Medicinsk Vetenskap nr 2 2023

Vaaa?!

och lyssna på forskarnas råd:

Välkommen till KI Alumni

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenema ng vid Karolinska Institutet.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• ä r du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

och andra evenemang du kontakten med i

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Foton: Erik Flyg och

Liza Simonsson

Gå med idag! ki.se/alumni

Framsteg

7 Renare luft gav friskare lungor

10 Haren och sköldpaddan jämförs i sagolik studie

12 Därför ges onödig vård

I fokus

20 Nyfken på kroppsnära teknik

40 Perspektiv: Diagnosers dilemman

Möt forskarna

16 Tre forskare som förenar konst och vetenskap

26 Rickard Sandberg löser livets molekylära logik

50 Ögonblicket: Patientmöte öppnade ett forskningsfält

På djupet: Hörselnedsättning

30 Hörselsnäckans mysterier

33 Mikael Wiehe hör inte som förr

35 Dålig hörsel kan ge psykisk

№2—2023

Alltid i MV

D

Ola Danielsson: -

ET FINNS MÅNGA SÄTT att rensa hjärnan och återhämta sig, för mig funkar till exempel löp turer, läsning och TV-serier. Men på sistone har jag i stället allt oftare plockat fram en pensel och några färger. Att måla är ett bra sätt att vila hjär nan, åtminstone delar av den. Konst kan också användas för att kommunicera vetenskap, vilket forskaren och akvarellkonstnä ren Ina Schuppe Koistinen är levande exempel på. Hon målar ofta vad hon forskar om, till exempel foster eller olika celltyper, och bilderna används ofta i föredrag, på sociala medier, eller i rekrytering av patienter till studier. Hennes labb börjar likna ett konstgalleri, säger hon i Cecilia Odlinds artikel om tre forskare som förenar konst och vetenskap.

Historiskt har konst och vetenskap ofta varit sammanlänkande. Det förklarar Eva Åhrén som forskar om vilken roll bilder har spelat för kunskapsutvecklingen inom anatomi, i samma artikel. En del forskare utvecklades till skickliga konstnärer själva, som exempelvis Santiago Ramón y Cajal, en spansk Nobelprisbelönad professor i ana tomi som även var en duktig illustratör. Bildframställning är än idag en nödvändig del av forskningen och forskningskommunikationen, sammanfattar hon.

Den konstform som jag skulle ha svårast att klara mig utan är nog musik. Jag lyssnar nästan jämt i mina hörlurar, och har nog ofta haft lite för hög volym. Enligt forskarna som intervjuas i vår artikel om hörselnedsättning riskerar 1 miljard unga hörselskador när de blir äldre eftersom de lyssnar i hörlurar för högt. Det kan bland annat leda att man får svårt att höra vad andra säger i stökiga miljöer. Precis vad jag har fått besvär med de senaste åren.

Något som inte har en lugnande efekt är fästingar – särskilt inte snabbfotade jättefästingar som sprider hemska virus. Hyalommafästingen som kan bära på Krim-Kongovirus lever normalt på varmare bredd grader men sprider sig till nya områden när klimatet blir varmare. Läs mer i tidslinjen i det här numret. Jag håller tummarna för att den inte etablerar sig i Sverige och att forskarna snart lyckas utveckla både vaccin och läkemedel.

Trevlig läsning!

Medarbetare i detta nummer

Anders Nilsson

Frilansjournalist

Anders Nilsson

är frilansande

vetenskaps

journalist som ofta och gärna porträtterar män

--

niskorna bakom forskningen. I det här numret av Medicinsk Vetenskap skildrar han hur kroppsnära teknik kan använ das för att övervaka hälsan.

Linnea Bengtsson

Fotograf

Linnea Bengtsson har arbe tat som frilansande fotograf under nio år, mycket inom funkisvärlden. Specifkt har hon en fascination för ljus och dess infallsvinklar, samt att fånga spontana ögon blick mellan människor.

Jesper Möller

Formgivare

-

Jesper Möller har i fera år jobbat med redaktionell design på en rad olika tidningar och redaktioner.

”Det var länge sen jag formgav ett så obe hagligt jobb som ”Tidslinjen”

-

om jättefästingen och KrimKongoviruset”, säger han. Det lugnar honom att vaccin och läkemedel är på gång.

Dessutom: Adam Haglund, Martin Stenmark, Annika Lund, Maja Lundbäck

Foto: Joel Nilsson, Per Westergårdh, Andreas Roth, Johan Artursson

Medicinsk Vetenskap Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post:

medicinskvetenskap@ki.se

Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Ansvarig utgivare Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind

08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt

E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser

Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Redaktionsråd

Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf

Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin

Welmer

Omslagsfoto

Getty Images

Tryck

Lenanders Grafska AB

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. -

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

-

är ett mobilt sterilzons- aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, användning i den sterila operationszonen.

Operio är ett mobilt sterilzons-aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen.

ultrarent skyddar både sårområde och sårnära sterila instrument mot partiklar.

Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot bakteriebärande partiklar.

idag installationer kirurgi, som också har kliniska övertygande resultat.

Det finns idag över 800 installationer i EU inom alla typer av kirurgi, som också har resulterat i en mängd kliniska studier med övertygande resultat.

www.toulmeditech.com

Är du pusselbiten vi letar efter?

Är du pusselbiten vi letar efter?

På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt försökspersoner kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en pelare i Europas pandemiberedskap .

På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt försökspersoner kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en pelare i Europas pandemiberedskap.

www.vaccelerate.com/volunteer-registry

www.vaccelerate.com/volunteer-registry

VACCELERATE har erhållit bidrag från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.

Framsteg

Detsenasteinommedicinskforskning

BAMSEGRATTIS!

I 25 år har Bamseregistret bidragit till kunskap om allergisjukdomar hos barn och unga. Läs om fler betydelsefulla upp täckter påki.se/imm/ bamse-projektet

Friskare blev

renare

Friskar lungor när luften ble renar

I takt med att luftföroreningarna i Stock holm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en studie

från Karolinska Institutet. Studien är en del av det så kallade

BAMSE-projektet där forskare följt om kring 4 000 personer födda mellan 1994 och 1996. Barnen fick svara på frågor via ett frågeformulär och undersöktes vid olika åldrar med hjälp av så kallad spiro metri, ett test av hur lungorna fungerar.

ett

Enligt forskarnas beräkningar var

Stockomvia spirojäm-

resultaten några procents förbättrad lungfunktion i vuxen ålder samt en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion.

fört med 2002– 2004.

–

luftföroreningarna omkring 40 procent lägre i Stockholm åren 2016–2019 jäm fört med 2002–2004. På vissa platser som till exempel Hornsgatan på Söder malm minskade halterna med omkring

60 procent, medan luftkvaliteten i nämnvärt.

vissa andra områden inte förändrades

Personer som vuxit upp i områden med förbättrad luftkvalitet hade enligt

– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder så har man en ökad risk för olika kroniska lung sjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Så genom att för bättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger Erik Melén, barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhu set vid Karolinska Institutet. European Respiratory Journal februari 2023

--

Framsteg I korthet

Varje vecka publicerar Sam Illingworth, profes sor vid Edinburgh Napier University, Storbritan nien, en dikt inspirerad av nyaforskningsrön. Dikten nedan kom till efter att han läst om blindas för nimmelse av hjärslag.

jädrigt

-

The Unseen Heart Eyes close, yet the world opens. Senses heightened, our selves perceived. The heart beats, the lungs breathe. The world is felt, the world is known. Källa: thepoetryofscience. scienceblog.com

Dag Linnarsson, professor emeritus i barome dicin vid Karolinska Institutet apropå att en grupp brittiska forskare rest frågan om vilka regler som gäller för ör den förmodat ökande förekomsten av

Blinda känner hjärtslag bättre än seende

Känsligt. Trettiosex blinda och lika många seende fick i flera experiment räkna sina egna hjärtslag utan att kontrollera pulsen eller lägga handen på hjärtat. Samtidigt mättes deras hjärtslag med en pulsmätare. Forskarna analy serade därefter hur väl deltagarna uppfattat sina hjärtslag.

Analysen visade att de blinda deltagarna var mycket bättre på att känna när deras hjärtan slog än de seende. Den blinda gruppen hade en genomsnittlig träffsäkerhet på 0,78 medan den seende gruppen hade en träffsäkerhet på 0,63 i snitt, enligt en statistisk skala där 1,0 representerar alla rätt.

De blinda deltagarna var mycket bättre på att räkna sina egna hjärtslag än de seende deltagarna i vår studie och i flera tidigare studier med seende som vi jämförde med. Det ger oss viktig information om hjärnans formbarhet och hur förlusten av ett sinne kan förstärka andra – i det här fallet förmågan att känna vad som händer i den egna kroppen, säger Dominika Radziun, dokto rand vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Enligt forskarna kan känsligare förnimmelse av kroppsliga signaler möj ligen ge en fördel när det kommer till känslomässig bearbetning. Tidigare studier har nämligen kopplat interoceptiv förmåga, det vill säga hur väl man uppfattar sinnesintryck från kroppens inre, till emotionsbearbetning inklusive hur väl man uppfattar sina egna och andras känslor. Journal of

Experimental Psychology: General mars 2023

Sömnmedel kopplat till lägre risker för självskada hos unga

Prevention. En ny studie identifierade mer än 25500 barn och tonåringar i Sve rige som fått sömnmedlet melatonin på recept. Över 87 procent hade minst en psykiatrisk diagnos, främst adhd, ångest, depression el ler autism. Studien visade att risken för självskada ökade strax innan förskrivningen av melatonin och minskade med ungefär hälften måna derna efter att behandlingen påbörjats. Riskminskningen var särskilt tydlig bland tonårsflickor med depression och/eller ångest.

Våra resultat stöder hypotesen att sömnbehand ling kan minska risken för självskador hos unga, särskilt hos flickor, säger Sarah Ber gen, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Eftersom det är en obser vationsstudie kan den inte fastställa något orsakssam band mellan melatonin och minskad förekomst av själv skador. The Journal of Child Psychology and Psychiatry mars 2023

”Det vore

oansvarigt att bli gravid i rymden.”

-

Mobilhälsa. Drygt 500 famil jer med ett barn mellan 2,5 och tre år rekryterades från 19 barnhälsovårdscentraler över hela Sverige för att testa mobilappen MINISTOP 2.0. Under de sex månader som studien pågick fick föräld rarna i interventionsgruppen information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker, samt barnets fysiska aktivitet och skärmtid.

Resultaten visade att bar nen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid. Appen har anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt. International Journal of Behavioural Nutri tion and Physical Activity februari 2023

Förkylning ger barn

försvar mot covid-19

Skydd. Under coronapan demin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt blod prover från barn tagna innan pandemin. I dessa har de identifierat T-minnesceller som reagerar mot sars-cov2-infekterade celler, alltså mot celler som är infekterade med det virus som orsakar covid-19. Resultaten tyder på att minnes-T-cellsvaret mot coronavirus utvecklas redan vid två års ålder. Studien bygger på 48 blodprover från barn vid två och sex års ålder, samt 94 prover från vuxna mellan 26 och 83 år. Analysen omfattar också blodprover från 58 personer som nyligen tillfrisknat från covid-19.

En möjlig förklaring till detta immunsvar hos barn kan vara att de tidigare haft en förkylning orsakad av något av de fyra coronavirus som orsakar vanliga förkyl ningssymtom. Detta skulle kunna ge en immunakti vering, där immuncellerna också kan reagera mot celler infekterade med viruset sars-cov-2. PNAS mars 2023

Ny terapi kan hjälpa vid äggstockscancer

Cellbehandling. En viss typ av immunterapi där krop pens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellbehand ling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet.

handlingar visade sig alla förlänga livet på möss med cancer, jämfört med kon trollgruppen. Men mössen som blev injicerade med så kallade M1xx CAR-T-celler minskade sina tumörer och levde ännu längre än de an dra mössen. Flera av mössen blev även botade. Forskarna hoppas att resultaten kan leda till en ny behandling i människa. Journal for Immunotherapy of Cancer februari 2023

Möss fettförbränning varierar över dygnet

Variation. Fysisk aktivitet vid olika tidpunkter på dygnet kan påverka krop pen på olika sätt eftersom de biologiska processerna varie rar beroende på cellernas dygnsrytm. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns univer sitet undersökt fettväven hos möss efter ett pass av högintensiv träning vid två olika tidpunkter på dygnet. De fann att fysisk aktivitet i tidig aktiv fas resulterade i ökat uttryck av gener som är involverade i nedbrytningen av fettväv, ökad värmepro duktion och fler mitokon drier i fettväven.

– Denna behandling exis terar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om den fungerar vid äggstockscancer, säger Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkolo gi-patologi.

Tre olika CAR-T-cellbe

-

miljoner människor världen över drabbas årligen av hjärtsvikt och siffran förvän tas öka. En ny studie på drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa ledd från Karolinska Institutet visar att patienterna har hög dödlig het – i genomsnitt avlider 13 procent årligen. Heart februari 2023

– Förmiddagsaktivitet skulle kunna vara mer effek tivt än sen kvällsträning för att öka ämnesomsättningen och fettförbränningen. Det kan i så fall ha betydelse för personer med övervikt, säger Juleen R. Zierath, professor vid institutionen för moleky lär medicin och kirurgi samt institutionen för fysiologi och farmakologi. PNAS februari 2023

App hjälpte föräldrar att ge barn en hälso sammare livsstil

HÄLSOSAMT

Stöd från en ny app gav barn nyttigare kost. Föräldrarna fick också högre tilltro till sin egen förmåga att främja sina barns goda levnadsvanor.

FRIDYKAREN

Maxad syre upptagnings förmåga

-

FRIDYKAREN

Stabil på hög höjd

När haren och sköldpaddan fick cykla i normal och syrefattig luft som representerar 2000 – 4000 meters höjd över havet, visade det sig att harens maximala syreupptagningsförmåga sjönk dramatiskt mycket mer vid låga syrenivåer jämfört med sköldpaddans. Samtidigt fick haren minskad syremättnad i blodet medan den för sköldpaddan förblev mer stabil – klart fördelaktiga egenskaper för en dykare.

-

Effektiva mitokondrier

TRIATLETEN

Kan vila intensivt

När forskarna jämförde studiedeltagarnas grundläg gande ämnesomsättning upptäckte de att den var 40 procent högre hos haren än hos sköldpaddan. Det innebär att om haren ligger på soffan hela dagarna och de två har samma kaloriintag, så skulle sköldpaddan behöva springa 9 kilometer varje dag för att inte gå upp i vikt jämfört med haren.

-

Forskarna blev inte för vånade när de upptäckte att haren (triatleten) hade överlägsen maximal syreupptagningsförmåga jämfört med sköldpad dan (dykaren) – det är en förutsättning för att kunna tävla på hög nivå i triathlon.

SENSMORAL

Olika vägar till framgång

Forskarna drar slutsatsen att mitokondrier nas funktion kan variera mellan individer vilket leder till stora fysiologiska skillnader som till viss del kan förklara att individer blir framgångsrika i olika sporter.

-

Källa: The Tortoise and the Hare. Jon O. Lundberg, Tomas Schiffer, Eddie Weitzberg, Filip J. Larsen, Trends in Endocrinology & Metabolism April 2023

SARA INGVARSSON

Varför ges onödig vård?

Vårdgivare vill att patienten ska känna sig omhändertagen. Det är en av förklaringarna till att behandlingar som inte gör någon nytta ändå ges, enligt en ny avhandling.

Text och foto: Cecilia Odlind

Vad är lågvärdevård?

– Det är vårdinsatser som är ineffekti va, till exempel onödiga provtagningar, eller behandlingar som inte hjälper mot den aktuella åkomman, exempelvis antibiotika vid virusinfektioner eller övre luftvägsinfektioner. Hit hör också behandlingar som har en dålig risk nyttabalans. Det kan handla om att göra en omotiverad röntgenundersökning då patienten utsätts för onödig strålning. Dessutom finns risk för bifynd som är ofarliga men ändå kan leda till oro hos patienten.

