Medicinsk Vetenskap 3 2022

ATT FÖRLORA ETT BARN ”Man kan dö av svår permestomForskarnaHÄLSOEKONOMIsorg”hurvifårhälsakrona En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2022 Pris: 50 kronor PLUS: MILITÄRER / MASKEN / MODERKAKAN Är jag ett fysiskt fenomen? Forskaren svarar skillnad Därför finns det hälsoklyftor – och så kan de minskas Sjuk

Hur ska vi hälsaframtidenssäkraföralla? 4 oktober klockan 12.15 Torget, Karolinska Universitetsbiblioteket, Berzelius väg 7B En del av Nobel Calling, en vecka med inspirerande event och lärorika möten, som är ett samarbete mellan bland andra Karolinska Institutet och Nobel Prize Museum. Medicinvetarna live-poddar med Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa. Flyg.ErikochStenmarkMartinFoto: Läs mer och anmäl dig här ANNONS

ger

rundmaskar:

ödmjuk inför framtiden: ”Jag tar inget för givet”, säger hon. 38 14 Livets värde. Så översätts hälsa till ochkronorören. 3 Lång kärlekensSvårläkning.sorgärpris. 20 Inte bara en fluga. Möt tre kunskap.somsmåkrypgerstor

20

Möt forskarna Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokepatienter Pamela Mazzocato fick se forskning Hamad: Att jobba Susanne Guidetti

användas i praktiken På 28Jämlikdjupet:hälsaHälsorådendualdrig hör 32 Faktorer som påverkar hälsan 34 Forskarnas Master Mind ska ge nya svar 36 Jiloan

7FramstegMotionerabort Vad är försvarsmedicin? Så Råd om preventivmedel och Så bidrar de till ny kunskap Nyfiken på sorg: därför drabbar den fysiskt och psykiskt Hur mycket hälsa får vi per satsad krona? Hälsoekonomer svar

togs bäst emot från likasinnade I 14fokusFlugor,salamandrar

med strokedrabbade har gjort

38

kan värnpliktsregistret ge nya kunskaper 13

”Eldsjälar betyder allt för unga i utsatta 4948464318128Alltidområden”iMVIkorthetUtblickTidslinjen:ModerkakanFrågorochsvarTopplistanKalendariumBoktips 5024 Bra täljechefävenforskarecatoPamelakombo.MazzoärintebarautanutvecklingspåSöder-sjukhus.ImagesGettyStenmark,MartinBild: Tacksam.

alkoholsyndrom 10

50

24

sin

Innehåll №3—2022

11

KalendarietHURRA! är äntligen tillbaka i Medicinsk Vetenskap efter pandemin. Kolla in om det finns något kul för dig att gå på!

Fotograf Erika

Illustratör

A

Dessutom: Johan Bernström, Fredrik Hedlund, Lotta Fred holm, Annika Lund, Christin Philipson, Matilda Skoglöw, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén.

ugusti, sommarens söndag. Varmt, visset, vemodigt. Bananflugorna har tagit över köket, närda av två kvarglömda bananer. Jag tycker inte om bananflugor, de irriterar mig. Sjukt mycket. Men så får jag läsa min kollega Olas artikel till detta nummer. ”Bananflugor är stjärnor” står det. Jag visste ju att de används inom forskningen men jag visste inte att de är inblandade i minst sex Nobelpris! Men så har de varit med sedan början av 1900-talet också. Små, enkla varelser som de är så har de ändå bidragit till en stor mängd kunskap om främst genetik men även inlärning, sömn och drogers påverkan. Att läsa om bananflugors parning blir än mer rafflande. Först uppvaktar hanen honan med sång och danslika rörelser (o yeah!). Honan parar sig med flera hanar och sparar spermierna i särskilda organ. Hon kan sedan själv bestämma när hennes ägg befruktas. Även med vilken av hannarna undrar jag? Och när jag skriver detta kom mer faktiskt en bananfluga och sätter sig på datorskärmen. Hejhej! Jag gillar dig mer nu.

Odlind:Cecilia

Frilansjournalist

Fredrik Hedlund är utbildad apotekare och har arbetat som nismer,ochnyacialintressefrilans.15år,undermedicinjournalistdrygt25desenasteårensomSpeärläkemedeldessmekamenhanbevakar

jobbar

PrivatAndersson,ChristianNilsson,JoelFoto:

4 Medicinsk Vetenskap №3 2022 Redaktören har ordet

är hon ute och reser, Asien är favoriten. I vinter går resan till SamVietnam.Brewster

Sam Brewster är en frilansande formbegåvning med bas i London, Storbritannien. Han har gjort

ErikaiMedarbetaredettanummerWeiland

även andra medicinska frågor.

ifotobyrånentillsammanssommarsomtioarbetarWeilandsedanårtillbakafotograf.ItoghonmedkollegaöverApelögaMalmö.Närhoninte

Kunskap gör vår tillvaro större, tänker jag. I detta nummer intervjuar jag professorn i arbetsterapi, Susanne Guidetti. Arbetsterapi har inte intres serat mig något särskilt tidigare, jag har haft en vag uppfattning om vad det innebär. Men i samtal med henne får fältet kött och blod, en själ, så som effekten kan bli med engagerade personer. Hon citerar en patient: ”Kirurgen fick mig att överleva, arbetsterapeuten fick mig att vilja leva”. Det sammanfattar ju det hela bra.

Susanne Guidetti berättar om möten i sin forskning där de kunnat hjälpa strokedrabbade ut ur isolering genom motivation och stöd. Risken att drabbas av stroke sjunker i Sverige men ökar tyvärr på många andra platser i världen, till exempel Östafrika där hon arbetat mycket. Forskning som vi skriver om i detta nummer visar också att det är mer än dubbelt så vanligt att drabbas av en stroke i till exempel Skärhol men än på Östermalm. Om hälsans orättvisor handlar vårt tema denna gång. Enligt ett beslut av svenska reger ingen 2018 ska de påverkbara hälsoklyftorna slutas inom en generation. Vi får väl se hur det går. Men att känna till hur det ser ut är ju själva starten på lösningen.Bananerna? De åkte in i en banan kaka. Tyvärr bananflugornaverkargilla även banankakssmulor.

förstamedverkarillustrationerhundratalstillmagasin,tidningarochflertaletböcker.Påfriti-dengillarhanattgörakortfilmer.NuhanförgångeniMedi-

cinsk FredrikVetenskap.Hedlund

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN Karolinska1104-3822Institutet

Chefredaktör

Art Director

Ansvarig utgivare Anna Maria

E-post: medicinskvetenskap@ki.se

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Cecilia cecilia.odlind@ki.se08–524Odlind86116

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap redanBeställidag4nummerför200kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

jesper.moller@ci.seMöller

Jan jan.medicinskvetenskap@telia.comNilsson

Erika Franzén, Johan Frostegård, Carolina Hagberg, Pernilla Lagergren, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Ana Teixeira.

Redaktionsråd

Kontakt

är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

Följ oss på medicinskvetenskapfacebook.com/Facebook!

5Medicinsk Vetenskap №3 2022 Redaktionen

ola.danielsson@ki.seDanielsson

Omslagsillustration

KarolinskaKommunikationsdirektör,BöökInstitutet

Jesper

Annonser

Redaktör

Tryck

Sam Brewster

Ola

Lenanders Grafiska AB

• inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet

• får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap

Som medlem i KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

KI Alumni & Friends

Gåidag!med ki.se/alumni ANNONS

• kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

Det senaste inom medicinsk forskning

7Medicinsk Vetenskap №3 2022

I en annan delstudie fick deltagarna cykla intensivt på en motionscykel i tolv minuter och skatta sitt sug efter alkohol före och efter passet. Resultatet visade

Alkoholkonsumtionen minskade i alla tre grupperna med i genomsnitt sex färre glas alkohol per vecka och fler nyktra dagar. Även symtom på depression och ångest minskade – den största effekten sågs i yogagruppen.

Konditionsträning och yoga kan minska sug och konsumtion av alkohol hos individer med alkoholbrukssyndrom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som har rapporterats i flera delstudier.Totaltingick 140 otränade män och kvinnor som diagnostiserats med alko holbrukssyndrom. Deltagarna slumpades till tre grupper: en konditionsgrupp, en yogagrupp och en kontrollgrupp som fick telefonrådgivning av en behandlingsspecialist. Konditions- och yogagrupperna uppmuntrades att träna tre gånger i veckan under tolv veckor.

– Vår studie är den första som visar att strukturerad fysisk aktivitet har samma effekt på alkoholkonsumtionen som vanlig behandling för alkoholbrukssyndrom. Vi fann att konditionsträning, och speciellt yoga, minskar nedstämdhet och ångest, vilket delvis kan förklara minskningen i konsumtion. Det finns också möjliga biologiska förklaringar; konditionsträning och yoga ökar vår motståndskraft mot stress och kan, när det görs regelbundet, påverka kemikalier i hjärnan kopplade till beroendebeteenden såsom dopamin, säger ansvarig forskare Mats Hallgren vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Drug and Alcohol Dependence mars och augusti 2022

att suget minskade och humöret förbätt rades efter den intensiva träningen.

Behandling för fler Många drar sig för att söka traditionell hjälp för alkoholproblem då det kan upplevas stigmatiserande.som

alkoholsugminskadeochTräningyoga

ImagesGettyFoto:

Enligt forskarna behövs fler effektiva och icke-stigmatiserande behandlingar mot alkoholbrukssyndrom, en problematik som få drabbade söker hjälp för trots negativa konsekvenser för psykisk och fysisk hälsa.

Eviras mobilapp ingår i Vårdvalet i Region Stockholm från 1 juni 2022, så den kommer att användas på fler kliniker. Forskarna planerar också en internationell studie med flera europeiska länder. International Journal of Obesity maj 2022

”Det förvånar mig hur lite man valt att framhäva och stärka de positiva aspekter som faktiskt finns inom yrket.”

Genome Medicine juni 2022

– Det var extra roligt att det fungerade bra för tonåringar, som vi annars inte lyckats nå, säger Emilia Hagman, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet, som utvärderat den nya appen.

8 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Framsteg I korthet

Viktnedgång. Vården av barn och unga med obesitas, även kallat fetma, behöver förbättras. Internationella studier visar att täta återbesök, varannan vecka, är det mest effektiva för att vidmakthålla uppnådda beteendeför ändringar men det är svårt att genomföra både för familjerna och vården. Forskare vid Karolinska Institutet lät 100 barn prova en ny mobilapp från företaget Evira i ett år. Appen kopplas till en våg utan siffror, som barnet stäl ler sig på dagligen. I appen ser familjen viktutvecklingen som en kurva som ska ligga inom ett grönt målviktsområde, men inga kilovärden. Målviktsom rådet bestämdes individuellt och uppdaterades vid fysiska besök var tredje månad. Vårdpersonalen hade tillgång till samma data. Via en chattfunktion kunde personalen erbjuda eller föräldrarna be om extra stöd vid behov. De familjer som fick tillgång till appen nådde dubbelt så bra resultat jämfört med kontrollgruppen, det vill säga större viktnedgång.

för unga med obesitasEnmobilapp kan ökatilltillgänglighetenobesitasvård.

Forskare

ImagesGettyFoto

Hopp om att minska risken för Förebyggande.bröstcanceraggressiv

vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat en typ av läkemedel med potential att minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. I en studie visar forskarna att två typer av diensochinstitutionenDanielsson,sägerkanenskildabyggabättreöppnarsinbortomkvinnorbegränsademutationerkvinnorförebyggariskattpresenterarbröstcancergenenkvinnoricancerdrivandereceptorhämmareprogesteron-minskadeförändringarvävnadsproverfrånfriskamedmutationeriBRCA.Deävenetttestförskattaenindividscancerövertid.–AlternativenförattbröstcancerhossombärpåBRCA-äridagväldigtochmångatvingasfattabesluthuruvidadeskaopererabröstenförattminskacancerrisk.Vårforskningförmöjlighetenattövervakaochförebröstcancerriskhoskvinnorsåattdefattainformeradebeslut,KristinaGemzellprofessorvidförkvinnorsbarnshälsa,enavstuförfattare.

Jeffrey Casely-Hayford, forskarstuderande vid Institutet för miljömedicin, har i en studie sammanställt faktorer som får lärare att stanna i yrket. God självskattad arbetshälsa var viktigt. Källa: Skolvärlden

nyheterForsknings-hämtade från ki.se/nyheter

Mobilapp effektivt stöd

– Självvald inläggning ger patienterna en möjlighet till time-out i en trygg miljö när deras vardag är svår att hantera på egen hand. Vi ser att detta har en tydlig ångestlindrande effekt, säger Joachim Eckerström, som skrivit en avhandling om självvald inläggning och tillsammans med ansvarig forskare Lena Flyckt utveck lat vårdformen. Läs mer: openarchive.ki.se

– Vi har inte undersökt skärmvanors effekter på fy sisk aktivitet, sömn, välmå ende eller skolprestation och kan därför inte säga något om det. Men resultaten ger stöd för att skärmtid överlag inte har någon negativ effekt på barns kognitiva förmåga, säger Torkel Klingberg, pro fessor vid institutionen för neurovetenskap. Scientific Reports maj 2022

6faktorersomkan

– Vi bör fokusera på före byggande av kardiometabola

Datorspel kan bidra till högre Skärmsmart.intelligens

sjukdomar redan i medel åldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove, doktorand vid sektionen Aging Research Center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association juni

inläggning viktigt Ångestlindring.komplement

18Iceradesvård.inomsjälvapatienternasjälvvaldenförpersonlighetssyndrom,senhosförekommerSjälvskadebeteendeblandannatpatientermeddiagnoemotionelltinstabiltochdessapatienterfinnsnyvårdformsomkallasinläggningsomgermöjlighetenattbeslutaominläggningpsykiatriskheldygnsVårdformenintrodu2015iStockholm.daghardenspriditsigtillav21regionerilandet,

Stora skillnader i njursjukvård mellan könen Ojämlikhet. Kronisk njur sjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en sta dig försämring av njurarnas funktion. En ny studie på över 220 000 personer över 18 år visar att kvinnor med nedsatt njurfunktion i lägre grad än män i samma situa tion fick diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda författare.Institutet,biostatistikmedicinskfessorsägerbördasamhälletsjämliksituationenatttilldentydliganjursjukdom.behandlingarrekommenderadeförkronisk–Våraresultatvisarpåkönsskillnaderivåravkronisknjursjukdomkvinnorsnackdel.Vitrorinsatserförattförbättraochsäkerställaenvårdkanminskabådeochindividensavdenhärsjukdomen,JuanJesusCarrero,providinstitutionenförepidemiologiochvidKarolinskaochenavstudiens

EnSPELGLÄDJEnystudiestödjertidigareresultatsompekarpåattdatorspelandekanvarapositivtförintelligensen.

Journal of the American Society of Nephro logy juli 2022

ImagesGettyFoto:

hjälpa till att avgöra hur mycket litium som behövs för att behandla pa tienter med bipolär sjukdom har tagits fram i en stor studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Detta kan minska tid spenderad på att hitta rätt dos för varje patient, vilket kan ha livsavgörande betydelse, enligt forskarna. The Lancet Psychiatry maj 2022

3Litium Li

Samsjuklighet.demens

9Medicinsk Vetenskap №3 2022

Självvald2022

Hälften av patienterna inom psykiatrin har skadat sig själva minst en gång.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt hur amerikanska barns skärm vanor hänger ihop med hur deras kognitiva förmåga utvecklas över tid. Studien omfattade drygt 5000 pojkar och flickor i tioårsåldern i USA. I genomsnitt ägnade barnen 2,5 timmar om da gen åt tv-tittande, en halv timme åt sociala medier och 1 timme till datorspel. Re sultaten visade att de barn som spelade mer datorspel än genomsnittet också ökade sin intelligens med ungefär 2,5 IQ-poäng mer jämfört med genomsnittet. Däremot sågs ingen tydlig ef fekt av tv- och videotittande eller sociala medier.

Personer som har minst två av sjukdomarna typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Det visar en studie som använt data från totalt 2 500 perso ner bosatta på Kungsholmen i Stockholm från 60 år och uppåt. Resultaten visade att kombinationerna diabe tes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke var de mest skadliga för kognitiv funktion. De som hade bara en av dessa sjukdo mar hade inte en signifikant ökad risk för demens.

Diabetes och hjärtkärlsjukdom ökar risken för

dock med vissa variationer i arbetssätt och utformning.

Hurmedsamarbetarmedicinaremilitärer?

– Vi deltar i ett tiotal försvarsmedi cinska grupper inom Nato STO för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges strategiskt viktiga sjukvård. Det är en stor organisation med cirka 6 000 fors kare inom drygt 300 projekt som fung

– Vi delar kunskap med varandra i grupperna, bland annat om hur olika skydd ska användas på bästa sätt för att minska risken för allvarlig skada. Vi har bland annat ökat vår kunskap om hur olika former av skyddsvästar ska användas, och hur fordon och passage rare kan skyddas mot minor och andra sprängskador. Att ta del av andra med lemsländers forskning är viktigt för att vi ska kunna bygga upp en god militär förmåga och sjukvård i Sverige.

