med Jesusgestalten i pingsthemmen.144 Och om man drog sig för att avbilda Jesusgestalten i kapellet så kunde man skriva ut namnet Jesus på talarstolen. Tilltalet “Jesus” var också allmänt förekommande i böner och bönesuckar. En näraliggande symbol, men betydligt mera allmänkristen, är givetvis korset. På många håll sattes det upp ett tomt kors som symboliserade försoningsverket och den uppståndne Kristus. Ett kors är fortfarande den vanligaste symbolen för kristen tro i t.ex. kristnas begravningsannonser. I nästan alla sociala enheter eftersträvas enhet. I kristendomen är Paulus liknelse mellan församling och en kropp145 ofta använd. I detta använder han en naturlig symbol146 som alla känner till, alla har en egen erfarenhet av och därför får han lätt fram ett tydligt budskap: “Vi hör ihop på samma sätt som vår egen kropp hör ihop och inte kan separeras i två eller flera delar”. Bruket av dessa symboler hjälper medlemmen att tänka, att fokusera, att relatera till de berättelser som förmedlas och förmedlats i predikningar. De skapar ett underlag för en “meningsstruktur” ett sätt att tänka som på något sätt hänger ihop för individen.
Bruket av ritualer När vi tog oss an det baptistiska dopet ovan, så behandlade vi en typisk ritual, i detta fall en invigningsrit eller invigningsritual. Inom den svenska Pingströrelsen har det traditionellt funnits ett motstånd mot att använda en lång rad ord och termer som associerats med det man tog avstånd ifrån, oftast då statskyrkan. Lutheraner är “religiösa” (“det är inte vi, vi är ‘troende’”). De har “ritualer” (“det har inte vi, vi har ‘verkliga’ gudsupplevelser”), osv. I det här sammanhanget använder jag dock begreppet “ritual” utan att koppla det till något specifikt sammanhang. Inte heller lägger jag någon värdering i det.147 I detta sammanhang betyder ordet “ritual” bara en icke-verbal handling som ges ett trosinnehåll av något slag. I Svensk Ordbok definieras begreppet på följande sätt: “noga fastlagt mönster för (viss) högtidlig akt eller förrättning”. 144 Dessa var intressant nog ofta av katolskt ursprung, t.ex. målade av italienska konstnärer och därefter reproducerade genom tryck. 145 Paulus tar upp detta på ett flertal ställen i NT, bl.a. Rom 12:4, 1 Kor 10:17, Ef 1:23. 146 Den brittiska socialantropologen Mary Douglas kallar denna typ av symboler för “natural symbols” (Douglas 1970). 147 Begreppet “ceremoni” uppfattar jag som beteckning på icke andligt sanktionerade beteendemönster, dvs. “världsliga” motsvarigheter till ritualer. I detta sammanhang, när vi studerar en kristen rörelse är alltså detta begrepp i mitt tycke oanvändbart.
110