Hur vanligt är detta?

– Det vet vi inte. Det är svårt att undersöka och det saknas forskning på området. Men internationella data har redovisat siffror på 11–30 procent av all vård som ges. I en amerikansk under sökning svarade 72 procent av läkarna att de varje vecka ger lågvärdevård.

Varför sker detta?

– Studierna i min avhandling visar att det finns flera skäl. Det handlar dels om systemfel, det kan till exempel finnas standardbeställningar på prover som ska tas där en del inte är medicinskt motiverade. Dels handlar det om rela tionen mellan läkare och patient. Mina intervjustudier visar att läkaren ofta har

en stark önskan om att kunna hjälpa patienten och att det känns bättre att göra någonting än ingenting. Det kan ibland även vara svårt att stå emot påstridiga patienter som önskar en viss behandling eller undersökning. Ekono miska styrmedel kan komplicera saken ytterligare, till exempel om en vårdcen tral får betalt för hur många patienter som är listade hos dem så försöker läkarna hålla patienterna nöjda. Vi har sett att det leder till ökad förekomst av lågvärdevård.

Varför är detta viktigt att uppmärk samma? -

– Det är mänskligt att vilja göra något så det är lätt att förstå läkarnas ageran de. Men vi har en begränsad sjukvårds budget och jag tycker det är viktigt att våra gemensamma resurser används på bästa sätt.

Hur kan man minska andelen låg värdevård? -

– Vi har ingen evidensbaserad metod ännu. Men ett sätt är att se över rutiner na vid sin vårdenhet så att till exempel enbart relevanta prover tas. Det är också viktigt att arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning fortsätter. Min erfarenhet är att läkare är väl medvetna om fenomenet men att de kan behöva lyfta frågan tillsammans för att lättare bryta vissa beteenden. På systemnivå bör de som organiserar vården ha i åtanke att ekonomiska styrmedel kan påverka förekomsten av lågvärdevård. Det är ock så viktigt att enskilda patienter får ökad förståelse för läkarnas prioriteringar. Jag tror att få skulle kräva vård om de förstod att den inte hade någon effekt. Men vi vet för lite om patienternas perspektiv, här behövs mer forskning.

Forskare vid institutio nen för lärande, informa tik, management och etik, Karolinska Institutet.

Att våra gemen samma sjukvårds resurser till viss del går till vård som inte gör nytta är ett problem, menar nydisputerade Sara Ingvarsson.

”Vi har mycket att fi i ra, men vi har också mycket kvar att göra.”

Eleni Aklillu, professor i tropisk farmakologi vid Karolinska Insti tutet, apropå att Världshälsoorga nisationen, WHO, rapporterar att åtta länder utrotade varsin tropisk sjukdom, exempelvis sömnsjuka eller Guineamaskinfektion, från sitt land under 2022. Källa: SR

Inte längre ett

-

Corona. Covid-19 är inte längre en global hälsokris, meddelade Världshälsoorga nisationens, WHOs, gene raldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus på en pressträff den 4 maj, efter ett möte med WHOs expertkommitté för pandemin.

Den minskade trenden i antalet dödsfall och sjukhus vistelser samt höga nivåer av immunitet framfördes av kommittén som skäl till beslutet. Men den påpekade även att den globala risk nivån är fortsatt hög och att viruset fortsätter att både spridas och förändras. De vi rusvarianter som cirkulerar för tillfället verkar dock inte vara kopplade till ökad svå righetsgrad av sjukdomen.

Beslutet innebär att covid-19 inte längre lever upp till WHO:s högsta varnings nivå ”akut inter nationellt hot mot människors hälsa”.

Under de tre år, tre månader och fem dagar som pandemin levde upp till den högsta varningsnivån rapporterades sju miljoner dödsfall in till WHO, men det verkliga antalet dödsfall beräknas vara betydligt hö gre. Källa: WHO, Nature

TIPS!

Medicinsk abort kan startas i hemmet Säkert. Enligt den svenska abortlagen från 1975 ska en abort ske på en vårdinrätt ning så att den sker säkert och med medicinsk kom petens. Numera utförs dock nästan alla aborter som så kallade medicinska aborter utan kirurgi. En medicinsk abort inleds med läkemed let mifepriston och 24 till 48 timmar därefter tas det andra läkemedlet, miso prostol. Själva aborten sker vanligen inom några timmar därefter. I dag måste det första läkemedlet ges på en vårdinrätt ning. En expert grupp vid SBU har nu konstaterat att det inte är någon skillnad i effektivitet av abortbehandlingen då mifepriston tas i hemmet jämfört med på en vårdin rättning. Det är inte heller någon skillnad i följsamhet till behandlingen. Komplika tioner relaterade till aborten är ovanliga och det finns

ingen påvisbar skillnad mel lan grupperna.

Experterna konstaterar i rapporten att många kvin nor önskar ta mifepriston i hemmet och att det kan öka möjligheten för närstående att vara delaktiga. Detta sam mantaget med att effektivi teten och säkerheten är lika hög oavsett var mifepriston tas visar att läkemedlet med fördel kan tas i hemmet av de kvinnor som önskar det. Källa: SBU 30%

färre allvarliga biverkningar från läkemedel. Det kan man uppnå genom att skräd darsy behandlingen efter patienternas gener, enligt en studie av holländska forskare i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. De har utvecklat ett DNA-pass som ryms i plånboken. The Lancet februari 2023

Djurs arvsmassa för klarar våra sjukdomarGenkartläggning. Ett forskningsprojekt, som letts i samarbete mellan Upp sala universitet och Broad Institute, har kartlagt och jämfört arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Resultaten, som publiceras i elva artiklar i den vetenskapliga tidskrif ten Science, ger informa tion om mer än tre miljoner reglerelement, alltså delar av arvsmassan som talar om när och hur mycket pro teiner som ska bildas, hos människan. Cirka hälften var tidigare okända.

Studierna har också iden tifierat regioner i arvsmas san som leder till skillnader mellan arter, som att ha extra bra lukttsinne eller att gå i ide på vintern. Forsk ningen ger även ny kunskap om mutationer som leder till mänskliga sjukdomar, exempelvis cancertypen medulloblastom, som är den vanligaste typen av elakar tad hjärntumör hos barn. Science april 2023

Lyssna på avsnitt #85 av KI:s podcast Medicinvetarna om forskningen bakom medicinsk abort.

DJURISKT Studier av andra däggdjur kan öka kunskapen om sjukdomsframkallande mutationer hos människor.

Illustration: Getty Images

Virus på frammarsch

När den snabbfotade jättefästingen

Hyalomma rör sig norrut kan det dödliga Krim-Kongoviruset följa med. Nu försöker forskare utveckla vaccin och behandling.

Text: Ola Danielsson

1956. Kongovirus.

Ett virus isoleras från en patient med en liknande sjukdom i Kongo. Än idag trils kas en del forskare om viruset borde kallas Krim-Kongo eller Kongo-Krim.

1950

Fakta: Krim-Kongovirus kan orsaka blödarfeber med upp till 30 procents dödlighet och förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien. Det sprids med bett från fästingsläktet Hyalomma men kan även smitta mellan människor och vid kontakt med smittade djur.

1100

1944. Krimutbrott. Ett par hundra sovjetiska militärer på Krimhalvön insjuknar i något som kallades Krim-blödarfeber. Ett forskningsteam utsänt från Moskva kopplade utbrottet till ett ökat antal fästingbett till följd av att odlingsmark tidigare övergivits.

2000

1967. Musmetod.

De flesta djur blir inte sjuka av smittat blod från människor, men nyfödda vita möss är ett undantag. Med deras hjälp lyckas sovjetiska forskare isolera och karaktä risera viruset, som två år senare visar sig vara samma virus som redan upptäckts i Kongo.

1960

1970

1970. Vaccin. Ett första vaccin som produceras av hjärnvävnad från smittade möss godkänns av den sovjetiska hälsomyndigheten och ges framförallt till soldater. Behovet av ett modernt vaccin är i dag stort.

1110. Tuff fästing. En fästingburen blödarfeber beskrivs av en läkare i nuvarande Tadzjikistan. Fästingen beskrivs som tuff och liten och de drabbade får blödningar från inre organ. Be handlingen består av getmjölk och smör blandat med sandelträ, linfrön och örter.

-

2000. Ökad utbredning. Utbrott av blödarfeber orsakad av Krim-Kongovirus rapporteras under 2000-talet för första gången från fler länder som Turkiet, Iran, Indien, Grekland, Georgien och några Balkanländer. Klimatförändringar antas bidra till spridningen.

2010. Viktig mus. En genmodifierad mus, framtagen av forskare vid Karolinska Institu tet, blir sjuk av viruset även i vuxen ålder vilket möjliggör studier av sjukdomsmekanis mer. Den saknar en receptor för interferon 1, ett slags cytokiner som utsöndras vid virusinfektioner.

2010-talet. Grundforskning. Fortsatt forskning på möss visar bland annat att olika inflammatoriska processer hos den smittade verkar bidra till läckande kapillärer och att blödningar uppstår.

2015

2020

2010

-

2017. Vaccinprojekt. Ett europe iskt vaccinprojekt, kallat CCHFVac cine, sjösätts. Det finansieras med sex miljoner euro och leds av Folkhälso myndigheten, Karolinska Institutet och Statens vete rinärmedicinska anstalt tillsammans med partners från Europa, Mellanös tern, Centralasien och USA.

Framtidens utmaningar

Pengar

Krim-Kongoblödarfeber är en relativt ovanlig sjukdom som hittills har drabbat låginkomstländer. För att få fram vaccin och läkemedel behövs eko nomiska muskler från läkemedelsföretagen – men intresset har varit svalt. Forskningen kan heller inte ske var som helst utan endast i laboratorier med den högsta säkerhetsklassningen, BSL4.

Diagnostik

Med snabb och korrekt diagnostik kan dödlighe ten sänkas även om specifik behandling och vaccin saknas. Det är en utmaning att utveckla och sprida snabbtester som kan användas nära patienten.

Kunskap

För att komma vidare med läkemedelsutveck ling behöver forskarna lära sig mer om varför bara vissa blir sjuka. Av smittade människor dör upp till 30 procent medan andra inte blir så allvarligt sjuka. Några blir inte sjuka alls – det blir inte heller andra djur som bär på viruset.

Målet är vaccin och läkemedel

2018. Sverigebesök. Vuxna exemplar av Hya lomma, fästingar som kan bära på Krim-Kongovirus, upptäcks i Sverige. De är snabba spin deldjur utvecklade i ökenmiljö för att aktivt söka upp sin värd. I blodfyllt tillstånd kan de bli två till tre centimeter stora.

Med klimatförändringarna har fästingarna som kan bära på Krim Kongoviruset spridits till nya områ den och enstaka exemplar har även hittats i Sverige. De tros ha följt med flyttfåglar från varmare bredd grader och har överlevt tillräckligt länge för att växa sig stora.

– Om fästingarna fortsätter komma hit, vilket allt pekar på, så kanske de så småningom börjar föröka sig i Sverige. Då finns en risk att Krim-Kongoviruset sprids till människor här. Men det kommer ta flera år, säger Ali Mirazimi, adjung erad professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Han arbetar med utveckling av vaccin och läkemedel mot Krim Kongoblödarfeber, något som idag saknas.

--

Antiviral Research okt 2013, Natursidan.se

– Ett DNA-vaccin har gett lovande resultat i djurförsök och ska nu tes tas på människor i en fas 1-studie i Stockholm, säger Ali Mirazimi.

Parallellt utvecklas ett mRNA vaccin, samma teknik som använ des till de första covid-vaccinen. Sjukvårdspersonal, veterinärer, slakteriarbetare och kanske turis ter är de primära målgrupperna.

– Några kommer alltid att bli sjuka så vi måste också ta fram en bra behandling. Även här finns lovande resultat, men vi har inte kommit riktigt lika långt som med vaccinet, säger Ali Mirazimi.

Krim-Kongoblödarfeber är globalt sett en utbredd men relativt ovanlig sjukdom som har klassats som högprioriterad av Världshäls organisationen, WHO.

– Det är sporadiska utbrott. Men det är en hemsk sjukdom för den som drabbas säger Ali Mirazimi.

Källor: Ali Mirazimi, Hoogstraal H, Med Entomol maj 1979, Dennis A et al,

Foto: Martin Stenmark, Getty Images, Wikimedia Commons

Ali Mirazimi. IDAG

De förenar konst och vetenskap

En akvarellmålning, anatomiska konstverk eller ett helt hus ägnat åt kroppen. När forskare vänder sig till konsten tar sig vetenskapen nya uttryck.

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

”Både forskaren ochkonstnären förklararvårvärld”

förklarar vår värld”

EVA ÅHRÉN

Titel: Föreståndare för Hagströmerbiblioteket och verksamhetschef för Medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet, samt forskare inom medicin- och vetenskapshistoria. Forskar om: Hur forskare inom anatomi under 1800-talet och det tidiga 1900-talet arbetat med bildframställning.

”På 1800 -talet och tidiga 1900 -talet var anatomi ett viktigt och tongivande forskningsämne. Forskningen då hand lade om att kunna se och synliggöra nya strukturer i kroppen och bilder var ett led i bevisföringen av nya upptäckter. Och då blev bildframställning ett avgö rande verktyg. En del forskare sam arbetade med konstnärer och andra utvecklades själva till skickliga konst närer. Ett exempel är Santiago Ramón y Cajal, en spansk professor i anatomi som även var en duktig illustratör. Han arbetade fram metoder för att kunna undersöka och visualisera den tredi mensionella strukturen av nervceller i hjärnan och fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1906.

I min egen forskning försöker jag ta reda på vilken roll bilder spelade för kunskapsutvecklingen inom anatomi på den här tiden. Det är inspirerande och roligt att krocka sitt medvetande mot äldre tiders sätt att tänka, att ha närkontakt med historiska böcker, föremål och bilder. Och det är nödvändigt för att förstå vår historia, utan den förståelsen kan vi inte fatta kloka beslut om framtiden. Därför är det viktigt att bevara och tillgängliggöra medicinhis toriska Hagströmerbiblioteket med dess samlingar.

Bildframställning är än i dag en nödvändig del av forskningen och forskningskommunikationen. Konstnä rer och forskare kan ha olika drivkrafter men det finns också likheter: Båda utforskar vår värld och vår plats i den. En dedikerad forskare dyker likt en dedikerad konstnär ner i en fråga och kommer sedan upp igen och kommunicerar den med andra.”

”Bägge hjärnhalvorna ska stimuleras”

Som läkare och forskare har jag ofta fått frågor från släkt och vänner om sjuk domar och om hur kroppen fungerar. Samtidigt har jag känt en frustration över att vi läkare och forskare tar vid först när problemen uppstår, vi jobbar sällan förebyggande. Jag tänkte att mer kunskap om hur man kan ta hand om sin hälsa kunde göra stor nytta och fick idén till Kroppens hus.

Här träffas

nyfikna barn och vuxna po

eter, patienter, skådespelare, läkare, forskare och konstnärer

att om man blir drabbad på ett sätt som känns i hjärtat eller magen – då vill man veta mer. Konsten kan hjälpa till att öppna sinnena för de där känslorna som i sin tur möjliggör engagerade snack om kroppen. Jag tror också att skapande och interaktivitet ger mer bestående kunskap. Vi ordnar till exempel live-samtal med forskare, medicinsk konstverkstad där man kan skapa kroppsrelaterade konstverk och vi samarbetar med Svärmen som iscensätter en vandringsteater kring evigt liv. Vi har även skapat interaktiva konstinstallationer som lockar till sam tal och tankar.-

Forskning stimuleras precis som konsten av nyfikenhet och är också en kreativ syssla. Men mycket kunskap och nya forskningsresultat når inte utanför forskarsamhället. Med konst kan vi berätta om medicin, hälsa och forskningsrön på ett mer tillgängligt och lustfyllt sätt. Det är två världar som inte så ofta förenas. Vi vill skapa en rolig, inspirerade, öppen miljö utan så mycket pekpinnar. Bägge hjärnhalv orna ska stimuleras!