– Vi arbetar med djur där vi bland an nat undersöker hur sjukvårdspersonal kan stoppa livshotande blödningar. Här finns olika metoder som att använda avsnörande förband för stora kropps pulsådern, eller stoppa blodflödet genom att föra in en ballong i kropps pulsådern. Båda är mycket effektiva för

Forskning om nya metoder för att behandla vapenrelaterade skador bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten och Nato. Mål: Att minska risken för allvarlig skada och död.

FrandsenJohannesFoto:

Hur sker arbetet inom Nato STO?

– Generellt behövs traumatologisk forskning för att kunna minska risken för död och allvarlig skada vid fy siskt trauma. Det finns mycket sådan civil forskning men militär forskning fokuserar mer specifikt på att kunna behandla vapenrelaterade skador vid väpnade konflikter. Vi arbetar på upp drag av Försvarsmakten och bidrar till polisens kunskap om vapenrelaterade skador. Dessutom samarbetar vi med FOI och Försvarets materielverk för att öka kunskapen om olika former av skyddsutrustning.

10 Medicinsk Vetenskap №3 2022

GÜNTHERMATTIAS gruppledare för forskargruppen experi mentell traumatologi vid institutionen neurovetenskap.för Hallå där

Kan du ge några exempel på vad ni forskar om?

erar likt ett forum för Natos medlemmar och partners. Ett svenskt medlemskap skulle innebära att vi i större utsträck ning kan påverka vilka resurser som läggs på olika forskningsfrågor.

är

Framsteg

att rädda liv och skulle kunna användas ombord på ambulanshelikoptrar, men kräver omfattande kunskap då de kan leda till syrebrist i andra delar av krop pen. Vi försöker även öka förståelsen av traumatiska hjärnskador genom att undersöka vad som händer på en molekylär nivå.

Ni är redan en del av det vetenskapliga nätverket Nato Science and Technology Organization (STO) – vad skulle ett svenskt Natomedlemskap betyda för er?

Text: Magnus Trogen Pahlén

Varför behövs forskning inom experimentell traumatologi?

Effektiv behandling av avforskningenskadorvapenrelateradeärmåletförsomledsMattiasGünther.

Medicinsk Vetenskap №3 PSYKOLOGI

FYSIK

Det svenska värnpliktsregistret är en guldgruva för medicinsk forskning. Här är några saker som har studerats.

Vältränadeleverlängre

Ola Danielsson

Text:

Kognition kan kopplas till hälsa

I värnpliktsregistret finns uppgifter om bland annat kondition och muskelstyr ka, faktorer som har visat sig ha långsiktig betydelse. Individer med låg muskel styrka och kardiorespiratorisk kondition har till exempel visat sig ha högre risk att drabbas av svår covid-19 många år senare. Enligt en annan studie hade gruppen med lägst muskelstyrka den högsta dödsrisken, av många olika orsaker, under den följande 24-årsperioden.

VETERANER

Krig kan leda till skilsmässa Med hjälp av registret har forskare undersökt effekter av att tjänstgöra i en krigszon. Militärer som tjänstgjorde i Afghanistan blev inte mer våldsamma än någon annan, visade en studie. Däremot löpte de efter hemkomsten ökad risk att skilja sig.

Forskarna vet inte varför prostatacancer uppstår, men enligt en teori kan bakterien Propionibacterium acnes vara inblandad. En registerstudie av värnpliktiga ger stöd för hypotesen, då det visade sig att män med diagnostiserad svår acne vid mönstringen hade sexfaldigt ökad risk att få prostatacancer senare i livet.

SJUKDOMAR

STORT REGISTER Massor av män

Resultatet av IQ-test och andra psykologiska mått finns i regist ret. Det har använts av forskare som bland annat upptäckt att män som hade fötts med kejsar snitt har en aning sämre resultat på kognitiva tester, men inte så mycket att det bör påverka valet av kejsarsnitt eller vaginal förlossning för andra. En annan studie visar att lågt IQ ökar ris ken för att ens barn senare ska bli rökare.

Långsiktig cancerrisk

Medicinsk Vetenskap №1 2022 Värnpliktiga Bilden TTFoto: Källor: Ludvigsson et al, Eur J Epidemiol juli 2022 (översikt), Ahlqvist et al, Evidence-Based Mental Health septem ber 2021 (kejsarsnitt), Sörberg Wallin et al, J Epidemiol Community Health. oktober 2015 (rökning), Geijerstam et al, BMJ Open juli 2021 (covid), Ortega et al, BMJ november 2012 (dödsrisk), Pethrus et al, Int J Epidemiol. maj 2019 (våldsbrott), Pethrus et al, Plos One februari 2019 (skilsmässa), Ugge et al, Int J Cancer december 2017 (cancer).

Det svenska värnpliktsregistret innehåller data på cirka 2miljoner individer, varav nästan 99 procent är män somhar genomgått psykologiskaoch fysiska tester i sambandmed mönstring. En översikts-artikel ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att registret är som mest an-vändbart för perioden 1970– 2006, då cirka 90 procentav alla unga svenska män hamnade i änsommen2010Värnpliktenregistret.avskaffadesochåterinfördes2017,antaletmänochkvinnorkallasinförtestningärsålängelågt.

Ny brytermetodned PFAS

I slutet av arbetsdagen

12 Medicinsk Vetenskap №3 2022 ImagesGettyFoto: Framsteg

Kemi. Forskare har hittat ett nytt sätt att bryta ned högfluorerade ämnen, PFAS, en grupp brytadåiblandochstekpannor,produkter,kemikalierhälsoskadligasomfinnsimångaexempelvisvattentätakläderbrandskum.PFASkallas”evighetskemikalier”deintebrytsnedinaturen.DagensmetoderförattnedPFASärkostsammaochkräverhögttryckochöver1000graderhögatemperaturer.AmerikanskaforskaremenarsignuhafunnitenenklaremetodsomriktarinsigpåentidigareokändakilleshäliPFAS-molekylernaochgårutpåattkemikaliernavärmstill100graderienlösningkallladDSMOtillsammansmedbilligareagentersomfinnsitvål.Dettafårsyreatomeriändenavmolekylenattlossna,vilketenligtforskarnasdatorsimuleringarsätterenigångenkedjereaktionsomledertillattmolekylenfallersönderiofarligaämnen.ForskarnalyckadesbrytanertioPFAS-ämnenmedmetoden.Detfinnsdockmerän12000PFAS-ämnenochforskarnahoppasnuattmetodenkanutvecklassåattdenfungerarförfleravdessa.

Nature Climate Change augusti 2022

Forskarna föreslår att mental trötthet kan vara hjärnans sätt att göra mentalt ansträngande uppgifter mer kostsamma för att på så sätt reglera glutamatnivåerna.

Science augusti 2022

infektionssjukdomarÖverHELHETSBILDhälftenavallakanförvärrasavextremväder.

57 000

Amerikanska fors kare har analyserat hur tio klimatrelaterade faror, som värme, regn, översvämningar, torka och stormar samverkar med alla kända infektions sjukdomar.Forskarna analyserade 77 000 forskningsartiklar och böcker och fann exempel på att klimatfarorna har förvär rat 218, eller 58 procent, av alla 375 infektionssjukdomar som är listade av den ameri kanska smittskyddsmyndig heten, men även många icke smittsamma tillstånd.

mellan mental trötthet och Hjärnan.glutamat

Mentalt ansträng ande arbete leder till mental trötthet, men forskarna är inte överens om vad det bio logiskt sett Amerikanskainnebär.forskare har nu med hjälp av hjärnavbild ning visat att mentalt arbete i mer än sex timmar leder till ansamling av signalsub stansen glutamat i delar av hjärnan som är aktiva när vi anstränger oss mentalt. De påpekar att för mycket glu tamat kan vara skadligt för hjärnan och att en viloperiod kan få glutamathalten att sjunka igen.

brittiska matvarors miljöpåverkan har analyserats av forskare, som fann att näringsrika varor tenderar att vara mer miljövän liga än de näringsfattiga. Rött kött hade den största miljöpåver kan medan växtbaserade produkter, bröd, frukt, grönsaker och söta drycker hade relativt liten påverkan. PNAS augusti 2022

De hittade också drygt 1000 sätt som klimatföränd ringar kan leda till sjukdom, ofta genom att människor och patogener förs närmare varandra. Ökad temperatur och nederbörd har till ex empel ökat myggors utbred ningsområde, vilket bidragit till spridning av tionermotståndskraftlariachikungunyavirusdenguefeber,ochmasamttillattmänniskorsmotinfeksänks.

var studiedeltagarna som utfört krävande uppgifter också mer sannolika att välja kortsiktiga belöningar framför större belöningar som krävde tålamod eller ansträngning, jämfört med studiedeltagare som fått utföra enklare uppgifter.

UtblickKoppling

De betonar att de inte har bevisat ett orsakssamband, men menar sig ha hittat en intressant korrelation med hjärnans biokemi som behö ver studeras mer. Current Biology augusti 2022

”Studien är välkänd, men resultaten har inte gått att upprepa av andra forskare.”

Agneta Nordberg, professor i klinisk neuroveten skap vid Karolinska Institutet, menar att studier som inte kan upprepas oftast glöms bort, men att så inte har varit fallet med en välciterad studie från 2008 som kopplade proteinet beta-amyloid till Alzheimers och som nu anklagas för manipulation av tidskriften Science. Källa: Läkartidningen

Analys.påförvärrarKlimatförändringarhälsan1000sätt

Skolor och hälsovårdspersonal kan bidra till ökad användning av preventivmedel genom att sprida information, ge motivation och reda ut missuppfattningar, som att preventivmedel är farligt eller kan skada fertiliteten. Men en av Ritah Bakesiimas studier visade också att så kallad ”peer councelling”, råd från unga flickor eller kvinnor i ungefär samma ålder och med liknande bakgrund, var ett ännu mer effektivt sätt att nå fram. – Jag tror mycket på den typen av informationsspridning. Men att kontrollera sin frus fertilitet kan vara ett sätt att utöva makt för vissa män. Vi såg i våra studier att välutbilda de män tillät preventivmedel i större utsträck ning. Att nå ut med kunskap om fördelar med preventivmedel även till partners tror jag därför också kan vara viktigt, säger hon.

Studierna visade även att sannolikheten för kontinuerlig användning ökade om flickorna använde långtidsverkande preventivmedel, som spiral, snarare än kondom eller p-piller.

– Det underlättade också för dem som använde preventivmedel utan att deras partner kände till det, något som vi såg var vanligt förekommande, säger Ritah Bak esiima.

Ritah Bakesiima är ny disputerad forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa,Institutet.Karolinska

Att få barn redan i tidiga tonåren är riskfyllt på flera sätt. Råd från andra tonåringar kan vara ett sätt att öka användningen av preventivmedel hos flyktingflickor i Uganda.

13Medicinsk Vetenskap №3 2022

– De var antingen rädda för biverkningar eller så tillät inte partnern att de använde preventivmedel. Jag har pratat med 15-åringar som tvingats in i äktenskap, som andra eller tredje fru, och som fött barn vid 16-års ålder. De som velat använda preventivmedel har i värsta fall blivit utslängda av sin partner, berättar Ritah Bakesiima som presenterade sin avhandling i våras.

Text: Cecilia Odlind Foto: Christin Philipson

Alltför tidiga och oönskade graviditeter är vanligt bland tonåriga flickor i flyktingläger i Uganda. De riskerar leda till svåra och ibland dödliga komplikationer. Många av flickorna är sexuellt aktiva men bara cirka 10 procent använder preventivmedel.

Råd om preventivmedel räddar liv

Kortintervjun

Framsteg

Används främst inom: Genetik, utvecklingsbiologi och forskning.beteende-

14 Medicinsk Vetenskap №3 2022

BANANFLUGA

självläkande groddjur, en elegant mask och en irriterande fluga. Möt tre små djur som bidrar stort till den medicinska forskningen. betydelsemedkrypSmå

SirbornUlfImages,GettyBild: STOR

djur som det forskas på Text: Ola Danielsson STORSTOR

Drosophila melanogaster.

Tre

Längd: Cirka 3 mm.

Ett

Livslängd: 8–14 dagar.

15Medicinsk Vetenskap №3 2022

Sedan dess har många upptäckter – varav åtminstone ytterligare fem Nobelprisbelönade – gjorts med hjälp av bananflugor. Bananflugan är perfekt för studier om genetik och utvecklingsbio logi, men används även för att studera beteenden som inlärning, sömn eller frågor om drogers påverkan.

Bananflugans relevans har stärkts av att dess gener, som blev färdigkartlagda år 2000, har visat sig ha stora likheter med våra. Cirka 75 procent av gener som är inblandade i mänskliga sjukdomar har en motsvarighet hos bananflugan.

Karolinskabiokemitutionenberg,sägerhennessjälvorgan.spermiernafleraparardanslikahonanFörstbananfluganintressant”DetFAKTA:FASCINERANDEFORSKARENSgårtillpåettlitesättnärpararsig.uppvaktarhanenmedsångochrörelser.HonansigsedanmedhanarochspararispecifikaSedankanhonbestämmanäräggbefruktas”,AnnaWredenforskarevidinstiförmedicinskochbiofysik,Institutet.

Källor: Anna Wredenberg, yourgenome.org, nobelprize.org Foto: Getty Images

Flugan som kom för att stanna

Du känner den kanske som ett störnings moment i ditt kök, men inom forskningen är bananflugan en riktig stjärna. Den är en av de modellorganismer som studeras allra mest för att förstå olika biologiska fenomen.Anledningarna är flera. Bananflugorna är små, billiga i drift och har en kort livscykel vilket gör att de enkelt kan odlas i laboratoriet i miljontals. Samtidigt är de tillräckligt stora för att hålla koll på utan mikroskop och relativt lätta att manipulera genetiskt. Det finns också en lång forskningshistoria att bygga vidare på.

Bananflugan är exempelvis användbar för att studera sjukdomar med koppling till mitokondrierna, cellens kraftverk, då detta cellsystem är nästan identiskt mel lan bananfluga och människa. Genom att skapa mutationer i bananflugor försöker forskare vid bland annat Karolinska Insti tutet förstå mitokondriernas roll i olika sjukdomar hos människor.

Bananflugor har surrat i forskarnas laboratorier sedan början av 1900-talet. En känd pionjär var Thomas Hunt Morgan som använde bananflugor för att studera hur egenskaper ärvs. Han undrade bland annat varför det ibland dök upp vitögda individer bland de annars rödögda flugorna. Genom att korsa flugor med varandra upptäckte han att det ärftliga materialet, som vi i dag vet är DNA, finns i kromosomerna vilket gav honom ett Nobelpris 1933.

C. elegans – även känd som ”masken” – ser kanske inte ut som en fotomodell men den är en attraktiv modellorganism för forskare. Till fördelarna hör dess behändiga storlek, korta livscykel, och förutsägbara utveckling. Den vuxna mas ken består av exakt 959 genomskinliga kroppsceller som låter sig studeras med mikroskop i levande tillstånd.

passerandeturiviftaruppsvälttillstånd”NärFAKTA:FASCINERANDEFORSKARENSmaskenärisittstårdenpåsinsvansochsomenflaggavinden.Omdenharfårdenliftmedeninsekttill en plats där det finns mat”, säger Peter Swoboda, forskare vid institutio nen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

”MASKEN”

Till skillnad från människor saknar masken en riktig hjärna, blodsystem, ben och lungor. Men den har muskler, matsmältningssystem, reproduktionsor gan och ett nervsystem, som också det är fullständigt kartlagt.

Källor: Peter Swoboda, Wormbook.org, med flera ForsellJacobTT,Bild:

Maskendyslexi.odlas enkelt i en petriskål med E. coli-bakterier som mat. Om maten begränsas går larverna in i ett slags svälttill stånd och kan överleva i flera månader. C. elegans kan också frysas ner för att väckas till liv igen långt senare.

Många molekylära signalvägar och runt 40 procent av maskens 20 000 ge

Under maskens utveckling bildas 1090 celler, men 131 av dem förstörs genom en process som kallas apoptos, eller kontrollerad celldöd. Upptäckten av hur kontrollerad celldöd är involverat i normal utveckling gav bland andra Sidney Brenner, forskaren som först började använda C. elegans, ett Nobel pris år 2002.

Men allt är inte känt om dess naturliga liv. Forskarna vet till exempel inte riktigt hur den tillbringar vintern, vilka slags bakterier den helst äter och exakt vad som får den att gå in eller ut ur sitt svälttillstånd. Med ökad kunskap om maskens naturliga sammanhang skulle den kunna bli ännu mer användbar, menar vissa forskare.

C. elegans, som normalt lever endast två till tre veckor, används exempelvis ofta för att studera åldrandet men även i grundforskning kring allt från diabetes till

ner har en motsvarighet hos människor, vilket gör den användbar för att studera många olika sjukdomar och processer.

Caenorhabditis elegans. Längd: 1 mm. Används inom: Forskning om neurobiologi,utvecklingsbiologi,åldrande,olikasjukdomarmedmera.

16 Medicinsk Vetenskap №3 2022

I naturen kan C. elegans hittas över hela världen på gammal frukt eller växtdelar där den mumsar på bakterier.

