grund av att nya besökare kunde bli skrämda.144 Nådegåvornas praktiserande är starkt identitetsbärande och det förekom ibland spänningar mellan olika “läger”, även om det också fanns en relativt stor acceptans för olikheter. Medan medlemmar i församlingar med starka karismatiska uttryck ibland uppfattade de andra som “lite mesiga och kanske lite kalla i tron” som en besökare i Arken uttryckte det, tenderade å andra sidan medlemmar i grupper med färre karismatiska uttryck att beskriva de förra som “överandliga”. De församlingar som intog en “mellanställning”, speciellt New Life Church och Vineyard Stockholm uppskattades däremot ofta av båda de andra “sidorna”.145
Klädkoder och hälsningsfraser Inte bara praktiker med stark teologisk laddning fungerar som vattendelare utan också språkbruk, hälsningsfraser, gester och klädkoder är betydelsefulla. I de äldre församlingarna, som till exempel Filadelfia Rörstrand, klär man ofta upp sig till kyrkan. Vid mitt besök var de flesta män iklädda antingen kostymbyxor och skjorta eller bar också hel kostym. Även håret var prydligt och majoriteten var korklippta och slätrakade, medan några (de yngsta bland dessa var ofta medelålders) hade små välansade skägg. Kvinnor föredrog i regel antingen kjol och blus eller också byxor och blus, bar diskreta örhängen eller halsband och var lätt sminkade. De lite yngre besökarna (mellan 30 och 40 år) klädde i regel också upp sig, fast inte lika mycket. Bland församlingens tonåringar däremot var detta relativt ovanligt. Den mer formella stilen går igen också i gester och hälsningsfraser; det är vanligt att man hälsar på varandra (även personer man känt länge) med ett fast handslag och tar avsked med frasen “Guds frid”. Att tilltala varandra med termer som “broder” och “syster” förekommer också, även om de yngsta medlemmarna inte använder dessa fraser och tilltalsord lika ofta.146
144 Många grupper som antingen nedtonade ner eller saknade tungotal under gudstjänst åberopade ofta 1 Korintierbrevet, vers 14 där Paulus varnar för att offentligt tala i tungor utan någon som har gåvan att översätta tungotal. De församlingar som propagerade för tungotal vid gudstjänst menade istället att tungotal är ett andligt språk som “bygger människor “ andligt och åstadkommer förändringar i den andliga världen. 145 Moberg (2013). 146 En grupp som stack ut i sammanhanget var Maranatas församling, där de äldre kvinnorna täckte hela huvudet med huckle och de yngre bar ett brett band i håret som delvis täckte det.
60