NORDLANDER

för att samtala och skapa. Jag tror

Titel: Forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och infektionsläkare vid Karolinska Universitets sjukhuset. Initiativtagare och en av grundarna av Kroppens hus. Forskar om: Cellterapi mot virusinfektioner hos stamcellstranplanterade.

PASSA PÅ! Besök Kroppens hus på Stadsgårds kajen i Stockholm Öppet lördagar och söndagar fram till 30 juni.

ANNA

TIPS!

Du kan se

Ina Schuppe Koistinens konst på inasakvareller.se

”Målandet ger mig nya perspektiv på vetenskapen”

”Jag har alltid målat. Som doktorand arbetade jag med mikroskopi och satt många timmar och tittade på vackra fluorescerande celler och det var då jag blev inspirerad att börja måla vetenskapliga bilder. Sedan dess har jag ofta målat sådant jag forskar om, till exempel graviditet och foster eller olika celltyper. Vårt labb börjar nu likna ett konstgalleri och vi använder mina bilder i föredrag, på sociala medier och i rekryte ringen av patienter. -

För mig är målandet ett alternativt sätt att fokusera på aktuella forskningsfrå gor. Bilden blir en tolkning av ämnet, jag frågar mig vad som är viktigt, vad jag vill förmedla och det hjälper mig även i den veten skapliga tankeprocessen. Ofta lägger jag bilden på golvet och vrider och vänder på den och frågar mig vad som blev bra och vad som blev dåligt. Sättet att tänka tar jag sedan med mig in i det vetenskapliga arbetet där vi också behöver titta på data från olika perspektiv.

INA SCHUPPE

KOISTINEN

Titel: Docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska Institutet. Akvarellkonstnär.

Forskar om: Mikrobiotans betydelse för kvinnors hälsa och fertilitet.

Men det mest givande med målan det är känslan av flow, när man blir så absorberad av det man gör att man glömmer tid och rum. Den där kreativa lättheten kan jag också uppleva i mitt arbete som forskare men det är mycket mer sällan. Forskning är ju mer långsiktigt, man måste ha tålamod innan man får se resultatet. När man målar syns resultatet direkt. Det är också så skönt att bara koppla bort hjärnan och låta inspirationen och händerna arbeta. Ateljén blir som en tillflyktsort dit problem och orostan kar inte når.”

Känsli

när tekniken övervakar din hälsa

Smarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.

Text: Anders Nilsson Illustration: Getty Images

gt läge

ROPPSNÄRA TEKNIK kallas det, eller kort och gott wearables, bärbart. Små sensorer placerade på kroppen som mäter till exempel rörelse, puls, EKG, syrehalt i blodet, svettning, pH eller specifika äm nen, som saltjoner eller hormoner.

För motions- och hälsointres serade konsumenter finns numera ett rikt utbud av träningsklockor, armband och annan utrustning med sådana funktioner. Inom medicinen har utvecklingen gått långsammare, men på lång sikt kan kroppsnära teknik få mycket stor betydelse för sjukvården. Tänk en framtid där varje ny läkarkon takt får en flygande start därför att alla viktiga data redan är insamla de i förbifarten i patientens vardag.

Å andra sidan: tänk en framtid där vår biologi står under konstant övervakning och enorma mängder integritetskänslig hälsodata ska lagras och delas på rätt sätt, utan att läcka eller missbrukas. Här finns stoff för både ljusa framtids drömmar – och mardrömmar.

SENARE I ARTIKELN ska vi träffa forskare som utvecklar morgon dagens medicinska kroppsnära teknik. Men vi börjar där revolu tionen redan skett: i diabetesvården.

Elektroniska glukosmä tare och insulinpumpar är var för sig inte något nytt, men det senaste decenniet har ett stort steg tagits: de har kopplats ihop till ett system som självständigt reglerar doseringen

av insulin. Glukosmätaren på över armen skickar trådlöst mätvärden till pumpen som justerar dosen därefter. Detta upprepas cirka var femte minut, dygnet runt, i en slu ten loop av justering och feedback. Lösningen kallas därför ofta closed loop. Bäraren behöver flagga för måltider och intensivare fysisk aktivitet men kan i övrigt ägna sig åt annat än att tänka på sin insulindosering.

Anna Lindholm Olinder är forskare vid Karolinska Institutets institution för klinisk forskning och utbild ning, Södersjukhuset, och diabetessjuksköterska på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. I båda sina yrkesroller har hon sett vilken stor förbättring de nya insu linpumparna inneburit.

– Det är en extremt viktig för ändring, både medicinskt och för patienters och anhörigas livskvali tet, säger hon.

De medicinska fördelarna består i jämnare blodsockernivåer och lägre så kallat långtidssocker, HbA1c. Det minskar risken för både akuta komplikationer och långsiktiga följdsjukdomar av diabetes.

Förbättringarna i livskvali tet handlar dels om att closed loop-pumparna underlättar livet praktiskt, dels om en ökad känsla av säkerhet och kontroll.

– Allra mest har kanske livskva liteten ökat för föräldrar till barn med diabetes. De behöver inte längre gå upp en eller flera gånger per natt för att kolla glukos och justera dosen, sä ger Anna Lindholm Olinder.

I FRAMTIDEN KOMMER det att finnas många lösningar inom kroppsnära medicinsk teknik som förbättrat vår den lika mycket som de nya insulinpumparna, tror Onur Parlak som forskar i bioelektronik vid institutionen för medi cin, Solna, vid Karolinska Institutet.

– För femtio år sedan var glukosmätare stora maskiner på

laboratorier, idag är de ett plås ter på armen, säger han. Samma utveckling är på gång för många typer av medicinsk mätutrustning. Och det går fort. När jag kom in i det här fältet för tio år sedan hade det knappt tagit form, idag är man redan framme vid vissa kliniska tillämpningar.

Hur tror du att det blir på lång sikt?

– Vårt första stora mål skulle jag säga är snabb, individanpassad diagnostik. Att du inte behö ver gå till doktorn för att ta prover vid en infektion, för att en sensor som du har hemma redan har tagit reda på vad du är infekterad med. Det är görbart för en stor andel av de vanliga testen i vården.

– Ett mer avancerat mål är att bärbar teknik samlar in långa mätserier som vi kan använda för att lära oss att förutsäga framtida sjukdom, fortsätter Onur Parlak. Mönster som vi inte känner till idag, men som kan framträda när man har enorma datamängder att utgå från. Det är ett mer kom plext arbete, men med tanke på den snabba utvecklingen inom AI känns det inte orealistiskt.

DET ÄR VIKTIGT att den nya tek niken tas i bruk på ett ansvarsfullt sätt, betonar Onur Parlak.

– Datasäkerhet är den verkligt stora frågan, säger han. Det är ytterst integritetskänslig övervak ning i stor skala som vi talar om. Samhället behöver ställa upp tydliga regler om lagring, ägarskap och delning av dessa data.

Bioelektronik

Gren inom tekniken där man kombine rar kunskap från elektronik och bioteknologi. Det hittills viktigaste delområdet är utvecklandet av biosensorer.

-

Ett annat dilemma är att det kommer att ge nereras mycket data som lekmän inte fullt förstår och kan oroas av.

Källa: NE.se

– Tänk föräldrar som tolkar in något oroande i deras barns hälsodata, sä ger Onur Parlak. Person ligen vet jag inte om det verkligen är nödvändigt att vi får tillgång till alla våra individuella data från kropps nära teknik.

Hans egen forskning handlar om bärbar elektronik för ett flertal medicinska ändamål, bland annat mätning av stress och detektering

Foto: Magdalena Linden, Privat

av epilepsianfall. Ett projekt gäller sår som inte vill läka.

– Svårläkta sår är tyvärr ett van ligt problem i vården. Vi försöker utveckla ett smart plåster som mäter en rad faktorer i såret såsom inflammationsnivå, temperatur, pH och bakterietillväxt. På så sätt kan man övervaka vad som händer i såret på ett sätt som inte stör läkningen och inte kräver en massa vårdresurser. Tanken är att bäraren ska ha en app i mobilen som säger till när det till exempel är dags att byta plåster eller om det uppstått en infektion som behöver behand las. På längre sikt kan man tänka sig att plåstret själv ger läkemedel direkt i såret vid behov.

UTVECKLINGEN AV kroppsnära

teknik är en del av en större trend mot många fler sensorer runt omkring oss i vår vardag, förklarar Onur Parlak. Vissa passar bäst på kroppen, andra någon annanstans. Prylar som övervakar vår sömn

placeras lämpligen vid sängen och sensorer för analys av urin rimligen i toalettstolen.

– I ett av mina projekt utvecklar vi en ny kuvösmadrass för prema tura barn. Den ska övervaka glukos och mjölksyra i blodet utan att pe netrera huden. Idag behöver man ta ganska täta blodprov på dessa barn, vilket är mindre bra av flera skäl.

En viktig del av Onur Parlaks forskning handlar om att utveckla nya sensorer, till exempel nya material som känner igen ett visst ämne. För att fungera i kroppsnära teknik behöver sensorerna vara mycket små, strömsnåla, och inte åldras för fort.

– Hållbarheten är en av våra svå raste utmaningar, både i min egen forskning och för hela forsknings fältet. Många sensorer som reagerar på en viss molekyl förändras samtidigt. Efter ett tag blir de mät tade och mindre känsliga. Därför behöver vi lägga till mekanismer som håller dem fräscha.

Hur gör ni om ni vill mäta flera faktorer?

– Varje sensor kan bara mäta en sak, men de är så små att det är lätt att placera många intill varandra.

Se här!

Han håller fram en liten vit cirkel, ett par centimeter i diame ter. På undersidan sitter åtta svarta rektanglar på rad, var och en några kvadratmillimeter stor.

– Den här plattan sitter på huden

Sagt om medicinsk kroppsnära teknik x 3

”Länge trodde man att män är mer fysiskt aktiva än kvinnor, men det beror i själva verket på att män brer på mer när de rapporterar. När vi mäter objektivt rör sig båda könen lika mycket.”

Forskaren Maria Hagströmer i Medicinsk Vetenskap nr 2/2021 om hur forskning med bärbara rörelsesensorer punkterat en myt om kön och fysisk aktivitet.

Arbetsrelaterade skador kostar många miljarder kronor varje år. Om vi kom mer fram till något som räddar en byggarbetare från att bli förtidspensionär så tjänar samhället in långt mer än våra projektkostnader.”

Forskaren Mikael Forsman som forskar om hur smarta kläder med sensorer kan varna vid dålig ergonomi och förebygga arbetsskador i hantverksyrken. Källa: Byggnadsar betaren.se, oktober 2018.

”Den globala marknaden för bärbar medicinsk teknik värderades till 20,7 mil jarder US dollar 2022 och förväntas växa till 72,2 miljarder US dollar 2030.”

Analysföretaget Research and Markets rapport “Wearable Medical Devices: Global Strategic Business Report” från 2023.

och analyserar ditt svett när du tränar. Varje liten ruta är en egen sensor. Här mäts glukos, laktat, na trium, kalium, elektrisk lednings förmåga med mera.

-

Hur känner du för fitnessföre tagen som utvecklar alla de här träningsprylarna med sensorer? Är det en fördel eller nackdel för din forskning att de finns?

– Lite av båda. Nackdelen är att de lätt får oss i akademin att fram stå som långsamma, skrattar Onur Parlak. Medicinsk forskning är oerhört noga reglerad, vi kan inte ta några genvägar. De som utveck lar konsumentprodukter för friska människor har en annan frihet. Jag använder själv träningsklocka och har i grunden en positiv inställning till de här företagen, men allt de gör håller inte hög kvalitet. En del saker mäter de för att det är lätt, inte för att mätningarna egentligen säger något intressant.

EN VIKTIG FÖRDEL med den stora marknaden för fitnessteknik är att människor blir vana vid att använda bärbar elektronik, tycker han.

– Om du redan använt ett träningsarmband länge är det antagligen inte ett stort steg den dag din läkare föreslår att du ska börja använda något liknande.

Benno Mahler är neurolog och forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet om epilepsi. I likhet med Onur Parlak är han involverad i forskning om kroppsnära teknik för detektering av epilepsianfall.

– I epilepsiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhu set har vi nyligen medverkat i en europeisk multicenterstudie där ett tiotal kliniker testat små bärbara prototyper från en kommersiell tillverkare, förklarar Mahler.

Fyra typer av sensorer känner av rörelser plus EEG, EKG och EMG – alltså elektrisk aktivitet i hjärna, hjärta respektive muskler. EEG:et registreras med två eller tre elek troder bakom örat. Användningen av flera variabler ska göra detek teringen säkrare än de produkter

”Ett mer avancerat mål är att bärbar teknik samlar in långa mät serier som vi kan använda för att lära oss att förutsäga framtida sjukdom.”

som redan finns på marknaden, förklarar Benno Mahler.

– De larm som finns idag förlitar sig oftast enbart på en variabel, vilket leder till en större risk för falsklarm. Vissa larm kan ge utslag när man till exempel borstar tän derna eller spelar kort.

Ett konventionellt sätt att regist rera epilepsianfall är att patienten för anfallsdagbok under en period. Denna blir underlag för läkarens bedömning av sådant som läkeme delsdosering eller lämplighet för körkort.

– Men patienter med den vanli gaste formen av epilepsi missar i genomsnitt att registrera ungefär hälften av sina anfall dagtid och upp till 80 procent av de som sker i sömnen, säger Benno Mahler. Bärbar, diskret utrustning för anfallsdetektion skulle därför vara mycket värdefull för behandling av epilepsi. Den kan också vara till stor nytta i exempelvis läkemedels prövningar, där det är viktigt med hög tillförlitlighet.

Nästa stora steg i utvecklingen av wearables för epilepsi vore teknik som i stället förvarnar innan ett anfall. Benno Mahler tror dock att vägen dit är mycket lång för de flesta former av epilepsi.

– Vid vissa typer av epileptiska anfall uppstår tecken i hjärnans aktivitet innan patienten märker att anfallet är på gång – något som tekniken skulle kunna ta fasta på. Men i många fall ser vi inga sådana förvarningar och då blir det förstås svårare, säger han.

KARDIOLOGEN Emma

runt handleden, säger hon.

Förmaksflimmer drabbar många äldre och ökar risken för stroke en risk som går att motverka med läkemedel. Men det förutsätter att tillståndet upptäcks.

– Därför ville jag undersöka hur många äldre som går omkring med förmaksflimmer utan att veta om det, förklarar Emma Svennberg. Det visade sig vara runt 3 pro cent av alla 75-åringar. Att mina försökspersoner kunde ha med sig utrustningen och ta många EKG spridda över dagen gjorde att vi upptäckte betydligt fler fall än man sett i tidigare studier.

Idag handlar hennes forskning bland annat om att hitta dessa pa tienter ännu tidigare, innan flimret är ett faktum.

relevanta hälsodata insamlade när de kommer till oss.

Men utvecklingen ställer sam tidigt krav på vården, poängterar hon. Här krävs förberedelser, annars kommer den nya tekniken snarare bli en belastning.

– Vi behöver digitala strukturer för effektiv hantering av dessa da tamängder, och vi behöver lära oss hur vi ska förhålla oss till data från olika konsumentprodukter, säger hon. Vi vill inte att friska männ iskor lägger beslag på vårdresurser för att de sett en harmlös avvikelse i sin träningsklocka – men inte hel ler att någon som behöver vård på riktigt inte blir tagen på allvar.

Någon skarp kvalitetsgräns mel lan medicinsk bärbar teknik och konsumentprodukter är svår att dra, menar hon.

-

Svennberg använ der bärbar teknik i sin forskning om förmaksflimmer vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

– När jag började forska för tio år sedan använde vi ”tum-EKG”, en apparat som är någon decimeter stor och hålls med båda händerna så att EKG kan registreras från tummarna. Det var det minsta och smidigaste då. Nu finns liknande funktioner i en klocka som du har

– Vi fortsätter att samla in EKG från bärbara enheter och ska med hjälp av AI försöka identifiera mönster som har samband med framtida sjukdom.