En toppmodellelegant

Tre djur som det forskas på

För varje gen finns en genförändrad mask som forskare kan beställa och enkelt föröka – eftersom de flesta av maskarna kan befrukta sig själva.

FrandsenJohannesImages,GettyFoto:

Om en salamander förlorar en kropps del läker såret utan att någon ärrvävnad bildas. Längst ut på den kvarvarande stumpen bildas i stället ett så kallat blas tem, en vävnad innehållande omogna stamceller, varifrån en ny kroppsdel växer ut.

Används främst inom: Regenerativmedicin.

Det kräver bland annat att cellerna håller koll på sina positioner så att alla komponenter av bindväv, ben, nerver, och blodkärl hamnar på precis rätt plats. Salamandrarna är också experter på att skydda sig mot cancer, så att cellerna inte börjar växa kaotiskt.

Längd: Oftast under 20 cm.

Salamandrar är en familj stjärtgroddjur innehållande många arter. Här ses en spansk revbensalamander, Pleurodeles Waltl

17Medicinsk Vetenskap №3 2022

Pletodontid är exempelvis helt landlevande och utvecklas utan Karolinskamolekylärbiologiprofessorsägerilarvermandrarmedandeärvuxnaenkläckslarvstadium,vattenlevandenäräggenserdjurenutsomminiatyrversionavdjur.Trotsattdelandlevandesaknarkonstigtnoglungor,vattensalautvecklasfrånochharlungorsittvuxnastadium”,AndrásSimon,icell-ochvidinstitutet.

SALAMANDERläk

ningsprocesser fungerar hos människor och hur de kanske kan hjälpas på traven. Salamandrarnas arvsmassor är av någon anledning gigantiska vilket har fördröjt deras kartläggning. Men sedan några år är jobbet gjort för två av de mest forskningsintressanta arterna, vilket ökar möjligheterna att studera genetiken och de molekylära processerna bakom salamandrarnas märkliga förmågor. Forskare vid Karolinska Institutet bidrog genom att kartlägga arvsmassan hos den spanska revbensalamandern, vars arvsmassa är sex gånger större än män niskans.

mästarekonstensLäke-

somsalamandrar.mångfald”DetFAKTA:FASCINERANDEFORSKARENSfinnsenfantastiskblandEnfamiljheter

Källor: András Simon med flera, Reading and editing the Pleurodeles waltl genome reveals novel features of tetrapod regeneration, Nature Communications, December 2017, Model systems for regeneration: salamanders, Development, juli 2019

Tänk vad bra det vore om en förlorad kroppsdel ersattes av ny. Eller om vi efter en ryggmärgsskada kunde säga att det snart kommer ha läkt. Så fungerar det inte hos oss människor, men i salamandrarnas värld är det annorlunda. Det spelar ingen roll om det är ett ben, hjärta, öga eller en svans som skadas. Hos salamandrar bildas snart ny vävnad, eller en hel kroppsdel, som fungerar lika bra som den gamla.

Genom att studera salamandrarna kan forskare få ledtrådar om hur viktiga

1564. Reningsfilter.

1578. Kurer. Det omfattande medicin ska verket Bencao gangmu publice ras av Li Shizhen, kinesisk läkare och farmakolog. Ett långt stycke tillägnas den mänskliga moderka kan och berättar om hur den på olika sätt kan användas som medicin.

Text: Matilda Skoglöw

480f.Kr

Den franske läkaren Brindeau använder fosterhinna, en del av moderkakan, för att rekonstruera en vagina på en patient som lider av det medfödda syndromet Müllersk agenesi och därmed saknar livmoder och vagina.

18 480-talet f.Kr. Närande. I det antika enfostretdetattApolloniafenframförGreklandnaturfilosoDiogenesfrånteorinommoderkakanärorgansomgernäringundergraviditet.

1564

Ögonskador.

1934. Rekonstruktion.

1774. Beskrivning. Den skotske läkaren William Hunter blir den förste att på ett utförligt sätt beskriva den mänskliga moderkakan. Han kartlägger bland annat gulesäcken och dess betydelse samt studerar fostrets blodomlopp.

Tidslinjen Moderkakan ImagesGettyCommons,Ramsay/WikimediaAllanBild:

Fakta: Moderkakan är ett tillfälligt organ hos människor och majoriteten av världens alla däggdjur. Under graviditeten ansvarar moderkakan för att förse fostret med bland annat syre och näring från modern. Samtidigt transporterar den bort rest produkter som fostret bildar samt koldioxid. Fostret i magen är helt beroende av moderkakan, den fungerar som flera organ i ett – lungor, lever, tarm och njurar.

En mångsysslaremystisk

17741578 19401940.

Näringstjuv och barnets bästa vän. Moderkakan är ett tufft och tillfälligt organ som är ovärderligt för mänsklighetens överlevnad. Men fortfarande är det mycket vi inte vet.

1910. Studier visar att den innersta fosterhinnan framgångsrikt kan användas som omslag vid hudtransplantationer. Tre år senare slår ny forskning fast att själva fosterhinnan kan hjälpa huden att läka sina sår.

Julius Caesar Aranzi, professor i anatomi vid universitetet i italienska Bologna, upptäcker att mödrars och fosters blodomlopp förblir separata under en graviditet. Han framför också teorin att moder kakan renar blod.

Fler medicinska lagakandeUngerskahinnanförvändningsområdenandeninrefosterupptäcks.AndrewRötthvisarattdenanvändasförattskadorpåögats

1960 19Medicinsk Vetenskap №3 2022

En framtida utmaning är att mer i detalj kunna förklara varför havandeskapsförgiftning uppstår.

ImagesGettySirborn,UlfFoto: 20202010

1988

Utveckla artificiell moderkaka Många organ kan ersättas med artificiella alternativ. Moderkakan är däremot så komplex att den i nuläget är svår att återskapa. I framtiden skulle en konstgjord moderkaka kunna hjälpa gravida och foster när moderkakan inte fungerar som den ska.

1988. Stamceller. Den istamcellerdeblandDettaFanconisrikegenomförsavtransplantationenframgångsrikaförstanavelsträngsblodiFrankpåettbarnmedanemi.ökarintressetforskareförblodbildandesomfinnsnavelsträngen.

Förklara moderkakans problem

Behandla barn i magen Behandlingen vid syrebrist till följd av en krånglande moderkaka går idag ut på att förlösa barnet och forskare försöker att ta reda på när det bäst ska ske. Helst vill man emellertid behandla barnet redan i magen, vilket inte går i dagsläget.

Om gravida drabbas av havandeskapsförgiftning vet vi att tillståndet beror på att moderkakan inte fungerar som den ska men vi vet inte exakt vad som är fel.

När fostret får problem

När moderkakan inte fungerar som den ska kan det orsaka tillväxthämning och syrebrist hos foster eller havandeskapsförgiftning hos mamman. Ofta är grundorsaken till problemet oklar. Ganesh Acharya, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, vill öka förståelsen för moderkakan samt förbättra behandlingsmetoder.–Genom att förstå hur moderkakan fungerar kan vi förutse vilka foster och mammor som kommer att drabbas av problem. Det är viktigt att kunna studera och behandla i ett tidigt skede, innan bebisen föds. I ett internationellt samarbete vid ett forskningslabb i Finland studerar Ganesh Acharya med hjälp av får och lamm hur moderkakans blodomlopp är uppbyggt och hur brist på syre påverkar foster. Bland annat görs experimentella behandlingar med medicin mot höghöjds sjuka.–Målet är att kunna förebygga effekterna av syrebrist, till exempel kramper eller medfödda CP-ska dor, säger Förhoppningenhan.

1960-tal. Biomarkör. I Polen börjar forskare använda moderkakan som biomarkör för att kartlägga hur föroreningar från en alumini umfabrik påverkar de anställda och deras familjer. Moderkakorna jämförs med exemplar från mindre förorenade orter.

Källor: Reynolds, 2009, The International Journal of Developmental Biology. Mir, I.N. & L. Chalak, 2017, Annals of Reproductive Medicine and Treatment. Pogozhykh, O., et al., 2018, Stem Cells International. Silini, A.R., et al., 2015, Frontiers in Bioengineering and Biotechnology. Zadrozna, M., et al., 2012, in Recent Advances in Research of the Human Placenta (ed. Jing Zheng).

2010-tal. Mångsidig. Flera studier bekräftar att extrakt från moderkakan har antiinflammatoriska, smärtstillan de och cellskyddande egenskaper. Extrakten används bland annat av kirurger, neurologer och hudläkare.

Ganesh Acharya.

IDAG

De Witt, F., 1959, Journal of the History of Medicine and Allied Sciences. Longo, L.D. & L.P.

är också att i framtiden kunna ta tillvara den in formation moderkakan bär med sig. – Den är som ett fingeravtryck över förhållandena under gravi diteten. Genom att extrahera och studera information ur moderkakan skulle vi kanske kunna utveckla mer personlig sjukvård för barnen utifrån olika riskfaktorer.

Framtidens utmaningar

20 Medicinsk Vetenskap №3 2022 Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på. Text: Fredrik Hedlund Illustration: Getty Images Nyfiken på Sorg ” Sorgen kärlekensärpris”

21Medicinsk Vetenskap №3 2022

föräldrarna har mellan 10 och 15 pro cents förhöjd risk för hjärtsjukdom och efter 20 år är de fortfarande påverkade, inte lika allvarligt som i början, men ändå, säger Anledningenhan.till att den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom dröjer sig kvar så länge menar Dang Wei beror på en kombinationsef fekt. Den direkta fysiologiska chockeffekten ökar risken omedelbart efter dödsfal let, medan de psykologiska effekterna påverkar över längre tid. Föräldrar som drabbas av depression och ångest efter sitt barns död tappar ofta fokus på sitt eget liv. De slutar att ta hand om sig, de motio nerar mindre, de äter sämre, vissa börjar röka, andra dricker mer alkohol. Detta resulterar i sekundära fysiolo giska effekter som också ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Och eftersom de psykologiska effekterna finns kvar under många år blir följdeffekterna av dem ännu mer långvariga.

– I Sverige för 150 år sedan, då bar nästan alla familjer på sorg efter att ha förlorat ett eller två barn, men i dag är det så ovanligt att man förlorar ett barn att man blir väldigt ensam i den här känslan. Jag tror att vår okunskap om sorg gör den ännu svårare att bära, säger Ulrika Kreicbergs.

Nyfiken på Sorg

Det märks också när föräldrar som har mist ett barn träffas på olika nät verksträffar. Då har de ett helt annat språk och sätt, berättar hon.

Han har använt sig av både det svenska och det danska födelseregistret och analyse rat över 6,7 miljoner föräld rar som fick barn mellan 1973 och 2016. Han kan visa att föräldrar som förlorat ett barn hade en signifi kant högre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt. Risken är allra störst veckan efter dödsfallet då de sörjande föräldrarna har nästan fyra gånger så hög risk att drabbas av en hjärtinfarkt jämfört med föräldrar som inte har förlorat ett barn. Risken är något högre bland föräldrar vars barn avlidit av någon hjärt-kärlsjukdom, vil ket kan visa att hjärtrisk finns i släkten, men även för föräldrar vars barn avlidit av andra orsaker finns en tydlig riskök ning att drabbas av hjärt-kärlsjukdom ochMedhjärtinfarkt.tidenavtar risken, men trots en uppföljningstid på över 20 år går risken inte ner till noll.

”Jag tror att vår okunskap om sorg gör den ännu svårare att bära.”

M

DET FINNS TILL och med ett tillstånd som kallas ”broken heart syndrome”.

– Det är vår hypotes att de olika psykologiska och fysiologiska effek terna vid kraftig sorg samvarierar på ett olyckligt sätt så att hjärtrisken blir förhöjd under lång tid, säger Dang Wei.

Medicinsk Vetenskap №3 2022

– Om en person drabbas av en livsav görande händelse kan personens hjärta förstoras och då kan det inte pumpa tillräckligt med blod till orga nen. Så det finns en koppling, säger Dang Wei.

– Sorgen är kärlekens pris. Om man älskar någon, om man har starka band, så blir ju också sorgen stor vid en förlust, säger Ulrika Kreicbergs, professor i pallia tiv vård av barn och unga vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm samt docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

– Föräldrar som har mist ett barn har en högre risk för psykisk ohälsa, de sover dåligt och de mår dåligt. Först efter sju till nio år börjar de må ungefär som andra föräldrar som inte har mist ett barn, säger hon.

BÅDE DANG WEI och Ulrika Kreic bergs pekar också på det något paradoxala att det i dagens västvärld sannolikt är ännu tuffare att drabbas av sorgen efter ett förlorat barn än vad det var tidigare.

– Fortfarande efter tio år kan vi se att

Ulrika Kreicbergs hänvisar till en större dansk registerstudie omfattande över en miljon föräldrar som visar att föräldrarna till ett barn som avlidit har 60 till 80 procents högre risk att bli inlagda för psykiatriska diagnoser, där mammorna har den högre risken, samt 40 procent högre risk att själva dö under de första 18 åren efter förlusten av ett barn jämfört med föräldrar som inte har förlorat ett barn. Att det går att dö av sorg är alltså ett medicinskt belagtMekanismernafaktum. bakom den ökade

– Jag var alldeles förskräckt första gången jag var med. De garvar, badar bastu och dricker bärs. De sa att ”När vi är med andra som har mist ett barn så kan vi vara oss själva, eftersom alla vet hur det Ulrikaär”.Kreicbergs studier av föräld rar som har mist ett barn utgår ifrån stora nationella undersökningar och visar att sorgen drabbar föräldrarna relativt lika och det är svårt att peka på några tydliga könsskillnader.

ZimmermanStefanPrivat,Foto: 22

Hon har i många år studerat familjer som har förlorat ett barn. Något som påverkar dem både djupt och länge. I sina studier kan hon visa att fortfa rande fyra till sex år efter förlusten lider föräldrarna av ångest och depression i klart högre utsträckning än föräldrar som inte har förlorat ett barn.

risken att dö är flera. Dels är det de psykologiska effekterna som leder till ångest och depression som i sin tur ökar risken för självmord. Dels finns det mer direkta biologiska ef fekter som Dang Wei, forskare vid Karolinska Institutet har undersökt.–Närman drabbas av svår sorg, som vid förlust av ett barn, drabbas man av en slags chock som påverkar kroppens hormonutsöndring och hjärtkärlsystem. Olika biomarkörer frisätts som ger inflammation, högt blodtryck, hög hjärtfrekvens och låg hjärtvariabilitet. Dessa förändringar ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, säger han.

ÅNGA KÄNSLOR som vi kan uppleva har en biologisk nytta. Till exempel ilska, rädsla eller lust som hjälper oss att försvara, fly eller föröka oss. Men för sorg finns ingen sådan biologisk nytta. I stället förklarar forskarna sorgen som kärlekens baksida.

Hon har tidigare visat att föräldrar som pratade om sina problem under barnets sjukdomstid samt de som fick psykologstöd under barnets sista lev nadsmånad i betydligt högre utsträck ning hade bearbetat sin sorg jämfört med de som inte fick den typen av stöd. Men i Sverige är hanteringen och vården av sörjande familjer långt ifrån optimal. Det finns ingen systematisk plan för hur stöd ska ges, tvärtom så har stödet nedmonterats.

NÅGRA SOM OCKSÅ LÄTT glöms bort vid ett barns dödsfall är syskonen till det döda barnet.

Däremot hanterar män ofta sin sorg annorlunda än kvinnor.

men ingen frågar ”Hur mår du?”. Sam tidigt har de kanske inte blivit sedda på tre år eftersom deras bror eller syster har haft en hjärntumör, säger Ulrika Kreicbergs.Honberättar att syskon ofta undviker att prata om sitt döda syskon efter som de vill skydda sina föräldrar, men samtidigt bidrar detta till en ökad risk för psykiska effekter genom att de inte pratar. För att se om det går att undvika detta pågår en studie där man tar ett nytt grepp om frågan.

Fysisk aktivitet kan hjälpa mot både psykiska symtom och symtom från hjärtat. Men den som precis har förlorat en familjemedlem har ingen större lust att motionera. Vänner och familjemedlemmar kan därför hjälpa genom att stimulera till att gå ut på en promenad då och då.

Att stötta en person som har drabbats av sorg behöver inte varaAkutkomplicerat.handlardet

familjer där barnet överlever och där barnet dör, säger hon.

I ANDRA LÄNDER har man kommit längre. I Storbritannien finns till ex empel något som heter ”Child bereave ment UK” där man utbildar lärare så att de har en större kunskap om sorg och hur den fungerar.

Hon berättar att Barncancerfonden har startat ett stöd som riktar sig till familjer som har mist ett barn där de får ta del av samtal mellan en familj, en forskare och en terapeut, för att senare prata i slutna grupper. En variant av stödet ligger även ute på Youtube under namnet ”En serie om sorg” och består av tio halvtimmesprogram där olika frågor diskuteras.

Källor: Ulrika Kreicbergs och Dang Wei

SLÄKTINGAR OCH VÄNNER kan också bidra mycket och studier visar att det egna sociala nätverket har en star kare positiv effekt än det professionella. Många klarar sig även bra med sitt eget sociala nätverk, men det är svårt för vården att veta vilka som har ett bra so cialt nätverk och vilka som inte har det. Därför behöver psykologstöd erbjudas till alla, menar hon.

