytt psykologiskt stöd. Läs hela avhandlingen på openarchive.ki.se

Aktuellt Framsteg

”Jag hade själv haft nytta av det när jag drabbades av covid-19.” Ali Mirazimi, adjungerad professor, vid institutionen för laboratoriemedicin, apropå att WHO:s experter rekommenderat behandling med läkemedlet baricitinib mot svår covid-19. Forskare vid Karolinska Institutet var med i den tidiga analysen av läkemedlets efektivitet. Prins Daniel har drivit ett konsekvent folkhälsorelaterat arbete såväl i Sverige som internationellt.

Vaccininstitut väljer Sverige Rättvisare. Internationella vaccin-

De hedras för sina storartade insatser

Foto: Elisabeth Toll/Kungl.Hovstaterna, Christian Black/WHO, Privat

Prins Daniel, Soumya Swaminathan och Shinhiro Takeda har år 2022 utsetts till hedersdoktorer vid Karolinska Institutet. KAROLINSKA INSTITUTET kan utse hedersdoktorer som gjort storartade insatser för vetenskapen eller universitetet. En hedersdoktor behöver inte ha uppnått doktorsexamen genom formella prestationer men anses då på andra sätt ha gynnat forskning och utveckling. År 2022 har H.K.H. Prins Daniel utsetts till hedersdoktor för sitt starka och långvariga engagemang för folkhälsa. Han har genom åren gjort ett stort antal insatser för att öka medvetenheten om behovet av att främja hälsosammare livsstil bland barn och unga, minska hälsoklyftor och stödja medicinsk forskning och utbildning. Tillsammans med Kronprinsessan Victoria är Prins Daniel initiativtagare till organisationen Generation Pep, vars mål är att ge alla barn och unga bättre möjligheter till ett aktivare och hälsosammare liv oavsett bakgrund och förutsättningar.

Även Dr. Soumya Swaminathan, vetenskaplig chef vid Världshälsoorganisationen WHO och utbildad barnläkare, har utsetts till hedersdoktor. Hennes engagemang och drivkraft för global hälsa, internationell samverkan och samarbete inom forskning och kunskapsutveckling betyder mycket för Karolinska Institutet.Hedersdoktorat tilldelas också professor Shinhiro Takeda, chef för Kawaguchi Cardiovascular and Respiratory Hospital utanför Tokyo, som under mer än två decennier systematiskt och strategiskt byggt upp en världsledande kombination av akademisk och klinisk verksamhet för att vidareutveckla och implementera livräddande och avancerat ventilationsstöd till svårt sjuka patienter, så kallad ECMO behandling.

institutet, IVI, planerar att öppna ett Europakontor i Stockholm. IVI, som har sitt säte i Seoul, Sydkorea, är en internationell organisation grundad av FN vars syfte är att utveckla och leverera säkra vacciner. Etableringen av Europakontoret ska fungera som en hub för en mer efektiv utveckling av verksamheten riktad särskilt mot de fattigare delarna av världen, i första hand Afrika, söder om Sahara. – Vi ser fram emot ett nära samarbete. Etableringen ligger i linje med Karolinska Institutets vision om en bättre hälsa för alla och vårt arbete för att tillgängliggöra medicinsk kunskap och vård på ett mer rättvist sätt över hela världen, säger rektor Ole Petter Ottersen.

9,7

Det var patienternas uppskattade smärta, på en skala 1–10, orsakad av sjukdomen TIPS! Hortons huvudvärk i en Lyssna på studie av University of avsnitt 82 av KI:s Texas. Njursten fck i podcast Medicinvetarna där forskaren Andrea samma studie 6 och Carmine Belin intervjuas förlossningssmärta om Hortons, migrän 7. Källa: Headache och vanlig huvudjanuari 2021 värk. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Framsteg Hallå där ROBIN HOFMANN

är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Hur hänger hjärtinfarkt och bakterier ihop? Robin Hofmann leder en studie som undersöker om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Text: Ann Kjellqvist Hur vanligt och hur farligt är hjärtinfarkt?

– Varje år drabbas drygt 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och trots avsevärda framsteg över tid vad gäller dödstal och andelen sjuka i befolkningen är hjärt-kärlsjukdom fortsatt den ledande orsaken till dödsfall.

Robin Hofmann har intresserat sig för gränslandet mellan mag-tarmsjukdom och hjärtinfarkt, det han kallar gastrokardiologi.

– Genom intensiv blodförtunnande behandling har överlevnaden efter hjärtinfarkt ökat de senaste 25 åren, men till priset av en ökad risk för blödning i övre mage och tarm. Dessa biverkningar kräver stora resurser från sjukvården, bidrar till ett ökat lidande hos patienterna och i slutändan en ökad dödlighet. Tidigare studier har visat att risken att blöda ökar om patienten samtidigt har en infektion av magsårsbakterien helicobacter pylori. Detta är en vanlig infektion som enkelt kan behandlas med antibiotika, vilket i det närmaste eliminerar den infektionsorsakade blödningsrisken. Men i dag saknas helt kunskap om hur diagnostik och behandling av helicobacter 12

Medicinsk Vetenskap №1–2022

pylori-infektion påverkar utfallet efter hjärtinfarkt. Nu startar ni en ny studie – berätta.

– Syftet med studien är att utreda betydelsen av diagnostik och behandling av helicobacter pylori-infektion i övre mag-tarmkanalen, för att se om det kan minska blödningskomplikationer och därmed förbättra prognosen efter hjärtinfarkt. 35 svenska sjukhus deltar och runt 23 000 patienter planeras att tas in i studien under en treårsperiod.

Hur kan detta påverka vården?

– Om hypotesen visar sig stämma blir rekommendationen att införa systematisk screening av hjärtinfarktpatienter för helicobacter pylori-infektion och i förekommande fall behandla denna. Vi tror också att diagnostiken och behandling av de som drabbas av både hjärt- och mag-tarmproblem kan förbättras genom att man inför ett mer strukturerat samarbete mellan kardiologer och gastroenterologer. Läs mer: ki.se/kisos/help-swedeheart

Foto: Torkel Ekqvist/Fotogruppen Sös

Vad vet man om sambandet mellan hjärtsjukdom och mag-tarmsjukdom?

Kroppen runt Våren På våren händer massor av bra grejer i kroppen. Om du inte är pollenallergisk förstås, då är våren jättejobbig. Text: Ola Danielsson

L U F T VÄ G A R

Allergichock! På våren börjar pollensäsongen, som kommer att bli värre och längre med klimatförändringarna. Mängden gräspollen kan öka med 60 procent, menar amerikanska forskare som tagit fram scenarier för hur faktorer som regn, temperatur och stigande koldioxidhalt påverkar pollenhalterna i nordvästra Europa.

MUSKLERNA

Vaknar till liv

I M M U N SYST E M E T

Lugna tider

Bara en tredjedel av människorna följer Värdshälsorganisationens råd att röra på sig minst 150 minuter varje vecka. Men vi är lite bättre på att röra oss under våren och sommaren, visar en global översiktsartikel. Insatser för att främja fysisk aktivitet bör ta hänsyn till dessa årstidsvariationer, menar forskarna.

Chansen att slippa covid-19 ökar under våren. Att luftvägsvirus härjar som värst under vintern brukar förklaras med att de sprids lättare i kall och torr luft och att människor tränger ihop sig inomhus. Men det skulle också kunna bero på genetiska årstidsvariationer i vårt immunförsvar, vilket också skulle kunna bidra till att en del vaccin fungerar sämre vissa tider på året, menar en grupp forskare.

HUDEN

Vitamintillskott

Foto & illustrationer: Getty Images

Solljus får D-vitamin att bildas i huden. En dansk studie visade på stora årstidsvariationer i befolkningens D-vitaminnivåer. På våren hade 10 procent av kvinnorna och 15 procent av männen D-vitaminbrist. D-vitamin är viktigt för en optimal benhälsa och dess betydelse för andra sjukdomar diskuteras fitigt av forskare.

B LO D K Ä R L

Avslappnat läge Blodtrycket varierar över året och tenderar att vara högst under vintern, då blodkärlen drar ihop sig av kylan. Det tros bidra till att risken för hjärt-kärlsjukdom också är större på vintern. Justerad medicinering och rumstemperatur kan användas för att motverka årstidssvängningarna i blodtryck, föreslår japanska forskare.

Varning!

Se upp för fästingar – de piggnar till när det är ungefär fem grader varmt.

Källor: Antonio Garriga et al. Int J Environ Res Public Health, Januari 2022 (Musklerna), Alexander Kurganskiy et al. Science Advances, Mars 2021 (Luftvägar), N Kronfeld-Schor et al. J Biol Rhythms, februari 2021 (immunsystemet) Keisuke Narita et al. Hypertens Res, november 2021 (Blodkärl), Louise Hansen et al. Nutrients, november 2018 (Huden) Medicinsk Vetenskap №1–2022

Framsteg Utblick ”Denetiskaprincipen omsjälvbestämmande har blivit mer och merframträdande förläkarna.” Anna Lindblad, forskare vid institutionen LIME, Karolinska Institutet. Forskning visar att läkarnas syn på assisterat döende alltmer har närmat sig allmänhetens mer positiva syn. Källa: SvD FUNGERAR Kirurgiska masker var betydligt bättre än tygmasker.

Mätbart. En stor studie ger

stöd för att användning av munskydd kan skydda mot covid-19. I studien, som involverade över 340 000 deltagare och genomfördes november 2020 till april 2021, lottades 600 byar i Bangladesh till att antingen bli föremål för munskyddskampanjer eller att fungera som kontrollgrupp. I kampanjbyarna delades munskydd ut gratis till byborna, som också informerades om vikten av att använda munskydd med hjälp av lokala förebilder och politiker som forskarna anlitat. Efter en 8 veckors uppföljning hade andelen som bar munskydd på ett korrekt sätt ökat från 13 procent i kontrollgruppen till 43 procent i byarna där kampanjer genomförts. Risken att få symtom på covid-19 och sedan testa positivt var 9,5 procent lägre i kampanjbyarna. Forskarna skriver att den sanna skyddsefekten kan vara större, då alla med

Medicinsk Vetenskap №1–2022

symtom inte gick med på att lämna blodprov, och påpekar att interventioner där nästan alla bär munskydd sannolikt skulle resultatera i en större skillnad. Den sammantagna efekten drogs också ner av att tygmasker skyddade sämre än kirurgiska masker. Science december 2021

Säkert med mRNAvaccin vid graviditet Besked. Det fnns ett växande forskningsstöd för att mRNAvaccinen mot covid-19 är säkra att använda för gravida kvinnor och deras barn. Det konstaterar EU:s läkemedelsmyndigheten, EMA, efter att en arbetsgrupp har granskat ett tiotal studier på området som totalt involverar 65 000 graviditeter. Arbetsgruppen fann inga tecken på ökad förekomst av graviditetskomplikationer, missfall, för tidiga födslar, eller negativa efekter på ofödda barn efter vaccination. Vaccinen förebygger sjukhusinläggning och dödsfall lika efektivt hos gravida som hos

den övriga befolkningen. Det fnns enligt arbetsgruppen heller inga biverkningar som särskilt drabbar gravida. Graviditet har däremot kopplats till en ökad risk för svår covid-19. EMA rekommenderar att kvinnor som är gravida eller kan bli det inom kort fortsätter att vaccineras. www.ema.europa.eu

50 år fyllde forskaren Ahmadreza Djalali, den 14 januari 2022. Han fängslades för sex år sedan i Iran och har dömts till döden för spioneri. »Det är dags att visa respekt för mänskliga rättigheter och för akademisk frihet och se till att Ahmadreza Djalali snabbt och på ett tryggt sätt kan återvända till sin familj och till sitt arbete i Sverige», skriver Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen på sin blogg.

Kommunikation. Mediebevakningen av covid-19 har främst varit av rapporterande karaktär, medan granskande artiklar förekommit i väldigt liten utsträckning. Det är ett av resultaten av en undersökning om kommunikation och covid-19 som Vetenskap & Allmänhet utfört i samarbete med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Studien har följt allmänhetens syn på medierapporteringen under perioden mars 2020–april 2021 och analyserat innehållet i digitala nyhetsartiklar. Resultaten visar också att traditionella nyhetsmedier som TV, tidningar och radio är den svenska allmänhetens främsta källa till information om coronaviruset och att förtroendet är störst för rapporteringen i public servicekanaler. Nio av tio har haft stort förtroende för sjukvårdspersonal och forskare som uttalar sig, medan förtroendet för myndighetspersoner, politiker och journalister är lägre. Läs mer på v-a.se

Foto: Getty Images

Munskydd minskade smittspridning

Få granskande artiklar om covid-19

ANNONS

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Tre berättar om att disputera

Fullfjädrade forskare Första steget på väg mot en vetenskaplig karriär är att doktorera. Under forskarstudietiden lär man sig hur forskning går till och resultatet presenteras i avhandlingen på disputationsdagen. Möt tre som nyligen gått i mål. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Erik Flyg

Medicinsk Vetenskap №1–2022

”Jag har fått öva på atthatålamod” ”När jag började plugga på läkarprogrammet var jag ännu inte hundra procent säker på att jag ville forska, men jag kom i kontakt med en väldigt trevlig forskargrupp och började gå till labbet varje dag efter skolan. Först var det mest en stimulerande hobby, som gjorde mig glad och motiverad. Efter två år påbörjade jag en doktorandtjänst. Jag har fått plugga mycket de här åren, men eftersom jag har spelat fotboll på elitnivå är jag van vid mycket schemalagd tid. Jag har studerat hur skelettmuskulaturen

påverkas vid träning och hur musklerna ”pratar” med fettvävnaden, men också hur metabola sjukdomar påverkar vårt immunsystem. Vi har sett att det fnns aminosyror, byggstenar i proteiner, som bryts ner lättare i en vältränad muskel, vilket ökar energiförbränningen och verkar påverka immunsystemet positivt. Att doktorera är det svåraste som jag har ägnat mig åt. Jag är en person som egentligen tycker om att se resultat ganska fort, men här har jag fått öva på att ha tålamod. Det har varit bra för mig som person att öva mig på att navigera i det okända och hantera att man ständigt riskerar att misslyckas med sitt experiment. Jag minns hela doktorandtiden som väldigt bra. Det har varit en ynnest att få jobba med folk som jag trivs med, där alla har mer eller mindre samma intresse. Det känns både bra och lite vemodigt nu när det är över. Jag gör min AT-tjänst som läkare, samtidigt som jag har hittat en ny forskargrupp, där jag tror att jag kommer att trivas bra. Jag ska nu fortsätta forska på immunsystemet.”

