Ă lderism
à lderismen ett hot mot hÀlsa och vÀlfÀrd à lderismen, den fördomsfulla synen pÄ Ärsrika mÀnniskor, har funnits i alla tider Àven om det samtidigt funnits en respekt för den vishet man förvÀrvar under livets gÄng.
Ă
lderismen har som konsekvens den Ă„ldersdiskriminering vi ser och som leder till begrĂ€nsningar och minskad valfrihet för mĂ€nniskor som kommit upp i Ă„ren inom samhĂ€llets alla sektorer. OcksĂ„ unga mĂ€nniskor rĂ„kar ut för Ă„ldersdiskriminering. Det var dĂ€rför framgĂ„ngsrikt att pensionĂ€rsorganisationerna och LSU, ungdomarnas paraplyorganisation, krokade arm för att fĂ„ fram den breda lag mot Ă„ldersdiskriminering som riksdagen tog beslut om 2013. De grundade sitt arbete pĂ„ fallbeskrivningar som de hittat samt det underlag som motsvarande paraplyorganisationer för Ă„rsrika och unga pĂ„ EU-nivĂ„ tagit fram. Lagen inrymmer inte bara arbetsliv och utbildning utan ocksĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, socialtjĂ€nst, boende m.m. Av de 200-300 anmĂ€lningar som DO Ă„rligen fĂ„r om Ă„ldersdiskriminering leder dock nĂ€stan aldrig till nĂ„gra Ă„tgĂ€rder. Det innebĂ€r att lagen mĂ„ste förstĂ€rkas. HĂ€r finns exempel frĂ„n andra lĂ€nder som kommit lĂ€ngre Ă€n vi i kampen mot Ă„ldersdiskrimineringen. Hos Equinet â European Network of Equality Bodies finns samlad information om hur EU:s medlemsstater arbetar med de olika diskrimineringsgrunderna inklusive Ă„lder. Av den informationen kan man utlĂ€sa att Malta Ă€r ett EU-medlemsland med kraftfull lagstiftning och effektiva Ă„tgĂ€rder som leder till resultat. Enligt VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) Ă€r Ă„lderismen den svĂ„raste diskrimineringsgrunden att göra nĂ„got Ă„t. WHO pĂ„pekar att fördomarna skapar en kĂ€nsla hos mĂ€nniskor att de inte lĂ€ngre behövs och att detta Ă€r ett allvarligt hot mot deras hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Det Ă€r bakgrunden till att WHO sedan 2016 driver en kampanj mot Ă„lderismen, en kampanj som vi i Sverige knappt har mĂ€rkt av alls men kanske inte sĂ„ konstigt eftersom 48 Ortopediskt Magasin 1/2022
Sverige enligt forskarnĂ€tverket World Values Survey Ă€r ett av de mest Ă„lderistiska lĂ€nderna i gruppen höginkomstlĂ€nder. LĂ€nder i Mellanöstern, norra Afrika och delar av Asien redovisar dĂ€remot en mer positiv bild. Ă lderismen leder till diskriminering av mĂ€nniskor inom samhĂ€llets alla sektorer. Den gör sig tydligast tillkĂ€nna inom arbetslivet men Ă€r ett problem ocksĂ„ inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, socialtjĂ€nsten samt tillgĂ„ngen till varor och tjĂ€nster. Ord styr. Det Ă€r dĂ€rför jag anvĂ€nder ordet Ă„rsrik som synonym till gammal och Ă€ldre. Fram tills nyligen trodde jag att det var ett ord vĂ„r lĂ€karkollega P-H Magnusson skapat men nu vet jag genom Svenska akademien att det funnits i svenska sprĂ„ket sedan 1670-talet men uppenbarligen fallit i glömska. DĂ„ som nu betecknar det mĂ€nniskor som Ă€r rika pĂ„ antal levda Ă„r, rika pĂ„ kunskap och rika pĂ„ nĂ„got som man bara kan leva sig till, nĂ€mligen livserfarenhet. Det Ă€r dĂ„ligt med forskning om livserfarenhetens vĂ€rde men den som finns talar för att livserfarna mĂ€nniskor Ă€r bĂ€ttre Ă€n yngre pĂ„ att lösa komplicerade problem och komplicerade konflikter. Ă lderismen och Ă„ldersdiskrimineringen i arbetslivet har uppmĂ€rksammats sedan mitten av 1900-talet men ingenting har egentligen hĂ€nt. Förre socialministern Gustav Möller drog 1964 slutsatsen i sin utredning om Ă„rsrika i arbetslivet att de som vill och kan mĂ„ste kunna fortsĂ€tta i arbetslivet efter 70. Sedan har samma förslag Ă„terkommit frĂ„n Socialstyrelsen 1981, Fredrik Reinfeldt 2012 och senast den utredning som Senior arbetskraft kom med 2020. Den har titeln Ăldre har aldrig varit yngre â allt fler kan och vill arbeta lĂ€ngre (SOU 2020:69). DĂ€r visas att Ă„ldersdiskrimineringen i arbetslivet börjar