– Män pratar helst bara med sin partner om sin sorg, de vill sällan gå till en terapeut. Ibland kan de hitta till exempel en tennispartner och hantera sin sorg så, säger Ulrika Kreicbergs.Menhon pekar på att ensamståen de män, till exempel efter en skils mässa efter förlusten av barnet, ofta glöms bort.

– Vi gör en intervention som är famil jeinriktad snarare än sorgeinriktad. Redan under sjukdomstiden öppnar vi upp för en familjekommunikation där vi pratar med familjen om sjukdomen och pratar med varje familjemedlem om deras behov, även med barnet som är sjukt: ”Hur vill du att vi ska prata om detta tillsammans? Vad har du inte sagt tidigare? Kan vi hjälpa dig att säga det till din familj?.” Vi tror att det kan hjälpa både de

Medicinsk Vetenskap №3 2022 23

Så hjälper du någon med svår sorg

om praktiska saker. Klippa gräset, laga mat eller göra annat som underlättar det praktiska i livet.

– Man har dragit ner på kuratorer och det finns inga kuratorer som är direkt kopplade till avdelningen utan de är mer centrala. Sedan det här efterstödet – var ska det komma från? Är det vår den, öppenvården, Barncancerfonden, kyrkan eller varifrån? Här finns det ett glapp. Och ännu värre är det för sysko nen. Skolan har inte mycket att komma med och de är för friska för BUP. Det är svårt att hitta rätt forum för dem, säger Ulrika Kreicbergs.

”Syskon drabbas av en dubbel sorg eftersom de först har förlorat en bror eller syster och sedan förlorar de även sina föräldrar in i sorgen. ”

– Vården måste därför bli bättre på att uppmärksamma de män som inte längre har en partner, säger hon.

– De drabbas ju av en dubbel sorg eftersom de först har förlorat en bror eller syster och sedan förlorar de även sina föräldrar in i sorgen. Sedan frågar alla när de går ut på gatan eller till skolan ”Hur mår mamma och pappa?”

ImagesGettyFoto:

Vara där och lyssna. Personer som har drabbats av sorg vill ofta prata om sin upplevelse. Men ibland vill de inte det. Visa att du finns där och är beredd att lyssna, men låt den drabbade styra. Ibland är det bättre att prata om vädret.

Det är bra om någon annan än de drabbade kan ta kommandot och organisera hjälpen för familjen. Många önskar sig en kontaktperson som kan styra upp vem som ska göra vad och när. Det gör det också lättare för alla som vill bidra.

– Hur bemöter man ett barn med sorg och hur länge varar den? Det är viktigt att lärarna vet det, att fotbollslaget vet det och så vidare. Med kunskap kan vi underlätta för dessa barn och deras föräldrar, säger Ulrika Kreicbergs.

Något sådant finns inte i Sverige än. – Nej, men vi jobbar på det, säger Ulrika Kreicbergs.

FÅNGAR DAGEN Det är viktigt att ta vara på varje dag och göra sitt bästa, tycker Susanne Guidetti.

24 Medicinsk Vetenskap №3 2022 Intervjun Susanne Guidetti

framförsätterHonlagetjaget 25Medicinsk Vetenskap №3 2022

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

En prestigelös ”doer” med visioner. Professorn och arbetsterapeuten Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokedrabbade. ”Jag har lärt mig att vardagen inte kan tas för given men också att man kan påverka sin situation mycket mer än man tror”, säger hon.

med. Han var så trött när strumporna var på att han fick lägga sig att vila i stället för att åka till biblioteket som han egentligen ville, säger Susanne Guidetti. Hon insåg att det i stället handlar om att lyssna på vad varje individ önskar och utgå från deras tidigare erfarenheter i livet.–Jag trodde att man kunde ta fram en kokbok med lösningar på alla poten tiella problem som patienterna kan drabbas av. Men varje person är unik, det finns inte en lösning för alla, säger Susanne Guidetti.

ATT DOKTORERA ingick inte i Su sanne Guidettis planer. Hon är mer för att göra, inte teoretisera, tänkte hon. Men med stöd från sin handledare Kerstin Tham skrevs hon ändå in som doktorand på Karolinska Institutet, och inledde studierna från Kenya där familjen återigen befann sig. Avhand lingen handlade om vilka strategier patienterna använde sig av för att återta sina vardagliga sysslor efter en stroke eller en person.innegathörnensSverigedenstudienaktiviteterna.ommålenutdagenspatienternahon.personermöjligtväcktesnästanheterdetlandsbygdenvardagen.medenrektorblandDärarbetsterapiskolanbyteprogrammet,dettileddeErfarenheternaryggmärgsskada.frånarbetetiKenyasenaretillattSusanneGuiblevansvarigförLinneaus-Palmeettlärar-ochstudentutmellanKarolinskaInstitutetochiKampalaiUganda.inleddehontillsammansmedandrakolleganJuliusKamwesiga,påarbetsterapiutbildningen,kvalitativstudieomhurpersonerstrokeanvändesinmobiltelefoni–IUgandaborcirka80procentpålångtfrånsjukvårdenochärbristpårehabiliteringsmöjligochpersonal.Däremotsågviattallahadeenmobiltelefon.Dåidénattundersökaomdetvarattanvändadessaförattstödjasomhadefåttenstroke,sägerResultatetbleveninterventiondärficksättaupptremålivaraktiviteter.SedanskickadessmspåmorgonensomenpåminnelseomsamtenfrågapåeftermiddagenhurdethadegåttattgenomföraAtthittadeltagaretillblevenstorutmaningeftersomnoggrannaregistreringsomfinnsisaknasiUganda.Manharinteenadress.–SåmångagångerjagharståttiettochväntatmedanJuliusvaritinågongrändochletatefterrätt

Själv har hon främst arbetat med personer som har drabbats av stroke. Efter en stroke kan många funktioner bli påverkade, som exempelvis rörlig het och balans vilket kan göra det svårt att klara många av de vardagliga sysslor som vi annars tar för givna och gör utan att ens tänka efter.

Namn: Susanne Guidetti.

Familj: Make, son, dotter och 4 barnbarn. Motto: Varje dag är unik.

- Jag kämpade länge med en man för att han skulle lära sig att ta på sig strumporna själv. Men efter en hel del övning ifrågasatte han vad vi höll på

– Jag var på kontoret på svenska sko lan på kvällar och nätter och fick mina kursuppgifter faxade till mig, berättar hon.När

Så kopplar jag av: Genom att vara aktiv snarare än att vila. Paddlar kajak, åker skidor, umgås med familj och vänner.

Bästa forskaregenskap: ”Jag är en arbets häst. Och jag är väldigt envis, jag ger inte upp. Dessutom tror jag att jag är bra på att föra samman människor som kan berika varandra”.

V

26 Medicinsk Vetenskap №3 2022

det var dags att skriva sin ma gisteruppsats gick hon till det statliga sjukhuset Kenyatta National Hospital och sa ”Hej, jag är arbetsterapeut, kan jag göra något här?”

VAD HAR JAG att berätta? Det frågar sig Susanne Guidetti när jag vill inter vjua henne. Hon refererar till sin son, fotbollsspelaren John Guidetti, som var den yngste som dittills hade sommar pratat i radions P1. Inför sitt sommar prat frågade han sig detsamma då han skulle prata efter skidåkerskan Anja Pärson som enligt honom var mycket mer erfaren och hade kommit ut med en del ny information om sig själv. Möj ligen är det ett släktdrag detta att anse att man inte har något att säga men Susanne Guidetti saknar inte ämnen att prata om. Hennes berättelser från livet och forskarkarriären fyller snart halva min anteckningsbok. Själv ser hon sig mer som en del i ett sammanhang än som en enskild individ.

”Jag sover kort men bra, därför är jag sällan trött och får mycket gjort”. Inspireras av: Möten med mina patienter, alla möten med människor inspirerar.

– Bara att stiga upp ur sängen eller att klä på sig kan vara mycket svårt. Att sakna kapacitet att göra vardagliga saker är väldigt tröttsamt.

Även kognitiva begränsningar är vanligt efter en stroke och syns inte på utsidan men kan skapa många problem i vardagen. Så ganska snart insåg hon att olika personer behöver ha olika mål med sin rehabilitering.

Intervjun Susanne Guidetti

– Jag är nästan aldrig ensam. Det är la get framför jaget som gäller om du frågar mig. En person kan göra lite men många personer kan göra mycket tillsammans. Det är också i dialog med andra som nya idéer och tankar väcks, säger hon.

SUSANNE GUIDETTI tog sin magister i vårdvetenskap 1997 och utbildningen skedde på distans eftersom familjen befann sig i Kenya där maken hade fått jobb som idrottslärare på svenska skolan i Nairobi. Idag låter det inte så konstigt men då ska man komma ihåg att detta var före Teams och Zoom, ja till och med före internet.

Titel: Professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Ålder: 60 år.

– Det var ju modigt kan jag tycka i efterhand. Men jag gillar att kasta mig ut i saker, sedan får jag lösa eventuella problem som dyker upp, säger Susanne Guidetti.Attdet blev just arbetsterapi hon valde berodde enligt henne själv på att hon under utbildningspraktiken märkte att hon kunde göra skillnad för patienterna.–Mångavet inte vad en arbetste rapeut gör. Men en patient jag mötte formulerade det fint: ”Kirurgen hjälpte mig att överleva men arbetsterapeuten gjorde livet värt att leva”. Som arbets terapeut arbetar man med att stödja patienter att återfå en bra vardag, för klarar Susanne Guidetti.

PÅ VÄG

27Medicinsk Vetenskap №3 2022

– I Sverige drabbas i dag färre per

Pilotstudien visade att det var möjligt att genomföra en större studie och forskarna såg även att det fanns skill nader mellan grupperna när det gällde utförande av aktivitet, och en tilltro till sin egen förmåga före och efter inter ventionen. Personerna som deltog var också väldigt positiva och gillade att få sina sms och att ha fått strategier i vardagen. Nu har Susanne Guidetti och hennes kollegor fått anslag till en större utvärderingsstudie för att testa koncep tet även i Sverige samt för att utvärdera interventionen i Uganda. Om resultaten faller väl ut hoppas hon att metoden kan spridas.

om GuidettiSusanne…

… ”African time”: Mina kollegor i Öst afrika brukar säga att ”i vårt land äger vi vår tid, i ert land äger tiden er”. Det ligger mycket i det.

… Mintrender:manbrukar säga att jag är en trend sättare. Exempelvis detta med att utveckla en intervention där man använde en mobil telefon, det började vi med tidigt. Nu ska alla utveckla en app.

skor i Östafrika, där man ofta inte kan ta någonting för givet. I Sverige klagar människor ibland på att de måste betala höga skatter men jag är glad över att jag får betala skatt! Allt kostar, det måste man förstå, säger Susanne Guidetti. Hennes grundinställning är att man kan påverka sin situation.

… mångfald: I vår forskargrupp är vi 24 personer med många olika kompeten ser, den senast antagna doktoranden är till exempel logoped. Det behövs ett multiprofes sionellt angreppssätt för patientens bästa.

– Jag minns en man som hade suttit inne i sitt mörka hus i åtta månader. Han var rädd att bli sjuk igen och visste inte om han kunde göra något. Med vår hjälp satte han upp tre aktivitetsmål: Han skulle gå ut i trädgården och odla grödor som var viktiga för familjens försörjning, han skulle hjälpa sin fru att tvätta lakan (och det görs inte lätt utan tvättmaskin) och han ville även kunna greppa kulorna i sitt radband. Under 8 veckor fick han sms varje dag. När vi sedan träffade honom hade han förbättrats och kunde genomföra dessa aktiviteter med olika strategier. Han ville gärna fortsätta få sina sms men detta var ju bara en del av en studie som nu var slut, berättar Susanne Guidetti.

… Jagkollo:har arbetat 33 somrar på kollo, det har varit mycket givande. När jag frågade om någon hört mig föreläsa tidigare en gång svarade en student: ”Ja, som spöke på kollo”.

soner av stroke än tidigare, mycket på grund av effektivare behandlingar. Men internationellt kan man fortfarande se en ökning. Om vi med hjälp av en enkel mobillösning kan erbjuda en aktivare vardag för strokedrabbade och även personer med andra diagnoser så skulle det kännas väldigt bra, säger Susanne Guidetti.Någothon

- Väldigt få saker är gratis och hårt arbete lönar sig. Jag tycker det är viktigt att alltid göra det bästa av situationen och sitt liv. Varje dag är en gåva, säger Susanne Guidetti.

DET ÄR SPECIELLT att göra en studie i Uganda, menar hon.

– Det är även en lärdom från männi-

lärt sig i sitt arbete med personer som plötsligt får sin vardag rubbad är tacksamhet.

”Man blir klokare med åren, livet blir bara bättre och ålder är bara en siffra”, sägerGuidetti.Susanne

På grund av bristen på rehabilitering blir många inaktiva efter att de har fått sin stroke.

– I Sverige finns det alltid rehabi litering att erbjuda men i Uganda får de som inte deltar i studien i stort sett ingen rehabilitering alls. Men ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv kan man säga att resultaten blir tyd ligare när försöksgruppen och kon trollgruppen får helt olika behandling, säger Susanne Guidetti.

28 Medicinsk Vetenskap №3 2022 På djupet Jämlik hälsa

Medicinsk Vetenskap №3 2022 29 Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, könoch socioekonomi är några faktorer som påverkar risken attdrabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som målatt utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation.Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Text: Annika Lund Illustration: Sam Brewster Hälsoråden du aldrig hör

– Den undersökningen gjorde vi för att belysa läget. Den var själva grunden för att starta de projekt jag nu är inblandad i, säger hon.

Ett av projekten Gisela Ny berg har jobbat med kallas En frisk skolstart. Där är målet att förebygga övervikt och fetma hos barn som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Därför har föräldrar till barn som börjar förskoleklass fått en broschyr med kostråd samt två motiverande samtal för att förändra fa miljens vanor. Samtidigt har barnen fått undervisning och hemuppgifter kring kost och fysisk aktivitet via skolan. Projektet En frisk skolstart är utvärderat flera gånger, senast i en avhandling som presenterades i juni 2022. Där visar en av studierna att barnen fått bättre kostoch motionsvanor, men det hade ingen effekt på förekomsten av övervikt och fetma.

ETT ANNAT PROJEKT som Gisela Nyberg är delaktig i, En frisk genera tion, vänder sig till hela famil jer där minst ett barn går i tvåan på lågstadiet, också det i resurssvaga områden. De här familjerna bjuds in till två aktiviteter i veckan, till exempel skridskoåkning, bas ket eller fotboll, allt gratis och utan krav på egen utrustning. Efter aktiviteterna serveras en hälsosam middag eller frukt och under måltiden kretsar samtalen kring olika aspekter av fysisk aktivitet, kost och hälsa. Det kan handla om vikten av att göra saker tillsammans i familjen eller hur man klär sig för att vara i skogen.

är Gisela Nyberg rådgivan de åt Generation Pep, som är tänkt att fungera som en folkrörelse där privat personer, ideella organisationer, offent lig sektor och företag kan engagera sig i barn och ungas hälsa.

”Det är väl belagt att fetma och övervikt är vanligare fysiskdetutsattasocioekonomisktigrupperochärlikakäntattaktivitetochkostrådkanföre-byggafetmaochövervikthosbarnochungdomar.”

CarlgrenThomasFoto:

ÄNNISKAN HAR SOM ART existerat i ungefär 200 000 år. Under 99,9 procent av den tiden har hennes medellivslängd varit ungefär 30 år i genomsnitt. Så sent som 1865 blev en manlig stockholmare i snitt 25 år medan kvinnorna snittade på 31 Sedanår. dess har enorma ekonomiska, sociala och tekniska framsteg stöpt om samhället i grunden, vilket har lett till stora vinster i folkhälsan. Därför väntas stockholmska pojkar födda under 2018 få leva tills de fyller 81 år, flickorna tills de fyller 85. Allt det här berättas i Folkhälsorapport 2019 från Centrum för epidemiologi och samhällsmedi cin. I samma rapport ges mängder av beskrivningar på hur hälsan i dag är ojämnt fördelad inom Stockholms län. Till exempel:

Gisela Nyberg, docent och forskare vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet samt vid Gymnas tik- och idrottshögskolan, hör till dem som försöker förstå hur man kan förbättra häl san i socioekonomiskt utsatta grupper.Honhar mätt nivåer av fysisk aktivitet hos barn i hela Sverige fördelat på ålder, kön och föräld rarnas utbildningsnivå. Enligt resultatet rör sig flickor mindre än pojkar, aktiviteten sjunker när barnen blir äldre och barn till föräldrar med låg utbildning är mindre fysiskt aktiva.

Mhälsa

– Det här är sånt som är svårt att mäta men som också är mycket viktiga parametrar för en individs hälsa. Jag tycker det här är ett bra projekt – jag känner inte till något annat som enga gerar och stärker hela familjer i utsatta områden, säger Gisela Nyberg.

