Ålderism
Ålderismen ett hot mot hälsa och välfärd Ålderismen, den fördomsfulla synen på årsrika människor, har funnits i alla tider även om det samtidigt funnits en respekt för den vishet man förvärvar under livets gång.
Å
lderismen har som konsekvens den åldersdiskriminering vi ser och som leder till begränsningar och minskad valfrihet för människor som kommit upp i åren inom samhällets alla sektorer. Också unga människor råkar ut för åldersdiskriminering. Det var därför framgångsrikt att pensionärsorganisationerna och LSU, ungdomarnas paraplyorganisation, krokade arm för att få fram den breda lag mot åldersdiskriminering som riksdagen tog beslut om 2013. De grundade sitt arbete på fallbeskrivningar som de hittat samt det underlag som motsvarande paraplyorganisationer för årsrika och unga på EU-nivå tagit fram. Lagen inrymmer inte bara arbetsliv och utbildning utan också hälso- och sjukvård, socialtjänst, boende m.m. Av de 200-300 anmälningar som DO årligen får om åldersdiskriminering leder dock nästan aldrig till några åtgärder. Det innebär att lagen måste förstärkas. Här finns exempel från andra länder som kommit längre än vi i kampen mot åldersdiskrimineringen. Hos Equinet – European Network of Equality Bodies finns samlad information om hur EU:s medlemsstater arbetar med de olika diskrimineringsgrunderna inklusive ålder. Av den informationen kan man utläsa att Malta är ett EU-medlemsland med kraftfull lagstiftning och effektiva åtgärder som leder till resultat. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är ålderismen den svåraste diskrimineringsgrunden att göra något åt. WHO påpekar att fördomarna skapar en känsla hos människor att de inte längre behövs och att detta är ett allvarligt hot mot deras hälsa och välbefinnande. Det är bakgrunden till att WHO sedan 2016 driver en kampanj mot ålderismen, en kampanj som vi i Sverige knappt har märkt av alls men kanske inte så konstigt eftersom 48 Ortopediskt Magasin 1/2022
Sverige enligt forskarnätverket World Values Survey är ett av de mest ålderistiska länderna i gruppen höginkomstländer. Länder i Mellanöstern, norra Afrika och delar av Asien redovisar däremot en mer positiv bild. Ålderismen leder till diskriminering av människor inom samhällets alla sektorer. Den gör sig tydligast tillkänna inom arbetslivet men är ett problem också inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt tillgången till varor och tjänster. Ord styr. Det är därför jag använder ordet årsrik som synonym till gammal och äldre. Fram tills nyligen trodde jag att det var ett ord vår läkarkollega P-H Magnusson skapat men nu vet jag genom Svenska akademien att det funnits i svenska språket sedan 1670-talet men uppenbarligen fallit i glömska. Då som nu betecknar det människor som är rika på antal levda år, rika på kunskap och rika på något som man bara kan leva sig till, nämligen livserfarenhet. Det är dåligt med forskning om livserfarenhetens värde men den som finns talar för att livserfarna människor är bättre än yngre på att lösa komplicerade problem och komplicerade konflikter. Ålderismen och åldersdiskrimineringen i arbetslivet har uppmärksammats sedan mitten av 1900-talet men ingenting har egentligen hänt. Förre socialministern Gustav Möller drog 1964 slutsatsen i sin utredning om årsrika i arbetslivet att de som vill och kan måste kunna fortsätta i arbetslivet efter 70. Sedan har samma förslag återkommit från Socialstyrelsen 1981, Fredrik Reinfeldt 2012 och senast den utredning som Senior arbetskraft kom med 2020. Den har titeln Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69). Där visas att åldersdiskrimineringen i arbetslivet börjar