SHAMIM DADVAR Forskar om: Hur musklerna påverkas av träning och hur metabola sjukdomar påverkar immunsystemet. Avhandling: ”The bioenergetic roles of PGC-1α α1, kynurenines, and GPR35 in exercise and obesity” vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Tre veckor innan disputationen publiceras avhandlingen. Enligt tradition spikas den fortfarande också upp fysiskt på anvisad plats på univeritetet. Tips! Läs avhandlingar från Karolinska Institutet på openarchive.ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Tre berättar om att disputera

”Förstodattvi hittatnågot speciellt”

HELENA BERGSTEN Forskar om: Behandling av köttätande bakterier. Avhandling: ”Streptococcal and Staphylococcal Tissue Infections: Therapeutic Challenges and Opportunities” vid institutionen för medicin Huddinge, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

”Disputationen var så kul, väldigt högtidlig. Det var lyxigt att få diskutera sitt arbete på detaljnivå, timmarna fög förbi. Jag har länge velat bli forskare. Några år efter att jag började på läkarprogrammet hittade jag en forskargrupp som passade mig. Vi försöker förstå vad som händer när bakterier och mänskliga celler möts. Det fnns mycket som vi inte vet. Jag har ägnat mig åt bakterierna streptokocker och stafylokocker, som många bär på utan att märka av. En del får milda infektioner, som halsfuss. Men några hundra svenskar om året drabbas av köttätande infektioner, 18 procent dör och 22 procent av de som överlever behöver amputeras. Jag forskar om behandlingar och försöker förbättra dem. Jag gillar vardagen i labbet och gör

ofta stora experiment. En kväll satt jag och en kollega från en annan forskargrupp och åt middag medan vi väntade på att våra experiment skulle bli klara. Vi beklagade oss över att vi inte kunde jobba ihop eftersom de immunceller som hon studerade inte svarade på mina bakterier. Men sedan började vi undra om det verkligen var testat. Vi gjorde ett pilotförsök och fck en stark reaktion, då förstod vi att vi hade hittat något speciellt. Jag får energi av att röra mig framåt i projekt. Att stanna upp och sätta mig och skriva var därför utmanande. Nu har jag tagit nästa steg och forskar på ett labb i USA, där vi studerar en ny sorts immunterapi som kan vara efektiv mot de här bakterierna.”

”Jag har blivit en bättreläkare” ”När jag kom till Sverige från Italien 2016 var tanken att jag skulle stanna i tre månader, men jag hade turen att träfa min handledare Anders Stålman. Jag började forska och blev kvar. Det har varit extremt spännande men jag har jobbat hårt. Under doktorandutbildningen har jag också lärt mig svenska och arbetat som ortoped på Capio Arto Clinic. Jag gör över hundra korsbandsrekonstruktioner varje år. Vår forskargrupp gör främst forskning utifrån data från korsbandsregistret, som fnns på kliniken. Det vanligaste när man gör en korsbandsrekonstruktion är att man tar en sena från lårets baksida, näst vanligast är att använda en sena från knäskålen. När vi

jämförde teknikerna upptäckte vi att fördelen med lårets baksida är att patienten oftare upplever en bättre knäfunktion, nackdelen är lite sämre stabilitet i knäet. En annan upptäckt är att äldre personer mår bättre än yngre efter operation – det fnns ingen åldersgräns för korsbandskirurgi. Vi fann också att de som har bättre muskelstyrka i lårets framsida sex månader efter operationen mår bättre två år senare. Det visar vikten av tidig rehabilitering. För mig är det viktigt med fynd som kan användas i praktiken i det kliniska arbetet. Det tar tid och det kan gå upp och ner men det är utvecklande att doktorera. Jag har blivit bättre på att bedöma vetenskapliga artiklar och jag har blivit en bättre läkare. Innan coronapandemin reste jag mycket och det har varit jättekul att föreläsa och träfa kollegor runt om i världen. Men det roligaste är att hitta nya resultat och att publicera dem, då vet jag att min forskning kan hjälpa.”

RICCARDO CRISTIANI Forskar om: Vilka faktorer som påverkar återhämtning efter korsbandsoperationer. Avhandling: ”Anterior cruciate ligament reconstruction: subjective knee function, graft failure and revision surgery”, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Tidslinjen Parkinsons sjukdom Fakta: Parkinsons sjukdom är vår näst vanligaste neurologiska sjukdom (efter Alzheimers sjukdom) med drygt 6 miljoner drabbade världen över. Diagnosen ställs utifrån symtom som minskad rörlighet, stelhet och skakningar. De motoriska symtomen vid sjukdomen beror på att nervceller i hjärnan som tillverkar dopamin långsamt förstörs.

Skakigresamot brabehandling

0 f.Kr

Text: Matilda Skoglöw

1870 1872. Namngivning. Den franske neurologen JeanMartin Charcot föreslår namnet Parkinsons sjukdom och beskriver förlångsammade rörelser som ett huvudsymtom.

1886. Riskgrupp. Att män löper en större risk att drabbas av parkinson uppmärksammas av läkaren William Richard Gowers. Han beskriver sina patienter och förordar bland annat odört och cannabis som medicin mot skakningar.

1890

1817. Debutbok. Den brittiske läkaren James Parkinson ger ut boken An Essay on the Shaking Palsy. Det är den första noggranna beskrivningen av sjukdomen som senare kommer att uppkallas efter honom.

1910

1912. Ansamling. I Tyskland upptäcker läkaren Fritz Heinrich Lewy avvikande kluster av proteiner i hjärnan hos personer som dött med parkinson. Dessa kluster får senare namnet Lewykroppar och visar sig även ha samband med demens. 20

1920

1960. Dopaminförlust och medicin. Ehringer och Hornykiewicz visar att människor som dött med parkinson hade svår brist på dopamin i sina hjärnor. Året efter ges för första gången L-dopa till patienter, en medicin som i kroppen omvandlas till dopamin.

1919. Mitthjärnan. Substantia nigra är den första delen av hjärnan som kopplas samman med Parkinsons sjukdom. I området fnns majoriteten av hjärnans dopamintillverkande nervceller. Bakom upptäckten står bland andra forskaren Konstantin Tretiakof.

Foto: Wikimedia Commons, Getty Images

Skakningar, långsamma rörelser, stelhet och symtom som inte syns. I tusentals år har Parkinsons sjukdom påverkat människors liv, men ännu finns ingen bot.

1000 f.Kr. Ayurveda. Symtom som tyder på parkinson beskrivs i Charaka Samhita, en text om den indiska läkekonsten ayurveda. Liknande beskrivningar fnns i andra antika dokument från exempelvis Kina och Romarriket.

2000. Nobelpris. Den svenske farmakologen Arvid Carlsson tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt från 1958: att dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Upptäckten bidrog till L-dopa-behandling mot parkinson.

1990 1997. Djup hjärnstimulering. Det visas att högfrekvent hjärnstimulering av specifka hjärnstrukturer kan ge kraftig symtomlindring vid svår Parkinsons sjukdom.

1960

2000

1997. Ärftlighet och alfasynuklein. Proteinet alfasynuklein blir den första genetiska faktorn att identiferas som en orsak till parkinson. Upptäckten görs genom studier av en italiensk familj och grekiska släkter där sjukdomen är ärftlig. Samma år upptäcks att alfasynuklein är huvudbeståndsdel i Lewykroppar.

2020-tal. Stamceller. En forskargrupp rapporterar att de genomfört ett första försök att transplantera stamceller till en parkinsonsjuk mans hjärna. Stamcellerna togs från mannen själv och omvandlades till dopamintillverkande celler.

Framtidens utmaningar Bättre förstå icke-motoriska symtom En framtida utmaning är att utveckla förståelsen för och behandlingen av icke-motoriska symtom som försämrad sömn, nedstämdhet eller stresskänslighet. Utveckla bromsterapier och återskapa nervceller Med en medicin som bromsar själva sjukdomsförloppet skulle behandling kunna sättas in tidigt. Det skulle även öppna för screening av patienter med genetiskt ökad risk för Parkinsons sjukdom. En framtida utmaning är också att återställa de nervceller som gått förlorade sedan patienten insjuknat. Det har man lyckats med i djurmodeller av parkinsonism.

Foto: Ulf Sirborn

Utveckla fysiska träningsprogram Studier vid bland annat Karolinska Institutet har visat att fysisk aktivitet kan fungera som ett komplement till medicin och minska problem med till exempel balans och gång. Men det behövs ökad kunskap om vilken typ och mängd av fysisk träning som ger störst efekter.

2020

Källor: thescienceofparkinsons.com, ‘The History of Parkinson’s Disease: Early Clinical Descriptions and Neurological Therapies’, 2011, Cold Spring Harbor Perspectives in Medicine, Goetz CG, ‘Milestones of Parkinson’s Disease Research: 200 Years of History and Beyond’, 2017, Neuroscience Bullentin, Li S & Le W, ‘ A secret experiment revealed: In a medical frst, doctors treat Parkinson’s with a novel brain cell transplant’, 2020, Begley S, STAT, ‘Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck’, 2020, Läkartidningen.

Per Svenningsson. IDAG

TIPS! Lyssna på en längre intervju med Per Svenningsson i KI:s podcast Medicinvetarna

Vill hejda förloppet I dagsläget fnns inget botemedel mot Parkinsons sjukdom. För Per Svenningsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är målet att kunna bromsa sjukdomsförloppet i stället för att bara behandla symtom. – Parkinsons sjukdom är en relativt vanlig och allvarlig sjukdom. Det fnns terapier som kan förbättra patienternas symtom och livskvalitet men samtidigt har vi ett behov av behandling som bromsar sjukdomsutvecklingen. Per Svenningsson är aktuell med fera patientstudier som bland annat undersöker nya läkemedel riktade till en subgrupp med en genetisk mutation som ökar risken för Parkinsons sjukdom. Han undersöker också om en antiinfammatorisk astmamedicin kan hejda sjukdomen. – Genom att förstå mekanismer bakom sjukdomen försöker vi fnna mediciner som har möjlighet att bromsa Parkinsons sjukdom, säger han. Att patienter med Parkinsons sjukdom ofta har icke-motoriska symtom som inte är kopplade till kroppens rörlighet tycker Per Svenningsson är viktigt att uppmärksamma. Det handlar exempelvis om sömnstörningar, nedsatt luktsinne, depression, förstoppning och demens. – När man frågar patienterna så lider de mycket av sina icke-motoriska symtom, säger han. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Nyfken på Virusvarianter

Så tävlar virus om framgång

Text: Ola Danielsson Foto: Getty Images

Det nya coronaviruset har blivit en svärm av virusvarianter som tävlar i smittsamhet. Framtida varianter kan komma att inrikta sig mer på att övervinna vårt immunförsvar, tror forskarna. Att göra oss sjukare står däremot inte på virusets agenda.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Nyfken på Virusvarianter

I RUS SAKNAR BÅDE intelligens och vilja. Ändå verkar de väldigt sugna på att infektera oss. Varför uppstår alltmer smittsamma virusvarianter? Och vad kan få spikbollen att tagga ner? Det handlar om evolutionära processer som vi nu ser i realtid, förklarar Jan Albert, professor i smittskydd vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. – Virus muterar i samband med att de kopierar sin arvsmassa, vilket leder till att många varianter av viruset uppstår. Sedan är det Darwins lagar som styr, säger han. CHARLES DARWIN kom på att livsformer utvecklas genom en enkel process som kallas naturligt urval. I varje population av djur fnns en variation av egenskaper. Egenskaper som ökar chansen till fortplantning kommer att bli vanligare med tiden, medan egenskaper som minskar chansen till fortplantning dör ut. På samma sätt är det med virusen men de har vissa egenheter. Virusens egenskaper uppstår inte primärt genom att två virus blandar sina gener, som vi människor gör när vi får barn. I stället handlar det om slarv när de kopierar sig själva. – De festa mutationer är dåliga för viruset och försvinner snabbt igen. En del är neutrala och kan fnnas kvar lite slumpmässigt. Men några mutationer förbättrar viruset på något vis. Dessa kommer att väljas ut av evolutionen och leva vidare, säger Jan Albert. Det förekommer också att två olika virus blandas, sådan så kallad rekom-

Medicinsk Vetenskap №1–2022

DEFINITIONEN AV FRAMGÅNG för ett virus är att spridas. De är helt beroende av värdens celler för att kopieras och behöver kunna sprida sig mellan celler inne i sin värd. Men virus måste också kunna spridas från en värd till en annan. Ett virus kan öka sin inneboende smittsamhet på fera sätt: exempelvis genom att ta sig in bättre i våra celler genom att binda bättre till receptorer på cellytan, producera fer viruspartiklar per cell eller att lämna våra celler eller kroppar snabbare. I takt med att fer infekteras och blir immuna får också virus som kan undkomma vårt immunförsvar en fördel jämfört med andra varianter. Virusvarianter kan samexistera – ibland i en och samma individ. Vid hiv sker en stor evolution inne i varje enskild smittad person – patienter som varit smittade under lång tid bär på tusentals olika virusvarianter. Men de kan också slå ut varandra. Om en snabbspridande virusvariant kan infektera individer som är immuna mot andra varianter, ökar chansen att den helt tar över. De nya varianterna av coronaviruset har alla haft en ökad smittsamhet, vilket är en förväntad utveckling hos viruset. Men utvecklingen har bjudit på fera överraskningar. – I början av pandemin fanns en utbredd uppfattning om att mutationstakten är låg, och att vi därför inte behöver oroa oss för att viruset ska genomgå en snabb evolution. Det visade sig vara ett stort missförstånd, säger Ben Murrell, forskare vid institutionen för molekylär cellbiologi, Karolinska Institutet. Coronavirus muterar genom att baspar i RNA-strängen slumpmässigt försvinner, läggs till eller byts ut. Förändringstakten är ungefär ett baspar per generation. Och en generation är ungefär en dag lång. RNA-virus som sars-cov-2 är generellt kända för att

FORSKARNA VET INTE hur omikron kunde samla på sig så många mutationer innan den upptäcktes i Sydafrika. – En trolig förklaring är att den utvecklades i en patient med nedsatt immunförsvar som bar på smittan under lång tid. Upprepade förökningsgenerationer under påverkan från immunförsvaret skulle kunna driva fram de mutationer vi ser hos omikron, säger Ben Murrell. En annan möjlighet är att sars-cov-2 hoppat tillbaka till någon annan djurart och att mutationerna har skett där och att den sedan hoppat tillbaka till människan. Forskarna är inte heller helt på det klara med varför omikron sprids så snabbt. En teori handlar om att varianten tar en annan väg in i cellen. Coronavirusets taggar, spikproteinet, använder viruset för att ta sig in i våra