Utvärderingar av det här projektet visar att studiedeltagarna har blivit mer aktiva, men här uppnåddes även sänkta blodsockernivåer och höjd livskvalitet, särskilt hos dem som vid studiestarten beskrev låg livskvalitet. Dessutom har det gjorts kvalitativa studier där studiedeltagarna har intervjuats. De visar att projektet har lett till minskad social isolering. Framför allt mammorna har lärt känna andra i området, vilket bidragit till en känsla av trygghet och gjort det lättare för dem att komma ut för att röra på sig. Dessutom har barn som tidigare inte vågat vara med på idrotten i skolan fått mod att delta efter att ha fått pröva på olika aktiviteter.

30 Medicinsk Vetenskap №3 2022

På djupet Jämlik

Så hur har de här insatserna gått? Har de påverkat hälsan hos barn och unga?

Vart tredje dödsfall i Stockholms län under åren 2015-2017 hade kunnat undvikas om alla länets invånare hade haft samma låga dödlighet som länets Dethöginkomsttagare.ärmerändubbelt så vanligt att drabbas av en stroke i Upplands Bro, Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista och i Södertälje än i Danderyd eller på TreÖstermalm.procent av länets invånare uppger att de har avstått från att söka vård på grund av dålig ekonomi.

I ETT TREDJE PROJEKT, nystartade Hjärnhälsa i skolan 2, har skoldagen förlängts med tre timmar för elever som går i åttan. Upp mot 60 skolor från hela landet, från områden med olika socioekonomisk utsatthet, ska ingå. Under dessa tre timmar ska eleverna vara fysiskt aktiva, få läxhjälp och ta en promenerad med ljudbok. Eleverna kommer att följas med tester som mäter bland annat kondition, psykisk hälsa ochDärutöverminne.

”Jag har varit generalsekreterare för Riksförbundet HOBS, Hälsa obero ende av storlek, sedan 2013. Perso ner med obesitas, även kallat fetma, brukar kallas för den enda gruppen som det är tillåtet att diskriminera. Jag kan bara hålla med. När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns. Det är helt oacceptabelt. Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.

Vi har nyligen intervjuat drygt 500 av våra medlemmar om bemötande inom vården. En kvinna berättade att när hon var hos gynekologen för att lämna cellprov pratade gynekologen så mycket och så nedsättande om hennes vikt att hon inte vågade gå tillbaka – trots att cellprovet visade allvarligaSådanacellförändringar.härnegativaupplevelser av vården är vanliga hos våra medlem mar. Därför har vi sedan många år en stödfunktion, där vi stöttar personer att våga söka vård och erbjuder oss att följa med.”

Berättat för: Annika Lund

WeilandErikaFoto: Medicinsk Vetenskap №3 31 VINGLIDJENNY Ålder: 43 år. Gör: Är sekreteraregeneral-förRiksförbundetHOBS,Hälsaoberoendeavstorlek.

”Den enda gruppen som det är tillåtet att diskriminera”

När det gäller vuxna har Socialstyrelsen slagit fast att det skulle behöva göras cirka 33 600 obesitasoperationer under de kommande fem åren i Sverige. I verkligheten görs ungefär 5   000 sådana operationer per år, enligt siffror från 2019, men därefter har siffrorna sjunkit på grund av pandemin. Under 2021 bekostade var tredje person ingreppet själv.

Det här är några siffror som visar hur personer med obesitas inte får vård för sin sjukdom med samma självklarhet som andra patienter.

Yrke

På djupet Jämlik hälsa

Sex faktorer som påverkar hälsan

Bostadsort

Kön

Att levnadsvanor påverkar hälsan är känt. Men även faktorer som du inte kan styra har en inverkan. Här är sex exempel.

Män och kvinnor bedöms olika i sjukskriv ningsprocessen, enligt en rapport från 2019 från Riksrevisionen. Där granskades könsskill nader i sjukskrivning vid lindrig till medelsvår psykisk sjukdom. Enligt resultatet sjukskrivs kvinnor 30 procent mer än män och det är en osaklig könsskillnad, enligt rapporten.

32 Medicinsk Vetenskap №1 2022№3 2022

Personer födda i Irak, Somalia eller Syrien hade en tydligt ökad överdödlighet i början av pandemin med covid-19. Trångboddhet, flergenerationsboende och mindre möjlighet till social distansering i hemmet och på arbetet bidrog troligen till detta.

En svensk studie har följt alla patienter i Sverige som fick en mekanisk hjärtklaffsprotes någon gång mellan 1997 och 2018 via olika hälsoregister. Det visade sig att av dessa 6000 hade personer med låg socioekonomisk status högre risk för blödningar totalt och också en högre risk för dödliga hjärnblodningar.

Källor: Läkartidningen, Hjärt-Lungfonden, Pachankis Jet al. Journal of Abnormal Psychology, 2021, Dalén M et al. Journal of the American College of Cardiology, 2022, Carlsson S et al. Diabetologia, september 2019, Rap port från Riksrevisionen, 2019:19.

Att inte kunna vara öppen med sin sexuella läggning har en negativ påverkan på hälsan. Det visar bland annat en studie där drygt 120 000 homosexuella män från en lång rad olika länder ingick. Studien visar att strukturell stigmatisering, där samhäl lets lagar och allmänna at tityder är diskriminerande, är förenat med en sämre hälsa hos homosexuella personer, där forskarna kunde se en ökad förekomst av depres sion och självmord.

Sexuell läggning

Risken att få en stroke är 37 procent högre i Gävleborg län än i Kalmar län, enligt en sam manställning från Hjärt-Lungfonden. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige men antalet fall minskar. Minskningstakten är dock olika hög i olika delar av landet.

Födelseland

Socioekonomi

Risken att utveckla typ 2-diabetes är olika hög i olika yrkesgrupper. Det framgår av en studie där 4,6 miljoner svenskar följdes via register mellan åren 2006 och 2015. Hos manliga fabriksarbetare fick 9,4 procent sjukdomen mellan dessa år. Det kan jämföras med manliga universitets- och högskolelärare, där motsvarande siffra var 3,4 procent. Bland kvinnor hade fabriksarbetare högst incidens, med 7,2 procents insjuknande under perioden, att jämföra med 2,2 procent hos kvinnliga sjukgymnaster och tandhygienister.

7 Träna på att inte förlora jobbet.

ZimmermanStefanBrewster,SamImages,GettyBild:

Enligt resonemanget går skillnader i social position att koppla till skillnader i hälsa i alla samhällen, nu befintliga och historiska, och inom olika grupper. En lägre social position är förenad med

9 Kör försiktigt i trafiken.

2 Ha inte fattiga föräldrar.

3 Var fysiskt aktiv.

6 Skydda dig mot solen.

HON BESKRIVER DEN självklara bakgrunden till några av projektet: Det är väl belagt att fetma och övervikt är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper och det är lika känt att fysisk aktivitet och kostråd kan förebygga fetma och övervikt hos barn och ung domar. Det är alltså väldigt önskvärt att ge spridning åt hälsosamma vanor i grupper där det finns hinder inför att få dem på plats.

Johan Fritzell, professor i socialgerontologi vid Aging Research Center vid Karolin ska Institutet, beskriver två skilda förhållningssätt inom forskningen kring jämlik hälsa.

Ett begrepp som används för att beskriva detta för en enskild individ är socioekonomisk position eller, kor tare uttryckt, social position. Oftast mäts den utifrån yrke, utbildning eller inkomst – men mer troligt ingår en mängd faktorer som uppträder under hela livscykeln, förklarar Johan Fritzell.

1 Var inte fattig.

– Då har vi gjort en inter vention i kontrollgruppen redan innan studien har börjat. Ett annat problem kan vara att studiedeltagarna helt enkelt hoppar av om de hamnar i kontrollgruppen, eftersom de så gärna vill få ta del av insatsen vi erbjuder in terventionsgruppen. Därför har vi gått över till att erbjuda interventionen även till kontrollgruppen när studieperioden är över, men då kan vi inte göra upp följningar över tid med kontrollgrupp, säger Gisela Nyberg.

10 Lär dig ABC inom livräddning.

8 Delta i screeningprogram mot cancer.

1 Rök inte.

Ja, det har de. Men effekterna är blyg samma och kortsiktiga.

”I grund och botten faller det tillbaka på en ojämlikhet,socialomlevnadsvillkorenisamhälletistort.”

Källa: Gordon, D. Posting on Spirit of 1848 List, April, 1999. Fritt återgivet och översatt av redaktionen.

4 Hantera stress och skapa tid för återhämtning.

Gisela Nyberg berättar om svårighe ter med att påvisa effekter av insatser som intuitivt upplevs som mycket värdefulla. Till exempel kan det vara komplicerat att få till kontrollgrupper, där de tänkta kontrollpersonerna ibland kan ha värden som förutsätter att de remitteras till vårdcentral för att få hjälp med till exempel förstadium till typ 2-diabetes.

– Enligt det här sättet att se på jämlik hälsa handlar det inte bara om folks val och levnadsvanor utan i grund och botten faller det tillbaka på en social ojämlikhet, om levnadsvillkoren i sam hället i stort, säger Johan Fritzell.

4 Ha inte ett stressigt, lågavlönat jobb.

Medicinsk Vetenskap №3 2022 33

Men – hur ska insatserna se ut för att ha effekt, för att lyckas förebygga övervikt och fetma hos barn och ung domar som löper risk att drabbas? Och hur ska man få fram evidens kring vad som fungerar när insatserna är svåra att utvärdera?–Ibland känns det tröstlöst. Jag tycker att det går trögt. Vi skulle behöva vara så många fler som jobbade i de här

10 x hälsoråd (som du säkert känner igen)

3 Ha en bil.

5 Bo inte i ett fuktigt, dåligt byggt hus.

5 Var måttlig med alkohol.

Ett handlar om att undersöka kopplingen mellan olika riskfaktorer och grupper i samhället. Frågeställ ningar kan då vara hur vanligt det är med rökning, alkohol- eller narkoti kabruk eller ohälsosamma matvanor grupper i samhället, till exempel i olika socioekonomiska grupper. Det andra förhållningssättet handlar om att försöka förstå varför sådana och andra riskfaktorer är mer eller mindre före kommande i socioekonomiskt utsatta grupper – att försöka se the causes of causes eller orsakernas orsak, som det har kommit att kallas.

områdena och vi behöver hitta insatser som når dem som behöver det allra mest. Men det är svårt. Om vi skapar en insats som når dem som redan är aktiva, då har vi misslyckats. Ett exempel är informationskampanjer – vi når inte de mest resurssvaga genom en informationskampanj. Vi vet inte hur vi ska göra och vi är för få. Men att göra ingenting är ju inte en bra idé, säger Gisela Nyberg.

… men har du sett de här?

6 Ha råd att åka på semester.

8 Om du blir arbetslös, har en funktionsnedsättning eller går i pension, nyttja alla samhälleliga stöd du kan få.

2 Ät varierad kost med mycket frukt och grönt.

9 Bo inte bredvid en stor väg eller nära en fabrik som ger utsläpp.

10 Lär dig vad som gäller kring bostadsbidrag eller asyl ansökan innan du blir hemlös och utblottad.

7 Skydda dig vid sex.

DET GÅR ATT rabbla en lång rad hälsorelaterade riskfaktorer som är mer förekommande i socioekonomiskt utsatta grupper. Det gäller till exempel rökning, narkotikabruk, intag av frukt och grönt, fysisk aktivitet, högt BMI, nedsatt njurfunktion – för att nämna endast några.

Det är välkänt att det är förenat med sämre hälsa att höra till en socioekonomiskt utsatt grupp. Men hur mycket sämre? Och vilka sjukdo mar är det som driver dessa skillnader?–Tidigare har vi tittat på en eller några sjukdomar i taget och försökt beskriva kopplingen till socioekonomi. Nu ska vi ta ett samlat grepp och skapa en helhetsbild, säger Emilie Agardh, senior forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Hon och hennes kollegor ska använda sig av den metod som nyttjas i det internationella samarbetet Global Burden of Diseases, GBD. Där finns redan gjorda skattningar av somlitteraturregisterDäreftersocioekonomiskellersvenskamåttetvägsninggrund(YLL)vändsGBD.somnatnoser,försjukdomsbördan315olikadiag-alltframräk-enligtenmetodharvuxitframinomBegreppensomanärförloradelevnadsårochförloradeårpåavfunktionsnedsättellersjukdom(YLD).DesammantillDALYsomärpåsjukdomsbörda.Forskarnaskadelaindenbefolkningenitrefyragrupperutifrånstatus.skadeviahälsoochvetenskapligsevilkadiagnoserförekommerideolika

En som tagit änhypotesenisammavecklingenmetodut-ännuettsteglängreärMatteoBot-tai,professorochchefförenhetenförbiostatistikvidKarolinskaInstitutet.Hanharfunderatutenheltnymetodförattvägainformationsomfinnsredanbefintligakällor,enligtmerrättvisandetillexempelmeta-analyser.–Idagärdetsvårtattslåsammankunskapfrånolikahålltilletttydligtresultatsomgårattanvändaförpolitikerellermyndigheterellerandranärdeskafattabeslut.Denmetodvihartagitframgördetmöjligtattvägasammanbefintligkunskapfrånmycketolikahåll,sägerMatteoBottai.

”Jag tror inte att vi kommer ha utjämnat detomskillnaderstrukturellaihälsadrygt25år.Menärenbramål-sättningattförsökaminskadem.”

34 Medicinsk Vetenskap №3 2022

– De forskare som ser på orsakerna på det här sättet menar att det inte går att få bort strukturella skillnader i hälsa utan att jämna ut materiella och sociala villkor i samhället, säger Johan Fritzell.

sämre hälsa än en högre, oavsett om jäm förelsen gäller individer med olika slags liv i Kenya eller högre respektive lägre tjänstemän på en svensk arbetsplats.

DEN SVENSKA REGERINGEN satte 2018 ett nytt folkhälsopolitiskt mål. Enligt det ska de påverkbara hälsoklyf torna slutas inom en generation, eller närmare bestämt till 2048. Vägen dit ska gå genom att skapa samhälleliga förutsättningar för detta. Åtta målom råden har ringats in och utbildning, inkomster, arbetsmiljö och boende är några av dem.

ZimmermanStefanRutström,IdaFoto:

På djupet Jämlik hälsa

Johan Fritzell tror dock inte att målet kommer att nås.

– Nej, jag tror inte att vi kommer ha utjämnat strukturella skillnader i hälsa om drygt 25 år. Men det är en bra mål sättning att försöka minska dem, för det finns inget bra argument för varför de ska bestå. Jag har tidigare i min forsk ning studerat ekonomisk fattigdom och inkomstfördelning och där går det

grupperna – och därefter ska sjukdomsbördan för dessa diagnoser räknas samman. Sjukdomarna kommer kunna rangordnas, så man kan se hur mycket sjukdomsbörda till exempel hudcancer genererar i förhållande till depression – per socioekonomisk grupp.–Vitänker oss att det här kommer att öka kunskapen om vilka sjukdomar som orsakas av ojämlikhet. Vi kommer kunna ge en bild av hur det ser ut just nu, men vi kommer också kunna visa hur den totala sjukdomsbördan har förändrats över tid i grupper med olika socioekonomisk status, säger Emilie Agardh.

Nya sätt att närma sig kunskap Hur räknar man egentligen på jämlikhet i hälsa? Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som söker nya metodologiska vägar.

Men på vilket sätt leder då en lägre social position till ohälsa? Eller, omvänt frågat – varför ger en högre position ett skydd?Ja,här blir forskningen mindre tydlig, förklarar Johan Fritzell. Men ett sätt att se det är att det handlar om fördel ning av resurser, sett ur en vid aspekt. Pengar, kunskap, nätverk samt psykisk och fysisk energi är exempel på resur ser som ger individen större möjlighet att själv kontrollera sitt liv. Mer resurser ger större frihet i valet av bostad och mat. Mer resurser kan också minska stress, till exempel till följd av mindre oro för oförutsedda utgifter.

I MasterforskarnasMind vägs kunskap från olika håll samman till en helhetsbild. Det kan användas för att undersöka ojämlik hälsa på nya sätt.

Medicinsk Vetenskap №3 2022 35

I liknelsen med hans metod är varje gissning en uppsättning data, som kan vara av helt olika slag. Studier där en grupp människor följts över tid kan ingå tillsammans med bakåtblickande registerstu dier. Man kan också lägga till basfakta som könsfördelning, vilka inkomster personer har i ett specifikt geografiskt område eller hur många som röker. Det går också att väga in relevant information hämtad ur helt andra studier, till exempel kunskap om vad rökning spelar för roll i det specifika sammanhanget –det är en riskfaktor av olika betydelse för olika sjukdo-

Han liknar sin metod vid spelet Master Mind, som går ut på att en person ska välja ut ett antal pjäser av olika färger och skapa en hemlig färgkod som den andra spelaren ska sedan försöka knäcka.Efter varje gissning får den som vill komma på koden veta hur många pjäser som av rätt färg och på rätt plats, alternativt av rätt färg men på fel plats.

– Det går att mata in i princip vilken information som helst. Varje ny inmatning kan liknas vid en ny gissning i Master Mind – i sig otillräcklig för att ge en helhetsbild, men tillsammans med annan infor mation tillräcklig för att ge ett svar på det man frågar efter, säger Matteo Bottai.