SOM HJÄRTLÄKARE SER Emma Svennberg stora fördelar med ut vecklingen av kroppsnära teknik men också utmaningar och risker.

– Här finns en enorm potential för både patient och vårdapparat. Patienten får mer kontroll: Har mitt flimmer kommit tillbaka?

Det kan jag själv enkelt kolla när jag vill! Och för oss i vården är det en stor hjälp om patienter får veta av sin utrustning när de behöver söka vård, och dessutom redan har

– Konsumentprodukterna är olika sofistikerade. En del är enkla, men när det gäller de mer avan cerade modellerna är mitt intryck att tillverkarna är rätt seriösa och grundliga. Stora märken som Fitbit och Applewatch har sin EKG-mät ning godkänd av FDA – den ame rikanska läkemedelsmyndigheten som också reglerar medicinteknik.

Hon konstaterar att kroppsnära teknik för konsumenter än så länge i stor utsträckning används av fris ka, hälsointresserade människor.

– Den stora nyttan kommer när den här tekniken blir mainstream och når ut i bredare lager, avslutar hon.

Teknik som samlar hälsodata blir allt mer kroppsnära.

Foto: Getty Images, Ulf Sirborn

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag! ki.se/medicinvetarna

Karolinska Institutet

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

i Medicinsk Vetenskap en stor läsekrets som av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är läsare finns nyfikna personer exempelvis forskare, vårdverksamma, media, lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

medicinskvetenskap@ki.se

Foto: Erik Flyg

En molekylär

Att lösa livets logik. Det kan tyckas som en övermäktig uppgift. Men för professor

Rickard Sandberg

är det ett mål i sikte.

kodkn

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

BERÄKNINGSBIOLOG

Rickard Sandberg vill förstå de övergripande principerna för hur genreglering styrs.

äckare

ILKA GENER SOM uttrycks i en viss cell vid ett givet tillfälle påverkar vilka proteiner som förekommer i den. Det påverkar i sin tur cellens karaktär. Att förstå mer om vad som styr genuttryck et i en cell har varit Rickard Sandbergs forskningsfokus. När andra forskare intresserar sig för enskilda geners funktion är hans mål mer att förstå och kartlägga de övergripande principerna för hur dessa molekylära processer regleras.

– Genreglering är lite av själva livets logik. Det är ingen som förstår den i detalj i dag, men vi behöver göra det och vi rör oss framåt, säger han.

RICKARD SANDBERG HAR beskrivits som ödmjukt överlägsen. Det var hans handledare under doktorandtiden, professor Ingemar Ernberg, som ka raktäriserade honom så och det kanske är en passande läggning för någon ska ge sig på att knäcka ”livets logik”. Själv beskriver Rickard Sandberg sig som noggrann och omsorgsfull om detal jerna – när det behövs.

– Men för att lyckas som forskare tror jag också det är viktigt att bry sig mycket om det man gör. Ett tag blev min forskargrupp för stor och rymde uppåt 15 personer. Men då kände jag mig mer som en slags administratör. Jag vill kunna vara med och programmera och analysera och förstå. Jag tycker det skulle vara tråkigt och farligt att som forskare släppa delaktigheten, säger han.

Huvudspåret i Rickard Sandbergs forskning är att på detaljnivå försöka förstå hur genreglering styrs.

– Det finns runt tusen DNA-bindande proteiner i vårt DNA men vi vet inte hur de påverkar regleringen av genuttryck

et. Vilka av dem påverkar frekvens, vilka påverkar mängd? Hur utövar de sin effekt, vilka stimulerar uttryck och vilka hämmar det? Vi vill kartlägga reg lerna för detta, säger Rickard Sandberg.

ETT ANNAT FORSKNINGSSPÅR

handlar om det som kallas splicing. Det är en modifierande process som sker efter att en gen kodats från DNA till RNA. Ett stycke RNA tas bort eller läggs till och på så vis kan samma ursprungs gen resultera i flera olika proteiner. De metoder som idag används för att kart lägga aktiva gener i en cell kan mäta ett visst genuttryck (det vill säga vilket DNA som översätts till RNA) men inte modifiering som sker därefter, som till exempel splicing. Men nu har Rickard Sandbergs forskargrupp hittat ett sätt att mäta detta och samtidigt robotise rat processen så att de kan analysera väldigt många celler per dag. På så vis hoppas de kunna kartlägga splicing reglering i hjärnans celler.

– De proteiner som ingår i synapser, det vill säga de proteiner som nervcel lerna använder när de kommunicerar med varandra i hjärnan, har extremt mycket splicing-reglering, det vet man. Men man vet inte hur detta går till. Vi vill systematiskt kartlägga reglerna för

Namn: Rickard Sandberg

Titel: Professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Valdes 2019 in i Nobelförsam lingen, en samling på 50 professorer som beslutar om vem som ska tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Ny ligen tilldelades han Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin.

Ålder: 45

Familj: Fru Maria Kasper, forskar gruppledare vid Karolinska Institutet. Tillsammans har de två barn, fem och sju år gamla.

Förebilder: Mina föräldrar, de är de mest okomplicerade och hjälpsamma per sonerna jag vet. Pappa är alltid väldigt positiv och lösningsinriktad, medan mamma är lugn på ett bra sätt. Jag tror jag är ganska lik dem men ingen av dem har en akademisk karriär. De tycker min forskning är jättespännande även om de inte förstår alla detaljer, det viktigaste för dem är att jag gör något jag trivs med.

Så kopplar jag av: Då gör jag något helt annat, till exempel spelar tennis och andra racketsporter.

processen och undersöka om splicing kan påverka vilka nervceller som får chansen att kommunicera med andra nervceller och därmed i slutänden kunna påverka beteenden, säger Rick ard Sandberg.

Varianter av många av dessa protei ner har visat sig ha samband med flera psykiatriska sjukdomar som schizo freni, bipolär sjukdom och depression. Han tror att det här finns mycket ny intressant kunskap som kan öka förstå elsen för hjärnan. Att processen roboti serats har inneburit att forskningen kan gå snabbare.

– Vi har byggt ett verkligt snyggt hemmabygge av en robotarm, en 3Dprintad gripare, 12 PCR-maskiner, en centrifug med mera. Roboten hjälper till att skala upp vår huvudverksam het, det vill säga studera genuttrycket i enskilda celler. Exempelvis analyserade vi i ett tidigare projekt hundratusen celler. Två personer arbetade heltid i tio veckor för att genomföra detta. Nu kan roboten göra jobbet nästan helt själv på runt en vecka, säger han.

– Många av de metoder som används i dag av sjukvården är dyra och bygger ofta på äldre teknologier. Vi skulle vilja utveckla mätmetoder som är billigare och kan skalas upp så att man inom klinisk forskning snabbt kan mäta RNA-uttrycket i många prover. Detta skulle kunna användas för att exem pelvis säkerställa typ av tumör, hur man svarar på en behandling eller hur en sjukdom fortskrider, säger Rickard Sandberg.

Upptäckter i forskningen förvånar honom ofta. Till exempel när hans forskargrupp gjorde de första så kallade single cell-experimenten 2011 där de mätte RNA-uttrycket i enstaka celler. Tidigare hade man inte vetat så mycket om hur genuttryck varierade mellan celltyper och inom en viss celltyp.

– Många frågade sig hur sjutton informationen från en enda cell skulle kunna vara användbar. ”Det kommer att vara för mycket brus”, menade kriti kerna. Ingen visste hur detta skulle falla ut, berättar han.

-

– Vi visade alltså att en enskild cells genuttrycksprofil är så specifik att den direkt skvallrar om vilken typ av cell den är. Det är ju mycket användbar information, menar Rickard Sandberg och lyfter exemplet från samma forsk ningsarbete, som publicerades i den ve tenskapligt välrenommerade tidskriften Nature Biotechnology 2012.

Där analyserades också tumörceller från blodet i cancersjuka patienter och forskarna såg att dessa celler uttryckte gener som var specifika för ursprungs tumören, en kunskap som är potentiellt kliniskt användbar.

– Vi kunde senare också visa att RNA-molekyler produceras i pulser, så kallade bursts, och att detta kan kopp las till reglering. Tidigare har man bara kunnat mäta medeluttrycket. Det är viktigt för den grundläggande förståel sen för hur genreglering går till, säger Rickard Sandberg.

RICKARD SANDBERG VAR en av de första som studerade på biomedicinar programmet vid Karolinska Institutet. Parallellt pluggade han matematik vid KTH och på fritiden var han ”hobby programmerare”. Att matematik och biologi hänger ihop har hela tiden varit naturligt för honom.

– När jag startade min forskargrupp 2008 var det unikt att ”torrlabbet”, där bioinformatiker arbetar med beräk ningsbiologi, var lika stort som ”våtlab bet” där experimenten görs. Men i dag är det norm, säger han.

Rickard Sandberg ser en stor utma ning för forskarsamhället i att proces sen för meritering – som baseras på i vilka vetenskapliga tidskrifter du publicerar dig i – är så känslig.

– Som systemet nu är uppbyggt så kan en enda utgivare av en tidskrift få väldigt mycket makt över en enskild forskares fortsatta karriär. Om en artikel blir accepterad eller inte kan till exempel hänga på om ämnet anses ”trendigt”. Men jag menar att system bör gynna bra forskning och inte kort

KÖR PÅ

Rickard Sandberg har inga stora behov av att koppla av. Jag tror att jag är en ganska ostressad person.”

siktig hype eller tidskrifters ekono miska intressen. Det skulle vara ännu roligare att forska om den här proces sen var mer gedigen, säger han.

RICKARD SANDBERG HAR ingen lös ning på problemet men lyfter vikten av en ofiltrerad, neutral och öppen diskus sion om forskningsresultat.

– Det är viktigt att det finns ett levan de kritiskt samtal. Ofta är det lättare för seniora forskare som har större delen av sin karriär bakom sig att vara kritiska

… huvtröja: Det är ett mysigt plagg som jag känner mig bekväm i. Jag använder fortfarande min tio år gamla huv tröja hela tiden. -

… varför han blev forskare: Ingen i min släkt hade sysslat med forskning men det lät fiffigt att man hela tiden kan arbeta med nya frågeställningar, jag tänkte att det aldrig borde bli tråkigt. Och idag tycker jag att det stämmer.

eftersom de inte är i beroendeställning till någon, menar han.

Själv har Rickard Sandberg publicerat sig i mycket välrenommerade tidskrif ter genom åren. Under intervjun påpe kar han också att han vinner över alla i labbet i racketsporter. Och att hans datorskärm troligen är universitetets bredaste (ja, det är absolut den bredaste skärm jag sett). Du verkar vara en vin narskalle?

– Livet är helt enkelt för kort för att jobba med en liten skärm, säger han.

… det roliga med forskning: Jag gillar alla delar av forskningen: Att spåna fram problem som behöver lösas, tänka ut hur de ska lösas och sedan testa olika sätt att lösa dem.

-

i framtiden om de fortsätter

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar.

För forskarna lösa dolda i några

För att utveckla behandlingar behöver forsk rna lösa innerörats mysterier

väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.

Text: Annika Lund Foto: Getty Images

AD SKULLE DU tycka var värst – att förlora hörseln eller synen? Det kan tyckas vara en fråga som är omöjlig att besvara. Men en som gjort det är förfat tarinnan Helen Keller, som vid ungefär ett och ett halvt års ålder förlorade både syn och hörsel efter en hjärnhinne inflammation. Och hon beskrev det så här: ”Blindheten skilde mig från tingen medan dövheten skilde mig från män niskorna.”

Helen Keller föddes dock under förrförra seklet. Sedan dess har forsk ningen lyckligtvis gått framåt. Numera finns mer kunskap om hur både syn och hörsel fungerar – och betydligt bättre hjälpmedel.

Förenklat kan man säga att hörsel går till så här: ljudvågor rör sig via hörsel gången, trumhinnan och små ben in till innerörat. Där möter hörsel snäckan upp och översätter ljudvågorna till något nervcel lerna kan snappa upp. Via dem går signalerna vidare till hjärnan där tolkningen sker (se grafik på sidan 34).

Hörselproblem som beror på trubbel i ytter-eller mellanörat är vanliga och oftast lätta att fixa. Det kan röra sig om att ta bort en vaxpropp eller att få en skadad trumhinna att läka ut. Hinder i de här delarna av örat ger säl lan varaktiga hörselproblem.

Annat är det med hörselsnäckan, cochlean. Omvandlingen från ljud våg till aktivering av nervceller är en komplex process. När cochlean får försämrad funktion, då får vi varaktiga hörselnedsättningar.

Och det är vanligt – väldigt vanligt. Och vanligare kommer det att bli.

På global nivå har ungefär 430 miljoner människor funk tionsnedsättande hörselskador. I Sverige rör det sig om ungefär 1,5 miljon individer. Drygt 560 000 svenskar har hörapparat.

DEN VANLIGASTE ORSAKEN till en hörselnedsättning är ålder, följt av buller. Eftersom allt fler når hög ålder väntas fler få åldersnedsatt hörsel.

Men även antalet bullerskador väntas öka – kraftigt. Och här är våra hörlursvanor en otäck joker i leken.

Enligt en uppmärksammad studie väntas en miljard av dagens unga människor (12-34 år) få nedsatt hörsel till följd av det som forskarna kallar ”osäkert lyssnade” i hörlurar. Studien, som publicerades 2022 i BMJ Global Health, summerar vad som är känt från andra studier om hur vanligt det är med fri villig exponering för alltför höga ljud volymer. Sedan har forskarna försökt extrapolera siffrorna till global nivå.

I den undersökta generationen finns 2,8 miljarder individer. En stor andel av dem, eller en miljard individer, riskerar hörselskador – på grund av den ljudnivå de själva väljer att ha i sina hörlurar.

– Den där studien fick stor sprid ning bland hörselforskare och väckte debatt i många länder. Det behövs en informationskampanj här. Folk vet inte tillräckligt mycket om ljudnivåer. Om en buss kör förbi uppfattas det som buller, men musik på samma ljudnivå upplevs inte så. Men i båda fallen påverkas hörseln, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

WHO har satt några gränsvärden kring vad öronen anses tåla. Enligt ett av dessa värden bör ljudnivåer på 90 decibel möta örat högst 30 minuter per dag. Det är samma ljudnivå som en gräsklippare eller en högljudd restau rang – eller den nivå som väldigt många människor har i sina lurar. I timme efter timme, medan de promenerar el ler sitter på bussen till jobbet.

Barbara Canlon vill dock ogärna se WHO:s gränsvärden som ett färdigt facit för säkra ljudstyrkor.

– Det finns individuell variation. En del har känsligare öron, andras öron är mer motståndskraftiga. Så det är svårare att säga vad som är en säker nivå för en enskild individ, säger hon.

EN REKOMMENDATION FRÅN henne är att se över inställningarna i telefo nen. Det går att ställa in volymbegräns ningar i hörlurarna och larm om höga ljudnivåer i omgivningen. Det finns också gratis-appar som mäter decibel nivåer.

Barbara Canlon menar att vi be höver lära oss att skydda öronen från ljudexponering – ungefär som att ”alla” vet att man ska skydda huden från solexponering.

– Det viktiga budskapet är att den här bullerinducerade hörselnedsättningen – den går att förebygga. Det är till och med enkelt. I princip alla har en telefon och apparna är gratis, säger hon.

Hon har i decennier ägnat sig åt grundforskning kring hörsel och vad

”Folk vet inte tillräckligt mycket om ljudnivåer. Om en buss kör förbi uppfattas det som buller, men musik på samma ljudnivå upplevs inte så.”

Vi är olika känsliga för buller.

Foto: Ulf Sirborn, Getty

”Jag föredrar att uppträda ensam – med gitarr och hörapparat”

”Jag förstod att jag hade nedsatt hörsel när jag var 64 år. Då tyckte mina döttrar att jag sa ”va” väldigt ofta kring middagsbordet. Jag sökte vård och det visade sig att jag hade ett diskantfall, alltså svårt att höra ljusare röster, som mina döttrars.

