20. KÄLLOR 211
20. Källor
När detta skrivs har faster Elsa varit död i dryga 50 år och den siste i syskonskaran på bilden i kapitel 2 – min far Alvar – i nära 20. I ett tidigt skede av mina efterforskningar – före år 2000 – lyckades jag hitta tre personer som kände faster Elsa: Annie Wahlgren, en gång verksam som pingstmissionär i Bareilly öster om Delhi, Gunvor Haag-Strand, dragspelare, låtskrivare och framstående pingst-personlighet i Fagersta och missionärskamraten Carl Swahns son, Roland Swahn som träffade henne som ung på det som då var Ceylon. Annie Wahlgren samtalade jag med vid ett besök på Rosstorp Äldreboende i Rönninge; med de andra per telefon. När detta skrivs är ingen av dessa längre bland oss. I det senare skedet av forskningarna har jag fått hjälp av ett antal barn och barnbarn till missionärer: David Gaute – dotterson till Arthur och Ruth Conney, Kerstin Hallberg – dotter till Daniel och Ruth Hallberg, Roland Johansson – son till Hjalmar och Helena Johansson, Rune Swahn – son till Carl och Carin Swahn, Inga Maj Andersson – dotter till Eric och Ingrid Andreasson. David Möller i Bankeryd har berättat om de av Elsas kamrater på Högsby som for till Kongo. Mina skriftliga källor är i första hand Elsas brev under tiden 1931– 1969 till och (i kopior) från Filadelfiaförsamlingens i Stockholm kansli för Yttre Mission, som var hennes sponsor. – För att kunna skapa relief i mitt porträtt av Elsa har jag också läst valda delar av brevväxlingen mellan YM och Elsas närmaste kollegor på fältet i Indien, främst de ifrån Karin Cométh, Ellen Hallberg, Siri Palmgren och Carl Swahn. Dessa är förstås också partsinlagor och måste läsas kritiskt – och med respekt och urskiljning. Då inte alla skribenter är några satslogiska mästare har i några fall tolkningsproblem uppstått. Där så har varit möjligt har jag i de enskilda fallen citerat flera sagesmän, eljest har jag i min text utfärdat varning för partiskhet. – Enskilda brev från andra missionärer än de ovanstående nämnda har jag läst i kopia – se nedan. Generellt gäller att jag inte har undvikit smärtpunkterna; detta i förvissningen om att just där står nyanserna – och dynamiken – att finna. Av Elsas brev till mor och syskon är bara några stycken bevarade.300 Två längre brev till mostern Alma Svensson har dock av dennas sonson Tore Svensson ställts till mitt förfogande; den andre sonsonen Lennart Svensson har bidragit med ett stort antal jul- och vykort från Elsa. Såväl två fotografialbum som ett vykort-dito finns kvar efter Elsa; efter systern Olga finns ett vykortsalbum. Dessa vykort har ibland intres300
En stor mängd utklippta frimärken från aerogram finns dock bevarade. Dessa är naturligtvis av intet värde, men de vittna om en intensiv korrespondens med familjen.