– Varje gissning ger lite information som i sig inte räcker för att knäcka koden, men när man lägger ihop alla gissningarna går den att komma åt, säger Matteo Bottai.

mar. Bredden av information som går att väga samman gör att det här upplägget skiljer sig från till exempel metaanalyser, där de studier som ingår behöver vara ganska lika varandra i metod, urval och frågeställning.

Han kallar upplägget för the heterogeneous method,

– Beslutsfattare behöver hjälp att nyttja befintlig kunskap på ett sätt som mynnar ut i ett tydligt ja- eller nejsvar, säger Matteo Bottai.

förkortat the HS method och betonar att den fortfarande är under utveckling. Som ett led i utvecklingen har en student vid matematiska institutionen vid Stockholms universitet skrivit sin masteruppsats om metoden.Menredan nu är HS-metoden efterfrågad. Den prövas i en pilotstudie som görs vid USA:s miljöskyddsmyndighet EPA. Där är frågeställning är huruvida bekämpningsmedlet Parakvat bör förbjudas eller inte.

”Min familj kommer från irakiska Kurdistan och min pappa stred mot Saddam Hussein med den kurdiska motståndsrörelsen. Min familj flydde 1990 när min storasyster var ett år och min mamma var gravid med mig.

BernströmJohanFoto:

Mina föräldrar slet för att få ihop pengar till medlemsavgifter, fotbollsskor och utgifter vid turneringar. Ibland var det tydligt att många i laget hade fattiga familjer. Vi fick till exempel avstå från vissa turneringar, som Gothia Cup, för det kostade pengar. Då tömdes deltagarlistan snabbt tills vi var för få för att åka.

Vi kom till Sverige 1992. När jag började förskoleklass såg min lärare, Anders Sundell, att jag spelade fotboll varenda rast. Han drev på för att jag skulle få komma med i ett fotbollslag och det blev BK Forward.

Berättat för: Annika Lund

Syftet med den icke vinstdrivande organisationen Generation Pep är att skapa gemenskap och glädje inför idrott. Jag vill att alla ska veta att de kan prestera bättre i skolan om de är fysiskt aktiva så det föreläser jag om i skolor. Jag ordnar också utmaningar på sociala medier, där man kanske ska toucha en boll så många gånger som möjligt på en halv minut. En så dan utmaning sprider sig viralt som en löpeld och skapar träningsglädje.”

”Fotbollenharöppnatdörrar”

36 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Utan honom hade jag inte kunnat leva på fotbollen som jag gör i dag. Mina föräldrar kände inte till att det fanns organiserad idrott för sexåringar och min pappas svenska var inte tillräckligt bra för att han skulle kunna ta de kontakter som behövdes.

Ålder: 31 år. Gör: Är mittfältare i Örebro SK, spelar i irakiska landslaget. Är ambassadör för Generation Pep, som jobbar för jämlik hälsa.

HAMADJILOAN

De eldsjälar som finns inom idrotten betyder så mycket för unga människor i utsatta områden. De kan vara motpoler till droger och kriminalitet. Jag har många gånger tänkt att sam hället borde se de här människorna och bekräfta dem mer än i dag.

HAN ÄR EN av dem som ligger bakom det allmänt hyllade projektet med utökade hembesök från BVC till förstagångsföräldrar i utsatta områden. Insatsen går ut på att föräldrarna får sex hembesök av en BVC-sköterska och en familjerådgivare som tillsammans ger råd och stöd. Projektet startade i Rinkeby 2013 men har nu spridit sig till flera andra platser i landet. – Det är ett uppskattat projekt, men effekterna kan vara svåra att påvisa. Men å andra sidan – det är absolut inte skadligt, det är en satsning på personer med större behov och personalen tycker att det är ett bra sätt att arbeta. Tidigare var det svårt att rekrytera till BVC i till exempel Rinkeby men nu är det attraktivt att jobba där, så ett sånt här pro jekt ger ringar på vattnet på fler sätt än de strikt mätbara. Vi behöver luta oss mot kvalitativa studier för att förstå mekanismerna och effekterna av insatser i de här områdena, säger Bo Burström.

att hitta goda argument till varför det skulle vara en dålig idé att totalt utjäm na människors inkomster. Men när det gäller hälsa är det svårt att hitta sådana argument. Det finns inga rationella motiv till varför vissa grupper ska ha en större sjukdomsbörda eller kortare liv av rent strukturella skäl. Jämlik hälsa handlar inte om att alla ska ha identisk hälsa för vi har olika biologiska och ge netiska förutsättningar. Men människor i olika samhällsklasser har inte olika biologiska och genetiska förutsättning ar till god hälsa, utan skillnaderna är strukturella, säger Johan Fritzell.

Medicinsk Vetenskap №3 2022 37

Jämlik hälsa På djupet

EN SJUKDOM SOM tydligt har drab bat den svenska befolkningen på ett ojämlikt sätt är covid-19. Under 2020 var sjukdomen den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Totalt dog nära 9 500 personer i covid-19 under detta smittans första år i Sverige och de flesta dog under den första vågen, under våren. Nio av tio av dem som dog under 2020 var över 70 år, så ålder spelade roll för risken att dö i sjukdomen. Men även födelseland spelade roll. Av män som var födda i Somalia och som dog under 2020 var covid-19 orsaken i hälften av fallen. Motsvarande siffra för män födda i Sverige var tio procent, enligt rapporten från Socialstyrelsen.

rapport där 36 personer som bor på Järvafältet, ett av de områden som drabbades hårt av första vågens covid-19, har intervjuats. Rapporten är gjord av Centrum för arbets- och miljömedicin inom Region Stockholm och de intervjuade berättar om vad som hindrade dem från att följa samhällets rekommendationer. Det handlar om att många arbetar i serviceyrken och därför inte kan jobba hemifrån, men också om att bussar och tunnelbanor är enda möjliga transportmedlet för att ta sig till jobbet. Timanställningar ger osä kerhet kring vilken ersättning Försäk ringskassan erbjuder vid sjukfrånvaro och äldre familjemedlemmar kan inte skyddas när många personer bor trångt tillsammans.–Villmanöka jämlikheten i hälsa, då måste man öka jämlikheten i livsvill kor. Att ha ett tryggt och säkert arbete där man kan leva på inkomsten och en bra bostad hör till de goda livsvillkoren. Men om du växer upp i en familj där ingen pratar svenska i hemmet och ingen kan hjälpa dig med läxorna, då får du antagligen svårare att hänga med i skolan och då får du en sämre start in i arbetslivet. Ojämlikheter i hälsa börjar med skillnader i livsvillkor redan mycket tidigt i livet, säger Bo Burström.

Han beskriver resultat ur en ny

Under 2001 var förhållandet i princip detsamma – då dog fortfarande dubbelt så många spädbarn i den mest resurs svaga gruppen. Den relativa skillnaden var alltså oförändrad. Men i absoluta tal

– Det vi har kommit fram till är egentligen inte rocket science. Vi ser i våra studier att det först sker en ackumulering, men sent i livet, efter 90 års ålder, då tar de biologiska och genetiska faktorerna över. Men vi ser att den sociala gradienten finns kvar ända upp i 80-årsåldern, vilket har väckt viss förvåning, säger Johan Fritzell.

det här exemplet kvarstår de relativa skillnaderna. Men det vore fel att kalla det för ett misslyckande ef tersom så väldigt många fler spädbarn överlevde under 2001 jämfört med 1911. Det går att med fog hävda att man bör fokusera på att minska skillnaderna i absoluta tal snarare än i relativa tal. Det spelar roll när målsättningar och av siktsförklaringar ska formuleras, säger Johan Fritzell.

Han och hans kollegor har valt att visa båda relativa och absoluta skill nader mellan olika socioekonomiska grupper. Ett exempel för att lyfta fram det handlar om spädbarnsdödlighet i England och Wales i olika sociala klas ser. Under 1911 dog dubbelt så många spädbarn i den mest resurssvaga klassen jämfört med den mest resursstarka.

”

HANS EGET SPECIALOMRÅDE handlar om äldre personers hälsa. Där har han bland annat ägnat sig åt en vetenskaplig knäckfråga – ökar eller minskar jämlikheten i hälsa under livets gång? Är det så att små skillnader i livets början ackumuleras för att bli till stora klyftor senare i livet? Eller är det så att ju äldre man blir, desto större be tydelse får just biologiska och genetiska faktorer, vilket gör att de sociala och strukturella skillnaderna minskar?

har stora förbättringar gjorts – särskilt i den resurssvagaste gruppen. Antalet döda spädbarn i den mest utsatta grup pen var över 150 år 1911 men färre än tio under 2001. Det kan jämföras med de cirka 75 spädbarn som dog i den resursstarkaste gruppen under 1911, ett antal som sjönk till färre än fem under 2011.–I

– Covid-19 slår i befolkningen på ungefär samma sätt som många andra sjukdomar. Det är ett mycket tydligt exempel på hälsans sociala gradient. Det är nästan ironiskt att välbärgade skidturister tog med sig smittan hem till Sverige, men när sjukdomen kommit in i samhället var det andra grupper som blev värst drabbade, grupper som var mer expone rade för smittan och som hade större sårbarhet för själva sjukdomen. Till exempel är rökning och övervikt vanliga re i de socioekonomiskt utsatta grupperna. Det är riskfaktorer för allvarligt förlopp vid covid-19, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Till exempel är rökning och övervikt, som är riskfaktorer för allvarlig sjukdom, vanligare i de socioekonomiskt utsatta grupperna.”

V Edling/SBUAnnaSirborn,UlfFoto:ImagesGettyIllustration:

vårdvetenskapneurobiologi,ochsamhälle,KarolinskaInstitutet.–Ökningenharskettsedanlångtidiochmedattläkemedelharblivitenalltviktigaredelavvården,sägerhan.Idagstårläkemedelförungefär

38 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Jämförelsealternativet kan vara en annan läkemedelsbehandling, annan behandling eller ingen behandling alls. Till exempel kan en ny och effektivare, men samtidigt dyrare behandling jämföras med den nuvarande behand lingen för att avgöra om effekten av den nya behandlingen är rimlig i relation till den ökade kostnaden.

– Det är här vi för närvarande ägnar mest tid åt att göra beräkningar, delvis

ETT VIKTIGT BEGREPP i samman hanget är kostnadseffektivitet.

10 procent av sjukvårdskostnaderna.

Att göra hälsoekonomiska beräk ningar innebär att ta fram en siffra på hur mycket man betalar för en viss enhet hälsa, exempelvis för att vinna ett levnadsår. Här måste man använda modeller och olika instrument för att få en bild av värdet på det man vinner i förhållande till vad det kostar.

Text: Lotta Fredholm

ÅRDEN BEHÖVER ständigt prioritera mel lan olika behand lingar eller lä kemedel men också planera för framtida kostnader. Då behövs hälso ekonomiska utvärderingar. År 2020 utgjorde sjukvårdskostna derna 11,5 procent av bruttonatio nalprodukten, vilket motsvarar drygt 573 miljarder. En post som har ökat är

– Att en behandling är kostnadsef fektiv kan enkelt beskrivas som att man får mycket hälsa för pengarna, jämfört med andra sätt, säger Linus Jönsson.

Perspektiv Hälsoekonomi

Olika insatser i sjukvården kan enkelt beskrivet ge olika mycket hälsa per satsad krona. Men hur tar man med subjektiva upplevelser som livskvalitet i dessa beräkningar? Medicinsk Vetenskap har talat med forskarna som tar fram underlagen för hälsoekonomiska beslut.

De två andra handlar om vård efter behov och om att vården ska vara jäm lik. Kostnadseffektivitet handlar alltid om relationer mellan olika alternativ.

kostnaden för läkemedel, enligt Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid institutionen för

Jenny Berg är hälsoekonom vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, samt kopplad till institutionen för lärande, spår.tutet.LIME,managementinformatik,ochetik,vidKarolinskaInstiHonärinnepåsamma–EnutmaningsomvipåSBU ställs inför är hur vi ska utvärdera behand lingsstrategier som involverar andra insatser än läkemedel och ofta flera olika professioner. Även här behöver vi utvärdera vad vi får för pengarna, men det är komplext, säger hon.

Valet av hälsoekonomisk utvärde ringsmetod bestäms av frågan, men även av tillgången på data. Om utvärde ringen exempelvis ska ligga till grund för val mellan två behandlingsmetoder,

De medräknarhälsan

för att det för läkemedel ofta finns bra data att utgå ifrån. Men det innebär att 90 procent av sjukvårdskostnaderna utgörs av annat, där hälsoekono miska beräkningar inte utvecklats lika mycket, säger han.

– All vård i Sverige måste förhålla sig till hälso- och sjukvårdslagens tre principer, där kostnadseffektivitet är en, säger Linus Jönsson.

TTO: Time trade off. Meto den går ut på att man ber

hälsotillstånd och svara på exempelfrå gor om ett tänkt tioårigt barns hälsotill stånd, enligt metoden EQ-5D (se ruta).

respondenterna att tänka sig in att de ska leva i ett visst medatttänkaärnågrasamtidigtåterfårskullefinnsde(vanligenundersjukdomstillståndettvisstantalårtio).Sedanfårföreställasigattdetenbehandlingsomkunnagöraattdefullhälsamengörattdeleverårkortare.Frågandåhurmångaårdekansigattbytabortförfålevaresterandeårfullhälsa.

(rörlighet, personlig vård, vanliga 100.gripandepersonenävenstämdhet).smärtor/besvär,aktiviteter,oro/nedDetinnefattarenvisuellskaladärskattarsinöverhälsafrån0tillFinnsiolikavarianter.

Emelie Heintz lyfter Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) be slut om subvention eller ej av läkeme del som kanske det tydligaste svenska exemplet på hur hälsoekonomiska utvärderingar spelar roll i de faktiska besluten (se grafik).

som är lika effektiva och inte skiljer sig åt vad gäller negativa konsekvenser som exempelvis biverkningar, kan man nöja sig med en kostnadsminimerings analys. Handlar det istället om alter nativa metoder som främst påverkar dödligheten kan det räcka att göra en kostnadseffektanalys med levnadsår som effektmått. Rör det sig istället om behandling av kroniska tillstånd som inte är direkt livshotande, är det nöd vändigt att även beakta effekterna på livskvalitet – då är kostnadsnyt toanalys en lämplig metod. Emelie Heintz är hälso ekonom och biträdande enhetschef vid Stock holm Centrum för hälsoekonomi vid Region Stockholm, med koppling till LIME. Hennes analyser görs ofta på uppdrag av regionen.

Vad betyder förkortningarna?

Vid sepsis, tidigare kallat blodförgift ning, har man sett att de initialt höga kostnaderna för att införa en ny rutin på akutmottagningarna – ett sepsislarm – och tillkalla en infektionsläkare vid misstänkt sepsis, potentiellt kan sparas in, då tidigare studier visat minskat an tal vårddygn på sjukhus där rutinen har införts. Andra projekt är att utvärdera om det är kostnadseffektivt att utöka självtestning för klamydia och gonorré.

39Medicinsk Vetenskap №3 2022

EQ-5D: hälsanstrumentLivskvalitetsinsombeskriverifemdimensioner

– Min doktorand Shuang Hao och jag har studerat kostnadseffektiviteten vid prostatacancerscreening. Det är utmärkt timing eftersom Sverige precis håller på att undersöka sätt för att orga nisera prostatacancertester på ett bättre sätt, säger han.

Rapporten utgjorde underlag till ett

”Att en behandling är kostnadseffektiv kan enkelt beskrivas som att man får mycket hälsa för pengarna”

Hon är medförfattare till en kvali tativ intervjustudie som publicerades i tidskriften Quality of Life Research tidigare i år där de prövade att även in volvera yngre personer. Tio vuxna och tio 16-18-åringar fick gradera sitt eget

– Vi har exempelvis bidragit med hälsoekonomisk kompetens för att be skriva konsekvenserna av personcen trerade och sammanhållna vårdförlopp för reumatoid artrit, svårläkta sår och sepsis, säger hon.

nytt förslag från TLV, som innebär att även effekten på närståendes livskvalitet ska kunna räknas in när nya läkemedel utvärderas, något som inte sker i dag. Det kan enligt TLV:s hemsida blir aktu ellt ”när företaget i sin ansökan till TLV med data kan visa att deras läkemedel verkligen förbättrar anhörigas livskvali tet genom att patienten får bättre hälsa”.

EN SVÅRIGHET är att bedöma livskvalitet hos den som inte själv kan uttala sig, exempel vis–barn.Ettsätt är att låta vuxna föreställa sig ett tänkt hälso tillstånd för ett barn. Men då kan man fråga sig vems värderingar vi fångar, säger Jenny Berg.

HÄLSOEKONOMISKA utvärderingar är ett viktigt komplement till epidemi ologiska eller kliniska studier när dessa visar att en viss insats fungerar. Alla som arbetar med att ta fram dessa är dock inte hälso ekonomer. Mark Clements är biostatistiker och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och forskar om cancerscreening och diagnostik.