Foto: Martin Stenmark, Johannes Frandsén

bination är ovanlig men kan leda till stora evolutionära hopp. Därför tog forskarna det på allvar när det i december 2021 larmades om att delta och omikron kunde ha fått en avkomma: ”deltakron”. Det visade sig dock vara en kontaminering av sekvenser i ett laboratorium.

mutera relativt snabbt. Men just sarscov-2 är utrustad med en mekanism som korrigerar felkopieringar som man trodde skulle kunna minska förändringstakten. Till en början såg det ut att stämma. Viruset spenderade sina första månader hos människorna nästan helt oförändrat. Men plötsligt dök muterade varianter upp på fera platser nästan samtidigt. – Vi förstår inte riktigt hur det gick till. Det kan ha berott på att alla saknade immunitet i början så att viruset kunde spridas utan hinder. Men när en viss andel av befolkningen hade infekterats kan ett likartat evolutionärt tryck på viruset att förändras ha uppstått på många platser samtidigt, säger Ben Murrell. Det började med att forskare i England och Sydafrika ungefär samtidigt upptäckte varianterna alfa och beta. Kort därpå dök gamma upp i Brasilien. De hade några mutationer på spikproteinet gemensamt och var alla mer smittsamma än tidigare varianter. Många trodde att nästa problemvariant skulle vara en avkomma från alfa, den mest smittsamma av de tre. Men deltavarianten, som upptäcktes i Indien, hade utvecklats helt på egen hand och blivit fera gånger smittsammare än ursprungsvarianten. Och sedan kom nästa överraskning – omikron. Också den en direkt ättling till ursprungsvarianten. Men med extremt stor spridningstakt och 20 nya mutationer på spikproteinet.

celler. Men först behöver taggen delas upp i två delar, vilket sker genom att spikproteinet klyvs av enzymet furin som fnns i värdcellen. Men det fnns också en annan väg in i cellen, genom en organell som kallas endosomen, som fungerar bättre om proteinet inte klyvs. Deltavariantens höga spridningsförmåga kan ha haft att göra med en ökad klyvningsförmåga av taggen. När omikron dök upp trodde många att den använde samma mekanism, fast bättre. – Men nu vet vi att omikron beter sig annorlunda. Spikproteinet klyvs i minskad utsträckning och den använder endosomingången mer efektivt, men vi förstår ännu inte hur, säger Ben Murrell. EN DEL AV FÖRKLARINGEN är också att den smiter förbi den immunitet som byggts upp mot tidigare varianter eller mot vaccin som är baserade på originalvariantens spikprotein.

”Viruset bryr sig inte om hur sjuka vi blir – det enda som är viktigt för viruset är hur snabbt det sprids.” Ben Murrells forskargrupp lyckades tillsammans med Jan Albert klona omikrons spikprotein från blodprover från misstänkt omikronsmittade patienter. Deras resultat visade att neutraliserande antikroppar som kan blockera infektionsförmågan hos originalvariantens spikprotein fungerar sämre mot omikron. – Omikron undviker neutraliserade antikroppar väldigt bra. Det innebär att man troligen lättare blir infekterad, säger Ben Murrell. Men immunsvaret var inte riktigt så illa som forskarna befarat. Hos vissa personer fungerade antikropparna även mot omikron, särskilt om de tidigare hade varit infekterade och sedan vaccinerats. – Andra forskare har nu visat att en 3:e vaccindos ger en liknande efekt, även om vaccinet använder spikproteinet från den ursprungliga varianten, säger Ben Murrell. För att helt undkomma

Foto: Melker Dahlstrand, Martina Holmberg, Getty Images

Risk för varianter oavsett vaccin När människor vaccineras kan det påverka virusets utveckling och gynna virusvarianter som lyckas undkomma immunitet. Forskare försöker förstå vilken vaccinationsstrategi som är den bästa när påverkan på virusets evolution räknas in. Men problemet uppstår även utan vaccin. – Det fnns två alternativ: antingen vaccineras inte befolkningen, och då

kommer viruset stångas mot naturligt uppkommen immunitet. Eller så vaccinerar vi, vilket också leder till en immunitet som viruset ställs mot, säger Jan Albert. Vaccin är ofta baserade på en tidigare virusvariant än den som cirkulerar och kan behöva uppdateras efter hand. Coronavaccinen är exempelvis hittills baserade på ursprungsvarianten, inte omikron. Naturlig immunitet uppstår mot den variant som infekterat senast

och är därför mer ”uppdaterad” även om det inte är någon garanti mot framtida infektioner. Den stora fördelen med vaccin är att de skyddar mot allvarlig sjukdom. De kan även bidra till minskad smitta, vilket på sikt minskar risken för nya virusvarianter, menar Jan Albert. – Om inga infektioner sker så blir det heller inga nya farliga varianter. De uppstår framför allt där det fnns många infekterade människor, säger han.

immunförsvaret skulle viruset även behöva lura immunförsvarets T-celler. I januari 2022 visade forskare vid Karolinska Institutet att T-celler som bildats vid infektion av ursprungsvarianten eller vaccination fortfarande känner igen omikron. – Tillsammans med virala faktorer, som att omikronvarianten föredrar att föröka sig i de övre luftvägarna i stället för de nedre, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som kan förklara varför skyddet mot svår sjukdom hos tidigare mRNAvaccinerade individer är fortsatt bra mot omikron, säger Marcus Buggert, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Fler varianter av sars-cov-2 är att vänta, tror Jan Albert. Men han har svårt att se att smittsamheten kan bli väldigt mycket större. Omikrons smittsamhet verkar vara jämförbar med mässling, vilket gör det till ett av världens mest smittsamma virus. Till skillnad från ursprungsviruset befnner sig de nya varianterna i en miljö där en stor andel av människorna har vaccinerats eller infekterats av sars-cov-2 tidigare. Därför kommer framtida varianter sannolikt att försöka konkurrera genom att undkomma vårt immunförsvar, säger han och gör en jämförelse med infuensa. – Att vi får epidemier av infuensa varje vinter beror på att viruset har förändrats lite grann så att det kan infektera en del av de individer som haft infektionen tidigare. Det är också känt att våra antikroppar fungerar bättre mot tidigare årsvarianter av infuensa och sämre mot varianter som uppstår framåt i tiden. MEN VAD BETYDER detta för vår hälsa – gör en evolutionärt lyckad virusvariant oss mer eller mindre sjuka? Jonas Klingström, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, som studerar varför coronaviruset orsakar sjukdom, menar att viruset inte har någon fördel av att göra oss svårt sjuka. Men det har heller inget att vinna på att låta oss vara friska. – Viruset bryr sig inte om hur sjuka vi blir – det enda som är viktigt för viruset är hur snabbt det sprids. Visst kan det bli så att det viruset som tar över ger Medicinsk Vetenskap №1–2022

Nyfken på Virusvarianter

Konsten att hålla koll på ett virus Förändringar i virusets arvsmassa övervakas nu på laboratorier över hela världen, bland annat vid Karolinska Institutet.

Samordnat arbete I Sverige håller Folkhälsomyndigheten i övervakningen av virusvarianter och samlar in data från sekvensering som görs på olika laboratorier, däribland kliniska laboratorier på de sju universitetssjukhusen, SciLifeLab och Nationellt pandemicenter vid Karolinska Institutet, där ungefär 70 procent av sekvenseringen sker.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Vissa varianter isoleras

Säkrast att sekvensera

Ger viktig information

Helgenomsekvensering, avläsning av virusets hela arvsmassa, är det säkraste sättet att identifera en virusvariant. Den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, rekommenderar att tillräckligt många prover helgenomsekvenseras för att upptäcka en virusvariant som orsakar en procent av infektionerna. Analysen är dock resurskrävande och kan ta dagar att genomföra. PCR-test känner igen en del av virusets arvsmassa och kan användas mer storskaligt för att följa kända virusvarianters utbredning. Men nya virusvarianter riskerar att missas eftersom deras arvsmassa är förändrad.

Övervakningen gör det möjligt att följa virusets evolution och ger information som kan påverka vaccinutveckling och smittskyddsåtgärder. Mot infuensa utvecklas årligen nya vaccin baserat på vilka virusvarianter som cirkulerar.

Varningsfaggor Det kryllar av varianter av sars-cov-2 i världen, men bara några få väcker oro hos forskarna. De kallas Variants of Concern (VOC) och uppfyller minst ett av tre kriterier: Ökad smittsamhet eller annan förändring som påverkar sjukdomens utbredning. Svårare symtom eller annorlunda sjukdomsbild. Minskad efekt av vaccin, behandlingar eller diagnostik.

Varianter som identiferas som intressanta i övervakningen isoleras och studeras närmare, med avseende på smittsamhet, sjukdomsgrad, dödlighet och immunsvar. Ett första steg är att studera hur antikroppar som bildats vid infektion med tidigare varianter eller vaccinering fungerar mot den nya varianten. Analyser av B-celler och T-celler ger ytterligare information om immunsvaret mot en virusvariant.

Källa: ECDC, www.scilifelab.se, Jan Albert

Virusvarianter Nyfken på mild sjukdom, men det fnns inget skäl att anta att det måste bli så, säger han. Omikron verkar ge mildare sjukdom än tidigare varianter. – Omikron replikerar sig bättre i bronkialceller högt upp i luftvägarna, men sämre i vävnad längre ner i lungorna. Det kan förklara varför sjukdomen blir mildare, säger Jonas Klingström. Beta, gamma och delta blev dock mer smittsamma utan minskad förmåga att göra människor sjuka. Jonas Klingström ser inte någon evolutionär anledning för viruset att mutera och plötsligt orsaka mycket svårare sjukdom. Virusets aggressivitet kallas på virusspråk virulens och är inte samma sak som smittsamhet. – Vi vet fortfarande inte riktigt varför det här viruset orsakar sjukdom. Men generellt har det varit samma typ av symtom med de olika varianterna, säger han. Mutationerna tyder inte på att viruset är på väg att förändras i alla sina egenskaper. – Väsentliga skillnader har ackumulerats på spikproteinet som är virusets redskap för att ta sig in i kroppen. Allt annat är ganska identiskt mellan varianterna, så det borde inte uppstå några större skillnader i hur de påverkar de infekterade cellerna eller manipulerar immunförsvaret, säger han. Ben Murrell ser inte heller någon enkel koppling mellan sjukdomsgrad och virusvarianternas utveckling. En tankegång som lyfts fram under

Viruset är på väg mot en mer stabil tillvaro.

pandemin är att det är dåligt för ett virus att döda sin värd, för då kan viruset inte spridas. Därför kommer coronaviruset bli snällare på lång sikt, har vissa menat, men Ben Murrell är skeptisk. – Det går inte att tillämpa i det här fallet. Dödsfallen händer så sent i infektionen så det är inte relevant. Människor dör inte innan de har haft chans att sprida viruset. Så argumentet fungerar inte alls, säger han. Dessutom har vi en dålig uppfattning om tidsperspektivet. Det ger ju inte oss så mycket tröst idag om viruset har blivit mildare om hundra år, påpekar han. Jan Albert håller med om att det inte går att räkna med att virus blir mildare med tiden.

Tidslinje: Infuensavarianternas utveckling 1889–1890 Ryska snuvan (okänd typ). 1918–1920 Spanska sjukan-pandemin (H1N1). Blev kvar som ett mindre sjukdomsframkallande säsongsinfuensavirus fram till 1957. 1957–1958 Asiaten-pandemin (H2N2). Trängde undan spanska sjukan-viruset och blev säsongsinfuensa fram till 1968.

1968–1969 Hongkong-pandemin (H3N2). Trängde bort asiaten-viruset och blev säsongsinfuensa som fortfarande sprids. 1977–1979 Ättling till spanska sjukan-viruset (H1N1) återkommer, troligen på grund av ett laboratorieläckage. Blev kvar som säsongsinfuensa fram till 2009 tillsammans med Hongkong-ättlingar.

2009 Svininfuensa-pandemin (ny H1N1-variant). Tränger bort den gamla H1N1-varianten och blir kvar som säsongsinfuensa jämsides Hongkongättlingar. I dag Ättlingar till svininfuensan (H1N1) och Hongkonginfuensan (H3N2) samexisterar som säsongsinfuensa tillsammans med två varianter av infuensa B. Källa: Jan Albert

– Ett exempel är mässlingvirus som anses ha funnits hos människan i mer än 5000 år och fortfarande är ordentligt virulent, säger Jan Albert. Men han påpekar att virusen bakom andra pandemier ändå ibland har blivit mildare med tiden, exempelvis viruset H1N1 som låg bakom spanska sjukan. – Man har grävt upp lik från permafrosten och återskapat det ursprungliga viruset, som visade sig mycket mer aggressivt än dess virusättlingar som fortsatte som säsongsinfuensa, säger Jan Albert. De festa infuensavirus som cirkulerar årligen började som pandemier (se tidslinje). Det är framför allt spanska sjukan som anses ha minskat i virulens. De andra anses ha blivit mindre farliga framför allt eftersom de har fått minskad spridningsmöjlighet på grund av ökad immunitet i befolkningen. De fyra andra coronavirusen, förutom sars-cov-2, som cirkulerar ger oftast mildare luftvägssymtom, men deras historia är mer okänd. Jan Albert menar att sars-cov-2 är inne i en skakig period där det utforskar många möjliga utvecklingsvägar. Efter några smittvågor tror han att det kommer att stabilisera sig och förändras på ett mer förutsägbart sätt. Infuensavirus är också RNA-virus som ständigt förändras till nya virusvarianter. Men de nya varianterna är mindre modiferingar av föregående års varianter som till viss del går att förutse, inte kraftigt muterade släktingar som dyker upp oväntat. – Sars-cov-2 är på väg mot något som liknar de andra luftvägsvirusen som cirkulerar årligen. Det fnns inga garantier och vi är inte där än, men så småningom kommer det att vara dags att börja betrakta sars-cov-2 som ett luftvägsvirus bland andra, säger han. JONAS KLINGSTRÖM TROR att vi kommer att få se fer varianter av coronaviruset, men inte att de kommer förändras drastiskt när det gäller sjukdomsgraden. Det fnns annat som bekymrar honom mer. – Jag är mer oroad över ”virus X”, ett kommande virus som startar på noll och kan ha helt andra egenskaper. Sars-cov-2 har trots allt en relativt låg dödlighet. Ur det perspektivet är det en bra övning för en värre pandemi som kan inträfa i framtiden, säger han. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Intervjun Maria Eriksdotter

Hon står på de äldres sida 28

Medicinsk Vetenskap №1–2022

UPPDATER AD

”Att alla blir sjuka och dåliga när de bli gamla stämmer inte med verkligheten”, säger Maria Eriksdotter.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Intervjun Maria Eriksdotter

D RYGT 100 000 SVENSKAR lider av Alzheimers sjukdom. Det är oklart exakt vad som orsakar sjukdomen men man vet att plack av proteinet beta-amyloid och ansamlingar av proteinet tau bildas och att detta hindrar signalering mellan nervceller i hjärnan. Samtidigt dör också celler i områden som har med minne och uppmärksamhet att göra. Dessa celler kommunicerar med hjälp av signalsubstansen acetylkolin och en behandling som fnns sedan mitten av 1990-talet är kolinesterashämmare. Läkemedlet hämmar nedbrytningen av acetylkolin så att kommunikationen mellan hjärncellerna bibehålls. Maria Eriksdotters forskning har fokuserat på att hitta nya behandlingar mot Alzheimers med särskilt fokus på just det kolinerga systemet. - Under mina doktorandstudier på 1980-talet, såg jag att man kunde stimulera överlevnaden av de kolinerga cellerna i råttor genom att tillföra tillväxtfaktorn NGF. Det gjorde mig intresserad av den åldrande hjärnan och möjligheten att behandla Alzheimers sjukdom med NGF, berättar Maria Eriksdotter. EFTER ATT HA arbetat en rad år som läkare inom geriatriken återkom Maria Eriksdotter till forskningen. - Mina år av kliniska erfarenheter gjorde att jag kunde ställa relevanta forskningsfrågor. Vi gick vidare och genomförde en klinisk prövning på Karolinska universitetssjukhuset där kapslar med celler som producerar NGF opererades in i framhjärnan på tio Alzheimerpatienter. Kapslarna fungerade som en lokal proteinfabrik. Minnesförmågan stabiliserades hos hälften

Medicinsk Vetenskap №1–2022

av patienterna, vilket är hoppfullt, men tekniken behöver utvecklas, säger Maria Eriksdotter. Hon tror att det skulle ha fungerat bättre om behandlingen kunnat sättas in tidigare, det är känt att Alzheimers startar cirka tio-tjugo år innan symtomen uppträder. PÅ SENARE ÅR har hon och hennes forskargrupp arbetat med att förfna metoden, till exempel försöka förstå bättre hur de NGF-producerande cellerna fungerar och påverkas av ämnen i omgivande hjärnvävnad. De letar också efter substanser som kan stimulera NGFreceptorer och ge samma efekt men utan de kirurgiska ingreppen i hjärnan. - Vi studerar även kombinationsbehandling med NGF och andra tillväxtfaktorer i djur, säger Maria Eriksdotter. Att vänta på att det ska komma ett enda mirakelläkemedel som ska lösa hela problemet med Alzheimers tror hon inte på. - I framtiden kommer vi att se paketbehandlingar som består av fera ben, till exempel amyloidvaccination för att hämma plackbildning, kolinesterashämmare för att öka acetylkolinnivåerna, tillväxtfaktorer för att stoppa celldöden samt livsstilsförändringar, som mer fysisk aktivitet och hjärngympa, säger hon. Men det är sannolikt även så att sjukdomen i själva verket består av fera olika subtyper som vi i dag inte kan särskilja. - Vi behöver fortfarande vässa

Namn: Maria Eriksdotter. Titel: Professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Infammation och Åldrande, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Dekan för KI Syd. Ålder: 62. Familj: Två vuxna söner. Motto: Jobba hårt och ha roligt. Så kopplar jag av: Läser, umgås med familjen, åker skidor och går i skogen. Förebild: Min mamma är min förebild, hon stöttade mig på alla sätt. Bästa forskaregenskap: Uthållig, nyfken, systematisk och hårt arbetande. Mest oväntade forskningsfynd: Att behandling med kolinesterashämmare är kopplat till en så stor minskning av dödligheten.

diagnostiken. Under olika faser av sjukdomen kanske det behövs olika typer av behandling. Jag tror att vi snart kommer att prata om precisionsmedicin även inom Alzheimerfältet, där behandlingen skräddarsys för varje individ, säger hon. Maria Eriksdotter är även registerhållare för svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, där över 100 000 patienter med olika demensdiagnoser följs genom hela vårdkedjan. - Tanken är ju att vi ska ha en demensvård av hög kvalitet i hela Sverige. Registret följer upp olika kvalitetsparametrar och identiferar förbättringsområden, säger Maria Eriksdotter. Genom att sammanställa data från registret och koppla ihop det med andra register kan forskarna lära sig mer om till exempel behandlingsutfall, samtida sjuklighet, prognos och omvårdnad. - Vi har bland annat jämfört Alzheimerpatienter som fått kolinesterashämmare under fem år med matchade patienter som inte har behandlats. Resultaten visade att kognitionen är något bättre och bibehålls över lång tid hos den behandlade gruppen. Men tydligast, och lite överraskande, var att dödligheten minskade med 27 procent, troligen tack vare påverkan på hjärtkärlsystemet och infammationsdämpande efekter, säger Maria Eriksdotter. Forskarna såg även att annan behandling, som depressionsläkemedel eller antipsykotiska läkemedel, kunde skjutas upp när kolinesterashämmare sattes in. - Men patienter med demenssjukdom riskerar även att underbehandlas för andra samtida sjukdomar. Det är viktigt att inte missa symtom som beror på annan sjuklighet, säger Maria Eriksdotter. EN ANNAN STUDIE baserad på SveDem visade att personer blev sämre på att gå till tandläkaren efter demensdiagnosen. - Våra studier har bidragit till att Socialstyrelsen gett ut ny vägledning så att tandhälsan inte ska glömmas bort, säger hon. Under pandemin har Maria Eriksdotter lett Karolinska Institutets resursgrupp för äldres hälsa samt bedrivit forskning om äldre och covid-19. I den så kallade Stockholm Gero-Covid studien har data på mer än 4 600 personer med covid-19 samlats in i samarbete med geriatriska kliniker i Stockholm. Resultaten visar att dödligheten i covid-19 på geriatriska kliniker har

varit fem till tio gånger högre än för dem som vårdats för icke-covid under pandemin. Hög ålder, manligt kön, försämrad njurfunktion och demenssjukdom innebär sämre prognos men graden av skörhet är tydligast kopplat till försämrad prognos. Dödligheten har dock minskat över tid, sannolikt på grund av förbättrad behandling samt god efekt av vaccinationerna. Många har varit kritiska till hanteringen av coronapandemin just när det gäller äldre, så även Maria Eriksdotter. - Jag tycker att åtgärder för att minska smittspridningen sattes in alldeles för sent, särskilt under första vågen. Även vaccinering med tredje dosen, både för äldre och personal, borde ha satts in tidigare och mer kraftfullt, säger hon. HON ANSER ATT geriatrisk kompetens borde efterfrågas mer i samhället, till exempel av Folkhälsomyndigheten. - På många håll har man dålig kännedom om äldrevårdens organisation och en bristande kunskap om de stora behoven, både medicinska och omvårdnadsmässiga, på äldreboenden och bland sköra äldre i eget hem, vilket inte minst pandemin visat, säger hon. Maria Eriksdotter tror också att åldersdiskriminering spelar in. - Äldre har låg status i vårt samhälle. Man ser också på arbeten inom äldreomsorgen som genomgångsyrken. De uppfattas som okvalifcerade sysslor. Den attityden tror jag påverkar den vård som äldre får. Vi måste förbättra statusen på äldrevården, det är ju ett mycket viktigt arbete. Personalen gör ofta ett fantastiskt jobb, men behöver bättre förutsättningar och ökad medicinsk kompetens, säger hon. Ökad status kan man få genom förbättrat ledarskap och mer utbildning i ämnet för personal och på alla vårdutbildningar, menar hon. Ordentliga satsningar på forskning om åldrandet och äldres sjukdomar krävs också.

Maria Eriksdotter om…

IHÄRDIG

Winston Churchill inspirerar Maria Eriksdotter: ”Han var uthållig och gav inte upp vid motgångar och hans karriär nådde sin höjdpunkt när han var gammal”.

Men vad menas egentligen med ”äldre”? - Tidigare syftade man ofta på personer över 65 år. I dag används begreppet biologisk ålder. De som är biologiskt åldrade innefattar personer som ofta har fera sjukdomar än en, med komplexa sjukdomsbilder och funktionsnedsättningar, säger Maria Eriksdotter. Men många människor känner sig också friska långt upp i hög ålder. Och

… screening av Alzheimers: Sjukdomen kan visserligen hittas långt innan symtomen uppstår men så länge vi inte har någon riktigt bra bromsande behandling att erbjuda anser jag inte att screening är en bra idé. Då erbjuder vi bara oro.

… efekter av pandemin: Antalet nydiagnostiserade med demenssjukdom har minskat med 30 procent på grund av att många drog sig från att söka vård men också för att många minnesmottagningar stängde när smittan var som värst.

även de som drabbas av sjukdomar och motgångar har ofta en förvånansvärt stark livsgnista, upplever Maria Eriksdotter. - Man ska komma ihåg att få ser sig själva som gamla. Kroppen åldras men inuti märker man inte så stor skillnad. Man blir klokare med åren och drar nytta av sina erfarenheter genom livet, men i grunden är man naturligtvis samma människa, säger hon.

… vardagsteknik: Teknik kan hjälpa eller stjälpa. Det är bra med teknikutveckling men den måste anpassas efter användaren. I vårt alltmer digitaliserade samhälle måste även personer med kognitiva nedsättningar kunna leva och verka.

… ungdomsfxering: 70 är det nya 50. Dagens äldre känner sig generellt friska men deras erfarenheter och kompetens är underutnyttjade. Samtidigt fnns äldre som behöver samhällets stöd, men även de har erfarenheter som borde tas tillvara bättre. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Ofrivillig barnlöshet På djupet

Drömmen: Att få bli någons förälder Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både efektivare och tillgängliga för fer. Text: Annika Lund Illustration: Peter Gehrman Medicinsk Vetenskap №1–2022

På djupet Ofrivillig barnlöshet

ET ÄR VÄLKÄNT att när välfärden ökar, då föder kvinnor i genomsnitt färre barn. Som en följd föder kvinnor på global nivå allt färre barn. År 1950 födde kvinnor på global nivå genomsnittligen 4,97 barn. Nära sju decennier senare, år 2019, födde världens kvinnor i genomsnitt 2,31 barn var. Och nedgången väntas fortsätta. Enligt en prognos publicerad i Te Lancet år 2020 väntas kvinnor föda 1,66 barn i globalt genomsnitt år 2100, utifrån beräkningar som väger in bland annat ökad tillgång till utbildning och preventivmedel. Utvecklingen märks även i Sverige. År 1950 födde en kvinna i Sverige genomsnittligen 2,2 barn. År 2020 var motsvarande sifra 1,7, enligt FN-förbundets webbplats Globalis. Parallellt med denna trend, att det föds färre i takt med en ökad välfärd, sker även en annan utveckling. Kvinnor är allt äldre när de föder sitt första barn. År 1975 var svenska förstföderskor 24,1 år i genomsnitt, att jämföra med 29,9 år under 2020. Landets äldsta förstföderskor bor i Danderyd, där genomsnittsåldern var 32,7 år under 2020. MEN EN STIGANDE ålder innebär samtidigt en sänkt förmåga att kunna bli gravid. Det gäller särskilt för kvinnor, men även för män. Det gör ålder till den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor i välfärdsländer. Det är dock ett vanligt missförstånd att infertilitet skulle vara något som främst drabbar den rikare världens kvinnor. Tvärtom verkar andelen

Medicinsk Vetenskap №1–2022

DEN FÖRSTA BEBISEN som kom till genom provrörsbefruktning, Louise Brown, föddes 1978. År 2010 hade fyra miljoner barn hunnit födas med hjälp av tekniken och då fck forskaren bakom tekniken, Robert Edwards, Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Sedan dess har ytterligare ungefär sex miljoner provrörsbarn hunnit födas. Under 2019 blev drygt 4 800 svenska barn till med hjälp av provrörsbefruktning, IVF, enligt senaste årsrapporten från kvalitetsregistret Q-IVF. Det motsvarar 4,2 procent av hela den årskullen av svenska nyfödda. Och allt fer barn väntas födas efter IVF-behandling – för allt fer söker denna hjälp. Behandlingarna blir också tillgängliga för allt fer i takt med att de utvecklas rent medicinskt samtidigt som juridiken blir mer tillåtande. Numera kan till exempel ensamstå-

”I Europa och andra välfärdsländer är ålder det vanligaste skälet till svårigheter med att bli gravid.”

Skulle du vilja ha ett förändrat samhälle på denna punkt, en strävan efter ett samhälle där familjen bildas i lägre ålder?

– Jag är skeptisk till att försöka förändra stora sociala trender kring familjebildande. Jag tror att det vi ska göra är att utveckla de behandlingar som fnns, så att vi kan hjälpa fer par och personer som vill ha hjälp genom assisterad befruktning, säger Andres Salumets. ÄVEN MÄN FÅR sämre fertilitet i takt med stigande ålder. Det hör ihop med att den generella hälsan blir sämre med åldern, till exempel blir övervikt, diabetes och högt blodtryck vanligare - faktorer som påverkar mäns fertilitet. Sambandet är så starkt att det går att se fertiliteten som en markör för mannens allmänna hälsa. – Många par brottas med en åldersrelaterad infertilitet hos kvinnan i kombination med en ansamling av sjukdomar hos mannen som då försämras i fertilitet och i bland även

Foto: Ulf Sirborn

infertila par vara ungefär lika hög i olika samhällen, ungefär 10 till 15 procent, med vissa undantag. Det berättar Andres Salumets, professor i reproduktiv medicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. – Däremot skiljer sig orsakerna till infertiliteten åt. I Europa och andra välfärdsländer är ålder det vanligaste skälet till svårigheter med att bli gravid. I andra länder är det vanligare att infertiliteten beror på infektioner eller skador som uppstått i samband med tidigare förlossningar, säger Andres Salumets. Han förklarar att så kallad sekundär infertilitet, där en kvinna först fött barn men sedan inte kan bli gravid på nytt, kanske till följd av skador under förlossningen, är mer utbredd i länder med lägre välfärd. I Sverige, och andra välfärdsländer, är det vanligare att vilja ha hjälp redan med det första barnet.

ende och lesbiska kvinnor få hjälp i Sverige, liksom unga människor vars fertilitet skadas till följd av cancerbehandling (se artikel på sidorna 42-43). Enligt Andres Salumets väntas det också bli ännu vanligare att skjuta upp familjebildandet. Och grovt skattat, på gruppnivå: kvinnor som börjar försöka bli gravida i 30-årsåldern har ungefär fem år kvar av åldersopåverkad fertilitet, eftersom chanserna att bli gravid börjar sjunka påtagligt i 35-årsåldern. Det tidsfönstret kan vara knappt för den som längtar efter en syskonskara. Ungefär tio år före klimakteriet, som i genomsnitt inträfar vid 51 års ålder, är det få som kan bli spontant gravida. – Det här är känt men inte tillräckligt förstått i samhället. Vi borde försöka få den här informationen mer spridd, som en kompletterande bild till de par som är 40-plus och som sprider sin gravidlycka via sociala medier. I många fall har de blivit gravida med donerade ägg. På IVF-klinikerna möter läkarna kvinnor som inte är riktigt informerade om sin fertilitet och som har en orealistisk bild av sina möjligheter att bli gravida utan hjälp. Men vi möter också många par som känner till att fertiliteten sjunker med åldern, men där familjebildandet krockat med annat i livet, som att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Andres Salumets.

”Viborde prata mer om svårigheter att få barn”

”Efter ett års försök utan graviditet sökte jag och min fru hjälp på en IVFklinik. Men där gick det inte så enkelt som vi hade föreställt oss, varken första eller andra försöket tog. Hela processen och all ovisshet tog mycket energi från oss båda. Jag var med på alla läkarbesök utom ett. Det blev ungefär 15 besök under det år vi höll på. All planering kretsade kring att matcha olika moment i behandlingen. Vi har delvis upplevt den här resan på olika sätt. Jag vet inte om det är för att vi är olika som individer eller för att det blir två skilda roller i processen. Det var min fru som tog alla sprutor,

lade sig i gynstol, tog ut och satte tillbaka ägg. Allt det verkar ha lett till att hon byggde upp högre förväntningar och därmed drabbades av ett större fall när det inte gick vägen. Men vi försökte fånga upp varandra; ’Hur tungt faller du nu? Och hur tungt faller jag? Hur ska vi förstå varandra i det här?’ Att vi kunde ha den kommunikationen har stärkt och fördjupat vårt förhållande. När vi väntade barn skrev jag om det på mina sociala medier och berättade samtidigt att vi hade gjort IVF. Då delade många med sig om liknande historier, vilket var häftigt. Nu i efterhand kan jag tycka att jag borde ha varit öppen redan under försöken. Det hade varit ett bra sätt att hantera vad vi gick igenom, tror jag. Jag tycker vi borde prata mer om svårigheter att få barn. Det är därför jag vill dela med mig av min berättelse. Nu har vi fått ett barn till. Vi var helt säkra på att vi inte skulle kunna få barn genom att bara ligga, så vi låg som vanligt, utan planering. Och då blev det plötsligt en graviditet.” Berättat för: Annika Lund

ERIK VISMER

Foto: Linnea Bengtsson

Ålder: 35 år. Gör: Är projektledare inom eventverksamhet. Är pappa till Elton, drygt två år (på bilden) och till Jason, ungefär ett halvår.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

”Jagtycker också att det är fantastiskt”

”När jag var 14 år fck jag cancersjukdomen akut lymfatisk leukemi, ALL. Efter vanlig cytostatikabehandling fck jag en stamcellstransplantation och tufare cytostatika i kombination med helkroppsstrålning. Inför den tufare behandlingen fck jag höra att jag skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Det var väldigt jobbigt att höra det, men där och då var jag mest inriktad på att ta mig igenom cancerbehandlingen. I ett försök att hjälpa mig med detta fck jag äggstocksvävnad uttagen och infryst i fera småbitar. Men när det gjordes fanns ännu ingen metod för att transplantera tillbaka den. Äggstockarna som blev kvar slutade fungera. Jag fck ingen mens och fck ta hormonbehandling, vanliga p-piller, för att slippa klimakteriebesvär. Jag träfade min nuvarande partner när jag var 25 år. Jag berättade tidigt att jag skulle få svårt att bli gravid, så vi bestämde oss ganska snart för att försöka. Jag blev remitterad till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där min äggstocksvävnad låg infryst. Läkarna tinade upp några bitar för att kontrollera att de inte innehöll cancerceller. Men allt var friskt. Hälften av äggstocksbitarna opererades tillbaka. Vi gjorde sedan fera hormonbehandlingar och IVF-försök som misslyckades. Det var en väldigt kämpig tid. Till slut opererades resten av äggstocksbitarna tillbaka och vi gjorde en ny IVF-behandling. Den fungerade och gav oss Ebbe. Efter något år hörde vi av oss till kliniken på Huddinge igen, mest för att reda ut om vi hade rätt till mer behandling för att försöka få ett syskon. Vid första undersökningen visade det sig att jag hade blivit spontant gravid – vi fck beskedet där, i undersökningsrummet. Jag tycker precis som de festa som hör det här att det är fantastiskt att detta är möjligt. Jag är väldigt tacksam för det.” Berättat för: Annika Lund

Ålder: 35 år. Gör: Är distriktssköterska på en vårdcentral. Är mamma till Ebbe, drygt två år, och Ella (på bilden), drygt ett halvår.

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Foto: Linnea Bengtsson

JESSICA STRID

Ofrivillig barnlöshet På djupet ”Barn som föds efter IVF är de mest välstuderade barnen i världen.” i sexuell funktion. Allt detta påverkar parets chanser att bli gravida, säger Andres Salumets. I takt med att kvinnan blir äldre påverkas kvaliteten på äggen. Det för med sig en ökad risk för kromosomavvikelser hos den blivande bebisen. Att försöka förstå varför högre ålder hos mamman ger fer ägg med kromosomfel beskrivs som ett forskningsmål inom reproduktiv medicin. Forskning om detta sker bland annat på Karolinska Institutet. Men även spermier får sämre kvalitet när mannen åldras. Det leder dock till andra typer av förändringar, som avvikelser i enskilda gener, vilket kan leda till en rad olika sjukdomar hos det blivande barnet. I ETT INTERNATIONELLT perspektiv löper barn som blir till genom IVF en högre risk att födas för tidigt, ha låg födelsevikt eller vara små för sin ålder. Det förklaras dock av den ökade risk för ferbörder, främst tvillinggraviditeter, som IVF kan föra med sig om fer än ett befruktat ägg förs tillbaka till livmodern. I Sverige har sjukvården jobbat aktivt för att få ned antalet ferbörder. Det är sedan 2003 reglerat i en bindande föreskrift från Socialstyrelsen, där det står att som regel ska ”bara ett befruktat ägg föras in i kvinnans kropp”, såvida inte risken för tvillingskap bedöms som liten. Som en följd har antalet ferbörder minskat ”dramatiskt” i Sverige, enligt en rapport från SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, publicerad 2019. Antalet ferbörder i samband med IVF är nu nere på nästan samma nivåer som antalet ferbörder vid spontana graviditeter. Det har också dramatiskt minskat risken för prematurfödsel och låg födelsevikt hos svenska barn som blir till genom IVF. Men enligt samma rapport fnns risker för andra problem, bland annat en liten ökad risk för vissa missbildningar hos de här barnen. Det anses dock inte bero på själva IVF-tekniken, utan på faktorer hos föräldrarna – alltså att något hos dem som använder sig av assisterad befruktning leder till denna överrisk.

Men denna låga överrisk bör inte skapa oro, menar Andres Salumets. De allra festa barn som föds efter IVF är vid fullgod hälsa, säger han: – De här barnen är de mest välstuderade barnen i världen. Graviditet är ett starkt flter. Par som genomgår IVF brukar ta missfall mycket hårt, men missfall beror vanligen på att det var något problem med en graviditet. Samma par kan bli med barn på nytt och få ett friskt barn. Men ändå – att fertilitetsbehandlingar innebär att allt fer barn föds av äldre föräldrar, vilket i sig är förenat med risker, är en av många etiska frågeställningar som reproduktionsmedicinen måste hantera. – Vi har bra program för prenatal screening. Vi kan göra icke-invasiva undersökningar och få väldigt mycket information om fostret innan det föds. Det fnns möjlighet att få reda på till exempel genetiska avvikelser och kunna ta beslut om att eventuellt avbryta en graviditet, säger Andres Salumets. Men ålder är endast ett av fera skäl till att par kan ha svårt att bli gravida. Ett annat vanligt skäl kan hos kvinnan vara endometrios, där livmoderslemhinnan sprider sig utanför livmodern. Det kan påverka äggens kvalitet men också miljön i livmodern. Enligt vissa uppskattningar har 20 till

25 procent av kvinnor som är infertila endometrios, enligt andra uppskattningar ännu fer. EN ANNAN FÖRKLARING till barnlöshet kan vara PCOS, där äggstockarna tillverkar för mycket testosteron vilket leder till att för få ägg mognar fram. Manlig infertilitet orsakas oftast av att mannen har få eller inga spermier, alternativt att de simmar dåligt. Men var gränserna går för att spermierna ska vara för få är omdiskuterat (se artikel på sidan 41). Vissa livsstilsfaktorer innebär också försämrade chanser att bli gravid. Rökning påverkar både ägg och spermier och kan tidigarelägga klimakteriet. Även fetma försämrar möjligheterna för både män och kvinnor, liksom hög alkoholkonsumtion. För kvinnor innebär även undervikt försämrade möjligheter. Därtill kan både män och kvinnor få sin fertilitet nedsatt av att ha gått igenom cancerbehandlingar eller av att ha haft till exempel klamydia. Barnlösheten brukar ungefär lika ofta bero på något problem hos kvinnan som hos mannen. För ungefär 15 procent går det inte att hitta någon konkret förklaring. Så – hur mår då dessa par, som kämpar för att få bilda familj? Enkelt uttryckt – många är stressade. Väldigt stressade. I en avhandling från

Fakta: Milstolpar kring assisterad befruktning 1 9 5 0 - TA L

Möjligt att frysa spermier.

2003

Äggdonation tillåts i Sverige.

1978

Det första barnet föds efter IVF.

2005

Spermieinsemination och IVF tillåts för lesbiska par i Sverige.

1 9 8 0 - TA L

1982

Möjligt att frysa embryon.

2016

Första svenska barnet föds efter IVF. 2019

Spermieinsemination och IVF tillåts för ensamstående kvinnor i Sverige.

Tillåten frysförvaringstid för embryon ökar från fem till tio år i Sverige.

I N T E T I L L ÅT E T I SV E R I G E

Surrogatmödraskap. Befruktning med en avliden persons ägg eller spermier.

Källor: Kvalitetsregistret Q-IVF med flera Medicinsk Vetenskap №1–2022

På djupet Ofrivillig barnlöshet

ENLIGT DET KVALITETSREGISTER

som fnns för IVF i Sverige, Q-IVF, ledde ungefär vart färde IVF-försök under 2019 till graviditet och födsel av levande barn. Det betyder att tre färdedelar av försöken inte ledde dit de barnlängtande paren ville. Samtidigt uppskattas ungefär två tredjedelar av hela patientgruppen få barn efter behandling, på sikt – men den sifran är olika i olika åldersgrupper. Det betyder att de festa gör fera behandlingar. Och misslyckas fera gånger. – En del par har det svårt och plågas av oro och ångest. Vissa par som gör upprepade misslyckade behandlingar kan ha det väldigt jobbigt och det kan kännas svårt även för läkarna och de som jobbar i labbet, säger Andres Salumets. En vanlig fråga från patienterna är huruvida stressen i sig kan påverka behandlingens utfall. Det verkar dock inte fnnas något tydligt svar på den. En studie kallad UppStART, där strax under tusen personer som genomgått IVF i Uppsala eller Stockholm ingår,

”Vissa par som gör upprepade misslyckade behandlingar kan ha det väldigt jobbigt och det kan kännas svårt även för läkarna och de som jobbar i labbet.” 38

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Hur mår våra ägg och spermier? Forskare har hittat kemikalier i follikelvätskan som omger äggen och i prover från män fnns färre spermier än tidigare. Men påverkar det vår fertilitet? ” Vi behöver ta reda på mer om hur kemikalier påverkar” Pauliina Damdimopoulou forskar om hur industrikemikalier påverkar kvinnlig fertilitet. Hennes forskargrupp har undersökt förekomsten av ett antal hormonstörande ämnen i vävnader från nära 50 dödfödda barn, samt i follikelvätskan som omger äggen som tas ut vid IVF-behandlingar. Forskarna har letat efter drygt 30 ämnen, bland annat äldre bekämpningsmedel, PCB och vissa ftalater. Studierna visade att hormonstörande ämnen fanns i till exempel lever, fettvävnad och i hjärnan hos de dödfödda barnen. Studierna visade också att som grupp hade äldre kvinnor högre nivåer av dessa ämnen i blodet – men också i den vätska som omger äggen. Det gick också att se en koppling mellan högre nivåer av dessa ämnen och sämre graviditetsutfall. – Vi har hög medvetenhet om att kemikalier i cigarettrök är skadligt för fertiliteten. Men det vi får i oss via till exempel kosmetika, smutsavvisande medel i sofan eller via mat, det har vi små kunskaper om. Jag forskar om dessa hormonstörande ämnen som vi kommer i kontakt med i

vardagen för att ta reda på hur de kan påverka kvinnlig fertilitet, säger Pauliina Damdimopoulou. Hon vill i ett första steg ta reda på vilka ämnen som faktiskt kan kopplas till sämre fertilitet hos kvinnor i Sverige. Sedan vill hon försöka reda ut mekanismer bakom denna fertilitetspåverkan, allt med visionen om att få fram ett test – ett sätt att pröva om en ny eller befntlig kemikalieprodukt kan misstänkas vara skadlig för kvinnlig fertilitet. – Mitt mål är att alla nya kemikalier i framtiden ska prövas med hänsyn till efekter på kvinnlig fertilitet innan de godkänns, säger Pauliina Damdimopoulou. Hon berättar att det i dag fnns cirka 100 000 kemikalier på marknaden och av dem är endast 500 utredda när det gäller risker för mänsklig hälsa. – En del av de ämnen vi har undersökt i våra studier är förbjudna på marknaden sedan fera decennier, men vi kunde ändå hitta dem i de äggstocksprover och vävnader vi undersökte, säger Pauliina Damdimopoulou.

Pauliina Damdimopoulou är docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, vid Karolinska Institutet.

Foto: Ulf Sirborn

2021, Communication, coping and social networking regarding infertility, liknas den stress som infertilitet kan innebära vid den som kan följa på en närståendes död, allvarlig sjukdom eller skilsmässa. I samma avhandling beskrivs hur infertilitet ofta ses som ett renodlat medicinskt problem medan paren som går igenom behandlingarna även brottas med psykologiska och sociala aspekter kopplade till att livet eventuellt inte kommer att utveckla sig så som de önskar. Många saknar också någon att prata med om sina känslor och tankar, vilket gör sociala medier eller bloggande om den egna situationen till ett sätt att hantera situationen.

De festa barnlösa tvingas genomgå fera behandlingar innan de lyckas.

Foto: Ulf Sirborn

” Tydliga svar om hur spermier påverkas saknas” Lars Björndahl, som forskar om hur man ska förstå spermaprover från män, tycker inte att det fnns belägg för påståendet att förmågan att alstra barn sjunker – än. Visserligen har en rad studier visat att antalet spermier har sjunkit, men det fnns problem med dessa studier, menar han. – Vi ser att vi kan räkna till färre spermier i de prover som männen lämnar. Men vi vet inte vad det beror på. Det

kan bero på skillnader i rekrytering av personer som vill lämna spermaprov – eller så kan det bero på förändrade livsstilsfaktorer i befolkningen eller miljöpåverkan. Min poäng är att vi faktiskt inte vet orsaken och att det borde vara en fråga att ta på stort allvar, säger Lars Björndahl. Det är också oklart hur många spermier ett prov bör innehålla för att en man ska betraktas som fertil, subfertil eller infertil. Lars Björndahl refererar till studier som följt par som aktivt försöker bli gravida. Enligt fera studier blir många par gravida redan

inom fyra månader och efter ett år väntar 85 till 90 procent barn. Av kvarvarande par blir ungefär hälften gravida under andra årets försök. Det här tecknar en bild av fertilitet som något som rör sig på en skala snarare än något svart eller vitt, som orden fertil och infertil antyder – och det grumlar den vedertagna bilden av att ett par som försökt att bli gravida under minst ett år utan att lyckas är att betrakta som ”infertila”, menar Lars Björndahl. – Vi ser att män med få spermier spontant kan skapa en graviditet, medan män med

många spermier kan ha svårigheter. Trots det träfar jag i kliniken män som efter att ha lämnat spermaprov fått höra att de är sterila fast det inte är så svart eller vitt, säger han.

Lars Björndahl forskar vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, och är chef för andrologi-laboratoriet vid ANOVA, ett centrum för utredning och behandling inom andrologi, sexualmedicin och transmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Han var chefredaktör för senaste upplagan av WHO:s manual för spermaundersökningar (2021). Medicinsk Vetenskap №1–2022

På djupet Ofrivillig barnlöshet inte längre blir bjudna på till exempel bröllop eller dop på grund av att de inte har barn. Det här ser vi inte i Sverige eller övriga Europa, säger Lalit Kumar Parameswaran Grace. En del av hans forskning syftar till att förbättra utfallet vid IVF, så att fer behandlingar leder till graviditet. För det används embryon som har blivit över från IVF-kliniker, efter godkännande från paren. På IVF-klinikerna odlas de befruktade äggen under fera dagar i en vätska innan de återförs till kvinnan. Att undersöka vätskan som embryot odlas i kan ge viktiga ledtrådar, tror Lalit Kumar Parameswaran Grace: – I korthet vill vi försöka skapa ett molekylärt test som identiferar embryon av god kvalitet. I dag väljs vilket embryo som ska återföras till kvinnan genom

”I korthet vill vi försöka skapa ett molekylärt test som identiferar embryon av god kvalitet.”

Fertilitetsbehandling. Så kan den som haft cancer få hjälp Kenny Rodriguez-Wallberg forskar om hur man kan hjälpa unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling att ändå bli föräldrar. Varför skadas fertiliteten av cancer? – Vanligen är det behandlingen som påverkar de reproduktiva organen. Kirurgi och strålning kan skada om behandlingen är riktad mot till exempel äggstockar eller testiklar. Man kan skydda fertiliteten genom att vara mindre radikal vid kirurgi och undvika vissa områden vid strålning. Men vissa cellgifter skadar till 40

Medicinsk Vetenskap №1–2022

exempel äggceller – och det kan vi inte skydda patienten från. Det här är celler som inte återbildas under livet. Vilken behandling kan ni erbjuda? – För män och tonårspojkar kan vi frysa in spermier. För vuxna kvinnor kan vi frysa in ägg, embryon eller äggstocksvävnad. Även för yngre fickor kan vi frysa in äggstocksvävnad. Vävnaden kan sedan opereras tillbaka, till exempel när fickan har blivit vuxen och vill ha barn. 2019 föddes det första barnet i Sverige

HAN OCH HANS KOLLEGOR intresserar sig också för det som poetiskt har kallats för ”en molekylär dialog” mellan livmoderslemhinnan och embryot. De påverkar nämligen varandra – och de måste följa varandra för att en graviditet ska uppstå. Till exempel utsöndrar livmoderslemhinnan, eller endometriet, olika ämnen som får embryot att växa. Men när embryot har vuxit släpper det ifrån sig ämnen som gör slemhinnan i livmodern mer mottaglig. För att kunna undersöka denna molekylära dialog har Lalit Kumar Parameswaran Grace och hans kollegor tagit fram en 3D-modell av slemhinnan, konstruerad av celler som skänkts

efter att äggstocksvävnad frusits ned för att bevara fertilitetsmöjligheter hos en ficka med barncancer (se artikel på sidan 38). Varför är det här viktigt? – Cancerbehandlingarna är nu så efektiva att 85 procent väntas överleva sin sjukdom. Unga långtidsöverlevare har beskrivit smärtan i att inte kunna bilda familj, en del som mer smärtsamt än cancersjukdomen. Därför har vi under de senaste två decennierna utvecklat fertilitetsbevarande åtgärder för unga cancerpatienter och andra unga med nedsatt fertilitet. Men hur går det till – en cancerbehandling börjar

ju ofta väldigt snart efter diagnos? – Ja, det är bråttom. I Sverige kan fertilitetskliniker på universitetssjukhusen ta emot de här patienterna akut. Efter rådgivning behöver patienten tacka ja eller nej till behandling i princip genast. Ett spermaprov kan lämnas direkt och äggstocksvävnad tas ut snarast för infrysning. Hormonstimulering för att få fram mogna ägg tar cirka två veckor och kan också startas omgående, man måste inte vänta in någon särskild fas i menscykeln. Det är en av de saker som vi ganska nyligen har förstått – tack vare forskning. Erbjuds alla unga cancerpatienter i Sverige detta? – I stort sett, ja. Alla ska få

Foto: Ulf Sirborn, Stefan Zimmerman

talar mot en sådan koppling. Enligt den studien gick det inte att se någon koppling mellan självrapporterad stress och uppmätta kortisolnivåer inför en IVF och det senare utfallet, mätt med bland annat kvalitet på embryon och uppnådd graviditet. Men andra studier visar annorlunda. Och i SFOG-rapporten om ofrivillig barnlöshet från 2019 står kort och gott att det är ”omdebatterat” huruvida stress i samband med IVF kan påverka själva utfallet av behandlingen. I SFOGrapporten står också att det fnns studier som visar att par som får psykologiskt stöd under behandlingen faktiskt har bättre utfall, mätt både i hur de mår och i uppnådda graviditeter. Lalit Kumar Parameswaran Grace, docent och forskare i reproduktionsmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har arbetat kliniskt på IVF-kliniker i både Sverige och Indien. Han betonar att barnlöshet också är ett socialt problem, som kan vara olika påtagligt i olika kulturer. – I vissa delar av Indien uppstår en social isolering kring par som inte har barn – andra ser ned på par utan barn. I Indien har jag sett att barnlösa par

att en embryolog tittar på alla embryon och bedömer deras kvalitet. Vi söker molekylära spår från de embryon som senare lett till graviditet. Med samma metod hoppas han och hans kollegor kunna få fram ett sätt att upptäcka eventuella sjukdomar, eller genetiska avvikelser, hos embryot. Det görs i dag genom att några celler från embryot tas åt sidan och undersöks. Att ställa diagnoser genom att hitta spår i vätskan skulle vara ett skonsammare sätt att utföra embryodiagnostik. – Vi hoppas att vi ska hitta molekylära fngeravtryck i den vätska som embryona odlas i, säger Lalit Kumar Parameswaran Grace.

”Människor är väldigt uppfnningsrika, så vi kommer att få se många intressanta familjelösningar framöver.” av kvinnor som blivit gravida utan medicinsk hjälp. Att undersöka fertilitet med hjälp av möss, råttor eller andra försöksdjur är problematiskt – råttor är till exempel enormt fertila och det är svårt att efterlikna den situation som gäller för en kvinna som söker hjälp i slutet av sin fertila period. – Nu har vi identiferat vissa ämnen som embryon av hög kvalitet utsöndrar. Vårt nästa steg är att utsätta vår artifciellt tillverkade livmoderslemhinna för dessa ämnen för att se hur den påverkas av det, säger Lalit Kumar Parameswaran Grace. På sikt skulle detta eventuellt kunna leda till att vissa ämnen tillförs livmodern i samband med IVF – visionen är att kunna påverka miljön i livmodern så att den blir mer gynnsam för en graviditet. Men detta är ännu på forskningsstadiet. Även Andres Salumets forskar

information om att cancerbehandling kan påverka fertiliteten och erbjudas remiss till fertilitetscentra. Alla patienter har rätt att få veta vilka biverkningar en behandling kan ge – de har rätt att veta att de kommer tappa håret och att de kan bli infertila. Det gäller oavsett om det fnns någon fertilitetsbevarande åtgärd att erbjuda eller inte. Hur efektiva är de fertilitetsbevarande behandlingarna? – 2019 publicerade vi en genomgång av drygt 1 200 fickor och kvinnor som fått rådgivning om fertilitetsbevarande åtgärder på Karolinska universitetssjukhuset mellan 1998 och 2018. Två tredjedelar hade tidigare fått en cancerbehandling, resten

om den molekylära dialogen mellan embryot och livmodern i slemhinnan. Och den forskningen har redan lett till upptäckter som nyttjas på IVF-kliniker runt om i Europa. Det handlar om att ta en bit av livmoderslemhinnan hos kvinnan i en menscykel som föregår IVF. I de uttagna cellerna kan olika genuttryck analyseras. Utifrån det går

hade någon annan sjukdom som påverkar fertiliteten, som Turners syndrom. De som tidigare hade haft cancer var äldre när de kom tillbaka för att försöka bli gravida och deras behandlingar ledde mer sällan till förlossning och barn. Men i hela gruppen fck ungefär hälften av dem som använde sig av nedfrusna embryon eller ägg ett barn medan färre än var tionde kvinna som fck tillbaka äggstocksvävnad fck ett barn. De här sifrorna kommer säkert att ändras, för när vi sammanställde detta var fera i gruppen för unga för att planera för en graviditet. Hur säkra är de här behandlingarna? – Vi har utvecklat metoder där även kvinnor med hor-

det att få en exakt bild av hur snabbt livmoderslemhinnan mognar, eller tjocknar, hos just den undersökta kvinnan. Utifrån det går det att avgöra exakt vilken dag ett embryo bör återföras – något som alltså kan variera mellan olika kvinnor. – Hittills har IVF-behandlingarna varit ganska lika för alla kvinnor, men vi borde börja väga in fer individuella aspekter kring paren och det kommer vi att börja göra. Det här testet är ett steg i den riktningen, säger Andres Salumets. MEN – ALLT HITTILLS gäller endast heterosexuella par, som av olika skäl är ofrivilligt barnlösa. Det är dock något som drabbar även samkönade par eller ensamstående personer. Och numera är det tillåtet i Sverige att ge medicinsk hjälp till lesbiska och ensamstående kvinnor som vill bli gravida. Men det saknas medicinska behandlingar att erbjuda barnlängtande manliga par eller ensamstående män. – Det här är en komplett olöst fråga. Vi kan bara konstatera att människor är väldigt uppfnningsrika, så vi kommer att få se många intressanta familjelösningar framöver. Samhället behöver ha någon slags lösning även för män med barnlängtan, säger Andres Salumets.

monkänslig bröstcancer kan hormonstimuleras för att få fram ägg. Då görs hormonstimuleringen med tillägg av läkemedel som minskar mängden östrogen i kroppen. Vår forskning har visat att tillägget gör så att kvinnorna har samma mängd östrogen i blodet som vid en vanlig menstruationscykel, men fera ägg mognar ändå fram samtidigt. Studier som följer patienter i denna situation visar att upplägget inte påverkar cancerprognosen negativt. Hur vill ni forska vidare? – Det saknas behandling för att hjälpa yngre pojkar. I dag fryser vi testikelvävnad för att rädda cellerna som är tänkta att producera spermier efter pubertet, men mer forskning behövs innan vi vet hur vi ska

kunna återföra denna. Att transplantera äggstocksvävnad är i dag inte så efektivt, där pågår ett försök med att förbehandla vävnaden innan vi fryser ned den. Vi behöver också utveckla metoder för att hjälpa kvinnor som får livmoderskador på grund av strålning. Viktigt är också att fortsätta följa de behandlingar vi gör för att kontinuerligt se hur säkra och efektiva de är. Vi skulle behöva bygga upp ett kvalitetsregister. Kenny Rodriguez-Wallberg är adjungerad professor i reproduktiv onkologi vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare i reproduktionsmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Perspektiv Nätverksmedicin

Forskarna söker svar i nätverk Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem. Text: Lotta Fredholm

NOM KLASSISK medicinsk forskning är det vanligt att renodla just den fråga man vill svara på, som ifall en viss gen spelar roll vid den sjukdom man är intresserad av. Detta angreppssätt fungerar väl vid sjukdomar som beror på en mutation eller att en cellulär process inte fungerar. – Men vid komplexa sjukdomar är

Medicinsk Vetenskap №1–2022

det svårt att defniera alla bakomliggande faktorer. Här är nätverksmedicin tillämpbart, säger Paolo Parini, överläkare och professor i klinisk kemi vid institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Som exempel nämner han hjärtkärlsjukdom som han själv forskar om, men även diabetes, cancer och

SÅ KALLAD nätverksmedicin är nätverksvetenskap kombinerat med systembiologi. Begreppet myntades år 2007 av fysikernAlbert-László Barabási och läkaren Joseph Loscalzo (se tidslinje). De är i dag verksamma vid Harvarduniversitetet i USA där även Paolo Parini har en gästprofessur. Speciellt för nätverksmedicin är att den inte drivs av hypoteser, utan i stället utgår analysen ”fördomsfritt”, som Paolo Parini säger, från en mängd olika slags data. – Vi har haft en tsunami av teknikutveckling inom medicinen de senaste 20 åren, där vi i dag kan få fram data om en massa ”omics”, säger han. Till dessa räknas ”genomics” (hela dna-sekvensen för en individ eller cell), ”proteomics” (alla proteiner som en cell tillverkar under vissa förhållanden) och ”metabolomics” (alla nedbrytningsprodukter, metaboliter i en cell. Men alla data behöver inte vara biologiska. – Det kan även vara data från medicinska kvalitetsregister eller uppgifter ur elektroniska patientjournaler, säger Paolo Parini. Vid Harvard har forskarna tagit fram en avancerad modell för hur proteiner samverkar i en människocell, på engelska ”protein-protein-interaction”, PPI. Verktyget används när forskarna bygger sina egna nätverk. En sjukdom kan med en bild beskrivas som ett nätverk; en grupp av noder bidrar alla till en vanlig cellfunktion. När nätverket bryts sönder, uppstår sjukdom. Denna sjukdom kan exempelvis

Illustration: Getty Images Foto: Ulf Sirborn

infammationsdrivna sjukdomar, som atopiska eksem och psoriasis. En karta över fygtrafken, eller ett schema för ämnesomsättningen i en jästcell, kan båda beskrivas som nätverk. De byggs upp av kontaktpunkter, så kallade noder, och av förbindelser - eller interaktioner - mellan dessa, så kallade länkar. För fygtrafken är fygplatserna noderna och rutterna länkarna, medan noderna i jästcellen representerar kemiska ämnen, och länkarna är de kemiska reaktionerna. Noderna kan vara starkare eller svagare länkade till varandra, fer länkar innebär starkare koppling. Ett motståndskraftigt nätverk klarar förlusten av många noder, för att nätverken ska kollapsa krävs att noder med många länkar slås ut.

”Med hjälp av nätverksanalys kunde vi koppla ett visst mönster av mikroorganismer till atopiskt eksem”

Foto: Johannes Frandsén, Stefan Zimmerman

vara cancer, som lämpar sig väl att studera med nätverksmedicin, enligt Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. – Nätverksmedicin ger oss en fantastisk möjlighet att integrera data av olika slag, säger han. När data läggs samman går det att med matematiska och statistiska metoder illustrera sjukdomsprocesser i ett tredimensionellt nätverk. Ett sätt att studera cancer är att skapa ett moln av data i nätverksform från friska och sjuka och studera skillnaderna. – Detta moln av noder kan beskrivas som en abstraktion av pågående processer i den friska eller sjuka individen. Då handlar det om nätverk som illustrerar processer på individnivå. Men han är mer intresserad av nätverk i enskilda celler, då det är i en cell som cancer uppstår. I en cancercell kan det fnnas 1 000 mutationer. – Vilka som är viktiga för sjukdomen är omöjligt att avgöra genom att avläsa arvsmassan. Med nätverksteori kan man visa hur cancercellens skadade nätverk är uppbyggt, vilket öppnar för nya angreppspunkter. Kan man hitta sätt att få nätverket att kollapsa – exempelvis med läkemedel riktade mot interaktioner i nätverket – så dör cellen, säger han. PAOLO PARINI BETONAR att det som går att hitta med nätverksmedicin är nya interaktioner, att två noder är förbundna med varandra. – Men de avslöjar inte i vilken riktning processen går. Fynden behöver därför veriferas och bedömas utifrån om de är rimliga biologiskt, säger han. Nanna Fyhrquist, forskare inom immunologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, menar att för henne går nätverksmedicin att beskriva på två nivåer. – Det är dels ett sätt att samarbeta över hela världen och tvärvetenskapligt angripa problem med olika tekniker

som inte en enda person ensam kan behärska, dels inbegriper det att man gör en nätverksanalys på alla ingående parametrar, säger hon. Hon har på detta vis undersökt allergi hos barn och även orsaker till sjukdomar som atopiska eksem och psoriasis. I en uppmärksammad studie publicerad i Nature Communications 2019 visade hon att det hos personer med atopiska eksem fanns mer gula stafylokocker i huden, än hos de som hade psoriasis eller var friska. – Vi såg också att dessa bakterier trängde ut andra bakterier som annars ingår i hudens bakteriefora, som laktobaciller, säger hon. Här byggdes nätverken upp av data om bakterieforan från 340 personer, varav hälften hade psoriasis eller atopiska eksem. I analysen ingick även data om vilka gener som var aktiva i huden och vilka proteiner som då tillverkades. – Med hjälp av nätverksanalys kunde vi koppla ett visst mönster av mikroorganismer till atopiskt eksem, säger hon. I nästa steg gick den kopplingen att verifera biologiskt. – Vi kunde visa att ju mer av bakterien patienterna hade på huden, desto svagare blev hudens barriär och ju mer infammationsdrivande ämnen bildades det också i huden, säger Nanna Fyhrquist. Paolo Parini har för sin del använt nätverksmedicin för att studera efekten

av två blodfettsänkande läkemedel. 40 personer som skulle opereras för gallsten lottades till endera av fyra grupper: att få ett av läkemedlen, båda, eller placebo. Vid operationen fyra veckor senare togs blodprov och även en leverbiopsi. Nätverken byggdes upp av data om vilka gener som var aktiva, den så kallade ”transkriptomen”, samt av hur dna-strängen var kemiskt förändrad plus hur proteiner interagerade. Fyra nätverk skapades, ett för varje patientgrupp. Kombination av båda läkemedlen sänkte kolesterol mest. Som en extra fness kunde han skapa en stabil cellkultur, som nu ska användas för att ytterligare undersöka ett fynd som hittats i alla nätverken – en länk mellan ett protein på cellytan och en gen som bildar ett enzym som krävs när leverceller omsätter kolesterol. – Det tog mig sex år att samla in patienter som var villiga att ge mig en bit lever. Därför var det viktigt att göra en cellmodell som vi nu kan använda för att fortsätta att testa våra frågeställningar på, säger han. PAOLO PARINI BESKRIVER en annan viktig tillämpning av nätverksmedicin. Tidigt under pandemin analyserade forskarna vid Harvard godkända läkemedel för att spåra de som skulle kunna användas vid covid-19. – Flera månader innan man började prova exempelvis klorokin och afatinib kunde de via sina nätverksmedicinska analyser peka ut att dessa läkemedel hade en möjlig efekt, vilket sedan gick att testa i studier, säger han.

Tidslinje: Vägen till nätverksmedicin 1999 Fysikern AlbertLászló Barabási introducerar begreppet ”skalfria nätverk” (där de festa noderna har få länkar och endast få riktigt många). I tidskriften Science beskriver han hur vanliga dessa är i naturen och andra system.

2007 Nätverksmedicin etableras som ett sätt att undersöka komplexa sjukdomar. 2011 Principerna för nätverksmedicin beskrivs i tidskriften Nature. 2016 Forskarna Joseph

Loscalzo och Enrico Petrillo bildar Network Medicine Alliance. Här ingår 31 ledande universitet och institutioner i världen, som Karolinska Institutet. 2018 Loscalzo och Barabási publicerar en artikel där de visar att nätverk

med proteinprotein-interaktioner kan användas för att hitta nya användningsområden för gamla läkemedel. 2020 Godkända läkemedel analyseras för att identifera de som skulle kunna fungera mot covid-19. Medicinsk Vetenskap №1–2022

Boktips FLER BOKTIPS

Yogahjärnan Sara Granström Powiecki & Christina Andersson (Volante) En ”yogahjärna” är en hjärna som bottnar i hoppfullhet, optimism, tillit och meningsfullhet. Det menar psykologen Christina Andersson, även forskare vid Karolinska Institutet, och yogaläraren Sara Granström Powiecki . Tillsammans har de skrivit en bok om hur yoga och compassionfokuserad terapi kan stärka kroppens trygghetssystem för att uppnå lugn, närvaro och känsla av kontakt med oss själva och andra. Konkreta yogaövningar ingår också.

Viktiga verktyg för hälsosam vikt DRYGT 20 PROCENT av alla svenska barn utvecklar överHälsovikt för ditt barn – Vetenskap, vikt eller obesitas, och om övervikten uppkommer i unga år verktyg och vägen är risken större att den stannar kvar eller förvärras i vuxen framåt ålder. Genom tidiga åtgärder har barnet större chans att nå Paulina Nowicka en hälsosammare vikt, skriver Paulina Nowicka i en ny bok (Bonnier Fakta) där hon delar med sig av sina erfarenheter från 20 år som behandlare av barn med obesitas. Hon forskar också om livsstilsinterventioner vid obesitas hos barn vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. I boken ges vetenskapligt baserade tips och råd kring barns matvanor och rörelse. - Men detta är ingen bantningsbok. Givetvis ska barn och ungdomar inte banta, inte heller de som har obesitas, säger Paulina Nowicka. Att undvika skuld och skam i frågan är centralt för henne. - Föräldraförmågan kan av vissa bedömas utifrån barnets vikt och det är ledsamt. Inte betraktar vi föräldrar till barn med magtarmproblem eller allergier på det sättet? Föräldrar till barn som utvecklar en ohälsosam vikt behöver all stöttning de kan få, säger Paulina Nowicka. Cecilia Odlind 44

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Årets folkbildare 2021 Föreningen Vetenskap och Folkbildnings (VoF) pris Årets folkbildare 2021 har tilldelats Maria Ahlsén och Jessica Norrbom, båda verksamma vid Karolinska Institutet, för arbetet med boken Frisk utan fum (Fri tanke) och podcasten med samma namn. VoF skriver bland annat att Ahlsén och Norrbom ”låter vetenskapens ljus skina över ett område som berör oss alla, och som så ofta annars domineras av cyniskt lurendrejeri, gissningar och alternativläror”. Utmärkelsen gick även till Jacob Gudiol, författare och debattör.

Foto: Caroline Andersson Renaud

Forskaren Paulina Nowicka har i en ny bok samlat vetenskapligt baserade råd till föräldrar till barn och unga med obesitas.

Hjärnhälsa på dina fem fngrar Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius (Tukan förlag) Förändrad livsstil kan förebygga minnesproblem och förbättra hjärnhälsa berättar professorerna Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Institutet i en ny bok som bygger på FINGER-modellen. Det är en studie som visar att exempelvis förbättrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet kan ge tydliga efekter på hjärnan och den generella hälsan. Förutom fakta och råd fnns här även ett trettiotal recept på hälsosam mat.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Vad beror kramp på? Jag har en fråga som jag har klurat på ett tag och som jag inte kan hitta något rimligt svar på. Vad är det som orsakar kramp? /Ellen Jurland

Svar Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Du är inte ensam om att klura på vad som orsakar kramp. Nästan alltid när jag föreläser om muskelfunktion får jag den frågan. Tyvärr är det korta svaret: Vet ej. Det fnns ett fertal ovanliga sjukliga tillstånd där orsaken till kramp är väl känd, exempelvis förändrade kaliumkanaler eller kraftigt sänkt kalciumkoncentration i blodet som båda leder till ökad aktivitet i nervceller eller läckande kalciumkanaler i muskelceller som direkt aktiverar kontraktionen (malign hypertermi). Det är mer oklart vad som orsakar vanligt förekommande kramper som nattliga vadkramper eller kramper i benen under långvarigt intensivt muskelarbete, till exempel i slutet av en fotbollsmatch eller under den sista milen av ett maratonlopp. Denna typ av kramper kommer plötsligt och är svåra att utlösa och därmed studera i en labbmiljö. Aktuell forskning pekar på att två olika mekanismer kan vara inblandade: (1) uttorkning och ändrad saltbalans; (2) förändrad refexaktivitet på ryggmärgsnivå sekundärt till muskeltrötthet. Men det fnns också data som inte kan förklaras av dessa mekanismer. Troligen kan vanliga kramper orsakas av fera olika mekanismer, varav några ännu är okända.

Foto: Getty Images

Håkan Westerblad Professor i cellulär muskelfysiologi Forskarna har fera hypoteser om vad som orsakar kramp men ingen vet säkert. Medicinsk Vetenskap №1–2022

F+S Medicinfrågor Några betvivlar coronavirusets existens, men jo, det har isolerats.

Vad är ischias? Jag har haft känningar av ischias sedan 1980-talet och de senaste 2,5 åren har det blivit riktigt besvärligt. Vad är egentligen ischias? Är det ärftligt? Kan man bli av med det? /Börje

Hur vet man att sars-cov-2 fnns? Ett påstående som ofta dyker upp bland konspirationsteoretiker är att coronaviruset inte har isolerats och att det därmed saknas bevis för att det fnns. Man är särskilt intresserad av att viruset ska ha isolerats från en avliden person. Vad innebär det egentligen att isolera ett virus och har coronaviruset isolerats? Kan virus isoleras från en död kropp? /Anders Wirén

Svar

Sars-cov-2 kan precis som många andra virus isoleras, vilket innebär att man utifrån ett prov från en misstänkt smittad person lyckas odla det under kontrollerade former på ett laboratorium. Det har även gått att isolera sars-cov-2 från avlidna covid-19 patienter. När vi isolerar sars-cov-2 behöver vi ett prov som normalt tas från svalget och näsan med en bomullstops och ofta

Medicinsk Vetenskap №1–2022

även saliv. Vi gör sedan ett PCR-test av provet som ger oss svar på om det innehåller virusets arvsmassa. Om så är fallet är nästa steg att försöka isolera viruset, vilket vi gör genom att lägga provlösning på levande celler och sedan låta dem växa i upp till 10 dagar i en inkubator. Ett tecken på att viruset fnns i provet är att cellerna efter några dagar börjar må dåligt, en så kallad cytopatogen efekt. För att bekräfta att sars-cov-2 fnns i odlingen, samt veta vilken variant det är, sekvenserar vi sedan prov från cellodlingen och läser virusets genetiska kod. Det är då vi vet exakt vilket virus som fnns i odlingen och anser oss ha isolerat det. Dessa isolat kan vi sedan odla vidare för att använda i forskning, exempelvis av hur sars-cov-2 påverkar infekterade celler.

Jonas Klingström Forskare i virologi

Ischias används på svenska synonymt med en strålande smärta i benet, när man misstänker att smärtan kommer från en nerv i ryggen. Medicinskt betyder ischias en smärta längs ischiasnerven, som löper från ryggen längs hela baksidan av benet ned till tårna. Smärtan beror på en irritation eller ett tryck på nerven, vilket kan uppstå från ett diskbråck, en infammation eller att det är trångt kring nerven. Det kan göra väldigt ont och påverka individens dagliga aktiviteter. Man kan få ischias redan i tonåren, men risken för förträngningar runt nerven ökar med åldern. Ibland kan man få domningar och stickningar utöver smärtan, eller svaghet i benet, vilket också är tecken på att nerven är påverkad. Typiskt är att man får extra ont när man nyser, hostar och krystar. Det verkar fnnas en ärftlig komponent, att vissa individer lättare får ischias. En del patienter har smärta som kommer och går över lång tid. Det kan börja med att en liten skada, till exempel på en diski ryggraden, ger upphov till en infammation som retar nerven. Infammationen lugnar sig ofta efter ett tag, men processen kan upprepas. Det är viktigt att diagnostisera orsaken till ischias för att få rätt behandling. Det kan röra sig om manuell behandling hos kiropraktor, naprapat eller fysioterapeut, antiinfammatoriska läkemedel eller ibland operation. Det fnns ett behov av forskning som kan öka möjligheten att identifera det mest efektiva behandlingsprogrammet för den enskilda patienten, samt för att ge tydligare kriterier för när en operation är nödvändigt. Generellt så ska man försöka hålla sig i rörelse. De festa med ischias blir bra, men för vissa tar det tid.

Iben Axén Forskare inom ländryggssmärta och manuell behandling

Foto: Getty Images

Svar

F+S

Grad av fysisk ansträngning motsvarar hälsovinsten.

Illustration: Getty Images

Ger samma promenad olika motion? Min make och jag tar dagliga promenader på 45–50 minuter, cirka 4,5 km. Vi går tillsammans. Han väger 75 kg och är 190 cm lång, min vikt är 65 kg och längden 170 cm. Vi har ungefär samma kondition men vi tar olika många steg; när jag går 6 000 steg går han cirka 5 000 steg. Vi har funderat på följande: • Ger dessa promenader samma motion för oss båda? • Går det åt samma mängd energi? Vore spännande att höra vad en expert svarar! /Gunilla Lund

Svar

Det enkla svaret på frågan om promenaderna ger samma motion för er båda är JA. Följdfrågan blir vad som avses med motion. Jag tolkar det som att förbättra eller bibehålla konditionen och få hälsoefekter som minskad risk för olika sjukdomar. De största efekterna på hälsan får vi om intensiteten (ansträngningen) är minst måttlig. All rörelse kan ha en efekt men för betydande hälsovinster behöver vi komma upp i måttlig intensitet 150–300 minuter per vecka. Med måttlig intensitet menas fysisk aktivitet

som ger en märkbar ökning av puls och andning men det är ändå möjligt att föra ett samtal. Du säger att ni har ungefär samma kondition. Om det betyder att ni upplever samma ansträngning under promenaden så blir hälsovinsten likartad för er båda. Ansträngningen kan mätas som puls, andning eller skattas från en skala, till exempel Borgskalan. Det enkla svaret på frågan om det går åt samma mängd energi under promenaden är NEJ. Man förbrukar cirka 1 kcal per kilo kroppsvikt per kilometer. En person på 65 kg förbrukar således cirka 65 kcal genom att gå 1 kilometer. En person på 75 kg förbrukar 75 kcal på 1 kilometer. Skillnaden i energiförbrukning under promenaderna i detta fall beror på att maken genom sin högre vikt (större kropp) har större energibehov och högre energiförbrukning både i vila och under rörelse. Den större energiförbrukningen för maken ger inte ger någon väsentlig hälsofördel gentemot din något lägre energiförbrukning. För att beräkna energiförbrukningen mer exakt behövs lite mer uppgifter, som puls under arbetet. Att ni får olika antal steg på stegräknaren kan bero på fer saker. Det ena är att ni tar olika långa steg. Eftersom du är kortare, tar du troligen fer steg genom en kortare steglängd jämfört med din make. Det andra är att ni använder olika mätare. Även om man mäter med telefonen så kan steg räknas på olika sätt i olika telefoner. Detsamma gäller för separata stegräknare och aktivitetsklockor. Det fnns ingen tydlig rekommendation om antal steg per dag för hälsoefekter. Forskningsrön tyder dock på att målintervallet för fysisk aktivitet på måttlig intensitet om 150–300 minuter i veckan motsvarar 7 000–10 000 steg per dag.

Maria Hagströmer Professor i fysioterapi

Fråga och vinn! Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Topplistan Med donerad vävnad från personer som drabbats av levercancer har forskare nått ny kunskap som kan hjälpa framtida drabbade.

Kunskap om RNA kan ge bättre behandling av levercancer VÅR ARVSMASSA ger kroppens celler instruktioner som avgör varje celltyps högt specialiserade funktion. Informationen skickas ut med hjälp av två olika sorters RNA-molekyler: kodande RNA som omvandlar DNA till proteiner och icke-kodande RNA som inte tillverkar proteiner. Eftersom icke-kodande RNA-molekyler inte producerar proteiner har det tidigare inte forskats så mycket om just dessa, trots att cirka 97 procent av 48

Medicinsk Vetenskap №1–2022

RNA-molekylerna i vår kropp är ickekodande. Vissa proteiner, så kallade RNA-bindande proteiner, har dock visat sig ha en avgörande roll bland annat i cancer eftersom de kan påverka fera olika egenskaper hos RNA-molekyler. – Med hjälp av vävnadsmaterial som donerats av patienter med levercancer har vi kunnat kartlägga både den kodande och icke-kodande delen av arvsmassan för att identifera vilka RNAbindande proteiner som har hög närvaro

i levercancerceller. Vi fann att många av dessa proteiner interagerade med en typ av långa icke-kodande RNA-molekyler, så kallade lncRNA, säger Claudia Kutter, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare. Forskargruppen gjorde en mer detaljerad undersökning av en specifk kombination av ett RNA-bindande protein (CCT3) och en lncRNA-molekyl (LINC00326). Genom att använda avancerad CRISPRteknik kunde de såväl minska som öka mängden av protein och lncRNA för att se hur detta påverkade cancercellerna. När lncRNA ökade, minskade cancercellernas fettdepåer och tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Efter studier i laboratoriemiljö har resultaten också bekräftats in vivo. FORSKARNAS UPPTÄCKT ger en insikt i interaktionen mellan RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler, och bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse runt deras roll i tumörer. – Aktiviteterna för CCT3-LINC00326paret kan redan nu användas i levercancerdiagnos och prognos. Kunskapen är bara en början och det fnns många fer kombinationer som vi vill undersöka vidare. På sikt kan det bidra till nya efektiva behandlingar som RNA-baserad behandling som inriktar sig på endast de sjuka cellerna och därmed kan minska biverkningarna, säger studiens försteförfattare Jonas Nørskov Søndergaard, forskare i Kutters forskningsgrupp.

The CCT3-LINC00326 axis regulates hepatocarcinogenic lipid metabolism Søndergaard JN, Sommerauer C, Atanasoai I, Hinte LC, Geng K, Guiducci G, Bräutigam L, Aouadi M, Stojic L, Barragan I, Kutter C Gut januari 2022

Foto: Getty Images, Niklas Norberg Wirten, Janyerkye Tulyeu

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Ny kunskap kan förbättra gensaxmetodik FÖR ATT gensaxmetodiken CRISPR ska

få kliniskt genomslag fnns det några utmaningar som återstår att lösa. Det är känt sedan tidigare att gensaxen är mindre efektiv när proteinet p53, cellens “första hjälpen” vid skador på DNA, är aktivt. Samtidigt innebär brist på p53 att celler kan börjar växa okontrollerbart och omvandlas till cancerceller. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att celler med inaktiverande mutationer i p53-genen får en överlevnadsfördel när de utsätts för CRISPR. De kunde dessutom visa att kortvarig hämning av p53 var en möjlig farmakologisk strategi för att förhindra anrikningen av sådana celler. Forskarna identiferade även ett nätverk av kopplade cancergener med mutationer som har en liknande efekt som vid mutationer i p53. Forskningen skulle kunna bidra till framtida implementering av klinisk CRISPRanvändning. – Vi vill utforska detta vidare i mer kliniknära prover, säger studiens sisteförfattare Fredrik Wermeling, forskare vid institutionen för medicin, Solna. CRISPR/Cas9-induced DNA damage enriches for mutations in a p53-linked interactome: implications for CRISPRbased therapies Jiang L, Ingelshed K, Shen Y, Boddul SV, Iyer VS, Kasza Z, Sedimbi S, Lane DP, Wermeling F Cancer Research november 2021

Bild: Getty Images, Erik Holmgren, Ulf Sirborn

Forskare hoppas att gensaxen CRISPR ska spela en viktig roll i framtidens precisionsmedicin.

L I S TA

Vid MS attackerar immunceller oligodendrocyter och myelinet de producerar, vilket är ett skyddande lager som omsluter nervcellerna.

Genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros VID SJUKDOMEN MS attackerar immunceller nervceller av typen oligodendrocyter och det nervcellsskyddande ämnet myelin. Tidigare studier har hittat genregioner med mutationer förknippade med ökad risk för MS. I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet i möss och mänskliga hjärnprover att oligodendrocyter och deras föregångsceller har en så kallad öppen konfguration av arvsmassan nära immungener och i regioner associerade med ökad risk för MS. Det betyder att dessa gener kan aktiveras och tyder enligt forskarna på att att dessa celler kan spela en viktigare roll i utvecklingen av MS än man tidigare trott. – Risken för MS kan visa sig inte bara genom felande immunceller utan även hos oligodendrocyter och deras föregångsceller. Dessa resultat öppnar för möjligheten att rikta terapeutiska metoder för MS mot dessa celler för att därigenom förhindra skador som kan uppstå av dessa mutationer, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Epigenomic priming of immune genes implicates oligodendroglia in multiple sclerosis susceptibility Meijer M, Agirre E, Kabbe M, van Tuijn CA, Heskol A, Zheng C, Mendanha Falcão A, Bartosovic M, Kirby L, Calini D, Johnson MR, Corces MR, Montine TJ, Chen X, Chang HY, Malhotra D, CasteloBranco G Neuron januari 2022

AI kan diagnostisera prostatacancermed stor träfsäkerhet Artifcial intelligence for diagnosis and gleason grading of prostate cancer: the PANDA challenge Bulten W, Kartasalo K, Cameron Chen PH, the PANDA Challenge consortium et al. Vid Karolinska Institutet: Egevad L, Kimmo Kartasalo K, Ström P, Grönberg H, Eklund M Nature Medicine januari 2022 Genvariant som skyddar mot covid-19 identiferad Multi-ancestry fne mapping implicates OAS1 splicing in risk of severe COVID-19 Hufman JE, Butler-Laporte G, Khan A, Pairo-Castineira E, Drivas TG, Peloso GM, Nakanishi T, COVID-19 Host Genetics Initiative, Ganna A, Verma A, Baillie JK, Kiryluk K, Richards JB, Zeberg H Nature Genetics januari 2022 God psykisk hälsa hos unga vuxna födda efter assisterad befruktning Long term follow-up of psychiatric disorders in children and adolescents conceived by assisted reproductive techniques in Sweden Wang C, Johansson ALV, Rodriguez-Wallberg KA, Landén M, Almqvist C, Hernández-Diaz S, Oberg AS JAMA Psychiatry december 2021 Ny sorts immunterapi mot leukemi upptäckt T cells targeted to TdT kill leukemic lymphoblasts while sparing normal lymphocytes Ali M et al. Vid Karolinska Institutet: Hillen A, Lehander M, Virding Culleton S, Mazzi S, Lehmann S, Jacobsen SEW, Woll P Nature Biotech december 2021 Låg utbildning och inkomst ökar död vid hjärtstopp utanför sjukhus Inequalities in income and education are associated with survival diferences after out-of-hospital cardiac arrest – a nationwide observational study Jonsson M, Härkönen J, Ljungman P, Nordberg P, Ringh M, Hirlekar G, Rawshani A, Herlitz J, Ljung R, Hollenberg J Circulation november 2021 Medicinsk Vetenskap №1–2022

Ögonblicket Claudia Hanson

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Linnea Bengtsson

”De avlidna kvinnorna fck skulden” Claudia Hanson ville bidra till att minska mödradödligheten i Tanzania. Men verkligheten var mer komplicerad än hon hade förstått. ”Målet med min forskning är att minska risken för att kvinnor och barn dör under graviditet och förlossning. Hur komplext detta kan vara insåg jag 2002 när jag deltog i ett möte på ett sjukhus i en fattig del av södra Tanzania. På mötet diskuterade vi orsakerna till två födande kvinnors död. Det var tydligt att båda dödsfallen berodde på att nödvändiga kejsarsnitt inte hade skett tillräckligt akut. I det ena fallet blev läkaren sen till sjukhuset då chaufören som skulle skjutsa honom var på söndagsgudstjänst tjugo minuters promenad bort. I det andra fallet var chaufören sjuk. Men i stället för att konstatera att akutsjukvården inte hade fungerat så valde man att fokusera på en alternativ förklaring: De båda kvinnorna hade blivit gravida alltför snart efter en tidigare förlossning. Det innebar att man lät dem bära skulden för sin egen död och att ingenting i rutinerna ändrades. Fler kvinnor riskerade att drabbas av samma sak. Jag var chockad. Det blev tydligt för mig att detta är en av de tragiska följderna av fattigdom, det handlar inte bara om brist på pengar. Fattigdom hänger ofta ihop med hierarkiska strukturer och korruption som kan komplicera situationer. Om du till exempel är mycket rädd att bli av med ditt jobb törs du kanske inte erkänna om du har gjort något fel. Jag blev tvungen att acceptera att problemet inte var så lätt att lösa som jag själv tyckte. Men i dag tjugo år senare är situationen annorlunda. Mitt arbete handlar om att långsiktigt bidra med inspiration och idéer mer än att leverera färdiga lösningar. Coronapandemin har tyvärr försämrat situationen för världens födande kvinnor och de rika länderna har tillfälligt tappat sin generositet. Men jag är ändå hoppfull, mödradödlighet ligger numera högt på mångas agenda.” 50

Medicinsk Vetenskap №1–2022

Namn: Claudia Hanson Titel: Forskare vid institutionen för global hälsa, Karolinska Institutet. Sitter sedan 2016 med i fera expertpaneler kring mödradödlighet vid Världshälsoorganisationen, WHO. Forskar om: Hur man genom att påverka strukturer och olika samverkande faktorer kan minska mödradödligheten.

ANNONS

KI Alumni & Friends

Reproduktionsmedicin behöver fer ägg- och spermiedonatorer Intresseanmälan görs på vår hemsida med länk till 1177.se eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 08 - 585 814 32

Spermiedonator 08 - 585 806 93 För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI. • Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare. • Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap. • Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 700 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

POSTTIDNING B

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik

Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica Aula Medica Nobels väg 6, Solna

Medicinsk Vetenskap nr 1 2022

Articles inside

Perspektiv: Medicinens nätverk ger forskarna nya svar

Milstolpar vid IVF-behandling

Topplistan

Drömmen: Att få bli förälder

Alzheimerprofessorn Maria Eriksdotter: ”Äldres status måste höjas”

Tre doktorander som gått i mål

Tidslinjen: Parkinson

I korthet

De är nya hedersdoktorer

Nu testas magsårsbehandling efter hjärtinfarkt

Utblick