förankringar. Av utrymmesskäl begränsar jag mig dock till praktik, även om jag välkomnar fortsatt forskning om kopplingar mellan de praktiska och teologiska nivåerna.93 Studiens syfte är att belysa både generella trender och olikheter i den pentekostala miljön. Kapitlet, som är en fallstudie av Stockholms län — en region med stor mångfald av organisationer — inleds med en översikt av pentekostalism i länet; därefter redogörs för tre starka strömningar som diskuteras i ljuset av moderna processer som ökad global rörlighet. Socialt arbete kommer också att beröras. Därnäst avhandlas vissa identitetsbärande praktiker som fungerar som skiljelinjer mellan olika församlingar. Slutligen görs en ansats att typologisera pentekostalism i området. Studien bygger på observationer och samtal med uppskattningsvis 300 besökare och ledare i 17 olika församlingar samt intervjuer med pastorer med god inblick i miljön.94 För att teckna en så fullödig bild som möjligt har även elektroniskt material, som hemsidor, använts. En mindre del av materialet är insamlad mellan 2009 och 2010, inom ramarna för mitt dåvarande avhandlingsprojekt. Majoriteten insamlades dock mellan maj och augusti 2013. För att få en så stor spridning som möjligt har jag valt att besöka grupper från olika samfund och nätverk samt oberoende församlingar. Jag har också medvetet valt att tona ner de fenomen som behandlas på annat håll i rapporten, som den karismatiska rörelsen inom Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och den uppsjö av immigrant-församlingar som finns i Stockholmsområdet.
Pentekostalism i Stockholms län Stockholms län inkluderar den centrala metropolen, dess förorter och ett antal närliggande kranskommuner. Regionen är starkt växande och har i dagsläget omkring två miljoner invånare. Den etniska och religiösa mångfalden är stor och det beräknas att invånare som är födda utanför Sverige eller som har två föräldrar födda i utlandet utgör 28,7 procent av befolkningen i Stockholms stad. I kommuner som Botkyrka och Södertälje är andelen invånare med invandrarbakgrund än högre.95 Den etniska pluralismen motsvaras av en stor religiös mångfald; länet är idag hemvist 93 Kyrkohistoriker vid Uppsala universitet brukar tala om implicit ecklesiologi i de fall där praktik har en koppling till teologiska antaganden. Se till exempel Ideström (2009). 94 De aktuella församlingarna finns listade i slutet av kapitlet. 95 Stockholm stads hemsida, statistik från 2012.
42