Sedan dess har jag hörapparat i båda öronen. De fungerar bra, jag kan prata i telefon och lyssna på musik. Men i vissa miljöer är det kört, som i viss krogmiljö eller på en fest där alla pratar i munnen på varandra. Jag har blivit expert på att hitta restauranger med mycket gardiner och andra textilier som tar upp bakgrundsljud. Häromdagen åt jag på ett ställe där jag inte sa ”va” en enda gång under hela kvällen. Varken maten eller inredningen var särskilt spännande, men jag kommer ändå gå dit igen. Med ett särskilt hörselhjälpmedel kan jag spela musik med ett helt band. Då sätter man mikrofoner på varje instrument och via hörlurar får jag en ljudmix som är anpassad till det jag behöver höra. Men jag tycker man kommer så långt från publiken med den tekniken, jag hör bara instrumenten, inte publiken. Så numera föredrar jag att uppträda ensam, med endast min gitarr och hörapparater som enda hjälpmedel.

Det har aldrig klarnat om min hörselskada beror på att jag har jobbat så mycket med musik eller om det är en åldersgrej. Även min pappa tappade hörseln när han blev äldre. Han hade hörapparater men de fungerade inte bra. För att prata med honom fick man skrika rätt in hans öra, det var jobbigt för alla.

MIKAEL WIEHE

Ålder: 77 år.

Gör: Svensk artist som har stått på scenen sedan 1960-talet och gett ut nära 50 skivor, både som soloartist, i olika artistsamarbeten (bland annat med Björn Afzelius) och i olika band (bland annat Hoola Bandoola band). Har översatt Bob Dylan till svenska.

Jag är allmänt irriterad på min hörselskada. Jag har ett handikapp och det är störande för mig men också för folk omkring mig. Mina barnbarn tacklar detta allra bäst – de bara konstaterar att morfar inte har hört och säger samma sak en gång till, fast de tar i lite. Då brukar det gå bra.”

Berättat för: Annika Lund

Foto: Adam Haglund

På djupet Hörselnedsättning

Så fungerar hörseln

Hörsel uppstår genom att ljudvågor omvandlas till nervsignaler som hjärnan tolkar som ljud. När hörseln sviktar påverkas vi på många sätt, inte minst psykologiskt och socialt.

Ytterörat

Öronmusslan fung

erar som en tratt som fångar in ljud som leds vidare via hörselgången. Ljud är tryckvågor.

-

Innerörat

Omvandlingen från tryckvåg till nervsignal sker i den snäckformade cochlean. Här finns över 16 000 hårceller som aktiveras av ljud vågor. Det får signalsubstanser att utsönd ras. De kan fångas upp av vårt nervsystem och tas vidare till hjärnans hörselcenter. Först när signalerna kommer dit upplever vi vårt sinnesintryck – vi har hört. I innerörat, nära cochlean, sitter också balansorganet.

-Problem i innerörat kallas sensorineurala. Vanligaste skälen är skador i snäckan till följd av ålder eller buller. Skador på hörsel nerven går i dag inte att behandla. -

TESTA DIN HÖRSEL

På webbsidan horseltestaren.se kan du testa hur du uppfattar ”tal i brus”, samtal i en miljö med andra ljud. Testet är fram taget av Hörselskadades Riksförbund i samarbete med forskare.

Två mått på hörsel

När man bedömer hörselskador undersöker man både hur svaga ljud (decibelskalan) och hur ljusa respektive mörka ljud (diskantska lan) man kan höra.

Om diskantskalan: Om man rullar ut hörselsnäckan till en långsmal tub fångar hårcellerna längs vägen olika ljud. Hårceller som ska reagera på diskanten, på ljusa eller höga ljus, ligger närmast ingången till snäckan och skadas därför oftast först.

Om decibelskalan: Efter 40 års ålder förlorar vi i genomsnitt 10 decibels hörselförmåga per decen nium som vi åldras. Det betyder att normal samtalston, som ligger på 60 decibel, kommer att uppfattas som 30 decibel efter 30 år, vilket är som en viskning.

Mellanörat

Här finns trumhinnan och de riskornsstora benen hammaren, städet och stigbygeln. Tryckvågorna får dem att röra sig. Problem i ytter- eller mellanörat kallas led ningshinder. Det kan handla om till exempel en vaxpropp eller öroninflammation.

Hörseln påverkar hela livet

Det är väl belagt att hörselnedsättningar kan leda till sämre livskvali tet, med känslor av att vara begränsad och isolerad i sitt sociala liv. Till den bilden hör också nedstämdhet och depression.

Det är också välkänt att hörselnedsättningar innebär en kognitiv belastning, där det kan vara väldigt tröttande att kämpa för att hänga med i samtal.

-

Hörselnedsättningar är också kopplade till en ökad risk för demens. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselpro blem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar i en artikel från 2020 i tidskriften The Lancet. Varför hörselnedsättning ökar risken för demens är inte klarlagt, men en hypotes går förenklat ut på att hjärnan aktiveras mindre när den nås av färre sinnesintryck vilket påverkar den negativt.

-

Källor: Barbara Canlon, Gerhard Andersson, Läkartidningen. 2020,117:20043, Hörselskadades Riksförbund, Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission, 1177.se, m.fl.

Illustration: Getty images

som egentligen sker när hörselskador uppstår. Och det verkar gå till unge fär så här: Det finns uppskattningsvis drygt 16 000 hårceller i innerörat. Hårcellerna aktiveras när de nås av ljudvågor och då utsöndrar de trans mittorsubstanser som fångas upp av nervfibrer, de yttersta utskotten på örats nervceller. Varje hårcell kommu nicerar med cirka 20 nervfibrer som tillsammans tar signalerna vidare via nervcellerna till hjärnans hörselcenter.

Men hårcellerna blir successivt allt färre av naturligt åldrande. De fungerar då inte längre som de ska.

Och inte nog med det. Många nerv fibrer drar sig också tillbaka. När de förkortas är de inte längre lika nåbara för den minskande mängden signal substanser.

DET HÄR VÄXANDE avståndet mellan avgörande celler i snäckan påverkas av framför allt ålder och buller. Men den kan också ske till följd av vissa läkeme del och kemikalier. Och efter infektio ner, slag mot huvudet och ytterligare andra skäl.

– Vi har sett i studier på möss att när de exponeras för måttligt buller i ungefär två timmar, då drar sig de här nervfibrerna undan. Men de kan delvis komma tillbaka, berättar Barbara Canlon.

Och när de kommer tillbaka är de åter nåbara för signalsubstanser. Då har hörselsinnet delvis återhämtat sig från bullerskadan.

Men om bullerexponeringen sker igen och igen och igen – återkom mande, då klarar inte nervfibrerna av att återhämta sig. De blir permanent förkortade. Och samtidigt kanske hår cellerna har tunnats ut.

Då blir hörselskadan bestående. Åtminstone utan behandling. Det pågår intensiv forskning för att hitta nya sätt att rädda hörseln.

En utmaning är att den ärtstora hörselsnäckan döljer sina hemligheter bakom ett benhårt skal. Den är dessut om placerad flera centimeter innanför vårt hårda skallben – den är svårare att undersöka än självaste hjärnan.

Hörselnedsättning På djupet

– Cochlean är så otillgänglig att det är ovanligt med studier på mänskliga hörselsnäckor. Därför görs i princip all hörselforskning på djur, framför allt möss. Det betyder att vi vet mindre om hur mänsklig hörsel fungerar än vad vi vet om till exempel mänsklig syn, säger Barbara Canlon.

Den forskning som pågår runt om i världen är fortfarande på ganska grundläggande nivå, en bit bort från färdiga behandlingar. Men försök görs – och vanliga forskningsmål är att på medicinsk väg få nervfibrerna att föra vidare signaler trots att de inte längre

Dålig hörsel kan orsaka psykisk ohälsa

får hårcellernas input. Eller, vilket Barbara Canlon och hennes kollegor har gjort, väcka hårcellerna med hjälp av genterapi.

De är inte först ute med sitt specifika upplägg, utan redan för tio år sedan användes det av amerikanska forskare som då fick möss med medfödd dövhet att börja höra. Mössen hade en genetisk avvikelse som innebar att de inte kunde producera proteinet VGLUT3, ett av de ämnen som spelar roll för kommunika tionen mellan hårceller och nervfibrer. Det blev en världsnyhet att forskarna hade injicerat ett virus innehållande

– Jag vill gärna lyfta fram det bio psykosociala perspektivet . Om man ska förstå hur en hörselnedsättning kan påverka en individ blir det fel om man går endast till biologen för att prata om hårceller, endast till psy kologen som pratar om ångest och känslighet för symtom eller endast till sociologen som tittar på arbets platsernas anpassningsförmåga eller Försäkringskassans stöd. Man måste titta på helheten.

-

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depres sion. Gerhard Anders son har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Uppskattningsvis 1,5 miljon svenskar lever med någon form av hörselnedsättning, enligt Hörselska dades Riksförbund. I den gruppen ingår personer i olika åldrar, med olika kraftig hörselnedsättning där hjälp medel kan ge olika god hjälp.

-

– Det är svårt att generalisera kring hur någon kommer att reagera på en hörselnedsättning. Det är individuellt och livssituationen påverkar. Att vara 75 år och kunna prata om utprov ning av hörapparat med vänner som förstår precis ger en annan inramning än att vara 26 år och ensam i bekant skapskretsen med problemet. Och för dem som är mitt i livet påverkar kraven på arbetsplatsen, säger Gerhard Andersson, som forskar vid institutionen för klinisk neuroveten skap vid Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet.

Gerhard Andersson forskar sedan många år om olika internetbaserade psykologiska behandlingar. Han har varit med om att ta fram en som riktar sig särskilt till personer med hörselnedsättning. Det är en variant av ACT, en typ av KBT som bygger på att man ska försöka förändra sitt förhållningssätt till det som vållar li dande. Att komma fram till vad som är meningsfullt i livet och hur så mycket som möjligt av det kan bibehållas, trots den nedsatta hörseln, är inslag i behandlingen.

-

I en pilotstudie, där drygt 60 personer ingick, blev de som fick behandlingen mindre nedstämda och beskrev bättre livskvalitet än de som ingick i kontrollgruppen. Men efter denna pilotstudie är behandlingen inte vidare undersökt och den erbjuds inte inom sjukvården i dag.

– Nej, hörselrehabilitering i dag går till stor del ut på att prova ut olika slags hörselhjälpmedel. Ganska få av oss psykologer jobbar med hörsel nedsättningar vilket jag kan tycka är lite märkligt – det är också en grupp som skulle behöva psykosocialt stöd, säger Gerhard Andersson.

” Vi vet mindre om hur mänsklig hörsel fungerar än vad vi vet om till exempel mänsklig syn.”

På djupet Hörselnedsättning

genen för proteinet direkt i hörsel snäckan, vilket fick de döva mössen att höra. Men det är oklart hur länge effekten satt i. Det verkar som att den inte var livslång.

– Det talar för att om det här skulle utvecklas till en behandling, då skulle den antagligen behöva upprepas med vissa intervall. Men att ge en injektion i cochlean kräver en liten operation. Jag har svårt att se människor vilja genomgå det på regelbunden basis, säger Barbara Canlon.

Hon och hennes kollegor har hittat ett annat sätt att få in proteinet i hör selsnäckan. Nämligen via en injektion i bakhuvudet, på en punkt där det är

möjligt att komma i kontakt med den vätska som flödar runt och i hjärnan, cerebrospinalvätskan. Den vätskan flyter också in i den så kallade cochlea akvedukten, som leder in i hörsel snäckan. Och forskarna har visat att behandlingen verkligen når snäckan

”Vätgas kan skydda hörseln vid en akut bullerskada”

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln –eller ge ett skydd i akuta lägen.

Vilka läkemedel och kemi kalier kan skada hörseln? -

– Cancerläkemedlet cisplatin och antibiotiku met gentamicin är kända exempel på mediciner som kan ge bestående hörsel skador, men det finns fler. Det finns också en rad kemikalier som kan skada hörseln om man exponeras för dem via inandning eller via huden. Kolmonoxid är ett exempel. En del ke mikalier får en förstärkt hörselskadlig effekt om de samtidigt kombineras med buller. Ett sånt exempel är styren, som används vid plasttillverk ning.

Hur går det till?

– Enkelt förklarat kan man säga att de här ämnena skapar en oxidativ stress och inflammation som skadar hårcellerna i innerörats hörselsnäcka. En del av dem verkar också kunna påverka den så kallade akustiska reflexen, en reflex som utlöses av starka ljud. Den gör så att mellanör ats hörselben rör sig lite trögare och då överförs ljudet inte lika starkt, så innerörat skyddas ett litet tag från in kommande ljud. När den här reflexen

inte fungerar längre blir örat mer känsligt för buller

Hur kan man skydda hörseln i dessa fall?

– Vi har visat i försök med marsvin att inandning av vätgas direkt efter en akut bullerskada skyddar hörseln.

Vi tänker oss att man på sikt skulle kunna ha vätgastuber med inhaleringsmasker på vissa arbetsplatser, precis som det finns ögonduschar där anställda löper risk att få skadliga ämnen i ögonen. Men vi behöver veta mer, som till exem pel vilka mängder av vätgasen som behövs innan vi är där. När det gäller cisplatin, då vet vi att läkemedlet natriumtiosulfat kan lindra hörselska dorna. Men tyvärr kan även den can cerbehandlande effekten dämpas. Vi har visat i marsvin att om natrium tiosulfat ges i mellanörat, då minskar risken för hörselskador men effekten på cancersjukdomen är densamma. Att ge läkemedel till mellanörat för att behandla innerörat är en metod som vi tror mycket på.

Pernilla Videhult Pierre är apotekare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

genom en injektion i bakhuvudet, vilket är ett mindre ingrepp än en injektion direkt i cochlean.

I DE TIDIGARE försöken med injek tion direkt i hörselsnäckan har mössen varit nyfödda, bland annat eftersom benen som omger hörselsnäckan då är mjukare vilket förenklar injektionen. Men de svenska forskarna har använt sig av vuxna möss. Och de börjar också att höra.

Lovande, tycker Barbara Canlon.

– Nästa steg är att göra försök på primater. Vi har fått kontakt med en forskargrupp som har en grupp apor i varierande åldrar. Vi vill se om vi kan få effekter vid åldersrelaterad hörselned sättning. Det är möjligt att tänka sig att hörseln kanske inte blir återställd men att man delvis kan rädda hörseln så att en hörapparat får bättre effekt, säger Barbara Canlon.

-

-

- Även François Lalle mend, senior forskare vid institutionen för neuro vetenskap vid Karolinska Institutet, är intresserad av hur man skulle kunna aktivera nervceller i hörsel snäckan. Men hans ingång är en helt annan.

François Lallemend vill undersöka mer exakt vad som faktiskt händer i cochlean vid normalt åldrande. Hans resonemang går ut på att när hår- och nervceller tacklar av, då kanske en hel rad andra celler kan ha tappat i funk tion först. -

– Man skulle kunna tänka sig ett förlopp som börjar med att små blod kärl får nedsatt funktion. Det skulle kunna leda till sämre försörjning av nervfibrerna som då får begränsad kapacitet. Eller så kan man tänka sig att förloppet startar med förändringar i olika stödjeceller kring hårcellerna. Men allt det här är bara hypoteser som vi vill undersöka, säger han.

Ett första mål är att få fram en atlas över vilka celltyper som egentligen finns därinne i cochlean. Det är fortfa rande inte utrett.

– Vi är i en fas då vi samlar ihop hör selsnäckor från möss i olika åldrar. Så vi har inte börjat göra kartläggningen ännu, säger François Lallemend.

Forskarna vill använda sig av så kallad singel-cell transkriptomik, en metod som gör det möjligt att se exakt vilka gener som är aktiva i en enskild cell. Utifrån det kan man förstå vilka ämnen cellen tillverkar. Och det be-

” Vi vet mindre om hur mänsklig hörsel fungerar än vad vi vet om till exempel mänsklig syn.”