QALY: Från livskvalitet.tillMätertetsjusteradeYears”,”Quality-AdjustedengelskansLifepåsvenskakvalilevnadsår.hälsamedhänsynbådelivslängdoch

PROM: ”Patient Reported Outcome Measures”, på svenska patientrapporte rade mått. Används som utfallsmått inom vården och medicinsk forskning, oftast en enkät som funktionsförmåga.kvalitet,hälsa/hälsorelateradmäterlivs-symptomeller

– Men de spelar en viktig roll. När resurserna är begränsade behöver vi hitta sätt att systematiskt förhålla oss till kostnader och effekter på hälsa, säger Emelie Heintz.

Hälsoekonomiska frågor inbegriper ofta etiska och moraliska avvägningar som kan vara svåra att besvara.

– Deltagarna menade att ”vem är jag att göra det valet för någon annan” och ”hur ska jag veta hur barnet upplever det?”, säger Jenny Berg.

SonnebringGunillaWulff,JohannaFoto:

MEN HUR STOR betydelse har de utvär deringar som görs för besluten i vården?

– Vi gjorde nyligen en rapport om effekter på närståendes livskvalitet på TLV:s uppdrag. Det är ett exempel på hur vårt arbete kan påverka vad som ska ingå i de kostnadseffektivitetsanalyser som de använder för sina beslut, säger hon.

Deltagarna fick beskriva hur de kände och resonerade då de kom fram till sina svar.Studien visar att det är fullt möjligt att även involvera ungdomar från 16års ålder i den här typen av utvärde ringar. Men både ungdomar och vuxna tyckte det var svårt och obekvämt att värdera hälsotillstånd förknippade med livskvalitet och livslängd för ett barn.

HTA: Health kostnadseffektivitet.säkrasjukvårdenningarprocedurerutvärderinganväntAssessment,Technologyärettglobaltbegreppföravmetoder,ochtillämpinomhälso-ochmedsyfteattgodkvalitetoch

För att kunna fördela resurser använder olika aktörer hälsoekonomiska utvärderingar i sitt arbete i ett slags hälsoekonomiskt ”ekosystem”.

Medicintekniska produktrådet, MTPrådet: Ger rekommendationer om användning av vissa nya medicin tekniska produkter.

Socialstyrelsen: Tar fram före skrifter, statistik, kunskapsstöd i form av exempelvis nationella riktlinjer, samt gör uppföljningar och utvärderingar.

– Det är en bra plattform, men det är en utmaning att registrera under så lång tid. Det krävs dock för att kunna följa patienterna, säger han.

myndighetenFolkhälso-

Forskare universitetvidochhögskolorNationellkunskaps-styrning

Forskarna räknar med att antalet personer som lever med demenssjuk dom i Sverige kommer att fördubblas till år 2050.

– Det blir därför oerhört viktigt att hitta kostnadseffektiva sätt att tidigt upptäcka och diagnostisera begyn nande kognitiv svikt och sätta in rätt åtgärder för att förhindra demensut veckling, säger han.

Andra instanser som gör hälso ekonomiska utvärderingar:

Forskare i akademin: Vetenskapliga studier inom hälsoekonomi bedrivs vid alla landets sju medicinska universitet.

Syftet med det nya nätverket är att stimulera samarbeten, men också lyfta fram verksamheten tydligare. De fyra grundarna är Emelie Heintz, Mark Cle ments, Linus Jönsson samt professor Clas Rehnberg vid LIME.

– Vi behöver se varje behandlad

I ett pågående projekt studerar grup pen om artificiell intelligens, AI, kan användas för cancerdiagnostik. Då det råder brist på patologer skulle AI-stödet kunna frigöra resurser.

Regionerna: Tar fram hälsoekonomiska underlag och fattar beslut om vilka läkemedel och andra behandlingsmetoder, screening och metoder för diagnostik, förbyggande insatser och liknande som ska användas regionalt.

styrelsenSocial-

HÄLSOEKONOMI som forskningsfält anses ha startat med en artikel skriven av den amerikanske ekonomen Ken neth J. Arrow som publicerades 1963. Med nu snart 60 år på nacken kan man fråga sig: Används resurser i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt i dag?

Nytt nätverk ska ge fler samarbeten

MTP-rådet

– Våra resultat visar att användningen av blodprovet Stockholm3 minskar antalet magnetkameraundersökningar, vilket i sin tur bidrar till kostnadsef fektivitet genom att inte utnyttja den trånga resurs som de undersökningarna är, säger han. Resultaten publicerades i januari i tidskriften European Urology.

– När det gäller nya läkemedel så skulle jag säga att vi har en förhål landevis god bild av hur mycket hälsa vi får ut och vad de kostar. Ett klock rent exempel på en kostnadseffektiv insats är det rutinmässiga arbete som primärvården utför för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Exempelvis betalar sig kostnaden för behandling med kolesterolsänkande läkemedel tillbaka till samhället mer än tjugofalt, säger Linus Jönsson.

Tandvårds- och läkemedels förmånsverket, TLV: Beslutar vilka receptläkemedel som ska ingå i högkostnadsskyd det. Detta gör att patien terna betalar mindre när de kommit upp till en viss tröskel – staten betalar då den resterande delen. De läkemedel som inte subven tioneras måste patienten själv bekosta.

Perspektiv Hälsoekonomi

I Sverige finns världens största regis ter över kognitiva sjukdomar, SveDem, med mer än 100 000 patienter.

40 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Slutgiltiga beslutsfattare:

Vem gör vad i Sverige?

En del har varit att undersöka kost nadseffektiviteten vid användning av ett blodtest kallat Stockholm3, som är utvecklat av forskare vid Karolinska In stitutet och som i tidigare studier visat sig fungera väl.

nätverkNyligenRegionernaNT-rådetTLVstartadesetthälsoekonomisktvidKarolinskaInstitutet:

Rådet för nya terapier, NT-rådet: Ger rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus.

Folkhälsomyndigheten: Har natio nellt ansvar för folkhälsofrågor och arbetar för att befolkningen ska ha ett skydd mot smitt samma sjukdomar och andra hälsohot.

EN ANNAN UTMANING är att studera kostnader för sjukdomar som pågår un der lång tid, som Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Här är dilemmat att data från kliniska studier ofta bara täcker ett par år. Linus Jöns son menar att det krävs längre studier på patienter i verkliga livet.

SBU

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU: Utvärderar regelbundet sjukvårdens och socialtjänstens metoder.

Nationell kunskapsstyrning: Sveriges regioner har utvecklat ett gemensamt system för kunskapsstyrning med målet att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården.

Health Economics Network at KI.

patient som en datapunkt, så vi lär oss vilka som har störst nytta av ett nytt läkemedel, och även hur länge vi ska behandla, säger han.

Kontakta

Vill du också bidra till nya gEnoMbrott För liVEt™

Nyttvarannanavsnittonsdag! ANNONS CronbergErikFoto:

Följ oss också på Instagram

Ge din gåva via ki.se/stodkiwebben:

MEDICINVETARNA

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

GE E n G åva till Karolins K a i nstitut E t

oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

ANNONS

Precis som du är inne på har forskningsstudier inte kunnat visa att det finns några särskilda hälsoeffekter för friska personer att hoppa över frukosten i syfte att ha ett kortare ätfönster jämfört med att äta frukost. En del sammanställningar har dock visat att det kan finnas en viss risk att man blir väldigt hungrig senare på dagen och då överäter, men om du mår bra av att inte äta frukost så ser jag ingen anledning att ändra på det.

Tack för din fråga, du får en anteckningsbokinbundenhemskickad. / Redaktionen

ImagesGettyFoto:

43Medicinsk Vetenskap №3 2022

Hur snabbt gör nytta?frukosten

Hur lång tid det tar innan det som man har ätit hamnar i blodet handlar om hur sammansättningen av maten ser ut. Komplexa strukturer tar längre tid för enzymerna att bryta ner. Exempel på det är långsamma kolhydrater jämfört med snabba kolhydrater. Långsamma kolhydrater som finns i bland annat knäckebröd, fullkornsprodukter, grönsa

har ätit. Så om du äter lunch och mid dag dagen innan finns det kolhydrater lagrade i musklerna som kan användas till träningen vilket är en fördel om du ska kunna ta i ordentligt. Ska du köra ett långt pass kan det vara bra att äta något med snabba kolhydrater i som kroppen snabbt kan ta upp innan du ger dig i väg.

Svar Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Jag äter ogärna frukost. Har förstått det som att stödet för goda hälsoeffekter med förlängd fasta är svagt, men jag har aldrig tyckt om att äta frukost och nu är jag ändå van. Jag tränar gärna på morgonen och en kollega sade ”Hur kan du göra det utan att få någon energi på morgonen!” Men nyäten mat hinner väl inte ut i kroppen som energi för ett träningspass? Var kommer energin egentligen ifrån till morgonpasset och har den något att göra med frukosten? /Victoria

ker och bönor behöver längre tid på sig än kortare sockerkedjor från exempelvis en smoothie eller ett glas juice, som kan ge användbar energi nästan direkt. Även andra faktorer kan spela roll. Om man har ätit mycket fett kommer magsäcken att tömmas långsammare eftersom tunntarmen behöver tid på sig att ta hand om de portioner som den får.

Kroppen har en bra förmåga att lagra in både fett och kolhydrater så att det finns energi även när vi inte nyligen

/ Jessica Norrbom Adjunkt och forskare i molekylär arbetsfysiologi

44 Medicinsk Vetenskap №3 2022 F+S Medicinfrågor

ställt oss den frågan och nyligen publicerat en artikel i ämnet (Smith, Bergman, Hagey iScience 1 juli 2022). En vanlig uppskattning är att det finns 10 000 sjukdomar, men jag har alltid trott att den siffran är på tok för låg och det upptäcks nya sjukdomar hela tiden. Därför har jag och ett par kollegor försökt uppskatta antalet. Våra beräkningar pekar tydligt på att det finns många fler typer av möjliga sjukdomar än människor på vårAntaletplanet.arter av mikroorganismer på jorden har till exempel uppskattats till 1012, och även om bara en bråkdel orsakar sjukdom, blir mängden ändå skyhög. De flesta är extremt ovanliga och därför har vi infört ett nytt begrepp ”hyper-rare” – ”hyperovanlig”, som relaterar till de existerande termerna ”rare” (<1/2000) och ”ultra-rare” (<1/50.000). Definitionen av hyper-ovanlig är att färre än 1 på 100 miljoner drabbas.

Orsaken till ”förseningen” är okänd, men kan påverkas av sömnbrist, stress, ångest, alkohol, med mera. Cirka fem procent drabbas av sömnparalys med viss regelbundenhet, men många fler har upplevt enstaka episoder.

/ Torbjörn Åkerstedt Professor i psykologi

Alla rörelser man gör i drömmen

/Helene EmneborgSömnparalys

Vad är sömnparalys?

Svar

Hur många sjukdomar finns det? Är i stort sett alla sjukdomar kända eller upptäcks fortfarande nya?

/

ImagesGettyBild:

Flertalet hyper-ovanliga åkommor uppstår vid inavel, såsom kusingiften, vilket dramatiskt ökar risken för recessivt nedärvd sjukdom till följd av att sällsynta mutationer ärvs från båda föräldrarna. Fler än en ovanlig sjukdom kan dyka upp hos samma individ. För att det då ska räknas som något originellt krävs vad vi benämner ”phenotypic conversion”, vilket inne bär att mutationerna samverkar så att en unik sjukdom uppstår till skillnad från att man har flera åkommor utan att de påverkar varandra.

C. I. Edvard Smith Professor i molekylär genetik

atthindrarSömnparalysossfrånagerautvåradrömmar.

Hur många sjukdomar finns det?

förekommer framför allt vid uppvaknan de (men kan också inträda vid insomnandet) och innebär att större muskelgrupper blir förlamade i några sekunder eller någon minut och upp levs som obehagligt. Ibland förekom mer kvävningskänsla samt drömbilder som kan vara otäcka. Paralysen är framför allt kopplad till drömsömnen (REM) och är till för att vi inte skall agera ut våra drömmar och riskera att skada oss själva eller andra.

Svar

Vad händer i kroppen vid så kallad sömnparalys?

Vi/Nyfikenharsjälva

Arbetet med att definiera och kartlägga dessa sjukdomar har bara påbörjats, men kommer sannolikt att ha stor betydelse för vår möjlighet att förbättra hälsan i framtiden genom så kallad precisionsmedicin, där den unika genetiska uppsättningen hos en sjuk individ utgör grunden för en riktad och skräddarsydd behandling.

signaleras i vår hjärna men hindras från att nå ut till musklerna genom en blockering av nervceller som styr rörelser via signalsubstanserna GABA och glycin. Blockeringen ska förstås slås av när man vaknar i drömsömnen, men hos vissa sker det inte tillräckligt snabbt, så blockeringen ligger kvar några sekun der, upp till minuter.

ImagesGettyBild:

Bästa

/ Tomas Olsson Professor i klinisk neurovetenskap

håller med personer i din omgivning som säger att du har en fysisk kapacitet som är ovanlig för personer i din ålder, men det finns exempel på personer som tävlar i till exempel Vasaloppet eller i olika löptävlingar som är i samma ålder somDetdu.är också väldigt bra att du upple ver att din muskelstyrka och uthållighet är densamma som när du var 50, det bor de vara ett tecken på att du har tränat på

Personer i min omgivning kallar mig ett fysiskt fenomen. Kan det bero på att jag fortfarande utan problem går med stavar - utan paus - uppför Sundsvalls slalombacke, fallhöjd 140 meter, längd 600 meter? Jag fyllde 88 år i somras men upplever att jag har samma mus kelstyrka och uthållighet som när jag var 50.

FrågaSvar

Svar

och vinn!

Hur hänger diabetes och MS ihop?

medicin

Finns det ett samband mellan att ha MS och sen få diabetes (eller tvärtom)?

en måttlig till hög intensitet sedan dess. Studier visar annars att muskelstyrkan i benen minskar med 10–15 procent per tioårsperiod mellan 40 och 70 års ålder, och med 25–40 procent per tioårsperiod efter 70 års ålder. Detta är dock baserat på en stor grupp människor och vi vet att variationen i muskelstyrka är väldigt stor bland äldre personer.

till: medicinskvetenskap@ki.se F+S

Är jag ett fenomen?fysiskt

inbunden anteckningsbok. Skicka

/NinaDiabetes

Är kluriom så letar vi rätt på en forskare som kan svara. frågan vinner en din fråga

finns i två for mer: dels typ 1-diabetes som oftast startar i unga år och där orsaken är en destruktion av de celler i bukspottkörteln som producerar Insulin. Troligtvis är det en autoimmun sjukdom, där kroppens immunsystem felaktigt angriper strukturer i de insulinproducerande cellerna. Det finns en genetisk disposition, eller benägenhet, för att kunna få typ 1-diabetes. Dock är denna genetiska disposition helt annorlunda än den som disponerar för MS, som sannolikt också är en orsakssamband.typning.typDockriskfaktorerbetes,ellerbetesäravinflammationssjukdomautoimmunmendärdelarcentralanervsystemetangrips.Detalltsåextremtovanligtatttyp1dia-ochMSförekommersamtidigt,följervarandra.Detärannorlundamedtyp2-dia-somdrabbaräldreochharsomöverviktmedmera.finnsingetsambandmellan2-diabetesochMS,inågonrikt-MankanalltsåhaMSochsedan2-diabetes,mendetfinnsinget

/KickanJa,jag

Många äldre har en styrka.muskelgod

Orsaken till att muskelstyrkan minskar är bland annat att vi drabbas av olika sjukdomar och skador som kan ha en direkt påverkan eller göra det svårare att träna. Generellt minskar muskelstyrkan mindre hos individer som rör sig mycket. Så fortsätt att röra på dig som du gör och förhoppningsvis kan du vara en god förebild och inspirera andra att vara mer fysiskt aktiva!

Det är ovanligt att varandra.ochdiabetesMSföljer

Docent och lektor i fysioterapi

gaste fråga

/

du nyfiken? Skicka in din

Elisabeth Rydwik

45Medicinsk Vetenskap №3 2022

46 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Ett urval av de

MATALLERGI med risk för alltifrån mild till akut, livshotande allergisk reaktion drabbar ungefär två till fem procent av alla barn. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Universi tetet i Oslo, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Oslo universitetssjukhus och Sjukhuset Östfold i Norge, undersökt om risken för matallergi vid tre års ålder minskar om barnen från tre månader får regel bundna smakportioner innehållande jordnöt, mjölk, vete och ägg, i den så kalladeResultatenPreventADALL-studien.visarattbarnsom fick tidiga smakportioner hade i genomsnitt

PrivatImages,GettyFoto: Resultaten från en ny Tidigaallergi.riskendem,försökaänmedel,allergenaintroduktionregelbundenattstöderstudiehypotesentidigochavlivssnararesenareellerattundvikakanminskaförmat smakportioner

1,1 procent risk för matallergi mot något av de introducerade födoämnena vid tre års ålder, jämfört med 2,6 procent risk för barn som inte fick smakportio nerna. Det innebär att 63 barn behöver exponeras för tidig introduktion av allergena livsmedel för att förhindra födoämnesallergi hos ett barn. Effekten kunde främst förklaras av minskad risk för jordnötsallergi, den vanligaste allergin i studien, som var 0,7 procent i interventionsgruppen jämfört med 2,0 procent i kontrollgruppen.

I Livsmedelsverkets råd om mat till spädbarn står att man tidigast från fyra månaders ålder kan låta barnet smaka små prov av vanlig mat, så länge det inte konkurrerar med amningen. Den tidigare introduktionen i studien tycks inte ha påverkat amningen – ungefär 90 procent av barnen i alla grupper ammades vid sex månader.

– Den relativa riskminskningen för matallergi var 58 procent och för jordnötsallergi 65 procent. Det är en

Topplistan

Early food intervention and skin emollients to prevent food allergy in young children (PreventADALL): a factorial, multicentre, cluster-randomised trial Skjerven HO, Lie A, Vettukattil R, Rehbin der EM, LeBlanc M, Asarnoj A, Carlsen KH, Wik Despriee Å, Färdig M, Wärnberg Gerdin S, Granum B, Gudmundsdót tir HK, Haugen G, Hedlin G, Håland G, Monceyron Jonassen C, Landrø L, Ols son Mägi CA, Olsen IC, Rudi K, Saunders CM, Kurås Skram M, Staff AC, Söderhäll C, Tedner SG, Aadalen S, Aaneland H, Nordlund B, Lødrup Carlsen KC The Lancet juni 2022 publikationernasenastefrånKarolinskaInstitutetidemestanseddavetenskapligatidskrifterna. kan minska risken för matallergi

STUDIEN OMFATTADE nästan 2 400 barn från Norge och Sverige som lot tades till att delta i en av fyra behand lingsgrupper. Över 80 procent av barnen följdes till tre års ålder, då före komsten av matallergi mot något av de fyra födoämnena undersöktes. Matal lergi diagnostiserades hos 44 barn: 32 med jordnötsallergi, 12 med äggallergi och fyra med mjölkallergi. Eftersom förekomsten av andra allergier än mot jordnöt var låg vid tre års ålder, kan studien inte avgöra effekten på allergi risk för alla enskilda födoämnen.

betydelsefull skyddseffekt med tanke på att det här är en enkel åtgärd. Tidig introduktion minskade tydligt risken för jordnötsallergi; en allergi man har med sig hela livet, med risk för allvarliga allergiska reaktio ner och en oro som ofta påverkar livskvaliteten, säger Björn Nordlund, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där den svenska delen av studien är gjord.

Studien identifierade inga säkerhets problem och inga allvarliga allergiska reaktioner på grund av den tidiga födo ämnesintroduktionen observerades.

En ny studie belyser vikten

Svenningsson A, Frisell T, Burman J, Salzer J, Fink K, Hallberg S, Hambraeus J, Axelsson M, Al Nimer F, Sundström P, Gunnarsson M, Johansson R, Mellergård J, Rosenstein I, Ayad A, Sjöblom I, Risedal A, Flon P, Gilland E, Lindeberg J, Shawket F, Piehl F, Lycke J The Lancet Neurology juli 2022

ZimmermanStefanJohansson,EvaFrandsen,JohannesImages,GettyBild:

individanpassadavbehandlingvidhormonkänsligbröstcancer.

– Efter 20 år hade risken för sprid ning till andra organ minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsän kande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon försteförfattarebehandling,hormonsänkandesägerstudiens

20-Year Benefit from Adjuvant Goserelin and Tamoxifen in Pre menopausal Breast Cancer Patients in a Controlled Randomized Clinical Trial Johansson A, Dar H, van ’t Veer LJ, Tobin NP, Perez-Tenorio G, Nordenskjöld A, Johans son U, Hartman J, Skoog L, Yau C, Benz CC, Esserman LJ, Stål O, Nordenskjöld B, Fornander T, Lindström LS Journal of Clinical Oncology juli 2022

Science juni 2022 En sensorny medel.bekämpnings-skadligaupptäckakan kanmedelBekämpnings-påfruktupptäckas

vidCancertillväxtpublikationertopp-imössminskadekallrumstemperatur

SERS Hotspot Engineering by Aerosol Self-Assembly of Plasmonic Ag Nanoaggregates with Tunable Interparticle LiDistanceH,Merkl P, Sommertune J, Thersleff, T, Sotiriou GA

Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler. Enligt forskarna skulle kon ceptet kunna användas för att upptäcka bekämpningsmedel på livsmedel innan konsumtion utan att förstöra frukten. Härnäst vill forskarna undersöka om nanosensorerna kan användas inom andra områden, till exempel för att upptäcka biomarkörer för specifika sjukdomar i vårdmiljöer med begrän sade resurser.

FORSKARE VID Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer.

Färre skov vid MS med off label-läkemedel Safety and efficacy of rituximab versus dimethyl fumarate in patients with relapsing-remitting multiple scle rosis or clinically isolated syndrome in Sweden: a rater-blinded, phase 3, randomised controlled trial

Transfusion av röda blodkroppar från kvinnor orsakar inte ökad dödlighet hos mottagare Mortality among patients undergoing blood transfusion in relation to donor sex and parity: A nationwide natural experiment

Nature Cell Biology maj 2022

Ny typ av cellterapi kan reparera skadad hjärtvävnad efter infarkt Migratory and anti-fibrotic programs define the regenerative potential of human cardiac progenitors

RAPPORTER VISAR att drygt hälften av all frukt som säljs inom EU innehål ler spår av bekämpningsmedel som i högre doser har kopplats till hälsopro blem hos människor.

Zhao J, Sjölander A, Edgren G

Poch CM et al Vid Karolinska Institu tet: Foo KS, Long Tsoi Y, Eroglu E, Lehtinen ML, Chien KR

Advanced

LISTA

47Medicinsk Vetenskap №3 2022

– I praktiken är det dock svårt att testa enskilda produkter innan konsumtion då dagens metoder innehåller dyra och svårtillverkade sensorer. För att komma runt detta problem har vi utvecklat en billig och reproducerbar nanosensor som kan användas för att mäta rester av bekämpningsme del på frukt i exempelvis butiken, säger Georgios Sotiriou, docent i bioma terialvetenskap vid insti tutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Fler nya

Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologipatologi.Genom att mäta aktiviteten hos 70 olika gener kunde patienterna även kategoriseras i riskgrupper.

Brown-fat-mediated tumour suppres sion by cold-altered global metabo lism

Unik inblick i cellens kraftverk Mechanism of mitoribosomal small unit biogenesis and preinitiation Itoh Y, Khawaja A, Laptev I, Cipullo M, Atanassov I, Sergiev P, Rorbach J, Amunts A

JAMA Internal Medicine juni 2022

Nature juni 2022

Seki T, Yang Y, Sun X, Lim S, Xie S, Guo Z, Xiong W, Kuroda M, Sakaue H, Hosaka K, Jing X, Yoshihara M, Qu L, Li X, Chen Y, Cao NatureY augusti 2022

Behandling gav sänkt risk canceråterfallför

– Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre can certillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exem pel med goserelin. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. Då verkar tamoxi fen erbjuda ett bättre skydd, säger Linda Lindström, gruppledare och docent.

Aktuellt på KI

16 november 2022, kl 9:30–15:00.

for experimental psychology Speaker: Julia F Christen sen, Max Planck Institute for Empirical Aesthetics in Frankfurt, Germany. När: 15 september 2022 kl 15:30.

Live-podd: Hur ska vi säkra framtidens hälsa för alla?

Föredrag: Lyssna till forskare

Arrangör: Cancer Research KI. Kontakt: dagmara.kaczynska@ ki.se

Den 22–25 september, se program på bokmassan.se. Var: Svenska Mässan i Göteborg.

När: Lunchtid 4 oktober 2022.

När:Bokmässa.Institutetnärnågrasomochsigmördare,AttBokmässan.påförståseriehurmankanläratänkasomenforskareLinnésSystemaNaturaedetektivhistoria.DetäravämnenasomtasuppforskarefrånKarolinskamedverkarpåårets

DocentochföreläsningPopulärvetenskapligomsömnhälsaJohnAxels-

OKT

4

Hälsan behöver förbättras i världen samtidigt som vi drastiskt måste minska resursuttaget från planeten. Hur ska det gå till?

Konferens: En dag för

Var: Campus Solna Aula Medica, Erling Persson-salen, Nobels väg 6, Solna.

SEP pertiselecture:Seminarium:BrainandCultureDanceexasasubject

20 SEP

Enligt Stefan Swartling, professor i global systemomställning, måste unga engageras i frågorna – och det är bråttom! Hör honom intervjuas live i Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

son forskar vid Karolinska Institutet om hur sömn i det moderna samhället påverkar vår kognition och hälsa. Varför påverkas vi så olika av sömnbrist? Vilken roll har sömnen för vår psykiska hälsa? Hur snabbt vaknar hjärnan upp från sömn? Dessa är några av frågorna som forskargruppen arbetar med och som kommer tas upp under föreläsningen. När: 20 september, kl 16–17. Var: Eva och Georg Kleinsalen, Solnavägen 9, campus Solna. Mer information: nyheter.ki.se/ kalender

Zzzzzz! Frågor om den viktiga sömnen slutar aldrig fascinera. Hör KIforskaren John Axelsson föreläsa i ämnet den 20 september.

Var: Inghesalen, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18, campus Solna och via zoom. Mer information: nyheter.ki.se/ kalender

Var: AlbaNova universitets centrum och Vetenskapens Hus på Roslagstullsbacken 29 i Stockholm. Anordnas också på flera andra platser i landet, se forskarfredag.se

48 Medicinsk Vetenskap №3 2022 ImagesGettyIllustration:

Mer information: nyheter.ki.se/ kalender

När:bröstcancerprevention.dicin,ochmolekylärdetforskningpresenterarCancercancerforskningResearchKIspetsinomcancerområmedfokuspåämnensomdiagnostik,stresscancer,precisionsmeungamedcanceroch

Var: Torget, Karolinska Universi tetsbiblioteket, Berzelius väg 7B, campus Solna.

30 SEP StockholmForskarfredagForskarfredagUtställning:bjuder på utställning för allmänheten med särskilt fokus på gymna sieungdomar. Möt forskare från bland annat Karolinska Institutet, gå på science café, delta i tävlingar och mycket När:annat.30 september, kl 09–15.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet kalenderki.se/

InstitutetmedAktiviteterKarolinska15

16 NOV

22 SEP

– Det kan exempelvis innebära förkortad arbetstid, anpassade arbetsuppgifter eller möjlighet att sitta avskilt. Men det är också viktigt att skapa en miljö där man kan prata så öppet om sin diagnos och sina svårigheter som man önskar, säger Lotta Borg Skoglund. Cecilia Odlind

Det är vanligt att en person med adhd presterar på en ojämn nivå, glömmer lättare och har svårt att passa tider och deadlines.

DU KANSKE TÄNKER på en rastlös pojke när du tänker på adhd? Men även 2-3 procent av alla vuxna har adhd. Många av dem har dock utvecklat kompensatoriska strategier som ef fektivt döljer deras svårigheter för andra, inte minst på jobbet. – Tyvärr blir det ofta på bekostnad av psykiskt mående och relationer. Det här gör också att problemen kommer i skymundan. Men personer med adhd har rätt till samma stöd som vid andra funktionsnedsättningar, till exempel syn- eller hör selnedsättning. Ökad förståelse och kunskap behövs om adhd i arbetslivet, menar Lotta Borg Skoglund, forskare knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har skrivit en bok i ämnet tillsammans med kollegan Martina Nelson. Boken riktar sig både till personer med adhd och till deras chefer och kol legor. Den förklarar ”adhd-hjärnan” och ger en rad tips på hur arbetet ska kunna fungera så bra som möjligt.

– Att som chef skjuta upp deadlines är till exempel oftast inte en bra idé, det är bättre att sätta fler och tydligare deadlines, följa upp mellan och hålla fast vid dem, säger Lotta Borg Skoglund.

Få bättre koll på adhd på jobbet

49Medicinsk Vetenskap №3 2022 LindbladEvaImages,GettyFoto:

Boktips

Det finns förhållandevis lite forskning om hur adhd påverkar arbetssammanhang, menar hon, och efterlyser riktlinjer kring adhd i arbetslivet.

adhdenligtförekommerochtion,attutmaningarÄvenmedregleramotivakoncentrationkänslolägenoftaennybokomiarbetslivet.

som en EmmaforskareFrans (Bonner Carlsen)

FLER BOKTIPS

De kallar det trots Malin Bergström och Clara Linnros (Bonnier Fakta)

Trots är ett laddat ord. Men det är bra eftersom det be skriver en laddad period i barnets utveckling, tycker författarna till en ny bok. Åren av trots markerar en övergång i barnets liv och den kräver ett särskilt slags föräld raskap, menar Malin Bergström, barnpsykolog och forskar på barns hälsa vid Karolinska Institutet som har skrivit boken tillsammans med psykoterapeuten Clara Linnros. Här förklarar de varför en period av trots är oundviklig när barnet får en egen vilja samtidigt som barnet inser hur mycket det fortfarande inte klarar. Att ta sig igenom denna tid handlar inte bara om hur man på bästa sätt kan lotsa barnet framåt utan också om hur man hanterar sin egen frustration och hur man löser uppkomna situationer i familjen som helhet.Tänk

KarolinskasetPodcasttips!tillkommer.KarolinskaUniversitetssjukhuDokumentär.Iennypoddfrånuniversitetssjukhuset får du möta patienter som genomlevt ovanliga behandlingar i medicinens och forskningens framkant. Lyssna via karolinska.se/poddar

(Natur och Kultur)

Adhd på jobbet Lotta MartinaSkoglundBorgochNelson

Genom att tänka som en forskare kan vi alla fatta bättre beslut, menar Emma Frans som skrivit en bok för barn i 9–12-årsåldern. Här lär hon bland annat ut vad en vetenskaplig metod är, vikten av kritiskt tänkande och hur man känner igen en konspirationsteori. Men hennes budskap är också att man måste vara nyfiken och våga testa nya sätt att tänka även om det ibland blir fel. Även forskare kan ha fel och ska vara be redda att ändra sig när ny kunskap

”Det är givande att få använda sin kunskap i praktiken”

Det är så jag vill att forskning inom organisation och ledarskap ska fungera: Att verksamheten förbättras i enlighet med ny kunskap som tillkommer. Mina år som forskare inom detta område har lärt mig att det alltid går att förbättra vården på kort sikt, exempelvis öka patientsäker heten eller tillgängligheten, det spelar ofta inte så stor roll vilken metod man använ der. Det är svårare att behålla en effektiv vård. Utmaningen är att uppnå en långsik tigt lärande vårdorganisation.”

Berättat för: Cecilia Odlind

Forskar om: Medicinsk lednings-, organisa tions- och innovations kunskap.

Det mest givande jag hittills arbetat med inom ramen för tjänsten var under pandemin, då vi samarbetade med andra forskare vid Karolinska Institutet för att ta fram personalstödjande insatser för att främja den psykiska hälsan. Det var många inom vården som blev ”pandemiplacerade” och tvingades arbeta i intensivvården och på covidavdelningar med helt nya arbetsuppgifter. Samtidigt som vi tog fram stödprogram gjorde vi enkätstudier för att mäta hur alla mådde. Resultaten visade en tydlig koppling mellan förändrade arbetsuppgifter och psykisk ohälsa framför allt hos sjuksköterskor och undersköterskor. Vi införde då check-in och check-out-samtal för att kunna ge bättre förberedelse och bearbetning. Personalen fick också veta i förväg hur länge placeringen skulle vara, för att minska stressen och osäkerheten.

Namn: Mazzocato.Pamela

Foto: Martin Stenmark

intervjuasPamela#97LyssnaTIPS!påavsnittavKI:spodcastMedicinvetarnadärMazzocatoomledarskapivården.

Hon forskade länge inom organisation och ledarskap. Men det var när Pamela Mazzocato mötte verkligheten på Söder tälje sjukhus som arbetet fick mening.

”Min forskning handlar om hur man kan organisera och leda vården för att uppnå bättre resultat för patienter och vårdpersonal. Länge upplevde jag en viss frustration i svårigheterna i att omsätta forskningsresultat i praktiken. År 2019 fick jag erbjudande om att parallellt med forskningen börja arbeta på Södertälje sjukhus som FOUUI-chef.

Titel: Forskare vid institutionen LIME, Karolinska Institutet och FOUUI-chef vid Södertälje sjukhus där hennes uppgift är att stärka forskning, utbildning och innova tion i verksamheten.

50 Medicinsk Vetenskap №3 2022

Ögonblicket Pamela Mazzocato

ANNONS Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer För mer information se www.karolinska.se/reproduktionsmedicinhemsidan Intresseanmälan görs på vår hemsida med länk till 1177.se eller Reproduktionsmedicinring Äggdonator 08-585 814 32 Spermiedonator 08-585 806 93 Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117 Tel:Stockholm08-3358 51 Mail: docent@docent.se www.dackteam.se köp däck hos docent däck vet vilka däck du behöver Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se Vill annonseradu Vetenskap?Medicinski Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 700 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

POSTTIDNING B ANNONS Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt www.ki.se/aulamedicaTelefonbokning-aulamedica@ki.se08-52482200 Aula för 1000 personer Aula för 200 FlertalToppmodernpersonerteknikkonferensrumför 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt www.ki.se/aulamedicaTelefonbokning-aulamedica@ki.se08-52482200 Aula för 1000 personer 200 FlertalToppmodernpersonerteknikkonferensrumför 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica