viktigaste ritualerna. Nattvarden är en sådan allkristen händelse som måste få vara tydlig i församlingens verksamhet. Samtidigt måste församlingen vara till för individen och för individens utveckling. Krav på konformitet, (det som kallas ‘kulturell konsensus’ i texten nedan), att alla är lika och tycker lika motverkar snarare syftet. Med lemmen måste kunna känna att detta är “min församling” oavsett var denne befinner sig i sin andliga utveckling.
Hängivenhetssystem I det tidigare har vi diskuterat likheter mellan företag och församling. För att förstå mera om skillnaden mellan dessa två typer av sociala organisationer kan vi få god hjälp av en amerikansk forskare med svenskt ursprung, Peter G. Stromberg. Denne har studerat det han kallar hängivenhet156 i församlingen och hur detta påverkar församlingens liv och utveckling. Så länge en församling endast består av medlemmar som kommer “ut ifrån”, det vill säga från ett annat sammanhang än församlingen själv, och som av valt att lämna detta sammanhang och gå in i församlingen, så kan den församlingen klassificeras som ett “hängivenhetssystem”. Flera forskare har karaktäriserat pentekostala rörelser som typiska sådana system. Hängivenhetssystem kan omfatta flera sammanhang än enbart kristna församlingar. Det kan även vara djurrättsrörelser, miljörörelser eller andra aktionsgrupper. De uppstår på grund av en omskakande händelse eller för att det finns ett specifikt behov någonstans. En djurrättsrörelse kan t.ex. startas när ett missförhållande inom djurskötseln nyligen avslöjats. En miljörörelse kan grundas i samband med diskussionerna efter en specifik miljökatastrof som upprört många människor. En kristen väckelserörelse kan t.ex. uppstå när det finns ett tydligt andligt behov som inte tillgodoses inom de vanliga kyrkorna. Det dessa rörelser har gemensamt är att de drivs av ett starkt personligt engagemang. Medlemmarna i ett hängivenhetssystem samlas, precis som frikyrko rörelsen gjorde, kring ett fåtal symboler. Det viktiga är att medlemmarna i systemet är överens om ett gemensamt mål: att “alla djur skall behandlas lika” eller att “Sverige behöver Jesus!” När man är överens om “vägen” 156 Stromberg 1986 kallar detta för commitment (‘hängivenhet’) och talar om commitment system (‘hängivenhetssystem’). Det är alltså i dennes anda, och med stark inspiration från socialantropologen Göran Johansson som jag talar om “hängivenhetssystem”. Se t.ex. Johansson 1992:17–45, 1997:70–122, 1998:10–14 och 2005:183–252 där resonemangen om hängivenhetssystem återkommer i olika versioner.
114