Foto: Stefan Zimmerman, Privat

”På toppen kände jag att livet kan bli bra igen”

”När jag var 23 år förlorade jag plötsligt hörseln på mitt högra öra. Det kändes som att jag hade lock för örat och allt jag hörde var ett högt pipande ljud. Läkare sa att hörseln skulle komma tillbaka men det hände inte. Då jobbade jag som frisör och miljön med bakgrundsmusik, hårfönar och kundsamtal blev svår. Jag mådde inte bra.

Sedan, vilket jag har fått höra är extremt ovanligt, förlorade jag plötsligt hörseln även på andra örat.

Då slungades jag in i en depression. Jag kände mig väldigt ensam och isole rad. -

IDA BÄCKSTRÖM

Ålder 36 år.

Jag fick en snabb utredning och ett först a cochleaimplantat redan efter fyra månader. Med bra stöd från hörselvår den lärde jag mig förstå ljud och tal ganska snabbt.

Gör: Är yogainstruktör och arrangerar vandrings- och meditationsresor, främst till Nepal. Jobbar också med sound healing, som är vanligt i Nepal och går ut på att försöka skapa välmående via harmoniska ljud. Har skrivit boken Vad sa du? som handlar om hur det är att ha en hörselskada.

Samtidigt sökte jag mig till yogan och utbildade mig till instruktör. Jag gjorde också en resa till Nepal, där vi vandrade kring baslägret vid Mount Everest. Under den resan föll livet på plats för mig igen. När jag stod på top pen av Kala Patthar, där man har -

utsikt mot Mount Everest, kände jag att livet kan bli bra igen. Resan till Nepal och vandringen upp till den toppen blev en symbol för en inre resa för mig.

När jag kom hem fick jag mitt andra cochleaimplantat och det gjorde stor skillnad. Det kändes som att jag fick kon takt med den sidan av kroppen igen. -

Nu jobbar jag med att arrangera vandringsresor till Nepal. Det går bra att resa med implantaten, men jag är ofta på platser där det inte finns elektricitet till laddningen, så jag får planera med power banks. På nätterna lägger jag dem i en torkmaskin för att skydda dem från luftfuktighet.

Och på nätterna är jag helt döv. Det måste jag påminna folk omkring mig om, för jag skulle inte vakna av till exempel ett brandlarm utan måste väckas.

Sedan jag fick cochelaimplantat har jag också börjat jobba med klangterapi. Jag har köpt några tibetanska klangskå lar i Nepal och ger klasser. Alla upplever vibrationerna olika, det är mäktigt.”

Berättat för: Annika Lund 0

Ida Bäckström har också ett nepalesiskt namn, Prem Geetam, som betyder Kärlekssång.

På djupet Hörselnedsättning

i bedömningen av vem som kan få cochleaimplantat. Numera är de tillgängliga för personer i alla åldrar, från bebisar till äldre personer, vid nedsatt hörsel och vid dövhet. Den äldsta jag har opererat var 86 år gammal och hos henne hittade vi ingen annan orsak till hörselnedsättningen än van lig ålderspåverkan, säger Eva Karltorp, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet samt läkare vid CI-sektionen på Karo linska Universitetssjukhuset i Huddinge.

I praktiken finns ändå vissa ålders begränsningar. För att ingreppet ska lyckas måste den som får CI-implantat vilja och orka träna på att förstå ljuden, som till en början kan låta på ett an nat sätt än vanligt. En operation med sövning kan också vara påfrestande för kroppen, särskilt för äldre. Det finns också viss risk för påverkan på balans organet, som också sitter i örat, vilket kan öka fallrisken hos äldre personer.

Och så måste det finnas fungerande hörselnerver. Cochleaimplantatet gör hårcellernas jobb, det är där skadan måste finnas.

skriver exakt vad den håller på med och hur den interagerar med andra celler.

På så sätt kan man se om två celler som först verkar väldigt lika, som två nervceller, i själva verket kanske håller på med olika saker. Då kanske de borde betraktas som två olika slags celltyper. Redan nu är det klart att det finns flera varianter av nervceller i örat – men hur många? Och hur ser resten av cellmix en ut – vilka olika typer av stödjeceller, immunceller och bindvävsceller finns där? Hur ser blodförsörjningen ut, vilka celler interagerar med olika hormoner – och med varandra?

– Man kan tänka sig att varje celltyp har sin egen takt i åldrandet och att de påverkar varandra. Det här vill vi undersöka genom att studera hörsel snäckor från möss av olika åldrar, säger François Lallemend.

YTTERST HÄGRAR VISIONEN om att behandla, kanske främst fördröja, hörselnedsättning med läkemedel.

För i dag finns inga medicinska behandlingar mot nedsatt hörsel. Det är olika slags tekniska hjälpmedel som gäller. Utöver hörapparat finns massor av hjälpmedel, till exempel teknik som leder ljud från teve eller telefon direkt till hörapparaten.

Och så finns cochleaimplantaten, CI. De är en lösning när vanlig hörapparat inte räcker till. Eller när någon har bli vit helt döv, kanske efter en skallskada eller hjärnhinneinflammation. Eller när någon är född med dövhet.

– Vi har blivit mer och mer generösa

Tekniken fångar upp ljud med mikrofon och skickar det till en mot tagare som ligger under huden vid örat. Mottagaren har en anslutande elektrod, en tunn sladd, som sträcker sig in i hörselsnäckan. Där kan den stimulera nervfibrerna. Då når ljudvågor fram till hjärnans hörselcentrum. Och då uppstår sinnesintrycket.

Men det sista ledet, hjärnans tolk ningsförmåga, har en ålderskänslig aspekt. Den som föds in i en tyst värld tränar inte sitt hörselcentrum. Och då förloras ohjälpligt avgörande funktioner för att tolka sinnesintrycket.

– Vi kan hjälpa dem som någon gång har hört eller små barn som fötts med dövhet. Vi kan inte hjälpa dem som fötts med dövhet och hunnit bli äldre än kanske fyra-fem år. Då blir resultatet inte bra, säger Eva Karltorp.

Ju yngre barnen är, desto bättre resultat.

– Operationsåldern är den viktigaste faktorn när det handlar om dövfödda. Men det finns massor av andra viktiga faktorer, som hur mycket man använ der implantaten och hur mycket man

Cochleaimplantat fungerar bättre ju tidigare de sätts in.

” Vi har blivit mer och mer generösa i bedömningen av vem som kan få cochleaimplantat.”

Foto: Getty images, Mattias Alm

blir pratad med, vilket skiljer sig mellan familjer och olika förskolor. Men vi tror också att det kan spela roll hur nerv bunten ser ut, hur tjock den är, säger Eva Karltorp.

Hon och hennes grupp håller nu på att undersöka bland annat språkförmå gor hos dövfödda tonåringar som fått CI som barn. En studie har redan visat att dövfödda barn som opererats före nio månaders ålder har en språkutveckling som är likartad med barn som fötts hörande, mätt vid fyra års ålder.

NU GÖRS UPPFÖLJNINGAR av tidigt opererade barn som har nått tonåren. Forskarna tittar på upplevd livskvalitet, skolbetyg och hur det går med kompi sar. De gör också krävande talspråks tester som undersöker till exempel förståelsen av formuleringar som inte är bokstavliga och bildspråk. Resultaten är ännu inte publicerade.

Tidigare studier har visat att på gruppnivå har barn med CI svårare att upprepa så kallade non-ord, nonsens ord utan betydelse. Om någon säger till exempel ”hopprarätta” eller ”spinka troj”, då har barn med CI generellt sett svårare att upprepa orden. Betydelsen av att kunna upprepa non-ord är inte helt utredd men det anses ändå vara kopplat till en nedsatt språkförmåga.

Klurigt när bara ena örat sviker

En del barn föds med dövhet på en dast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Om någon förlorar hörseln på endast ena sidan är målet vanligen att ge något slags hjälpmedel. Det finns inga medicinska skäl som talar emot att behandla hörselnedsättningen i dessa fall.

Annat är det med barn som föds med ensidigt hörselbortfall. Här fam lar sjukvården efter kunskap. -

– Det finns en klinisk osäkerhet kring den här gruppen. Vi vet för lite om vad som egentligen är bäst att göra. Vi håller på med sådan forskning, säger Filip Asp, forskare vid institutio nen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Barn som föds med ensidig hörselnedsättning hör språk och lär sig tala. Men det finns sedan länge studier som visar att de här barnen löper ökad risk att påverkas socialt, få en sämre språkutveckling och gå om en årskurs i skolan.

första levnadsår anpassat sig till ett ensidigt hörande, säger Filip Asp.

Forskarna har nu i nya studier gett hörapparater till mycket yngre barn, som fortfarande har ett mer formbart hörselsystem. De här studierna är ännu inte färdiga.

I Belgien finns erfarenheter av att ge barn med medfödd ensidig dövhet cochleaimplantat. Studierna visar att när de barnen har blivit ungefär fyra år gamla, då verkar deras språkför måga ha gynnats av att tidigt kunna höra på båda öronen.

-

– De verkar ha lite bättre gramma tisk förståelse, vara lite bättre på att få till exempelvis vissa pluralböjning ar där det ska finnas. Men den typen av språkförmåga är svår att testa på väldigt små barn. Vi får vänta tills de är äldre och därför dröjer det innan vi kan få fram den typen av data i våra studier, säger Filip Asp.

-

Det går däremot att testa just ljudlokalisation på små barn. Filip Asp har varit med om att ta fram ett sådant test. Då får barnet titta på en färgglad, rolig film med ljud och bild – tills bilden plötsligt försvinner. Ljudet fortsätter dock från en annan högtalare i rummet. Med eye-tracking går det att mäta hur exakt barnet tittar åt rätt håll.

– Det här är ett sätt att mäta en aspekt av hörselförmåga. Fördelen är att det går att göra även på mycket små barn, ända ned till sex månader gamla. Det enda som krävs är egentli gen att de ska vara ordentligt stadiga i nacken, säger Filip Asp.

-

– De här barnens hörsel fungerar på ett annat sätt än hos barn som fötts hörande. Och vi vet att det finns indivi duella skillnader. En fråga att gå vidare med är om det är något som går att påverka. Kan man göra ännu tidigare operationer? Eller kan nerverna behöva någon ytterligare stimulans? Vi vet inte i dag, säger Eva Karltorp.

Ungefär 4 500 personer i Sverige lever med cochleaimplantat. Av dem är ungefär 1 000 barn. Eva Karltorp har opererat ungefär ett tusental patienter, både barn och vuxna.

– Jag träffade en av dem som jag opererade som bebis häromdagen. Hen pluggade nu på universitet och hängde med i alla föreläsningar. Du skulle ald rig ha märkt att den här personen hade en hörselnedsättning, det fanns inget i samtalet som pekade åt det hållet.

Samtidigt är det som sagt oklart vad vården ska göra. I en studie från 2020, som Filip Asp var med och gjorde, fick ett antal barn som fötts med ensidig hörselnedsättning hörapparat när de var mellan fem och nio år gamla. Några år senare följdes de upp. Det visade sig då att barnen tyckte att hörapparaten hjälpte dem i lugna miljöer. Men i samtal i större grupper eller om det fanns bakgrund buller, då gjorde den ingen skillnad. Och, märkligt nog, hade barnen en sämre ljudlokalisationsförmåga än väntat. Förvånande, eftersom stereo hörsel borde ge en bättre förmåga att ljudlokalisera.

– Vi vet inte vad här beror på. En möjlig förklaring kan vara att hörap paraten ger en liten tidsfördröjning i signalbehandling och att det ger den här effekten. Ett annat skäl skulle kunna vara att barnen under sina

-

” Vi kan hjälpa dem som någon gång har hört eller små barn som fötts med dövhet.”

När diagnoserna inte räcker till

Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk?

behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.

Text: Ola Danielsson

PSYKIATRISKA diag noser som exempelvis depression och adhd spelar en viktig roll inom vård, forskning och i människors tankevärld. Det vore dock bra om vi kunde tänka lite mer utanför diagno sernas ramar, menar vissa forskare.

Men först – vad är en psykiatrisk diagnos?

De flesta av dem är samlade i psy kiatrihandboken DSM som används av psykiatriker och psykologer som ett

stöd i diagnostiken (se faktaruta). Ex pertgrupper enas om vilka diagno ser som ska finnas med och hur de definieras.

Mats Adler, som forskar om utveckling av psykiatrisk diagnostik vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, förklarar att det är ett stort framsteg från den diagnosröra som rådde tidigare.

– Innan 1980, då DSM-III kom, kunde samma symtombild få olika diagnosbeteckningar i olika länder,

vid olika kliniker eller till och med hos olika psykiatrer vid samma klinik. Tack vare DSM har vi en gemensam karta över de psykiatriska diagnoserna som vägleder både vård och forskning, säger Mats Adler.

Parallellt har många diagnosnamn letat sig in i vardagsspråket och fått en delvis annan betydelse och kanske en lite väl central roll, menar han.

– Man kan till exempel säga att man känner sig lite deprimerad eller har lite adhd. Det blir en förväxling där be grepp som egentligen är verktyg inom diagnostik och forskning får en annan roll för människors självförståelse, säger Mats Adler.

EN DIAGNOS I DSM definieras som en samling symtom som tenderar att förekomma tillsammans. Ofta för de också med sig viktig information om tillståndets prognos och behandling och är ett viktigt underlag för forskning och statistik.

Men man har trots omfattande forsk ning inte kunnat fastställa de bakom liggande mekanismerna, orsakerna, till de flesta tillstånden, förklarar Mats Adler. Det är en skillnad från många kroppsliga diagnoser, som diabetes eller covid-19, som sätter symtom i samband med en specifik känd sjuk domsmekanism i kroppen.

– En diagnos är allmänt sett en be teckning på ett sjukdomstillstånd, och centralt i sjukdomsbegreppet är att det finns en unik orsak eller sjukdomsme kanism, säger Mats Adler.

Det finns också historiska skäl till att DSM-diagnoserna istället är uppbyggda utifrån symtom, förklarar Mats Adler.

– Tidigare var Freud och psykoana lysen dominerande inom psykiatrin. Psykiatriska tillstånd förklarades som reaktioner på undermedvetna proces ser eller relationen med föräldrarna.

Det fanns alltså idéer om uppkomst mekanismer och orsaker, men allt fler ansåg att de var oveten skapliga, säger Mats Adler.

I stället skapades ett system som undviker antaganden om vad psykiatriska tillstånd –eller ”disorders” som de heter i DSM – beror på.

OM EN DIAGNOS beskriver det den är tänkt att beskriva, säger forskarna att den har god validitet. Validitet kan

Illustration: Getty Images

Foto: Privat

definieras på olika sätt, men enligt Mats Adler är den generellt lägre för psykia triska diagnoser än för de kroppsliga tillstånd där man hittat specifika tester som kan bekräfta att symtombilden har en viss underliggande mekanism, till exempel ett blodprov, avbildningstek nik eller vävnadsprov.

– Psykiatrin har inte kommit lika långt med valideringen. Det saknas fortfarande objektiva test för nästan alla tillstånd. Men i takt med att mer forsk ning tillkommer om olika diagnoser hoppas man att de ska få ökad validitet, säger Mats Adler.

MEN PSYKISK OHÄLSA följer inte naturligt alla de indelningar som ritats upp i diagnossystemet. Ett problem är att diagnoser är binära kategorier som människor antingen tillhör eller inte. Men många psykiska problem visar sig som en glidande skala.

– Psykologiska egenskaper är ofta normalfördelade, ungefär som kropps längd. Personer längst ut på skalan kan få problem, men det

finns ingen exakt gräns, säger Erik Pettersson, forskare vid institutionen för medicinsk epide miologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Dessutom finns ett över lapp mellan diagnoser, så att en person som uppfyller kriterierna för en diagnos ofta uppfyller kriterierna för flera diagnoser. Den genetiska risken för psykisk ohälsa verkar inte heller alltid följa diagnosers indelning.

–Många gener tillsammans kan öka risken för en diagnos, men de ökar också risken för alla andra diagnoser, säger Erik Pettersson.

Det här försöker forskningsansatsen

Hierarchical Taxonomy of Psychopat hology (HiTOP) ta hänsyn till genom att beskriva psykisk ohälsa i form av ett hierarkiskt system av varierande fakto rer. Högst upp finns den så kallade pfaktorn, som beskriver en individs risk att få någon form av psykisk ohälsa.

Erik Pettersson visade i en studie för några år sedan att p-faktorn förutser ogynsamma utfall, som självmord, kriminalitet eller drogmissbruk lika

träffsäkert som den så kallade g-fak torn, ett mått på intelligens, förutspår till exempel hög utbildningsnivå.

De mest hängivna HiTOP-föresprå karna tänker att det kan ersätta DSM, förklarar Erik Pettersson. Själv föreslår han att p-faktorn används som ett komplement.

– Det är inte mer komplicerat än att man kombinerar olika mått på psykisk ohälsa och räknar ihop en persons riskpoäng. Ett högt p-värde visar att personen kan behöva mer stöd, även om hen har samma diagnos som någon annan, säger han.

Ett annat forskningsinitiativ, Re search Domain Criteria (RDoC), för söker förklara uppkomsten av psykisk ohälsa genom att utgå från grund läggande funktioner, exempelvis förmågan till känsloreglering, i stället för diagnoser. Maria Åbonde Garke, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolin ska Institutet, har inspirerats av det angreppsättet i sin avhandling om känsloreglering och psykiatrisk samsjuklighet - där hon också under söker olika alternativa synsätt till DSMdiagnoserna.

– Jag ville komma närmare den filo sofiska frågan om vad psykisk ohälsa är. Är det något vi kan se i kroppen eller är det också något vi konstruerar språkligt? Och hur ska vi omsätta det praktiskt i sjukvården? undrar Maria Åbonde Garke.

DET ÄR I SIG inget konstigt att man har flera diagnoser – man kan till exempel vara förkyld och ha diabetes

Två diagnostiska system

DSM, Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, är en internationell handbok där psykiatriska tillstånd be skrivs. I Sverige används officiellt ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, som till stor del stämmer överens med DSM.

samtidigt. Men psykiatriska diagno ser hopar sig inte av en slump, menar Maria Åbonde Garke.

– Man kan misstänka att vissa tillstånd inte bara råkar förekomma samtidigt, utan att de hänger ihop och har gemensamma orsaksmekanismer, säger hon.

Forskning har visat att problem med att reglera känslor är en gemensam nämnare vid flera diagnoser, exempel vis ätstörningar, ångest och substans missbruk. Det öppnar för tanken att problem med känsloreglering kan yttra sig som en viss diagnos vid en tidpunkt och som en annan diagnos senare.

– Det skulle kunna vara så att ett symtom, som exempelvis hetsät ning, kan vara ett sätt för en person att dämpa ångest. Även om symtomet går över kanske personen fortfarande har grundläggande svårigheter med känsloreglering, vilket kan leda till att personen exempelvis börjar dricka i stället för att dämpa ångest, säger Maria Åbonde Garke.

I en studie om ätstörningar tittade hon på registerdata från ätstörningskliniker, och undersökte hur frekvensen av olika ätstörningsrelaterade beteenden som kräkningar och överdriven träning förändrades under ett års tid, samt om det fanns kopplingar till förändringar inom andra områden som självskadebeteende och alkoholkonsumtion.

-

– De flesta blev bättre under studie perioden. Men vi såg att nästan 20 procent av gruppen växlade symtom. När de blev bättre inom ett område blev de i stället sämre inom ett annat, säger Maria Åbonde Garke.

Dessa ”symtomväxlare” är en grupp som riskerar att missas när man har ett diagnosfokus eftersom beroendepro blem och ätstörningar behandlas på separata mottagningar, menar Maria Åbonde Garke.

MARIA ÅBONDE GARKE ser ett ökat intresse för diagnosöverskri dande angreppsätt, både inom vård och forskning. Exempelvis finns numera diagnosöverskridande psykologisk behandling mot ångest och depression som fungerar lika bra som specifika behandlingar.

– Det blir också vanligare att man i forskningsstudier söker personer som har problem med andra aspekter än en traditionell diagnos, exempelvis känsloreglering, säger hon.

” Man kan misstänka att vissa tillstånd inte bara råkar förekomma samtidigt, utan att de hänger ihop.”

Foto: Gunilla Sonnebring, Mikael Sandström

Perspektiv Psykiatriska åkommor

Även Lars Klintwall, klinisk psykolog och fors kare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, menar att transdiagnostis ka problem som känsloreg lering är lovande att studera, och att man bör se dem som bitar i ett större pussel.

– En enskild patient har ofta många problem samtidigt, och problemen interagerar både med varandra och med patientens kontext. Utmaningen för framtidens diagnostik är att vi vill både fånga in den här komplexiteten, och samtidigt vaska fram vad olika patienter har gemensamt så att vi kan generalisera mellan dem, säger han.

Lars Klintwalls förslag till lösning är symtomnätverk. Grunden är iaktta gelsen att ett symtom kan förvärra ett annat.

– Om du till exempel har symtomet fokusproblem och symtomet sömnbe svär, så är det rimligt att tro att symto men hänger ihop. Det behöver inte bero på någon underliggande sjukdom, utan man kan helt enkelt få fokusproblem av sömnbesvär, säger Lars Klintwall.

Genom att kartlägga en individs sym tom i ett nätverk går det att få syn på hur de påverkar varandra. Av särskilt intresse är ”loopar”, onda cirklar av symtom som vidmakthåller varandra. Det är dessa som en behandlingsinsats bör inriktas på att försöka bryta.

– Det behöver inte vara symtom i DSM:s mening. För tonåringar är till exempel prokrastinering av skolarbete ofta en del av den vidmakthållande loopen.

Genom att jämföra många individers nätverk tänker sig Lars Klintwall att det sedan går att leta efter vanliga vidmakt hållande loopar. För vissa interaktioner

Nätverk i stället för diagnos

Isolerad: Tackar nej till kompisar

Ett exempelnätverk från en verklig patient. Storleken på noderna är hur smärtsamt patienten uppfattar varje problem/symtom, och pilarna är vilka orsakssamband hen

Trött i huvudet

Sömnproblem: Lägger mig sent

Ofokuserad: hänger inte med i skolan

Skjuter upp: Gör inte läxor

Skuldkänslor: Borde kunna bättre

Äter mindre: Skippar lunchen

Ångest, klump i magen

Skärmtid, spelar dataspel

kan det vara intressant att studera den biologiska grunden, tror han.

-

– Vi vet att biologi och miljö samver kar, men det är ofta luddigt hur det går till när man pratar om en bred diagnos. Symtomnätverk öppnar för möjligheten att studera specifika mekanismer på ett strukturerat sätt, säger han.

-

Lars Klintwall tycker att symtomnät verk är attraktiva i teorin – men än så länge besvärliga i praktiken. En vanlig metod för att undersöka sambanden är tidsserieanalyser på individnivå. Men forskarna behöver reda ut vilka symtom som ska vara med i nätverken

1 000 sätt att vara deprimerad

Psykiatriska diagnoser enligt DSM har kritiserats för att vara … … fyrkantiga: Diagnoser är avgränsade kategorier men psykiska problem kan finnas på ett kontinuum.

… ospecifika: Det finns flera sätt att uppfylla kriterierna för en diagnos vilket kan väcka frågor om vad personer med vissa diagnoser har gemensamt. Enligt en studie kan över 1 000 olika symtomkombinationer leda till diagnosen djup depression, och två personer kan få diagnosen utan att dela ett enda symtom. … många: En patient med en psykiatrisk diagnos har oftast flera diagnoser. Det kallas samsjuklighet, men många forskare tror att det mer sannolikt förklaras av underliggande problem som är gemensamma för flera diagnoser.

Källor: Intervjupersonerna, Fried EI & Nesse RM, J Affect Disord feb 2015

Övertänker och oroar mig för framtiden

och på vilken tidsskala de interagerar. Det kanske exempelvis tar flera veckor innan stillasittande leder till trötthet, men bara några minuter för ångest att aktivera självmordstankar. Allt behöver mätas och infogas i samma nätverk –och hur gör man det?

LARS KLINTWALL undersöker i sin forskning om nätverk i stället kan byg gas utifrån självskattningar av orsaker (se ett exempel ovan).

– Vi testar det här på olika grupper, som tonåringar och patienter med psykos, långvarig smärta eller riskfyllt drickande. En preliminär version av metoden finns tillgänglig för de som vill testa på sina patienter, säger han.

Symtomnätverk är en ganska ny idé, men enligt Lars Klintwall finns det ett par studier som har visat att de kan hjälpa patienter genom ökad individu alisering av behandling, exempelvis vid ätstörningar. Men det är ingen revolu tion på gång – än.

– Det vore förhastat att byta ut DSM i dagsläget, men vi måste fortsätta undersöka alternativen tills vi hittar något som levererar bättre, säger Lars Klintwall.

Foto: Ahang Bashi

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hur växer hår på lever fläckar? -

Jag har funderat länge på var för hårstrån på leverfläckar blir mycket längre och växer betydligt fortare än övriga hår på krop pen med huvud och skägg som undantag. Kan ju även vara bara på en leverfläck där det växer ut hår och det är till synes hårlöst runtomkring fläcken. Finns det något sätt att minska tillväxten?

Björn

Svar Hårstråets längd beror av tillväxtfasens längd. Tillväxtfasens längd skiljer sig mellan olika typer av hårsäckar. Vissa typer av leverfläckar innehåller hårsäckar som är av annan typ än normala hårsäckar på bål, extremiteter och ansikte. Detta kan förklara varför hårstrån på vissa leverfläckar är längre. Men de brukar oftast inte växa snabbare, de flesta hårstrån växer ungefär lika fort. Däremot kan grövre, mer pigmenterade hårstrån med längre tillväxtfas uppfattas som att de växer ”fortare” än tunnare, lju sare hårstrån med kortare tillväxtfas, antagligen för att de syns bättre. Det finns inget sätt att ändra tillväxten av hår, utan det bästa brukar vara att raka bort oönskade hårstrån.

Lars Norlén Forskare i dermatologi

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Varför känner vi nostalgi?

Varför finns nostalgi? Ett exempel är när musiker spelar låtar från förr med tveksam text, som är svår att relatera till som 50-åring. Lik förbenat står man och sjunger med gubbarna och tycker det är fantastiskt.

/Lena

Hur behandlas tidigt klimakterium?

I allmänhet är minnets funktion att hjälpa oss att bete oss adekvat och kunna lösa problem vi ställs inför. Kan ske hjälper nostalgin oss att stärka eller återetablera sociala band och ge oss perspektiv på livets gång?

Svar

-

Svar Nostalgi innebär ofta en njutningsfylld längtan tillbaka till något i det för flutna. Ibland är känslan även kopplad till en upplevelse av vemod. Känslan in begriper aktivering av självbiografiska minnen som inte sällan är associerade med sociala relationer precis som Lena beskriver i sitt exempel, och en del forskare menar därför att nostalgi kan gynna vårt välmående genom att få oss att fokusera på våra sociala band.

Forskning har visat att nostalgi enga gerar delar av hjärnan som är viktiga för självbiografiska minnen, till exempel hippocampus, och belöning, som ven trala striatum och dess dopaminerga projektioner mot pannloben. Dessutom visar forskning att delar av pannloben involverade i självreflektion aktiveras. Nostalgi kan såklart också bli proble matisk om det leder till ältande och problem med att fokusera på sådant som är viktigt i vardagen.

/ Andreas Olsson Professor i psykologi

--

Äggstockarna är käns liga för cytostatika och kan påverkas i olika grad beroende på vilken typ av cytostatika och patientens ålder. I en del fall kan äggstockarna återhämta sig helt efter avslutad behandling. Ju yngre man är desto bättre prognos. I andra fall kan man utveckla tidigt klimakterium som leder till infertilitet och hormonbrist. De vanliga symtomen på östrogen brist är vallningar, svettningar och sömnstörning samt torra slemhin nor i underlivet men även torrhet i ögon, munhåla och svalg. Många upplever en psykisk instabilitet och ökad stresskänslighet. På sikt har östrogenbrist i tidig ålder samband med långtidskomplikationer som skeletturkalkning, hjärtkärlsjukdom och demens.

-/----

Hormonbehandling med östrogen motverkar effektivt både symtom och risken för långtidskomplikationer. Behandlingen är densamma som vid normalt klimakterium och kombine ras med gulkroppshormon till alla kvinnor med livmoder för att skydda mot cellförändringar som kan stimu leras av östrogen. Beroende på regim kan man få en månatlig blödning eller bli blödningsfri. Hormonbehandling vid tidigt klimakterium rekommende ras till normal klimakterieålder eller längre för att motverka symtom och långtidsrisker. Vid barnönskan kan äggdonation, en form av provrörsbe fruktning, erbjudas. Spontana gravi diteter har dock rapporterats trots diagnosen tidigt klimakterium och beror sannolikt på tillfällig återhämt ning av äggstockarnas funktion.

Angelica Lindén Hirschberg Professor i obstetrik och gynekologi

Foto: Getty Images

Nostalgi kan ge perspektiv på livet.

Hur stärks egentligen immunförsvaret?

Vi hade en diskussion om det är bra för immunförsvaret att utsättas för sjukdomsframkallande bakterier och virus. Jag hävdar att immunförsva ret byggs upp och stärks genom att utsättas för sjukdomsframkallande bakterier och virus. Stämmer detta?

/Kjell-Åke

Svar Människor utsätts naturligt för virus och bakterier i vår närmiljö, genom samvaron med anhöriga, vänner, skolkamrater eller kollegor. Vissa av dessa virus och bakterier är sjukdomsframkallande. Det ta är en naturlig del av livet, och tränar även vårt immunsystem. När vi utsätts för olika typer av mikroorganismer får vi en bredare uppsättning av minnesceller som är redo att kliva in om vi träffar på samma antigen/mikroorganism igen. Hur länge denna immunitet kvarstår är dock olika, ibland hela livet medan andra infektioner ger ett mer kortvarigt skydd.

Hur fort pumpas blodet ut i kroppen?

Vi undrar med vilken hastighet blodet pumpas ut från hjärtat ut i kroppen?

/Maria och en elev

Det finns även virusfamiljer som har flera hundra medlemmar, där exponering för en medlem inte säkert ger ett skydd mot dess släkting (men det kan bidra till att mildra sjukdomsförloppet).  Vissa bak terier och virus kan vi bli väldigt sjuka av. Med hjälp av vaccin kan vi bygga upp ett immunologiskt skydd mot dessa utan att behöva utsättas för det riktiga smittäm net och riskera att bli sjuka.

Så ja, vårt immunsystem tränas genom livet, vi blir sjuka och tillfrisknar sedan med ett stärkt immunförsvar. Men jag skulle inte rekommendera att utsätta sig själv eller andra för onödiga risker. En bra tumregel är att när vi är sjuka med feber ska vi hålla oss också hemma och inte utsätta andra för sjukdom. Då ska man med andra ord begränsa sin samvaro med andra för att inte sprida smittan vidare.

/ Annika Karlsson Docent i virologi

Svar I vila pumpar hjärtat cirka 4–5 liter blod per minut, vilket kan öka till 20–30 liter per minut hos vältränade under hårt arbete. Blodets högsta hastig het uppnås över aortaklaffen, mellan hjärtat och stora kroppspulsådern, där hastigheten normalt ligger mellan 1–2 meter per sekund.

-

Om man har förträngningar i aor taklaffen (kallas aortastenos) kan hastigheten överstiga 4 meter per sekund, men det är i så fall allvarligt och behöver opereras.

/ Jonas Spaak Docent i kardiologi

Fråga och vinn!

medicinskvetenskap@ki.se

Sedan mitten på 1900-talet har spelstil, träningsrutiner och utrustning förändrats, vilket innebär att riskerna för dagens elitspelare kan se annorlunda ut. Till exempel har läderbollar ersatts av syntetiska bollar som inte riskerar suga upp vatten när planen är blöt.

lektor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.

Högre risk för demens hos vissa fotbollsspelare

MÄN SOM SPELADE fotboll i allsvens kan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

– Den förhöjda risken för demens sågs bara hos utespe lare, inte hos målvakter, vilket stödjer hypotesen att nickar

-

och huvudkollisioner på plan skulle kunna öka risken för demens. Men det är också möjligt att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Vi kan inte hel ler dra några slutsatser om risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare, säger Peter Ueda, biträdande

Kontaktsporter som medför en risk för smällar mot huvudet har väckt oro för att potentiella hjärnskador kan uppstå hos utövarna. Även nickar inom fotbollen har pekats ut som en riskfaktor. Nu har forskare vid Karo linska Institutet undersökt hur risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med andra i befolkningen. Totalt ingick över 6000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019 och vars hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56000 män med samma bostadsort och ålder.

STUDIEN VISADE ATT fotbollsspe

-

larna hade 62 procent högre risk för demens än kontrollgruppen. Risken för Parkinsons sjukdom var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför sällsynt för att ge säkra analysresultat. Studien visade också att fotbollsspelarna i snitt levde något längre än andra män. Forskarna note rar att det kan finnas fotbollsrelaterade faktorer som både skulle kunna minska och öka risken för neurodegenerativ sjukdom.

– Det skulle kunna vara så att sam bandet med demensrisk hos fotbolls spelare är försvagat av att fotbollsspe larnas högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Högre nivåer av fysisk aktivitet hos fot bollsspelare jämfört med kontroller skulle också kunna vara anledning en till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom, säger medförfattaren Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna.

Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study

Ueda P, Pasternak B, Lim C-E, Neovius M, Kader M, Forssblad M, Ludvigsson JF, Svanström H

The Lancet Public Health mars 2023

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman, Privat

urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Ny behandling kan förbättra pumpförmågan vid hjärtsvikt

CIRKA 200 000 SVENSKAR beräknas leva med hjärtsvikt, där hjärtmuskeln är försvagad och inte orkar pumpa runt så mycket blod som behövs. Ghrelin är ett hormon som finns naturligt i kroppen med många mottagarceller i hjärtmuskulaturen. Det stimulerar aptiten och frisätter tillväxthormoner, och forskarna tror att dess receptor kan vara en bra måltavla för att stimulera hjärtats pumpförmåga.

I studien lottades 30 hjärtsviktpatien ter vid ME Kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset till antingen aktiv behandling med ghrelin eller placebo. Efter två timmars behandling hade den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut ökat med 28 procent i snitt hos patienterna som hade fått gh relin, vilket kan jämföras med en liten minskning hos placebogruppen. Vid uppföljningen efter två till fem dagar var pumpförmågan cirka 10 procent högre i ghrelingruppen. Forskarna noterade inga allvarliga biverkningar. De obser verade även att behandling med ghrelin på mushjärtceller i laboratorium ökade hjärtcellernas sammandragande funk tion, och de identifierade en ny moleky lär mekanism för denna ökning.

Acyl ghrelin improves cardiac function in heart failure and increases fractional shortening in cardiomyocytes without calcium mobilization

Lund LH, Hage C, Pironti G, Thorvaldsen T, Ljung-Faxén U, Zabarovskaja S, Shahgaldi K, Webb DL, Hellström PM, Andersson DC, Ståhlberg M

European Heart Journal mars 2023

Psykisk ohälsa ger ökad risk för liv moderhalscancer -

DRYGT FYRA MILJONER kvinnor födda mellan 1940 och 1995 ingick i en observationsstudie. Forskarna gjorde tre studier av populationen för att räkna ut risken för livmoderhalscancer, förstadier till livmoderhalscancer, samt medverkan i screeningprogram för livmoderhalscancer. Kvinnor som av en specialist blivit diagnosticerad med en psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substans missbruk jämfördes med kvinnor utan sådana diagnoser.

– Våra resultat tyder på att kvinnor med dessa diagnoser mer sällan deltar i screeningprogram samtidigt som de har högre förekomst av cellföränd ringar på livmoderhalsen. Därmed fann vi att de har en fördubblad risk att drab bas av livmoderhalscancer, säger Kejia Hu.

En högre risk observerades bland alla diagnoser, men den största kopplingen noterades för substansmissbruk. Fors karna pekar på vikten att öka medve tenheten bland kvinnor med psykisk ohälsa att regelbundet göra en gyneko logisk cellprovtagning.

Fler nya topppublikationer

Så kan PCOS påverka hälsan hos framtida generationer av män

Transgenerational transmission of reproductive and metabolic dysfun ction in the male progeny of polycystic ovary syndrome

Risal S, Li C, Luo Q, Fornes R, Lu H, Eriksson G, Manti M, Ohls son C, Lindgren E, Crisosto N, Maliqueo M, Echiburú B, Recabar ren S, Sir Petermann T, Benrick A, Brusselaers N, Qiao J, Deng Q, Stener-Victorin E

-Cell Reports Medicine 2023

Nya mekanismer avslöjade för hur arvsmassan är organiserad The Smc5/6 complex is a DNA loop extruding motor

Pradhan B, Kanno T, Umeda Igarashi M, Siong Loke M, Dieter Baaske M, Siu Kei Wong J, Jepps son K, Björkegren C, Kim ENature april 2023

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

A glycan epitope correlates with tau in s erum and predicts progression to Alzheimer’s disease in combination with APOE4 allele status

Ziyue Zhou R, Liborio Vetrano

D, Grande G, Duell F, Jönsson L, Laukka EJ, Fredolini C, Winblad B, Tjernberg L, Schedin-Weiss S Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s As sociation april 2023 -

Nytt om ungas förmaksflimmer

Preterm birth, small and large for gesta tional age and the risk of atrial fibrillation up to middle-age: a Nordic cohort study

Yang F, Janszky I, Gissler M, Cnattingius S, Roos N, Miao M, Yuan W, Li J, László KD

JAMA Pediatrics april 2023

Dessa tre behandlingar gav

-

Invasive cervical cancer, precancerous lesions, and cervical screening partici pation among women with mental illness in Sweden: a population-based observa tional study

Hu K, Wang J, Sparén P, Herweijer E, Sjölander A , Adami HO, Valdimarsdóttir U, Sundström K, Fang F

The Lancet Public Health mars 2023

färre självmord bland pojkar

Regional Clozapine, ECT and Lithium

Usage Inversely Associated with 4 Ex cess Suicide Rates in Male AdolescentsDesai Boström AE, Andersson P, Rask-Andersen M, Jarbin H, Lundberg J, Jokinen J Nature Communications mars 2023

Hungerhor monet grehlin verkar kunna hjälpa patienter med hjärtsvikt.

Ojämlik vård är en av de största utmaningarna för att kunna nå WHO:s globala mål: Att eliminera livmoderhalscancer.

Bild: Getty Images, Gunilla Sonnebring

Aktuellt på KI

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Var: Jan Lindstensalen, A4:04, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Doktorand Long-Long Chen försvarar sin avhandling.

När: 2 juni kl 9:00

Var: Erna Möllersalen, Karolinska Institutet Neo, Blickagången 16, Huddinge.

2 JUN

DWebbinarium: ”Motståndskraft mot psykisk ohälsa i en postpandemisk tid”

Rebecca Grudin, psykolog och doktorand vid Karolin

--

ska Institutet, Maria Lalouni, psykolog och biträdande lektor vid Karolinska Institutet och Sissela Nutley, författare och föreläsare, belyser mot ståndskraft och friskfaktorer ur flera perspektiv. Samtalet leds av Karolina Sörman, forskare och enhetschef på Centrum för psykiatriforsk ning.

När: 2 juni, kl 13–14:15.

Var: Zoom, länk se ki.se/kalen der -

Mer information: ola.roren@ki.se

Mer information: ki.se/kalender carl.magnus.wahlgren@ki.se

Skärmhälsa Hur påverkar samhällets digitalise ring barnens hälsa och inlärning? Professor Lisa Thorell föreläser i ämnet den 20 juni.

7

JUN

-

DKongress: Scandina vian College of Neuropsychophar macology

När: 7 juni kl. 14–9 juni kl. 16.

Föreläsning: ”Individual differen ces in cognitive, affective, social and perceptual processing”

30

MAJ

-

Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid psykologiska institutio nen, Stockholms universitet, föreläser.

När: 30 maj kl. 11:00. Var: Stora konferensrummet, plan 10, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, Campus Solna, Karolinska Institutet. Före läsningen sänds även via zoom, för mer information se ki.se/ kalender

Mer information: ingrid.ekstrom@ki.se

Symposium:

30 MAJ

Karolinska Trauma Network

När: 30 maj, kl. 16:30–18:00.

-

Föreläsning

KI Discovers: ”Maternal obesity increases the risk and severity of NAFLD in offspring”

31 MAJ

Var: C1:87, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Mer information: andrea.lindfors@ki.se

Var: Eva och George Klein sal, Biomedicum, Solnavägen 9, Ka rolinska Institutet, Campus Solna.Mer information: ki.se/kalender

Docent, Hannes Hagström, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, föreläser.

När: 31 maj kl 12–13.

Var: Zoom, länk se ki.se/kalender Mer information: anna.sidorchuk@ki.se

Föreläsning: ”TNF-alfa behand ling i kombination med ALS, bra eller dåligt?”

-

31 MAJ

Caroline Ingre, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet, föreläser.

När: 31 maj kl 12:05–12:55.

DDisputation: ”Deep learning algorithms for tumor detection in screen ing mammography” -

2 JUN

Doktorand Mattie Salim för svarar sin avhandling. -

När: 2 juni, 9:00.

Var: Torsten Gordh S2:02, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

2 JUN

--

DDisputation: ”Obsessive-compul sive disorder – Novel insights on execu tive functions, gut microbio me, and genetics”

20 JUN

DPopulärvetenskaplig föreläsning: Hur påverkar digitala medier vår hälsa och inlärning?

Professor Lisa Thorell ger en överblick av det aktuella forskningsläget vad gäller po tentiella negativa effekter av digitala medier, som dataspel och sociala medier, för vår fysiska och mentala hälsa.

När: 20 juni kl. 12-13.

Var: Eva och Georg Kleinsalen, Solnavägen 9, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Mer information: torbjorn.akerstedt@ki.se

-

Illustration: Getty Images

Boktips

Ofrivillig sexlöshet skapar lidande

PÅVERKAR KROPPSLÄNGD, inkomst eller käkbenets utform ning om man får ligga? Svar ges i en ny bok om manlig ofrivillig sexlöshet, att vilja ha sex men inte ha tillgång till det. Sexlöshet definieras i vetenskapliga studier av minst ett års avsaknad av sexuell aktivitet med en partner, något som är ganska vanligt. Om det inte är självvalt kan det skapa problem.

Man går sin egen väg – Riktningar i sexlöshetens dimma

Peter Ueda (Natur & Kultur)

– Ofrivillig sexlöshet orsakar stort lidande hos många. Sex och intimitet frisätter hormoner som endorfiner som får oss att må bättre. Vi människor jämför oss också ofta med varandra och i ett samhälle där vi omges av andra som ofta har sex kan sexlöshet framkalla ångest och skam, säger författaren Peter Ueda, läkare och do cent vid avdelningen för klinisk epidemiologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet samt anknuten forskare vid University of Tokyo.

I boken går han bland annat igenom hur olika faktorer påverkar risken att drabbas av sexlöshet (låg inkomst är en tydlig riskfaktor), resonerar om varför det sannolikt hade varit mer behagligt för den enskilde individen att inte vara utfor mad för sexuell konkurrens samt ger exempel på olika sätt att hantera ofrivillig sexlöshet: Flykt, bedrägeri, destruktion och disciplin. 0 Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Expertparadoxen

Emma Frans (Bonnier fakta)

Experter behövs men ska vi lita blint på dem?

Nej, det kan leda helt fel menar vetenskapskommunikatören och forskaren vid Karolinska Institutet Emma Frans. I sin nya bok lär hon ut hur vi alla kan bli bättre på att orientera oss i en värld där vi ständigt översköljs av mer eller mindre faktabase rade uttalanden. -

Framtidens digitala lärande Torkel Klingberg (Natur & Kultur)

AI är en av mänsklighetens mest omvälvande uppfinningar. Hur kommer den att påverka framtidens lärande? Det frågar sig Torkel Klingberg, professor vid Karolinska Institutet i en ny bok. Informationsfloden riskerar att förstöra vår koncentrations förmåga och vårt självständiga tänkande men rätt använt kan det digitala lärandet innebära många fördelar, menar han.

-

Tillåt mig tvivla –En bok om åsikter på gott och ont Folke Tersman och Stefan Einhorn (Natur & Kultur)

-0 0 0

Peter Ueda har forskat om sexuell inaktivitet och är aktuell med en ny bok om manlig sexlöshet.

TIPS! Hör Peter Ueda intervjuas i avsnitt #119 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

Foto: Eva Lindblad

hjälpte e mig, och jag

Ett möte med en plågad man med akut leversvikt fick Staffan Wahlins forskarkarriär att ta en helt annan riktning än planerat.

Namn: Staffan Wahlin

Titel: Överläkare inom leversjuk domar, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

-

--

”Jag blev kallad till akuten för att undersöka en man, som sökt för kräkningar, buksmärta och gulsot, ett tecken på akut leversvikt. Jag är leverspecialist men hade aldrig träffat någon med hans sjukdom, Erytropoetisk Protoporfyri (EPP), förut. Sjukdomen ger fruktansvärda smärtor i huden när man utsätts för sol. Eftersom jag är svag för ovanliga sjukdomar gick jag igång och läste allt som fanns, det var inte mycket. Jag provade massor av be handlingar och hans lever svikt gick först tillbaka, men sedan startade det igen. När jag började gräva mer förstod jag att han skulle kunna bli bra av stamcells transplantation. Det var inte riskfritt, patienten var inte ung, men transplantationen blev av och han blev botad.

Jag hade redan börjat forska på ett annat område och när jag ville byta till EPP avråddes jag, för det fanns ingen forskargrupp att haka på. Men jag är väl lite knäpp, det här var någonting jag själv kände att jag ville göra

och 2010 disputerade jag på sjukdomen. Efter det har omkring tjugo personer med EPP behandlats på samma sätt som min patient.

Jag har fortsatt att forska om ovanliga leversjukdo mar. Att gå efter personligt intresse och passion väger tungt för mig. Ofta lär jag känna patienterna och jag vet att min forskning gör nytta. Jag har också blivit en världsauktoritet på området porfyri och leversjukdom, en stor fisk i en liten pöl. Det är inte så bra att vi är så få experter, men nu bygger vi upp en forskargrupp som jag hoppas kan möjliggöra att fler börjar forska om det här.

Jag har fortfarande kontakt med patienten, hans lever är prima. Han brukar skicka sms från solse mestrar, han har ju många missade solsemestrar att ta igen. Att vi har blivit vänner beror nog på att det här var så stort för oss båda. Han hjälpte mig att få ett forsk ningsfält och jag hjälpte honom att få ett nytt liv.”

Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Linnea Bengtsson

”Han

.,, g honom”

SKÄNK ETT LIV!

Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer

Intresseanmälan görs på appen Alltid Öppet

eller ring Reproduktionsmedicin

Äggdonator 073-620 45 20

Spermiedonator 072-465 46 92

KI Lifestyle4Health network

För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Stöd forskningen på

Stöd forskningen på

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08. Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

Ditt bidrag gör skillnad!

Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.

Read more and join us!

Photo: Getty Images

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica

din forskning med en konferens i Aula Medica

Kommunicera

Aula Medica

Nobels väg 6, Solna

Aula Medica

Kontakt

Nobels väg 6, Solna

bokning-aulamedica@ki.se

Kontakt

Telefon 08-524 822 00

bokning-aulamedica@ki.se

www.ki.se/aulamedica

Telefon 08-524 822 00

www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset

• Restauranger och café i huset

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson