Frimuraren nummer 1 2021 by Svenska Frimurare Orden

Isländsk president var frimurare

Huset på holmen

Ordens- och klosterväsendets uppkomst

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NR 1 | 2021

Sammankomster Gemenskap

Frimurarna i samhället Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

Stiftelsen har under år 2020 delat ut totalt 16 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 8 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stock-

Foto: Carina Bergkvist.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 162 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2020.

holm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Innehåll

Bild: Tomas Karlsson.

I detta nummer 4

Inriktningen för inrikesavdelningen

Gravplats i Stockholm för frimurare

Tatuerade frimurare – vanligare än du tror...

En annorlunda julsammankomst

En rysk frimurare under Katarina den storas tid

Positiv medlemsutveckling

Nya utnämningar 2021

Ásgeir Ásgeirsson – politiker, frimurare och Stormästare – Islands president 19

Broder! Du håller ett nytt nummer av Frimuraren i din hand och som vi i redaktionen av tidningen hoppas du ska finna läsvärt. Vi befinner oss som sagt fortfarande mitt i en pandemi, vilket gör att det som vi brukar rapportera om från fördelningarna och logernas verksamhet, lyser med sin frånvaro i detta nummer. Därför blir det exempelvis ingen artikel från Ordens högtidsdag med mera. Givetvis blir det en sådan rapport när en sådan sammankomst kan genomföras på ett coronasäkert vis. Vi hoppas alla på en snar återgång till ordinarie verksamhet. Jag vet att många bröder saknar logerna och gemenskapen med bröderna. Även jag gör det. I detta nummer är temat Andra fördelningen där vi bland annat kan läsa om hur allt en gång började för våra bröder i de södra delarna av vårt land. Här finns även en text om renoveringen av frimurarhuset i Landskrona. Om du själv vill deltaga i Frimuraren med texter, så var inte skygg eller tveka för att ta en kontakt med mig som redaktör. –Jamen, jag kan inte skriva…, får jag ibland höra från bröder både i telefonsamtal och via chattar på bland annat Facebook. Har du en idé och en grundtext så löser vi det gemensamt. En av mina målsättningar med Frimuraren är att ha så många röster i tidningen som möjligt. Det är då det blir en rolig läsning och att alla kan hitta någon artikel som intresserar.

Huset på holmen – frimurarhuset i Örebro

Ordens- och klosterväsendets uppkomst

Tema: Andra fördelningen – en spännande historik

Ombyggnation räddade frimurarhusets fortlevnad

Frimurarkronan i Karlskrona

I stället för julloge

Frimuraren och bildhuggaren Johan Törnström

En gammal loge med många namnbyten

Johan Christian Toll – greve, fältmarskalk och frimurare

S:t Andreaslogen Carl Johan 200 år – dess tillkomst efter flera försök

Logehusen i Kristianstad, Malmö och Helsingborg blir ett, digitalt och interaktivt under våren 2021

I varje nummer Korsord 26

Allt gott tills vi ses igen i maj! Ulf Hjelting Redaktör Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Nytt ekonomisystem och central avisering

Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring?

Ordens högste prelat: Söka för att finna

Stormästarens sida: Bröder!

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 29 mars 2021. 3

Omslag: Betraktandet av en rollupp till jubileumsprogrammet för S:t Andreaslogen Carl Johan som skulle ha firat 200 år.

Bild:

Conny Näslund.

Information

Bröder!

Nytt ekonomisystem och central avisering (OBS: gäller ej för Sjätte fördelningen)

Text: Michael Boström, Ordens räntmästare

För första gången har det genomförts central avisering för Svenska Frimurare Orden. De första aviseringarna har redan skickats och vi håller tummarna att det nya systemet kommer att fungera smidigt.

et är underliga tider vi lever i. Coronapandemin påverkar oss som enskilda individer och som frimurare och ingen vet riktigt när vi kan återgå till ett normalt liv igen. Vår ekonomi Givetvis påverkas även vår Ordens olika enheter negativt av att ingen normal verksamhet kan bedrivas, liksom Orden centralt. Detta gäller även vår ekonomi. Vi har att räkna med ett väsentligt medlemstapp 2021 mer eller mindre per automatik eftersom så få nya bröder kunde antas in nan verksamheten fick stänga ner i våras. För de flesta enheter inom Orden, liksom för Orden centralt, är medlemsintäkterna den väsentligaste inkomstkällan. Färre nya bröder innebär alltså en press på intäktssidan. Samtidigt påverkas inte kostnaderna i någon större utsträckning av att verksamheten legat nere under lång tid. Det gäller till exempel löpande drift och underhåll av våra fastigheter och hyror som måste betalas. Ett underskott På central Ordensnivå har vi i möjligaste mån försökt ha marginal för minskning av medlemsintäkterna (Johannesdalern) 2021 till följd av inställda receptioner under 2020 men siffrorna är förstås osäkra. Inför budgetarbetet 2021 har det därför lagts ett generellt sparbeting på de centrala resultatenheterna (Stamhuset, ordenskansliet, direktorier med mera). När nu de olika budgetdelarna är sammanställda kan jag konstatera att de budgeterade totala kostnaderna för 2021 är närmare 15 procent lägre än budget för 2020. Ändå får vi nog räkna med att Ordens centrala ekonomi även under 2021 kommer att visa ett underskott. Säkra verksamheten I början av året aviserades medlemsavgifterna för 2021. För första gången skedde aviseringen centralt. Jag vill vädja till alla bröder att betala sina avgifter och därigenom dra sitt strå till stacken för att säkra verksamheten inom Orden när vi – äntligen – kan öppna upp igen. X

Text: Bengt Davidson, storprovisor

nstallationen av vårt nya ekonomisystem Visma eEkonomi (OBS: gäller ej för Sjätte fördelningen) pågår också för fullt och många enheter jobbar redan i det nya systemet. Dessutom har Visma genomfört grupputbildning via video med våra skattmästare vid två tillfällen. Jag vill återigen påminna om de två viktigaste argumenten för att vi gör denna förändring: 1. Minska den administrativa bördan för att bröderna ute i landet istället ska kunna koncentrera sig på det som är kärnan i vårt frimureri nämligen den konungsliga konsten, brödravård samt att leda in nya bröder i brödrakedjan. 2. Orden har en ansträngd ekonomi och stora ekonomiska utmaningar inom de närmaste åren, inte minst när det gäller våra älskade frimurarhus, och det finns stor besparingspotential i att använda ett standardiserat ekonomisystem. Även central avisering via mail ger en betydande besparing varje år, både ekonomiskt och arbetsmässigt. Nya betallösningar och kassasystem Projektgruppen har även jobbat med att ta fram ett centralt avtal för olika betallösningar, som de enheter som vill kan ansluta sig till. Avtalet omfattar exempelvis kassaterminaler, kortläsare, kvittoskrivare, pekskärmar och system för swishbetalningar. Efter utvärdering har Orden beslutat att teckna avtal med företaget Sverigekassan. Inom kort kommer kopior på ramavtalet att sändas ut till samtliga enheter samt information om hur man går tillväga om man väljer att ansluta sig till avtalet. Central avisering i praktiken Aviseringen kommer att ske via mail, så vi uppmanar nu återigen samtliga bröder att uppdatera sina uppgifter med den korrekta mailadressen dit du vill ha din avisering! För de bröder som inte har tillgång till 4

dator eller absolut inte vill ha sin avisering via mail, kommer naturligtvis möjlighet finnas att få sin avi på traditionellt vis genom postens försorg. Den centrala aviseringen kommer att omfatta såväl Johannesdalern som samtliga loger, brödraföreningar och frimurarklubbar. Vi har under arbetets gång fått lära oss att när det gäller brödraföreningar finns det ett stort antal variationer på det sätt man betalar sin medlemsavgift och även avseende medlemsavgiftens storlek. De brödraföreningar som även framgent vill sköta sin avisering själva kan självklart fortsätta så och detta hanteras enkelt vid registreringen i medlemssystemet (FMS). Uppdatera FMS En arbetsinstruktion (AI) har skickats ut till samtliga bröder som jobbar med att uppdatera FMS för att aviseringen ska bli korrekt. En kompletterande AI skickades ut i början av december 2020. Autogiro De bröder som önskar att betala sin medlemsavgift via autogiro, kommer inför 2021 att kunna göra detta genom att logga in på vår hemsida och gå till ”Mina sidor” och där välja att betala via autogiro. Där kommer även att finnas en möjlighet för de som så önskar att dela upp sin betalning. Samtliga bröder, även de som idag redan har autogiro, måste på nytt registrera sina uppgifter för att få tillgång till autogirofunktionen. Denna funktion är nu framtagen. Vi hoppas från drätseldirektoriets sida att de här åtgärderna inte bara ska innebära en kostnadsbesparing utan framförallt göra det dagliga arbetet för bröderna enklare, så att vår glädje och energi används mer till det frimureriska arbetet och mind re till administration. X

Information

Inriktningen för inrikesavdelningen Planeringsdirektoriets verksamhet och uppgifter flyttas till inrikesavdelningen vid Ordens kansli. Detta gäller från och med 1 januari 2021. Text: Christian Storck/Ulf Hjelting

Christian Storck, Åke Samuelsson och Thomas Högbom runt skrivbordet för inrikesavdelningen.

kälen för att flytta Planeringsdirektoriets uppgifter till Inrikes är att skapa ökad effektivitet genom att viktiga stabsuppgifter som planering, uppföljning, analys och verksamhetsutveckling knyts närmare Ordensledningen. Flera av planeringsdirektoriets uppgifter har nära koppling till Inrikes. Uppgifterna i den nya organisationen är relativt kvalificerade. De kräver kompetenser som bäst utvecklas i en specialiserad och kontinuerligt aktiv organisation. Den nya inrikesavdelningen har till uppgift att vara en central resurs inom områdena: • Styrning • Ta fram underlag till presidiet som förslag till strategisk inriktning. • Utveckla och implementera Ordens verksamhetsstyrning. • Analys • Göra analyser på uppdrag, till exempel av medlemsutvecklingen. • Systematisera Ordens arbete med olika typer av utvärdering och analyser.

• Uppbyggnad av kompetens av omvärldsanalys och omvärldsbevakning inleds under året. • Utveckling • Utveckla Ordens förmåga att driva projekt. • Genomföra utredningar under Ordens kansler som inte hamnar på något direktorium. • Koordinera administrativ utveckling. • Beredning, bland annat: • Bereda olika beslutsärenden. • Praktiska uppgifter i central avisering. • Stöd och utbildning till i första hand fördelningskanslierna. Bröder som rekryteras till inrikesavdelningen bör ha en huvudkompetens och ska gärna kunna verka inom ett annat kompetensområde. Bemanningen på inrikesavdelningen ska kunna sättas ihop till tvärfunktionella team och projekt.

För närvarande består inrikesavdelningen av bröderna: - Thomas Högbom, IX Svea, funktionsansvarig beredning. -  Åke Samuelson, X Svea, amanuens beredning. - Håkan Roos, X, VPL, funktionsansvarig analys. - Rikard Bergström, IX Svea, amanuens analys. - Tomas Borgh, VIII Svea, amanuens analys. - Christian Storck, X Svea, chef inrikesavdelningen. Två rekryteringar planeras under året. En amanuens med ansvar för kompetensuppbyggnad inom omvärldsbevakning och omvärldsanalys. En ansvarig för funktionen styrning. – Nya Inrikes har en mycket spännande och viktig verksamhet. Vi ska vara en modern stabsfunktion som stöttar Ordensledningen och fördelningarna. Vi har också roligt tillsammans, säger Christian Storck. X

Caritas

Kent Bengtsson (tv) och Niklas Gustafsson, Nilssons Stenhuggeri hade en dags arbete med att sätta den drygt 500 kilo tunga gravstenen på plats med förankringssten och betong.

Gravplats i Stockholm för frimurare För nästan fyra år sedan föddes idén om att även i Stockholm anlägga en grav för frimurare. Många har familjegravar runt om i Sverige, men folkomflyttningen är idag mycket större än för femtio år sedan. Även om familjegraven finns i Varberg eller Åtvidaberg är det idag inte lika sannolikt att en person har någon annan anknytning till orten än själva familjegraven. Text: Sven-Åke Bergkvist Bild: Carina Bergkvist och Sven-Åke Bergkvist

et är idag en större folkomflyttning än för 50 eller 100 år sedan. Det finns därför typiskt sett inte lika stort intresse att bli begravd i en ursprunglig familjegrav som det fanns för 50 år sedan. De närmaste anhöriga finns ofta nära där du idag bor och arbetar.

Den undersökning vi gjort har hittills visat på att det finns frimurargravar i Gävle och i Karlstad, men det kan även finnas på annat håll. Barnhusstiftelsen har också en grav, för tidigare Barnhusanställda, på Norra begravningsplatsen i Stockholm. 6

Gemensam gravplats Under våren 2017 bestämde Barnhusstiftelsen, Frimurarestiftelsen och Svenska Frimurare Orden att vi tillsammans skulle försöka anordna en gravplats i Stockholm för att frimurare och make/partner skulle kunna få möjlighet till en gemensam grav-

I området 15E på Norra Begravningsplatsen Stockholm finns Svenska Frimurare Ordens nya gravsten, här i sent decemberljus.

plats. I Stockholm är det till skillnad från nästan alla orter i Sverige kommunen som ansvarar för och bestämmer om begravningsplatser. Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholms stad har varit mycket behjälplig och kommit med såväl praktiska råd som konkreta anvisningar. Inledningsvis var vi tre personer som arbetade med detta: Ordens dåvarande administrator Per Werner, storhospitaliern Gillis Edman och Sven-Åke Bergkvist som är verkställande ledamot i Barnhusstiftelsen och Frimurarestiftelsen. Gillis Edman har i egenskap av tidigare ägare av en stor och välrenommerad begravningsbyrå haft särskilt värdefulla kunskaper för detta projekt. Per Werner har lämnat sitt ämbete och under arbetets gång har Ordens nye administrator Tommy Nilsson inträtt i hans ställe. Möjliga begravningsplatser Efter inledande telefonkontakter med kyrkogårdsförvaltningen blev vi på det klara med att det område som skulle kunna komma ifråga var Norra Begravningsplatsen som ligger ca 7 km norr om Stock-

holm City (Bååtska palatset). Gruppen gjorde platsbesök och visades lite olika möjliga begravningsplatser på Norra Begravningplatsen. Den lagstiftning som i första hand reglerar begravningsplatser finns i Begravningslagen. I den finns det bland annat bestämmelser som stadgar att rätten till gravplats i normalfallet gäller i 25 år och att den därefter kan förlängas. I samband med varje gravsättning påbörjas en ny 25års period vilket i praktiken gör en använd organisationsgrav evig. På varje begravningsplats finns det dock gravar där gravrätten gått ut och där det inte finns någon som har ansökt om förlängning. Vid den rundvandring vi hade på begravningsplatsen visades vi bland annat en sådan plats, gravplats 22 i området 15E. Det var en övergiven grav som vi erbjöds som gravplats för så kallad urnbegravning. Gravplatsen är stor, den rymmer 240 urnor med möjlighet till expansion. Större begravningsplats som även möjliggjorde kistbegravning fanns inte att tillgå. Det går att åka bil fram till graven och det är endast några tiotals meter promenad från vägen. 7

Storslaget minnesmärke Det finns ett flertal artiklar om Norra Begravningsplatsen på nätet, bland annat ”norrabegravningsplatsen.se”, som är mycket informativ om många gravplatser. I ”vårt kvarter” verkar de flesta vara ursprungsbegravda under 1920-1940 talet och det gäller även angränsande kvarter. I kvarter 15E finns ett mycket storslaget minnesmärke för polarfararna Andrée, Fraenckel och Strindberg. När man väl lokaliserat detta följer man vägen till höger ca 50 meter så ligger frimurargraven rakt fram i en skogsbacke med en stenhäll i fonden. Norra Begravningsplatsen är för den historiskt intresserade en mycket intressant plats. Den äldsta gravsättningen är från 1790 och en rundvandring i de olika avdelningarna visar både kända och okända personer från 1800-talet och framåt. Kyrkogårdsförvaltningen tillåter inom pietetens ramverk en fri utformning av gravplats och gravsten. August Strindberg har ett anspråkslöst järnkors, medan Hasse och Gösta Ekman har en Millesstaty som var avsedd för Strindbergs grav. I mo-

dern tid har det blivit möjligt att blästra porträtt i svart sten och till exempel dirigenten, kompositören Ulf Björlin är bildlikt porträtterad i halvfigur. Vi lyckades, som sagts, med hjälp av kyrkogårdsförvaltningen hitta en övergiven gravplats som vi kunde förvärva. Vad som händer när en övergiven gravplats förvärvas är att kyrkogårdsförvaltningen pietetsfullt gräver ur graven och deponerar jorden inom kyrkogården och därefter fyller i ny jord. De tidigare gravstenarna tas om hand på liknande sätt. Villkor för gravsättning Frimurargraven är avsedd för medlem i Svenska Frimurare Orden och dennes maka eller partner. Vi har för närvarande utrymme för 240 gravsättningar. Det finns möjlighet att expandera graven med cirka 100 platser. Barmhärtighetsdirektorium fastställer reglemente över gravplatsen. Vad som nu gäller är att varje gravsättning kostar 5 000 kronor och beloppet kan betalas i förskott. Den som betalar i förskott får ett bevis på betalning och har rätt till en plats. På marken framför gravstenen finns två stycken stenhällar där det skall finnas möjlighet att om så önskas gravera in namn och levnadstid för den gravsatte. Sådan ingravering kommer att ske till självkostnadspris men ingår inte i avgiften. SFMO:s kansli kommer att ha en förteckning över gravsatta personer och också ett register över förbetalda gravplatser. I gravsättningsavgiften ingår gravskötsel. Enligt lagen finns det en anvisning om att den avlidnes vilja skall följas vid gravsättning. Det är därför viktigt att i ”Livsarkivet”, ”Önskemål inför livets slut” (särskilt för frimurare), ”Vita Arkivet” eller på annat sätt, till exempel i testamente, ge uttryck för sin vilja avseende bland annat gravsättning. Om det blir oenighet om former för begravning och liknande är det i sista hand länsstyrelsen, där den avlidne var bosatt, som bestämmer. Utformning av gravstenen Gravstenen är utformad i samråd inom gruppen. Stenen är cirka 180 cm hög och huggen i grå bohusgranit från Strömstad. Inskriptionshällarna framför gravstenen är svart brännhultsdiabas. På ett tidigt stadium var gruppen klar över att vi skulle utnyttja det symboliska förhållandet mellan den huggna och ohuggna stenen. Bo Setterlind var under 1900-talets andra del en av de tongivande poeterna inom Svens-

Jennie Olofsson, Big Pink, visar den första provgjutningen av och formar till gravstenens glaskors.

ka Frimurare Orden. Det var därför naturligt att välja en lämplig textrad av honom: ”Himlens hav har ingen strand bara ljus”. Den huggna stenen avgränsas mot den ohuggna av en symbolisk våg - himlens hav. Vi hade i utformning och design också stor hjälp av Niklas Gustafsson som driver Nilssons stenhuggeri Sölvesborg. Den lite oväntade svårigheten vållade det röda S:t Georgskorset, Ordens tempelkors. Vid de inledande kontakterna med stenhuggeriet visade det sig att de normala underleverantörerna inte klarade av att tillverka ett rött massivt glaskors, som från projektets början var en viktig del. Efter visst letande och tips från glaskonstnärer hamnade vi hos Jennie Olofsson som har glasstudion Big Pink, Norrlanda, Gotland. Korset är gjutet i rött glas, måtten är ca 30 cm x 30 cm och cirka 3 cm tjockt. 8

Flera provgjutningar fick göras innan färg och form stämde. Varje gjutning tog cirka tio dagar, men slutresultatet blev som vi ville ha det. Om någon skulle vilja göra om korset finns formar i behåll och tillverkningsmetoderna är beprövade. Vi har även låtit tillverka en stenbänk i bohusgranit för den som önskar en stunds vila och kontemplation. Tillvägagångssätt Gravplats bokas genom att 5 000 kronor, gärna mer, insättes på SFMO:s bankgiro 700-0045 med angivande av namn samt ”gravplats”. I retur kommer då en blankett som skall ifyllas med olika kontaktuppgifter, GDPR- medgivande med mera. När detta är klart kommer ett ”gravrättsbevis” att skickas ut och SFMO för samtidigt ett register. Gravrätten är personlig. X

Passion for homes Fastighetsmäklare i samverkan

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver. Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se 9

Kultur

Tatuerade frimurare – vanligare än du tror... Tatueringar och de som bär dem har ofta dragits med dåligt rykte. Så är det inte längre och sedan drygt trettio år tillbaka är dagens tatuerare allt skickligare konstnärer med mästarbrev på väggen och allt. Text & Bild: Jerry Prütz

ånga frimurare, faktiskt fler än du tror, har valt att pryda sin kropp med frimureriska motiv, allt ifrån de allra mest kända symbolerna till mera gradbundna och sådant som endast den som har den aktuella graden, eller kanske det ämbete bäraren för tillfället innehar. – Jag ser absolut inget fel i att man har tatuerat in frimureriska symboler, säger Magnus Engström, provinsialmästare i Östgöta provinsialloge. Han fortsätter: – Vi är ju dock en ganska konservativ Orden så man får nog vara beredd på en del nyfikna blickar och nyfikna frågor, avslutar han. Inget konstigt Idag är det inte konstigt om tjejen i kassan på ICA har ett bi tatuerat på axeln eller att en kille på gymmet har Metallicas logga på ryggen. Kort sagt, att vara tatu-

erad idag är inget konstigt och snart finns det fler studior som sätter färg på folk än pizzerior. Så var det inte när undertecknad växte upp på 60-, 70- och 80-talen. Då fanns Doc Forrest i Stockholm och Tattoo-Kidde i Motala. Det var allt. Tatuering är dock ingen ny konstform utan den har mångtusenåriga anor i många kulturer. När Europa kristnades så ansågs det dock barbariskt och det var först på 1980-talet som det blev både vanligt och på modet. Att det skulle varit bara fängelsekunder och löst folk som bar tatueringar förr i tiden stämmer inte heller då danske kungen Fredrik IX (18991972) var synnerligen välgaddad, vilket man kan se om man googlar honom på nätet. Karl den XIV Johan skulle haft en tatuering som löd “Leve republiken” eller “Död åt kungar” men detta är nog mest en skröna. Frimurare och tatuerad I Lena Einhorns bok “Vad hände på vägen till Damaskus” framläggs lite olika teorier om vem den historiske Jesus kan ha varit. I persongalleriet nämns en upprorsmakare kallad “Egyptiern” och han lär, enligt Einhorn, ha varit tatuerad. Dan Browns roman från 2009 “Den förlorade symbolen” (arbetsnamn The Solomon Key) handlar om frimurarorden och utan att avslöja handlingen så förekommer det en person som är både frimurare och tatuerad. Att frimureriet betyder mycket för oss behöver jag inte skriva här. Det vet varje broder oavsett grad, ämbete eller rang. Att kärleken till bröderna och gemenskapen är stark är inte heller att tvivla över. En tatuering kan då vara ett sätt att markera detta. 10

Ringar och en nål på kavajslaget i all ära men detta är att ta sitt medlemskap ännu ett steg och pryda sin kropp med något som inte går att sudda ut. Visa sin tillhörighet Det finns till och med en särskild grupp på Facebook för den som är frimurare och har eller tänker skaffa tatueringar. Så att vara frimurare och ha tatueringar är bara ytterligare ett sätt att visa sin tillhörighet och att manifestera sin kärlek till Svenska Frimurare Orden. X Författaren har väldigt många, knappt i loge synliga, tatueringar som berättar om att han är frimurare och kommit en bit på vägen.

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

SVERIGEPREMIÄR HELT NYA FORD EXPLORER Redo för utmaningar. Skapad för äventyr. Plats för 7 personer, upp till 42 km på ren el och 2500 kg dragvikt .

FINNS NU FÖR PROVKÖRNING Förmånsvärde fr. 2 464 kr*

Privatleasing fr. 3 995 kr/mån* Förmånsvärde fr. 1 255 kr** Ord. rek. pris 436 200 kr

ST-Line Plug-In Hybrid, 457 hk 3.0T AWD Automat Ord. pris fr. 820 900 kr

Bränsledeklaration blandad körning: Ford Explorer: 3,1 l/100 km, CO₂ 71 g/km. Miljöklass Euro 6d-temp. Garanti gäller 5 år eller 10 000 mil. *Förmånsvärde: baserat på en marginalskatt på 50 %. Lokala prisavvikelser kan förekomma. Kan ej kombineras med andra avtalsrabatter eller kampanjer. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. Med reservation för felskrivningar och prisändringar.

Holmgrens Bil Örebro Karosserigatan 9, Tel: 019 - 30 89 99 Öppettider: mån–fre 9–18 | lördag 10–15

Annorlunda sammankomst

En annorlunda julsammankomst Vad gör man när den pågående pandemin sätter käppar i hjulet för en inarbetad tradition? S:t Johanneslogen Stenbocken tänkte i nya banor och genomförde med stor framgång årets julloge både coronasäkrad och digitalt anpassad. Text och bild: Peter Cederholm

:t Johanneslogen Stenbocken har en lång och obruten tradition av att arrangera julloge i Uppsala frimurarsamhälle och logens ordförande mästare, Peter Mannheimer, ville inte låta 2020 vara året traditionen bröts. Tvärtom kändes genomförandet extra angeläget, just detta år. Men hur skulle man kunna lösa det under rådande restriktioner? Att det inte skulle kunna bli fråga om någon jul-

loge i vanlig mening, vare sig till form, innehåll eller omfattning, stod klart. Under året hade Stenbocken genomfört regelbundna samtal och samkväm via internet, som ett sätt att hålla kontakten med medlemmarna och värna brödrakedjan när övrig verksamhet gick på sparlåga. Kanske skulle man kunna använda dessa erfarenheter i större skala och genomföra en digital julloge, eller snarare jul”loge” – 12

för några rituella inslag kunde det ju självklart inte bli tal om? Ja, varför inte!? Logistiska utmaningar Att genomföra enklare digitala möten är en sak men att få till en större och mer avancerad sammankomst med genuin känsla av samvaro och måltidsgemenskap, det är något helt annat och något annat var inte tänkbart. För att detta

Leverans via lokala restauranger De flesta av de 53 deltagarna hade meddelat att de skulle befinna sig i eller på rimligt avstånd från Uppsala men det fanns bröder på större avstånd – ja, till och med i så avlägsna trakter som Australien, och för dessa bröders förplägnad hade Lars Sundberg ordnat så att leveransen sköttes via post och lokala restauranger, allt för att alla skulle kunna vara med på likvärdiga villkor. När dagen äntligen var kommen inledde Thomas Hall med att ge bröderna en detaljerad instruktion med förhållningsregler för att allting skulle flyta – och det var behövligt, för denna eftermiddag skulle varje broder vara sin egen kock, serveringspersonal, bordsgäst och i viss mån IT-tekniker. Men innan det var dags att låta sig smaka av julbordets alla läckerheter var det dags för spis av det andliga slaget och som en markör tände bröderna unisont ett ensamt stearinljus på sina bord.

skulle vara möjligt att genomföra krävdes mycket noggrann planering. En arbetsgrupp formerades i mitten av november som under stort hemlighetsmakeri började dra upp planerna. Allt skulle bli som vanligt, så långt det var möjligt. Psalmer skulle sjungas, caritasmedel insamlas, tal hållas och julmat förtäras under värdiga och glada former - men på distans och digitalt. Eftersom bröderna inte kunde komma till jullogen fick jul”logen” komma till bröderna, så mat, program och andra nödvändiga tillbehör kördes förtjänstfullt ut av en handfull ”ryttare” som iklädda frack åkte runt till bröderna under lördagsförmiddagen. De förväntansfullt tindrande ögonen hos bröderna, när de tog emot sina leveranser, tävlade med glädjen i kära återseenden och i vissa fall den förbipasserande allmänhetens imponerade blickar på de frackklädda buden. Det hela var sannolikt en syn nog för att mjukna, till och med i Tycho Jonssons ögon.

Musiken är viktig Det musikaliska har alltid varit en central del av varje julloge men skulle den rätta känslan kunna uppnås även vid detta tillfälle dög inte vilken musik som helst. För den skull hade musik, psalmer och ensemblesång i förväg spelats in i Johannessalen av en liten men naggande god kör bestående av Anders Wall, Erik Zeitler och Gunnar Wall till ackompanjemang av Erik Hellerstedt på frimurarhusets magnifika orgel. Deras stämningsfulla toner, mot en fond av fotografier från Johannessalen för att ge känslan av att vara på plats, ledde brödernas egen skönsång i hemmen. Tillsammans med Tomas Erikssons bibelläs-

ningar, Peter Mannheimers tänkvärda tal och brödernas erhållande av välsignelsen, spreds ett ljus som lyste i en annars mörk tid och tjänade till åminnelse att mörkret inte övervunnit ljuset. Ett omväxlande julbord När så den inledande delen nått sitt slut stundade äntligen måltiden och under den efterföljande dispensen hann bröderna med att duka fram det kalla och värma både det varma och glöggen, innan det var dags att sätta sig till bords. Tack vare teknikens möjligheter kunde maten intas i mindre, virtuella, rum som gjorde det möjligt att föra samtal ungefär på samma sätt som vid ett vanligt bord, medan sånger och allmänna tal kunde genomföras i samlad storgrupp. Ett mycket uppskattat inslag var att bordsplaceringen gjordes om varje gång man gick tillbaka till de mindre grupperna. På så vis hann man prata med fler bröder än under en vanlig måltid, då man ju oftast sitter kvar vid bordet under hela måltiden. På samma sätt som ljusen hade tänts gemensamt vid sammankomstens början blåstes de ut samtidigt när tiden kommit för att runda av, för att markera det formella slutet. De flesta valde dock att dröja kvar och fortsätta samtalen långt in på kvällen. Men innan ljusen släcktes och de glada samtalen fortsatte under friare former fick den för kvällen digitala caritasbössan ett välbehövligt och generöst tillskott. Helst aldrig igen Tyvärr gjorde den omfattande planeringen och logistiken som krävdes att det inte var möjligt att, som brukligt, bjuda in hela frimurarsamhället, utan inbjudan hade fått begränsas till logens medlemmar och ämbetsmän. Men ändå, så lyckat det blev! Och många var glatt överraskade över att man lyckades med att fånga stämningen och känslan av gemenskap, trots det digitala genomförandet. Även om denna digitala jul”loge” blev väldigt lyckad är det nog ingen av deltagarna som vill göra om den nästa år. Nej, till nästa år står en helt vanlig, analog, julloge tillsammans med hela frimurarsamhället högt upp på önskelistan. Men ändå, om nu omständigheterna skulle kräva det, så vet vi att det går att göra något riktigt bra med den goda kraften i en stark brödrakedja. X

Historia

En rysk frimurare under Katarina den storas tid Den Strikta Observansen hade en relativt kort sejour i Ryssland under 1700-talet, och den förknippades med frimureriet på grund av von Hunds engagemang och försök att koppla dessa samman. Under denna tid, närmare bestämt på 1730-talet, introducerades frimureriet i Ryssland. Text: Rolf Söderback Bild: Wikimedia commons

et finns forskare som påstår att redan Peter den store (16721725) skulle ha haft något med frimureriet att göra. Peter Collis säger sig ha förhållit sig tveksam till denna skrämmande uppgift att utforska förekomsten av frimureriska symboler i Peter den stores politiska teologi. Samme författare har helt nyligen påmint oss om att denne tsar inte bara engagerade utländska rådgivare, vilka hade nära kontakter till huset Stuart i Skottland, utan även upptog frimureriska motiv i sin presentation av sig själv som rysk, ortodox kejsare och ofta på förvånansvärda och oortodoxa sätt. Detta framgår bland annat av ett av de första exemplen på denna praxis, nämligen i hans vaxsigill som han använde för att försegla sin privata korrespondens under år 1695 vid belägringen av fästningen i Azov, som intagits av tatarerna. I sigillets mitt ser vi en enkel bild Peter den store. av kejsaren, och omkring denna en rad med frimureriska föremål såsom sering, medan den kommunistiska diktapassare, hammare, kandelaber och svärd. turen senare kom att betrakta frimurarna som en religiös subgrupp. I romanen Krig Rationalism och sekularisation och fred från 1865-67 iscensätter Tolstoj Frimurare som Leo Tolstoj (1828-1910) en dispyt mellan greve Pierre Bezukov levde senare i ett spänningsfält mellan lo(Bezuhov) och frimuraren Josef Aleksevitj gernas påstådda ideologi och den rådanBazdev. Han gestaltar en dialektik där ytde samhällsordningen. Under 1800-talet terligheterna tro och ateism slutligen förförknippade till exempel ortodoxa kyrkan sonas genom frimurarnas förnuftstro. frimureri med rationalism och sekulariKatarina den stora föddes år 1729, och 14

hon började regera sitt stora rike år 1762 och dog 1796 efter 34 år vid makten. Ruriks ätt Ny forskning kring historikern och författaren prins Mikhail Mikhailovitj Shcherbatov har givit oss en mycket mera vidgad syn på en av de mest produktiva och tankeväckande kommentatorerna av Katarina den storas Ryssland. Han var ofta kontroversiell och kritisk gentemot regeringen, men hans alster förblev till största delen opublicerade ända fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han hörde till en av de äldsta ryska fursteätterna, vilka härstammade från Ruriks ätt, och tog till sin aristokratiska uppgift att bevara den politiska och samhälleliga överlägsenheten hos adeln, för vilken han ivrade hela sitt liv. Han försvarade även livegenskapen. År 1768 utnämndes han till kejserlig historiograf och i denna egenskap skrev han sitt monumentala verk Rysslands historia från äldsta tider, som bestod av sju volymer i 15 böcker. Han innehade många höga poster vid kejsarinnan Katarinas hov, men de högsta ämbetena förblev för honom ouppfyllda drömmar. Däremot är det inte mycket man känner till om hans förehavanden inom frimureriet. Han recipierade som ung gardesofficer i Semjonovskij regemen-

tet, och hans namn fanns på en lista med 33 identifierade frimurare, vilkas namn tillställdes kejsarinnan Elisabeth. Eftersom frimureriet var en västerländsk nymodighet såg man på det med en viss misstänksamhet i regeringskretsar och som en rörelse som ovanligt nog var självständig och stod utom regeringens kontroll och dessutom ansågs ha en anstrykning av kätteri. Landets sociala, kulturella och intellektuella elit drogs till frimureriet. På 1770– och 1780-talen fanns det ungefär 100 frimurarloger i Ryssland. Flera av Shcherbatovs medbröder blev berömda författare, historiker, konstnärer och musiker.

rapportera för ärkebiskopen av Moskva om ett ”fördömt” frimurarmöte i Shcherbatovs hus. Medan Shcherbatov på fullt allvar hade anslutit sig till den rysk-ortodoxa religionen, ansåg han sig vara en högt bildad människa med en vid och kosmopolitisk livsåskådning, en världsmedborgare, och kunde argumentera ur en deistisk så väl som kristen synvinkel. Under åren 1788-89 författade han åtskilliga filosofiska essäer om livet och döden. Det var reflektioner om livet, dödsögonblicket, en döende fader på dödsbädden, förlusten av en älskad son, själens odödlighet enligt Platon.

Aktiv medlem Shcherbatov var också medlem i Royal Arch-logen ”Capitulum Petropolitanum”, (det vill säga kapitlet i S:t Petersburg) under 1760-talet. Han anslöt sig till S:t Johanneslogen ”Equality” (Jämlikhet) under 1770-talet. Den senare logen arbetade enligt det engelska systemet under Ivan Yelagins (1725-94) domsaga, och som blev provinsialstormästare i kejsardömet Ryssland med fullmakt från den första storlogen i England år 1772. Han hade Moskva som sin huvudsakliga bostadsort under 1770-talet och var aktiv medlem i Equality. Man höll möten i olika privata bostäder och även hemma hos Shcherbatov i Krásnoje Seló (Den vackra byn) utanför Moskva. Vi får sparsam information om logen Equality, och av några protokoll från år 1775-6 framgår, att en medlem i logen, den 21-årige A. Il’in varit närvarande. Det framgår även data om kallelser, ceremonier i alla tre grader och en bok med Frågor och Svar, eventuellt en ritualbok. Den genomsnittliga besökssiffran varierar mellan 12-15, vanligtvis med en avslutande brödramåltid vid midnatt. Adelsnamn framgår ur protokollet, till exempel furstarna Gagarin och Dolgorukov och vice provensial Stormästaren greve Roman Vorontsóv.

Konfiskerades och förstördes Särskilt anmärkningsvärt i samband med frimureriet är prosaöversättningen av Edward Youngs (The Last Day) Den sista dagen (1713) och (Night-Thoughts) Tankar om natten.1 Youngs förstnämnda dikt hade frimureriska anknytningar under hela 1700-talets Europa, och Shcherbatovs återgivning, som först gavs ut anonymt år 1777, kom ut i en ny utgåva tio år senare med Moskvas Typografiska Kompani som förläggare. Författaren och frimuraren Nikolaj Novikov (1744-1818) spelade en viktig roll i det ryska frimureriets historia, främst kanske tack vare hans tryckeri och anvisningar. Men kejsarinnans misstankar stärktes av frimurarnas aktiviteter och utgåvor av skrifter med frimureriskt intresse. År 1792 häktades Novikov och sattes i fängelse. Tillsammans med allt arbete av frimureriskt intresse, över 1 000 kopior av Shcherbatovs andra upplaga av Den sista dagen konfiskerades och förstördes på kejsarinnans order. Hennes farhågor beträffande frimureriet fick ny fart med hjälp av hennes fientlighet, i synnerhet vid tidpunkten för den franska revolutionen men dessutom för allt som påminde om hemliga sällskap och anmärkningsvärt nog med logerna i Preussen och Sverige. Shcherbatov hade beundrat Gustav III:s aristokratiska motståndare till konstitutionen.

Föreläsare vid universitetet Närvarande den 23 augusti 1775 var en officer i Izmailovskij gardesregementet, en protokollförare från senaten, Chebotarev, en föreläsare vid universitetet i Moskva, och en fransk besökare, broder Lesage. Flera än en ceremoni kunde äga rum under ett möte. Den 7 juli 1775 noterar sekreteraren Il’in en tredje grad, efter vilken logen öppnades enligt den skottiska ritualen och en reception ägde rum. Den 18 juli gavs åt honom och hans broder ett par

Ett monument över Leo Tolstoy i Lozovoye (Krim).

vita barnhandskar (eventuellt i samband med en medbrodersgrad), varvid bröderna applåderade. Il’in gav mellan 20-25 kopek (cirka tio euro) i insamlingen. Han erhöll grad III den 5 augusti, och den 7 september, endast en månad senare, tjänstgjorde han som förste bevakande broder (FBB) i samband med en reception. Den 10 oktober noterar han att man höll en insamling i logen med en bön för att hedra minnet av en bortgången broder. Det hölls ett anförande om livet och lästes poesi skriven av en broder till den bortgångnes minne och ackompanjerat av musik. Bröderna stämde in med sång. Frimureriska sånger var ett kännetecknande drag i ryska loger. Bildad människa Katarina den stora var i begynnelsen tolerant angående frimureriska loger, men hennes inställning var nedlåtande och skeptisk. Dock började hennes tolerans bli väldigt svag. Den 9 augusti 1775 antecknade Il’in att det gick ett rykte om att församlingsprästen i Krásnoje Seló hotat 15

Anagrammatiska ortnamn Denne ryske furstes främsta litterära verk är Resa till landet Ophir,2) som innehåller tydliga hänvisningar till det engelska frimureriet. Det är en ofullbordad, utopisk berättelse om ett Ryssland i fiktiv förklädnad i mera än 300 tryckta sidor med dubbla spalter. Han hade skrivit det mellan åren 1783-4, men först 1896 gavs verket ut. Det har nyligen blivit föremål för forskning i flertalet länder. De forskare

som har engagerat sig i detta arbete har funnit det innehålla reflektioner av idéer som Shcherbatov gärna hade velat introducera i Ryssland. Ortnamnen är klart anagrammatiska, för Peregab står för Petrograd och Kvamo för Moskva. Namnet Ophir har både biblisk och frimurerisk bibetydelse i det att det syftar på kung Salomo och kung Hiram av Tyros. En församlingsäldste bekräftar att Ophir var landet dit kung Salomo sände sina skepp för att hämta det guld han behövde för sitt tempel. I landet Ophir är både religion och allmänna gudstjänster formade efter ceremonier och grundsatser som förekommer inom frimureriet. Medborgarna samlas i ett tempel, som är uppfört av ohuggna stenar, och där finns pelarrader, altare med solen som symbol, och inskriptioner med ord såsom evig, allsmäktig, allseende, ständigt närvarande. Religionen är icke-konventionell baseCatherine II av F. Rokotov efter Roslin (ca 1770, Hermitage). rad på 1700-talets upplysningsidéer och ett högsta väsen. Man förrättar Detta förfall nådde sin kulmen under Kafrivilliga insamlingar, av vilka hälften går tarina den storas regering. Han riktade till behövande, sjuka och obotligt sjuka. sina kritiska utfall mot sina frimurarebröder Yelagin, som var Provinsialstormästare Upplysningens tidevarv och Vorontsov, som var deputerad provinShcherbatov var verkligen en sträng mosialstormästare. I egenskap av motståndare ralist, vilket han ådagalägger i sina metill regimen och Katarina den stora ville moarer ”Om det moraliska sedefördärvet han främst framhålla de dygder som ani Ryssland” (min övers.) 3). Det är hans kom en anständig människa. Han var en mest kända verk, som han författade melengagerad och hängiven frimurare, vilket lan år 1786-7, men som publicerades först gjorde att han sällade sig till den grupp år 1858 i London. Verket var ett resultat av medborgare som förlade sitt hopp för av en förening av materialistiskt och moframtiden i tronarvingen, storhertigen raliskt förfall bland den ryska adeln under Paul, som skulle styra landet i egenskap hela 1700-talet, upplysningens tidevarv. av tsar 1796-1801. Kejsarinnans växande Fotnoter: 1) Edward Young, född 1683 i byn Upham nära Winchester, död 12 april 1765, var en engelsk poet. Young fick sin utbildning vid Winchester College och vid Oxford University, där han 1708 fick ett docentstipendium och 1714 blev juris doktor. 2) Ofir nämns i 1 Konungaboken vers 11 (När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, hemförde också den från Ofir almugträ i stor myckenhet, ävensom ädla stenar.) Sandelträ, även kallat almugträ, är trä från träd av släktet Santalum. Träet, som är doftande, används som rökelse, i parfymer, för finsnickerier samt inom den alternativmedicinska aromaterapin. 3) On the corruption of morals in Russia, Russische Geschichte Von Den Ältesten Zeiten An.

antagonism mot frimureriet ökade och det härrörde sig av hennes misstanke att frimureriet favoriserade Paul som galjonsfigur. Sedan gick ridån ned med en smäll, för 1794 stängde hon alla loger i Ryssland. Oberoende och kritisk Shcherbakov var en trogen anhängare av S:t Johannesfrimureriets tre grader enligt det engelska systemet. I motsats till Novikov anslöt han sig inte till rosencreutzarna eller andra högre grader. Hans frimureri utgjorde en sporre för hans ansträngningar att förbättra samhället. Det ryska frimureriet inte bara komplimenterade eller lovordade livssynen hos adeln, vars främsta uppgift var att tjäna staten och samhället, utan bidrog också till att skapa en självmedveten, oberoende och kritisk intelligentia. Shcherbakovs kritiska essäer tjänade också till att skapa ett betydelsefullt moraliskt mål. Han var kritisk till krig. Endast försvarskrig kunde tillåtas. Han deltog aktivt i ansträngningarna att hjälpa fattiga och sjuka under hungersnöden, som drabbade landet år 1787, då även en stor del av frimurarna hörde till de hjälpande skarorna. Han respekterades för den stora personliga integritet som han uppvisade. Bevarade brev till hans son och svärdotter visar honom som en tillgiven och engagerad förälder. Han beskrivs också som en passionerad kritiker som ville förbättra förhållandena i Ryssland. X Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Bibliografi: Bibeln av år 1952; Svenska Tryckeriaktiebolaget Freemasonry and Fraternalism in Eighteenth-Century Russia; Andreas Önnerfors & Robert Collins; 2009 (Frimureri och broderskap i 1800-talets Ryssland; min övers.) The Petrine Instauration, Religion, Esotericism and Science at the court of Peter the Great 1689-1725; Peter Collis; Åbo Universitets bibliotek, Uniprint, 2007 (Peter den Stores förnyelse, religion, mysticism och vetenskap vid Peter den Stores hov 16891725, min övers.) Ars Quatuor Coronatorum; vol. 111; 1998 Internet 16

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas oﬀert. Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 17

Information

Positiv medlemsvård Text: Bengt Rydell & Bo Hansson

erksamheten inom Svenska Frimurare Orden har nu varit annorlunda under flera månader. Vi har inte som tidigare kunnat samlas till sammankomster och brödragemenskap. Våra normala rutiner har förändrats även i vardagen. Då detta skrivs i februari 2021 är det oklart när vår logeverksamhet kan återupptas igen och vi kan återgå till att införliva nya medlemmar i vår gemenskap. Nu är det särskilt betydelsefullt att vi vårdar vår brödrakedja och har omsorg om varandra och här har varje broder en viktig uppgift. Att se och hålla kontakt med varandra är en grundsten i arbetet med positiv medlemsutveckling och där caritasverksamheten är varje frimurares plikt enligt Ordens allmänna lagar. Caritas – alla bröders angelägenhet Inom vår Orden är caritas en viktig uppgift, såväl internt som externt. Caritas står för den osjälviska kärleken till min nästa, uttryckt i handling. Caritas är kärlekens väg och kan sammanfattas i de fyra be-

greppen medkänsla, omtanke, samhörighet samt stöd och bistånd. Detta innebär att caritas bör vara en hjärtesak för varje broder, det är ett personligt ansvar och det är inte någon annan som kan göra det som just du kan göra. Vi kan nog konstatera att under pandemins påfrestningar har vår brödrakedja prövats och den har befunnits hålla – vi vet att omfattande och varma kontakter har tagits mellan bröderna. Men fortsatta insatser kommer att behövas framöver. Till stöd för caritasverksamheten kommer under våren att publiceras en ny vägledning som tagits fram av barmhärtighetsdirektoriet. Verktygslåda för medlemsvård Åtgärdsprogrammet för positiv medlemsutveckling kan bidra med idéer och verktyg för aktiv medlemsvård och caritasaktiviteter. Bland annat finns flera goda exempel i den Idébank som är tillgänglig via Ordens hemsida, exempel som är väl beprövade på olika håll inom frimurarorden. De kom-

mande månaderna kan vi med fördel använda för att stärka brödrakedjan genom att hålla kontakt med varandra och bidra till att minska isolering och utanförskap. Åtgärdsprogrammet – ett Ordensgemensamt arbete Åtgärdsprogrammet är ett stöd och komplement till den löpande verksamheten inom enheterna och ska medverka till en positiv medlemsutveckling för hela Orden. Det gäller både brödernas personliga utveckling och en ökning av medlemsantalet. Programmet är långsiktigt och Ordensgemensamt med särskild organisation. Samtliga Ordens direktorier medverkar i programmets olika delar och samverkar för att stödja programmet, fördelningarna och vid behov enheterna. Du som medlem uppmanas att logga in på Ordens hemsida och läsa mer under rubriken ”Ordensgemensamma projekt”. Har du frågor eller synpunkter, kontakta gärna programledningen via pl.apm@sfmo.se X

Nya utnämningar

Nya utnämningar 2021

venska Frimurare Ordens Stormästare och Högste Styresman har utnämnt följande bröder att från den 20 mars 2021 vara: Riddare och kommendör med Röda korset xxFörsäljningsdirektör Mats Strömberg, X SPL, FDPM SPL xxMajor Sven-Olov Grenholm, X ÖNPL, FDPM ÖNPL

Samt utnämnt följande bröder att från den 20 mars 2021 vara: Innehavare av Ordens Hederstecken xxArkitekt Stefan Lyxell, X GPL, fFÖS GPL, Kanslichef GPL xxFörvaltare Lars-Erik Wahlberg, X Svea, Överkastellan Samt utnämnt följande bröder att från den 20 mars 2021 vara: Innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj xxFil mag Robert Carleson, X Svea, AB xxProjektledare Gert Gertsson, X Svea, SF Ordens IT-avd xxVd Gabriel Anderbjörk, X Svea, FDM NF, ACh IT-avd X 18

Bild: Bengt Davidson.

Utnämningar av Riddare och kommendör med Röda korset och innehavare av Ordens Hederstecken inom Svenska Frimurare Orden samt innehavare av centralt tilldelad Prins Bertils Frimuraremedalj.

Personporträtt

Ásgeir Ásgeirsson Politiker – frimurare och Stormästare – Islands president Denna text har tidigare publicerats i Acta Masonica Scandinavia 22 2019. Den är den isländska forskningslogen Snorri som skrivit om Islands tidigare president Ásgeir Ásgeirsson. Text: Hans Brusewitz Bild: Tryggvi Pálsson

örfattare till artikeln i Acta Masonica Scandinavia är Tryggvi Pálsson, dotterson till Ásgeir Ásgeirsson. Han har tidigare skrivit en bok om morfadern (Ásgeir Ásgeirsson - manðurinn og meistarinn, övers: - mannen och mästaren) och överlämnat ett exemplar av boken till forskningslogen Snorri när han den 5 februari 2019 höll ett föredrag om Ásgeirs liv. Artikeln i Acta Masonica Scandinavia är en sammanfattning av föredraget och denna artikel här är i sin tur en sammanfattning av artikeln i Acta Masonica Scandinavia. Familj och karriärstart Ásgeir föddes 13 maj 1894 på Islands västkust men flyttade med sina föräldrar i unga år till Reykjavik. Han gifte sig med Dóra Þorhallsdóttir och paret vigdes av Tryggvi Þorhallsson, präst och bror till Dóra och sedermera statsminister. När Ásgeir var tolv år började han på Islands enda gymnasium, Menntaskolinn, som ursprungligen hade grundats år 1056. Han avlade studentexamen ”med glans” 1912 och ville studera vidare. Islands universitet hade upprättats endast året före och Ásgeir valde att där läsa teologi. Han avlade sin teologie kandidatexamen 1915 med de bästa vitsord och fick en tjänst som sekreterare hos sin blivande svärfar, Þórhallur Bjarnarson. Universitetet beviljade honom sedan ett stipendium för fortsatta studier i utlandet. Undervisningen vid den teologiska fakulteten vid Köpenhamns universitet blev dock en stor besvikelse för

Ásgeir bokomslag.

Ásgeir. Han kände det som om han hade kommit ett eller två århundraden tillbaka i tiden. Han sökte därför till och kom in på folkhögskolan i Ryslinge på Fyn. De pedagogiska och filosofiska grunddrag som han där mötte blev en upplevelse och inspiration för honom. Den danske prästen och skolmannen Nikolaj Frederik Severin Grundtvigs tankar om ”den glada kristendomen som en motvikt till religiös dogmatik” vann anklang hos honom. 19

Teologiska fakulteten Ásgeir fortsatte sedan sina studier vid den teologiska fakulteten i Uppsala. Han hade stort nöje av detta uppehåll och av mötet med Nathan Söderblom. Uppehållet blev början till Ásgeirs livslånga respekt för svensk kultur. Tidigt 1917 kom Ásgeir tillbaka till Island och började arbeta som bankman samtidigt som han skrev tidningsartiklar. 1926 utnämndes han till undervisningsråd och 1938 blev han en av tre administrerande direktörer i Útevegsbanki Íslands, (en bank som avsåg stödja den isländska fiskeindustrin och andra industrier). Ásgeir, som var medlem av Alþingi (Alltinget), fick i uppdrag att undersöka möjligheten att omstrukturera bankväsendet. Han utarbetade sedan ett lagförslag som presenterades för Alltinget. Den isländska regeringen tog över frågan och framlade ett nytt lagförslag, som med några ändringar baserades på Ásgeirs förslag. Ásgeir hade nu uppnått flera positiva resultat, som lärare, som undervisningsråd, som bankdirektör och som medlem av Alltinget. Politiker Först några ord om Islands politiska historia vid denna tid. Vid Ásgeirs födelse var det endast två år sedan den danske konungen Christian IX hade givit islänningarna en författning, som gav Alltinget lagstiftande makt och gjorde det till en ekonomisk myndighet. Den överordnade administrationen låg

dock alltjämt i Köpenhamn. Danmarks justitieminister var även minister för isländska angelägenheter. 1918 fick Island sin suveränitet och det var då som Ásgeir kom tillbaka från sina studier i Danmark och Sverige. Ásgeir påbörjade sin politiska karriär som ung. Han deltog i utformandet av det Progressiva Partiets första politiska deklaration, som utarbetades 1917. Ett par år senare, när han var 29 år, valdes han till medlem av Alltinget för en nordlig del av Västfjorden. Till följd av sin personliga popularitet kunde Ásgeir vara sin egen mästare i politiken. Han var motståndare till alla ”ismer” och att blint följa de politiska partierna. Vid ett tillfälle uttalade han i ett tal till sina frimurarbröder följande: ”Jag känner mig alltid mest bekväm tillsammans med dem som åtminstone i högtidliga sammanhang avstår från argumentation och rivalitet - och jag tror inte att jag har varit med i andra mer hemliga organisationer än i de politiska partierna, särskilt deras centrala styrelser.” Islands president Sveinn Björnsson, Islands förste president och den isländska frimurarordens förste Stormästare, dog i början av år 1952. Det Progressiva Partiet, som bildade regering såsom det största paritet i landet, förklarade att domprost Bjarni Jónsson hade accepterat partiets framställan att ställa upp som kandidat. Samtidigt meddelades att även Ágeir var kandidat och han stöttades av Socialdemokraterna. En mycket hård kamp följde och Ásgeir segrade och blev president 1952. Man kan dock säga att partipolitiken led nederlag. Sedan dess har de politiska partiernas i endast ringa omfattning engagerat sig i presidentval på Island. Ásgeir engagerade sig för två principer och fortsatte att göra detta även som president: demokrati och västligt samarbete. I sitt första installationstal uttalade han bl.a. följande. ”Det är farligt om vi glömmer den kamp som varit före vår tid och undervärderar de rättigheter för individer och nationer som man har vunnit och betraktar dem lika givna som luften vi andas. Självständighet såväl som demokrati kan aldrig garanteras med mindre än islänningarna står enade för att försvara dem.” Under den sista fyraåriga valperioden som president var Ásgeir mer ensam med sina plikter. Hans hustru, Dóra Þórhalls-

Ásgeir och Gustaf VI Adolf.

dóttir, avled 1964 och Ásgeir avgick som president den 1 augusti 1968. De påföljande nästan fyra åren ägnade han sig åt sina intressen, inte minst frimureriet. Hans avled den 15 september 1972. Frimurare Ásgeir upptogs i S:t Johanneslogen Edda på logens ettårsjubileum den 6 januari 1920 och passerade de tre första graderna på sexton månader. Han antogs fyra år senare (1925) i S:t Andreaslogen De Fire Roser i Århus; vid denna tid fanns det inte någon fullständig andreasloge på Island. Han fick grad VII (1934) och grad VIII (1949) i Stuartlogen i Reykjavik. Graderna IX och X fick han sedan den isländska frimurarorden hade blivit självständig 1951. Han blev Riddare och kommendör med Röda korset 1957. Ásgeirs äldsta frimureriska manu20

skript finns i Ordens arkiv, bland annat ett tal som han höll vid S:t Johanneslogen Eddas ”systerafton” i början av 1934. Han inledde då med följande ord: ”Den första notering om frimureri på Island som jag noterat i isländska dokument finns i en över 100 år gammal överrättsdom. I domskälen anges att en man blev dömd för att ha slagit sin hustru med ett ”frimurarglas”. Det var dåligt handhavande av ett bruksföremål självfallet även av kvinnan.” Stormästare Ásgeirs valspråk på hans vapensköld är ”Carpe Diem”. Valspråket härstammar från den romerske poeten Horatius och lyder i sin helhet. ”Carpe diem quam minimum credula postero.” Detta kan uttydas som ”Ta tag i dagen och lita inte på framtiden.” Många tolkar dock ordsprå-

ket som ”nyttja dagen”. Denna lättsinniga tolkning stämmer dock dåligt med Ásgeir arbetsmoral, som var att använda dagen, och inte skjuta upp det som ska göras till i morgon. Ásgeir valdes till Stormästare i februari 1961. Under hans tid som Stormästare ökade antalet frimurarbröder på Island från 900 till 1 300 och ett flertal loger nybildades. Många frimurarhus byggdes eller renoverades. Ásgeir Ásgeirsson var Islands tredje Stormästare och han tjänstgjorde i elva och ett halvt år, fram till sin död 1972. Teologi och kärnvärderingar Frimureri lägger vikt på goda inre värderingar och det svenska frimurarsystemet vilar på kristen grund. Àsgeir var anhängare av den nya liberala teologin som framhölls vid universitetet i Sverige. Ásgeir menade att den svenska kyrkans problem var dess hållning till den socialdemokratiska rörelsen. Kyrkan kämpade med kraft mot denna rörelse och socialdemokraterna uppfattade att kyrkan var en av deras farligaste motståndare. Àsgeir respekterade dock både kyrkan och den socialdemokratiska rörelsen. Han förstod båda sidors positiva budskap och kämpade mot extremer på båda håll. Som ung teolog började Ásgeir vid 28 års ålder skriva en serie tidningsartiklar som han senare samlade i en bok Kver og Kirkja (Katekismen och Kyrkan; ka-

tekism = kristen religiös undervisning). I dessa artiklar ser vi en radikal ung man som inte var rädd för att engagera sig i sin tids känsliga frågor. Det som Ásgeir gick lös på angående katekismen var en bok som var dominerande i kristendomsundervisningen för konfirmander under 50 år. Man kan gott säga att Ásgeir i sina artiklar rev både budskapet och presentationen i stycken. Mannen Ásgeirs förebild var på många sätt Jón Sigurðsson (1811–1879), Islands store ledare i kampen för självständighet. Han citerade ofta Jón och arbetade för att hålla dennes minne levande. På 150-årsdagen efter Jóns födelse, 1961, höll Ásgeir ett tal och uttalade därvid bland annat följande: ”Ingen kan föreställa sig hur förhållandena i vår nation skulle vara om inte Jón Sigurðsson hade trätt till när nöden var som störst. … Det halvdanska länet blev en isländsk stat. Jón Sigurðsson representerar islänningen när denne är som allra bäst.” Otvivelaktigt var Ásgeirs svärfar, biskop Þórhallus Bjansarsson, en god förebild för honom. Av alla isländska politiker som var samtida med Ásgeir är det dock svårt att peka på någon särskild men när man går utanför landet framstår frimurarna Franklin D Roosevelt och Winston Churchill som föredömen, såsom försvarare av den västerländska demokratin. X

Storintendentens expedition

Regalieportfölj, svart läder

Regalieportfölj, brunt läder Regalieväska, läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna. 21

Historia

Huset på holmen – Frimurarhuset i Örebro Blekholmen – så hette ursprungligen den holme som finns i Svartån i Örebro. I dag heter den Frimurarholmen och det är även där som du hittar frimurarhuset i Örebro. Text: Ulf Hjelting/Per Almskog Bild: Digitalt museum/Ulf Hjelting

ärgerier och garverier var det som under århundraden fanns på det som kallades för Blekholmen i Svartån. Holmen kantades av allehanda träskjul. Det är detta som gör det närmast omöjligt att i dag muddra mer än den segelränna som leder ut ur småbåtshamnen som avslutar Svartåns sträckning mot Hemfjärden och Hjälmaren. Naturreservatet Oset, med sitt smått unika fågelliv, skulle förvandlas till ett livlöst landskap om århundraden av tungmetaller och annat skadligt från de forna färgerierna och garverierna åter skulle se dagens ljus. Nytt ordenshus Det vara denna holme mitt i Svartån som 1880-talets frimurare i Örebro ansåg vara lämplig för ett bygge av ett nytt Ordenshus. Tidigare hade frimurarna i Örebro varit inhysta i det hus som numera rymmer

Margareta Festvåning vid Drottninggatan. Men allt eftersom logen växte och receptionerna krävde utrymme befann man sig i en situation där något måste göras. En S:t Andreasloge skulle bildas så att bröderna i Örebro inte skulle behöva bege sig till Karlstad för att få sina andreasgrader. Holmen ägdes av Örebro stad och man ansökte om att få köpa den. 1 000 riksdaler blev priset, fastslog dåtidens stadsfullmäktige, som även innehöll en och annan frimurare. Omräknat i dagens penningvärde skulle det motsvara ungefär 350 000 kronor för att få köpa holmen i Svartån. Entreprenadkontrakt och ritningar S:t Johanneslogen Engelbrecht hade bildats 1873 och matrikeln för Värmländska Provinsiallogen visade att logen innehöll 117 medlemmar år 1884.

I februari 1882 fastställdes entreprenadkontrakt och ritningar för det nya huset på holmen. Grundstenen för det nya logehuset lades den 28 maj 1883 och taklagsfest firades redan den 30 augusti samma år. Ordförande mästare för S:t Johanneslogen var vid denna tidpunkt landshövdingen Axel Bergström. Det blev därför så att förste deputerade mästaren för johanneslogen, majoren Axel Bågenholm, förordnades som ordförande mästare för den nybildade S:t Andreaslogen Eugen. Den 19 september 1884 var det invigning av loge och frimurarhus. Hela Frimurarholmen var dock avstängd för alla icke frimurare. Den 22 september gick det att

Så som Frimurarholmen och Ordenshuset såg ut i början av förra seklet.

Medlemmar i Svenska Frimurare Orden framför Frimurarlogen i Örebro, 7 september 1902.

läsa i Nerikes Allehanda under rubriken ”Andreaslogen Eugen är nu invigd”: ”I fredags afton. Den 19 september, kom Prins Carl hit i och för den angelägenheten. Han mottogs på järnvägsstationens perrong av ett stort antal Frimurare, bland dem några riddare av purpurbandet. Efter intagen middag på slottet begåvo sig Prinsen och de förnämligaste frimurare som varit inbjudna hos landshövdingen, även till logen på Blekholmen, där aftonen festligt firades och gemensam supé avåts...” Äldsta aktiebolaget Idag lever namnet Blekholmen kvar i den förening som bildats för att sköta driften av mat och dryck till bröderna.

Det aktiebolag som bildades, Byggnads AB Engelbrekt, är idag det nu äldsta ännu verkande i Örebro. Vid byggnationen och i ritningarna införlivades även en restaurang som man sedan planerade att arrendera ut till lämplig krögare. Så har det fortsatt ännu i våra dagar och inkomsterna från restaurangrörelsen hjälper till att sköta drift och underhåll av huset. Samarbetet med den nuvarande krögaren är alldeles utmärkt. Dock kunde holmen ha sett helt annorlunda ut. Idag finns där ett hus som i grunden är byggt för att vara ett frimurarhus och inget annat. Där finns också en parkering. Men det finns också ritningar som visar på ett halvmåneformat hus som 23

var planerat på platsen för den nuvarande parkeringen. Huset skulle ha inhyst atrium, café och bibliotek. Högst upp i byggnaden skulle även mindre bemedlade äldre bröder kunna hyra sig ett rum, till en mycket billig penning. Så blev det inte. Logebyggnaden i sig blev minst lika dyr som införskaffandet av marken och ”hus nr 2” blev därför aldrig verklighet. Ett arv som förpliktar För nutida frimurare känns det som ett stort privilegium att få använda och förvalta huset på Frimurarholmen. Om man skulle grunda nya loger idag, hade man högst sannolikt fått nöja sig med något an-

Foto: Ulf Hjelting

Bröder samlade framför frimurarhuset i Örebro, från vänster, ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Engelbrecht Anders Mansfeld, vd för Byggnads AB, Engelbrekt Larz Lundberg, ordförande för Samordningsgrupp Örebro Lars Lind, andre deputerade provinsialmästaren Bo Pettersson, ordförande mästaren för S:t Andreaslogen Eugen Lars Idstam, styrelseordförande för Byggnads AB Engelbrekt Karl-Åke Folkesson och provinsialmästaren Per Andersson.

språkslösare, både vad gäller läge i staden, tomt och lokaliteter. Byggnads AB Engelbrekt äger fortfarande hela Frimurarholmen och byggnaden. Bolaget ägs idag av de båda logerna, Engelbrecht och Eugen samt brödraföreningen Örebro Kapitelbröder (ÖKB). Ordförande mästarna för de båda logerna och ordföranden i ÖKB är ägarnas ombud med rösträtt vid bolagsstämmor, var och en med ett biträde som har yttranderätt. Bolagsstämman utser gemensamt en styrelse, som sedan svarar för bolagets förvaltning i enlighet med aktiebolagslagen. Som alla aktiebolag har Byggnads AB Engelbrekt skyldighet att följa årsredovisningslagen och årsredovisningen är offentlig och tillgänglig antingen direkt från vd eller från Bolagsverket. När man läser ett fastighetsbolags balansräkning måste man tänka på att de bokförda tillgångarna mycket sällan motsvarar marknadsvärdet. Eftersom ingen av öarna i Svartån har varit till salu på snart

140 år, och inte torde bli det inom överskådlig framtid, är det verkliga marknadsvärdet bara en gissning. Bolagets soliditet är i varje fall synnerligen betryggande. Turbulent tid Det har under en tid varit turbulent i huset i Örebro. Vikande antal främmande sökande har varit ett problem. En komplikation har också varit att det rått oenighet kring hyresförhållandet mellan Byggnads AB Engelbrekt och Sällskapet Par Bricole, vilket fått till följd att Sällskapet Par Bricole har accepterat att lämna lokalerna den sista april 2021. – Nu måste vi blicka framåt och lägger det som varit bakom oss. Jag har ett mycket stort förtroende för både styrelsen i Byggnads AB Engelbrekt och ordförande mästarna och ordföranden här i Örebro. Vi har en mycket positiv trend i antalet främmande sökande, säger provinsialmästaren Per Andersson. Per får medhåll från medverkande ordförande mästarna. 24

– Örebro växer så det knakar, och då ska vi även hitta nya främmande sökande. Nu är vi i en situation där vi tyvärr inte kan recipiera, men så fort pandemin avtar så har vi nu en kö av sökande att ”beta av”. Nu ska vi bara se framåt, säger Anders Mansfeld, ordförande mästare för S:t Johanneslogen Engelbrecht. Hemlig gång I folkmun går det många skrönor om detta frimurarhus. Några av skrönorna har till och med blivit till ”sanningar” under årens lopp. Bland annat påstås huset ha en fallucka dit alla icke välkomna besökare förpassas, vilket min mormor var fullständigt övertygad om. Och en hemlig gång under Svartån ska förbinda Frimurarhuset med Trefaldighetskyrkan på åns andra strand. Sant eller inte? Ja, om ni hittar den där falluckan och även den där hemliga gången, så berätta gärna var de finns. Men, kom ihåg, berätta bara för den som är frimurare. X

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019. Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan under 2020 lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,8 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott SAKNAR KJOL SKA ALLA LYDA

EFFEKTER MAN VILL FLYTANDE SLIPPA FLAK

KÖPS HANDSKAR I

GER SVAR

ÄR OFTA UTE PÅ NÄTET SERVERING SLÅR MYCKET PÅ VÅREN

SLÄPA I SKÅNE

VÄNTA PÅ GENOMSLAG SPARKA

DRAR I LÅNGA LOPPET

GICK I LAND MED

KÖRIG BLASKIG FINRUM

HAVSCYKEL

TJUT OCH TUT

FÖRESTÄLLNING SOM EJ KAN SES

MUSIKTECKEN FYNDPLATS

LÄGGER UPP TAKTIKEN

SKÖNJA MED TÅRAR

VIDGA

AVIG

STÄLLER TILL MED

STARTKASTAS SIFFRA VID FÖRLÄNGD EN TITT NOS

KNIPA

VAPEN

AMATÖRER KORTA DAGAR

BESÖKER MAN NÄSTAN ALDRIG ÄR MYCKET MER MÖJLIGT I

FILMDEL TAKBLAD MOT MARKEN

RUTER

SLINGRAR SIG I SKOGEN ÅKA RUNT PÅ ÅKERN

KNÄCKT FRAMFÖRA

STRECK FÖR TECKEN

VIND TÖMMA

MED VITAMIN LEK SPEL

HAR ETT VISST DATUM VAR MÅLLÖS HÄRSKEN EVERT OCH ASTRI

HÅLLT PÅ HALSTER

UTAN TAKT SVENSK BYRÅ

TAGIT OM OCH OM IGEN

4 SES TIDEN

PERSONAL

RÖRELSEFORM GJORT EN UPPSKATTNING

LÅNGTRÅKIG

LERA

MATINDEX

FÅR DET ATT BLOMSTRA

UPPGÅNGSLÄGE

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin

KREATIV PERSON PIMPINELLA

GRÖNA PLATSER RESVÄG

INNANFÖR MARGINALERNA

DRAGET UNDERHÅLLA

UNISON

tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö26

LANDSDEL

1 ÄR DET

NÄR TIDEN ÄR INNE

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 50 i tidningen. Senast den 2 april 2021 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digital i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss RÖR LEDNING

S E C K L E E F F

FÖRBJUDEN TRYCKSAK

CENTRUM LÅTIT KRÅKLIK

HÄLFTEN AV TAJT PAR

TUNNTRÄ GJORDE IMITATION

FÖREKOMMA

D I R E K T I O K N L I G V A E R N L S R E

MÅLAT PERMANENT

HAR BARR SOM GREN

G B Y M N F A S Y T

FÖRHÄNGE

VÄXLA

BYGGNADSVERK

HÄMND OROSMOLN

UPPGAV EXTRA

T A T U E R A T

A L J O A R R R M E S A P D E E R L

ÖMHETSYTTRING FÖRDE OVÄSEN

GÖR AKTIV TILL PASSIV

SKOGSLEK

SKADEMINNE

ÖVERRASKNINGSUPPDRAG

PRIS

EN DRÖM I SÅNG

I N S L A I I S O K L I I G

SÖT OCH KLADDIG

RINNER ÖVER VID UTBROTT KALL SÅS

HAR BARN

F A D

BAKSTYCKE RIVA RUNT

5 LÄGE

ÄR MED VID VIGSEL

FÖRSVANN I SPANIEN

ORIGINELLA

UPPRULLAD HÄRVA

4 TILLBAKA I BÖRJAN

SPRICKA

MÄRKA

RISIGT STÄLLE

SOV MAN PÅ FÖRR

FIXAR

BÄR KRYDDBÄR

UTSLAG

SLÅR MAN SIG FRAM TILL

DE LIGGER LÅGT

SKOLTID

ÄR LÖPET VIKTIGT PÅ

VIRVEL

FÖLL VITT

ÄLDRE GEMENSKAP

HAR NÄT- HAR KOPPLING VAPEN

GILLAR KORPGÄNG PLATS FÖR RÄTTEN

TOG PLATS

FOTOGRAFORDER

SPRIDER NYTT

L E S S V A N T Ö S T A V D A D E R A L E L A G E R K N E T A N I O M B N E R E T E R A R

GER DROPP REPLIK

KLANDRA

DAGSURSKILJA ILÄGET

A N A

STÅÖVERDÅD PLATS

GRÖN SAKNAR TRÄD

STEGAR VILL ILLA SMÅ PÅ PLAN

P E L P R T Y O A X A T R L A B V E R A P G U R E N D S A T T E Ä T T U R A N Y S A S U T R G R E E N Å R K I R

Juridik Online har expertis inom bostadsjuridik och ekonomisk familjerätt. Vi hjälper gärna till med försäkringsärenden och skadeståndsanspråk, processer i hyresnämnden samt upprättande av bl.a. testamente, gåvobrev, framtidsfullmakter, samboavtal, äktenskapsförord och mycket mer. Bröder i SFMO erbjuds givetvis förmånligare priser.

SES MAN LÄGGER MED PÅ MASK

För kontakt och mer information: info@juridik.online 0735-07 17 32 http://juridik.online

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Nils-Magnus Lobenius, Alf Backman och Karl Tynelius som angivit rätt lösning: forskning. De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Storintendentens expedition

Vita tyghandskar

Kostymbälte med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Slipsar med frimurarkors

Nyckelring i svart eller brunt läder med frimurarkors

Tecknat

Frimuraren för 70 år sedan Meddelanden från Svenska Frimurare Orden

Vart leder min vandring? Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i nästan varje nummer ända sedan han blev

Årg. 23 Mars 1951 Nr 4 Redaktör och ansvarig utgivare Erik Ohlsson Danmark Höga danska utnämningar S:t Johanneslogerna i Köpenhamn har den 6 januari som sin högtidsdag. Vid årets högtid, som firades av samtliga logerna gemensamt, var även ett stort antal svenska Brr från Kristianstad, Malmö och Helsingborg närvarande. Under festligheterna tillkännagavs att följande Brr av V. S.S. Utnämnts till Riddare och Kommendörer med Röda Korset:

Grosshandlare Aage Rasmus Liisberg, Storceremonimästare i Den Danske Store Landslogen samt Bankdirektör Olaf Nielsen, Ordf. M. I S:t Johanneslogen Cimbria i Aalborg. Vidare har V. S. V. Kallat och utnämnt följande Brr till innehavare av Den Danske Frimurareordens hederstecken: fabrikör A. H. C. Clausen, järnhandlare A. Hjelms, dir. A. J. Bröbeck, grosshandl, F. O. Meyer, överläkare C. Langballe, bankdir. F. L. Jordahn, museiinspektör H. E. Hjort- Nielsen, konstnären H. A. Matthiesen, advokat L. A. Christensen och överstelöjtnant L. T. Kongstorp. Det är första gången, som Den Danske Frimurareordens nyinstiftade hederstecken utdelats. K. J. Nilsson Storsekreterare

Ikon för mitt frimurarår 2020.

kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

Tid för läkande av relationer

Foto: Mats Gärdfors.

Text: Johnny Hagberg Ordens högste prelat (OHP)

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

et är skada att de gammaltestamentliga berättelserna inte längre är levande litteratur bland oss. Många av dem tillhör det litterära världsarvet. Texterna förenar också tre världsreligioner: judendom, kristendom och islam. I Gamla Testamentet möter vi skapelseberättelserna, som i mytens form berättar om hur allt blivit till. Vi möter Abraham som blev stamfader för det judiska folket, och Mose som tog emot Guds bud och som ledde folket genom öknen under 40 år. Vi möter herdepojken David som blev en mäktig konung men som inte fick bygga Guds tempel på grund av blodbesudlade händer, och Davids son Salomo som sedan byggde det viktiga templet i Jerusalem. Vi möter Josua, Goliat och många andra män och kvinnor, och vi möter alla profetiska löften om Honom som skulle komma för att förändra allt. Många av dessa berättelser är, som vi vet, levande och viktiga inom vårt frimureriska arbete. Ropet från marken Som en röd tråd genom Bibelns många berättelser går tanken på försoning, förlåtelse och upprättande. Behovet av detta ser

vi första gången i 1 Mos 4:8–16 där berättelsen om bröderna Kain och Abel finns. ”Kain sade till sin bror Abel: ’Kom med ut på fälten.’ Där överföll han sin bror Abel och dödade honom. Herren sade till Kain: ’Var är din bror Abel?’ Han svarade: ’Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?’ Herren sade: ’Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken’”. Abels rop har inte tystnat utan hörs ännu från slagfält, koncentrationsläger, arbetsläger, krigs- och våldssituationer, liksom idag på platser i vårt land där gängrelaterat våld och hederskultur kräver sina offer. Ja, överallt där människor inte längre uppträder mänskligt mot varandra. Vår historia vimlar av sådana berättelser och händelser. Får ropet från marken något svar? Den kristna tron ställer fram Jesus Kristus som svaret på människors rop. När han på korset säger ”Det är fullbordat” har han gjort någonting som har en betydelse för oss människor tiderna igenom, fromma som ofromma, troende eller icke troende, oberoende av ras eller hudfärg. Han har försonat världen med Gud (Johannes evangelium 3:16). När Gud i Jesus Kristus försonade världen med sig själv var initiativet hans. I försoningen finns också en uppmaning till oss alla att leva i försoning och att låta detta vara vägledande i våra liv. Förlåtelse och försoning är primära behov för oss människor. Ingen behöver leva i disharmoni med Gud och med andra. Orden Frid, Enighet och Glädje är sådana som vi behöver leva efter. Ord som skall vägleda oss i vardagen. Hela vår kristna tro vilar på försoningen, mellan Gud och människor och mellan människa och människa. Under fasteoch påsktid påminns vi alldeles särskilt om detta. Inte minst i svåra tider behöver försoningen vara vår kompass i livet. Försoningens nätverk Bilden av ett spindelnät kan hjälpa oss förstå försoningens betydelse i livet och var29

dagen. Nätet hålls samman av en massa finmaskiga förbindelser. Somliga är längre än andra, men alla hör samman och beror på varandra. Ungefär som det är för oss i våra liv. Somliga relationer är nära oss, andra lite längre ifrån oss. Men för att må bra, för att veta vem vi är och för att kunna fungera i våra liv är vi beroende av att våra relationer fungerar. Inte minst blir det tydligt när en relation går sönder, när någon gör oss illa eller vi gör illa, eller då någon går bort från oss. Det är då det märks hur viktigt det är med ett fungerande nät. Och hur skört det plötsligt kan bli i våra liv när en relation inte fungerar. Frågan om jag skall ta hand om min broder/medmänniska är ständigt aktuell. Därför är också vårt caritasarbete så viktigt. Den utsträckta handen är mänskligt sett alltid starten på försoning och medbroderlig hjälp. Vi är aldrig ensamma Ser man på en spindel i sitt nät, så är spindeln väldigt snabb med att spinna den trasiga förbindelsen hel igen. Spindeln är för sitt liv beroende av ett helt nät. Det är både hoppfullt och förebildligt. Det finns möjlighet att reparera det till synes omöjliga. Och är det inte precis det Jesus visar oss genom hela sin gärning – att det tillsynes omöjliga faktiskt är möjligt? Att det som gått sönder, det som gått förlorat, det som rämnat – ur det kan nytt liv, nya möjligheter, nytt hopp växa? Han visar oss en väg som är möjlig att gå - försoningens väg, där vi aldrig är ensamma. Herre, du vandrar försoningens väg, själv både flykting och fredlös. Smärtornas gata med hetta och damm, drev dig din kärlek att gå. Visa oss vägen, försoningens Herre. Ge oss nu viljan att gå den. Ps 738 X

Historia

Ordens- och klosterväsendets uppkomst ”Frimurarorden har sitt upphov i ett gille och samfund som är instiftat till Guds den Allra Högstes ära. Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare.” Text: Rolf Söderback

etta citat är hämtat ur OAL:s första kapitel om Ordens grundvalar. Hur vet vi om det verkligen existerar några band mellan de gamla, första och framförallt kristna ordnarna samt de medeltida riddarordnar som uppstod på kristen grund och med de katolska påvarnas sanktion? Kanske det inte sägs rent ut och öppet, men vid en närmare komparativ studie av de kloster- och ordensregler som föreligger, kan man med en viss bestämdhet fastslå att likheterna är mycket mer påtagliga än fåtaliga. Tacksamma jämförelseobjekt är våra kyrkor och främst katedraler som rests till den Högstes ära av tempelriddare/herrar som till trons ära kämpat för att återvinna Det heliga landet. Religiöst präglat liv Det kristna ordensväsendet uppstod ur enskilda individers önskan att få möjligheten att leva ett fromt, kristet liv under asketiska förhållanden för att dyrka sin gud. I religiösa sammanhang används termen ”munk”, som härstammar från grek. monos = ensam; och sedan monochos = munk för denna människa. En person som bestämt sig för att leva ett liv i total avskildhet fick benämningen eremit (från grek. eremos = öken och därför enstöring). Nunneordnarnas kvinnor hade samma strävanden. Men eremitlivet torde inte ha varit vanligt bland kvinnor. Inom de romersk-katolska och grekisk-ortodoxa

kyrkorna betyder ordet nunna, en kvinna som avlagt klosterlöfte och som lever ett efter vissa regler ordnat, världsfrånvänt och religiöst präglat liv i ett kloster, med andra ord klostersyster. Nonna kommer troligen från senlatinet och betyder även barnsköterska, vilken betydelse vi har i dagens engelska nanny. Det kan även komma från grekiskans nanna, som betyder tant eller moster/faster. Avskildhet Under den första kristna kyrkans tid tog man exempel av de förebilder som fanns i Gamla Testamentet. Profeterna Elias och Elisa i Gamla Testamentet betraktades som eremiter eller anakoreter (anakoret = person som dragit sig tillbaka från allt socialt umgänge). Men även Johannes Döparen i Nya Testamentet räknas som anakoret. Kloster var inte i början det självklara alternativet till boendeform. Vartefter antalet gelikar och likasinnade ökade, stod det klart att ett visst ekonomiskt tänkande var att föredra. Likatänkande bildade separat mindre brödraskap och systerskap. Enligt professor Robert Louis Wilken ville de skapa ett alternativ till den traditionella samhällsformen av boende med sina munkkloster och nunnekloster oberoende om de var eremiter eller cenobiter (av grekiskans koinos + bios, dvs. gemensam och liv), det vill säga munkar som avlagt löften om att leva i fattigdom, kyskhet och lydnad. 30

Berget Karmel i norra Israel. (Wikipedia)

Den Helige Antonius. (Wikipedia)

Tanken med att leva i ett kloster var att fortsätta livet i avskildhet för att fullfölja den egna uppfattningen om hur Gud skulle dyrkas. Man ville avstå från det världsliga levnadssättet, och ägna sig åt självförnekelse genom organiserad asketism. Klosterlivet skiljer sig från livet inom alla de olika så kallade religiösa ordnarna till exempel augustinermunkar, svartbröder, grå-bröder, karmelitermunkar och munkrepubliken på halvön Athos. Den förra gruppen ägnar sig helt och hållet åt självförnekelse och klarar livhanken med det som dessa munkar kan producera själva. Den senare sysslar med predikningar, undervisning, basarer, arbete för fred och befrielse av fångar. De allra första kristna munkordnarna, som följde det ovan relaterade mönstret och flyttade ut i öknen, var esséerna och Therapeutae. De senare lär ha kommit från Egypten, där munklivet sägs ha uppstått. Munkordnarna fick sin inspiration från profeten Elias och Johannes Döparen. Esséerna hade flyttat ut ur Jerusalem

av politiska skäl. De bosatte sig i ökenområdet omkring Khirbet Qumran vid Döda havet. Den helige Antonius I början av 300-talet fick klosterväsendet sin egentliga start genom den helige Antonius. Han var även känd som Antonius Eremiten och kallades abbot. Ordet abba härstammar från det latinska abbas/ abbatis (i genitiv) och betyder -abbot, klosterföreståndare, munk etcetera. Abba betyder också fader på hebreiska. Idag räknas Antonius som helgon inom den romersk-katolska kyrkan. Han har fått en egen minnesdag, den 17 januari (-Anton, Tony och Antonia i vår almanacka). Kyrkofadern Athanasius har skrivit om hans liv. Det har blivit den asketiska förebilden i munkvärlden. Herakleopolis i Egypten var den helige Antonius hemstad. Han levde enkelt. Hans bädd var en matta eller den bara marken. Bröd, salt och vatten utgjorde hans enda föda. Han kunde vara utan mat och sömn i flera dagar. Sitt eremit31

liv tillbringade han ute i öknen. En ruin efter en fästning lär ha varit hans hem i 20 år. En granne försåg honom ibland med mat. Människor kom till honom för att få lära sig om asketiskt och eremitiskt leverne. Den helige Antonius vänner blev allt fler. De slet sönder hans avspärrningar runt boplatsen för att få kontakt med honom. Uppgiven av populariteten lät han bli att bygga upp sitt boställe och tillät supportrarna att bosätta sig i egna grottor i närheten. Man började sammankomma regelbundet. På lördagsnätterna höll man gemensamma bönemöten. Praktisk sysselsättning såsom snickeri, odling och förbättring av boendemiljön bidrog till att hjälpa dem att motstå frestelser och klara sitt uppehälle. De hade skapat den första klostergemenskapen i världen. Året var 305 ev. Klostret S:t Antonius finns ännu idag. En gång angreps han av onda andar. Det skadade honom så svårt att han avled. Han begravdes med bön och sång. Då visade sig Jesus som ett klart sken. Antonius väcktes till liv, och alla sår försvann.

Ordensväsendet tar form Den första klosterregeln skrevs av Pachomos. Han grundade det första klostret i Egypten, Tabennisi, omkring år 325 ev. Klosterväsendet spred sig tack vare Martin av Tours (316–397 ev) med flera. Han vördas som helgon i den romersk-katolska kyrkan och är Frankrikes nationalhelgon. Under medeltidens början beslöt klostren i västerlandet att gå samman till större enheter, ordnar, för att vidareutbilda munkar och nunnor, och för att ta emot skaror från ett växande västerland med nya religiösa konkurrenter. Benedikt av Nursia (levde 480–543 ev) grundade förebilden för ett kloster i Monte Cassino år 529 ev. Man ville att sådana kloster enheter skulle ta vara på antikens kultur, konst och lärdom. Den första orden var grundad. Benediktinerorden Benediktinerorden tog som sin uppgift att utbilda munkar. De skulle ta hand om den kristna lärans spridning i ett allt modernare samhälle. Benedikt av Nursia inledde sina studier i Rom i en ålder av 14 år. Han blev snart bestört över det sedeslösa livet i staden. Han lämnade Rom och begav sig ut i ensamheten. Han levde ett asketiskt och strängt liv under försakelser och umbäranden i tre år i en klipphåla nära staden Subiaco. Bön och fromma betraktelser fyllde hans liv. I klipphålans närhet fanns ett kloster vid namn Vicovaro. Munkarna valde en motvillig Benedikt till sin abbot, det vill säga klostrets föreståndare. Han blev en bestämd ledare, och han var inte så behaglig mot sina adepter. Det bidrog till att han drog sig tillbaka till ensamhet i öknen. Men snart sam-

lades stora människoskaror i hans närhet. De hade hört ryktas om hans stora helighet. Munkarna uppskattade Benedikts råd och undervisning. Populariteten bidrog till en ökande skara av klosterbröder. Han grundade i trakten tolv nya kloster med en abbot som ledare. Han själv var deras överabbot. På grund av stridigheter med en präst begav han sig till Kampanien. På ruinerna till ett gammalt slott uppförde han klostret Monte Cassino. Klosterregler Nu hade alla benediktinerkloster fått en central punkt. Det var dags för Benedikt att formulera sina klosterregler. De skulle komma att utgöra ordensregeln för alla klostermunkar. Den blev den allena rådande regeln för västerlandets munkväsende. Regeln, som också kallas Benedikts regel, är rättesnöret för alla munkar. Den visar vägen till en allvarlig och praktisk kristendom. Disciplinen var sträng. Benedikt hade fått nog av det romerska lättjefulla levernet. Varje munk skulle prövas i konsten att under ett år uppfylla regelns krav, det så kallade novitiatet eller novistiden. När den hade gått till ända, krävdes en edlig försäkran av novisen att bli kvar i klostret under hela sitt liv och alltid lyda sina ledare, men främst abboten. Han var ställföreträdare för Kristus. All jordisk egendom skulle munken avsäga sig, iakttaga kyskhet, hålla andaktsövningar, undervisa unga och på det praktiska planet skulle han idka åkerbruk och hantverk. Och framför allt baka sitt eget bröd. Därutöver tillkom kravet att han skulle intressera sig för och studera vetenskaperna. Det ser vi bevis för ännu idag i alla de vetenskapliga rön som gjorts i kloster.

Benediktinerklosterkyrka i Birkshire. (Wikimedia commons)

Benedictus regel bestod av en prolog och en hel del små regler eller kapitel. Originalet till Benedictus ordensregel saknas. Men forskarna anser, att vi har en fullgod kopia i material, som är ett par århundraden yngre. Det är material av Pachomos, S:t Basilius (329–379 ev), S:t Augustinus och Cassianus (360–430 ev). Så här inleds Prologen i Benedictus ordensregel: Lyssna noga, mitt barn, till Din Mästares regel och luta ditt öra mot ditt hjärta. Mottag villigt och uppfyll väl din älskade faders råd, att du vid verkställt arbete kan återvända till Honom, från vilken du avvikit på grund av olydnad och lättja. Prologen innehåller 50 meningar. Den följs av 73 kapitel av varierande slag. Det första kapitlet (De generibus Monachorum) behandlar de fyra olika slagen av munkar. Det andra kapitlet (Qualis debeat esse Abbas) talar om för oss hurudan klosterföreståndaren (abboten) bör vara. Många av kapitelrubrikerna har olika tolkningsmöjligheter, till exempel kapitel fyra: Quae sunt instrumenta bonorum operum (Vilka är de goda verkens redskap? eller Vilka är de goda gärningarnas verktyg? eller Hur utför man goda gärningar? (mina övers.) Till alla dessa krav tillade påven Gregorius den store (540–604 ev) missionskravet. Och han ville också att munkarna skulle vara mera oberoende av de världsliga prästerna. Han hyste ett stort intresse för klosterväsendet, men särskilt för benediktinerna. Ordensväsendet Ordensväsendet har sitt ursprung i den katolska kyrkans medeltida organisation, i vilken instiftandet av munkordnar ingick. Det latinska ordet ordo i genitiv ordinis betyder rad, skikt, klass, regel, beskaffenhet, ordning. Det betydde fordom även en begränsad krets; de som ingick i den hade åtagit sig vissa förpliktelser och underkastat sig vissa regler. Under korstågen överfördes munkordnarnas regler på ridderskapet. Följden var att riddarna under sin tid i Det heliga landet instiftade en rad andliga riddarordnar, som skulle skydda sjuka och pilgrimer samt kämpa för den kristna tron. De mest kända var Tempelherreorden, som tillkom år 1118, Johanniterorden år 1113 och Tyska orden år 1198.

Tironensisk-Benediktinsk klosterkyrktorn i Kilwinning, Ayrshire. Bilder: Rolf Söderback

Franciskus av Assisi Giovanni di Bernardone föddes i det tyskromerska riket i Assisi år 1181 och tog senare namnet Franciskus av Assisi. Orten ligger norr om Umbrien i det centrala Italien. Han dog i oktober år 1226. En av hans bästa vänner, Thomas de Celano, har skrivit om honom och hans många legender och mirakler. Jacobus de Voragine beskriver honom i sin legendsamling - Legenda Aurea. Det kollektiva ägandet i klostren tilltalade inte Franciskus. Det var orsaken till att han ville använda ordet konvent i stället för kloster. Dessutom

skulle benämningarna munkar och nunnor ersättas med bröder och systrar. Först kallade de sig fratres minores (de små bröderna). Franciskus fick många anhängare. Rika män sålde sina egendomar och anslöt sig till rörelsen. Den förste som lämnade det världsliga livet för hans skull, var Bernardo da Quintavalle, en förmögen man från Assisi. Han bjöd hem Franciskus och sedan sålde han allt han ägde och blev munk. Bröderna predikade bot för människor. De befann sig på resande fot för att kunna nå fram till så många som möjligt. De utmärkte sig genom att de gick bar33

fota och var klädda i grått, vilket gjorde att de kallades gråbröder. Bön, fattigdom och kärlek till nästan var deras maximer. Tironensierna Enligt Christopher Knight och Alan Butler – författarna till boken ”The Hiram Key Revisited” (i min översättning” Återvändo till Hiramlösningen”) är och förblir tironensierna den mest mystiska av alla benediktinerordnar. Den kanadensiska författarinnan Francine Bernier är hittills den enda person som ägnat ett mera djupgående studium åt frågorna om denna fö-

Cistercienserordens kloster i Clairvaux. (Wikimedia commons)

reteelse. Skriften heter ”The Great Architects of Tiron, The Steps of Zion”, ULT Arizona 2005. Det stora mysterium som omger tironensierna är frågan hur denna framgångsrika klosterorden, med flera än 117 kloster då den var som störst, kunde försvinna så fullständigt ur alla historieurkunder. I flera års tid har Francine plöjt igenom dokument för att kunna presentera en detaljerad redogörelse över tironensierna, som idag är rätt okända. Trots att de spelade en viktig roll i klosterväsendets utveckling och arkitektur från 1100-talet till 1300-talet.

Denna klosterorden grundades år 1107. Den tog sitt namn efter orten Tiron, som betyder hög kulle. Där fanns deras första klosterkyrka. Ordet tiron, i pluralis tirones, betyder också lärling och jämförs med cisterciensernas conversi, dvs. omvända. Ordens anhängare kallades gråmunkar efter färgen på deras munkdräkt. Staden ligger cirka 56 km väster om Chartres, söder om Paris i Frankrike. Mannen som grundlade denna orden var benediktinermunk och hette Bernhard av Tiron. På samma sätt som sin namne, Bernhard av Clairvaux, grundaren av cis34

tercienserorden, tyckte han att en nydaning var nödvändig. Det europeiska klosterväsendet hade blivit lättsinnigt och slappt. År 1113 fick tironensierbröderna en inbjudan av den skotska kungen David I att komma till Skottland. Där föll dem den förhärskande formen av kristendomen väl i smaken. Den skotska kristendomen bar element av de kuldeiska grunderna, vilket tironensierna höll sig oförtrutet till. Alan Butler har påvisat att Bernhard av Clairvaux hade nära anknytningar till den kuldeiska kristendomen.

tidens ledande arkitekter. År 1117 grundade de ett byggnadskollegium, som utexaminerade byggmästare. En stor del av Europa utnyttjade deras expertis. Katedralerna i Chartres och Winchester är några exempel. Under dessa tider växte det upp domkyrkor och katedraler till Guds ära en masse. En del experter påstår, att Tempelriddarna bidrog med stora summor pengar för att under en relativt kort tidsperiod resa dessa magnifika skapelser. Men det påstås även, att Tempelriddarna bidrog till att minska byggmästarbehovet och personer med stenhuggarskicklighet vid bygghyddor eller loger för att perfekt fullborda dessa fantastiska byggnader, som lyfte människans vördnad för den Trefalt Store Byggmästarens boning till allt högre höjder. Stenhuggarna var inte de enda som bidrog i tempelbyggandet. Tironensierorden behövde även snickare, garvare, jordbrukare, smeder och många andra tänkbara yrkesutövare som kunde utsmycka och försköna alla tänkbara alster. Det var dock via stenhuggarna som ordens medlemmar rönte de högsta lovorden. Tironensierna hade mycket gemensamt med andra benediktinerordnar såsom cistercienserna, som hade samma, ovanliga inställning till kristendomen. Tempelriddarna, Tironensierna och Cistercienserna hade stor del i de omfattande förnyelser inom arkitekturen som uppstod ca. 1130 och som skulle fortsätta långt in i modern tid. Här kan nämnas Christoffer Wren, som återskapade största delen av London efter den stora branden 1666 och Pierre Charles L’Enfant, som efter frimureriska tankegångar, bland annat pentagrammet, lät bygga staden Washington, som i folkmun kallas ”Den frimureriska staden”.

Kuldéerna som de mest framträdande kristna under tiden efter romarna i Storbritannien och Irland hade stor representation av medlemmar ur de såkallade stjärnfamiljerna. Dessa var till stor del präster. Kuldéerna tog regelbundet avstånd från den katolska kyrkan. Av denna anledning hade man blivit tvungen att hålla ett kyrkomöte eller en synod i Whitby år 664, varvid man försökte få kuldéerna att hålla sig i fållan. Detta försök misslyckades helt i Skottland. Tironensierna var berömda för sin skicklighet som byggmästare. De var den

Frimurarna Det stora intresse som frimureriet och dess härkomst under de senaste hundra åren har framkallat har också producerat och fängslat många forskare, historiker, etnologer och romanförfattare, men även arkitekter. Den senare gruppen är den som får folk att höja på ögonbrynen, för vad har kyrko- och katedralbyggandet med frimureriet att göra! Francine Bernier säger i sitt förord till sin skrift, att de flesta av dem som försökt förklara frimurarnas ursprung, hamnar inledningsvis i Kilwinning i Skottland, någon gång under 1100-talet. Och detta skulle vara det enda de är helt överens 35

om. Var de första frimurarna italienare eller fransmän? Var deras tradition arvet efter Roms collegia eller de franska hantverkargillen som uppstått under denna del av medeltiden? I Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagars första kapitel §1 sägs, att ”Frimurarorden har sitt upphov i ett gille och samfund som är instiftat till Guds, den Allra Högstes, ära. Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare.” Stod dessa ”fria män” under andlig ledning av munkar? Fanns det anledning i det medeltida samhället att akta sig för moraliskt och andligt förfall? Var den kraftiga ökningen av ståtliga katedraler över så gott som hela Europa en följd av ett ökat andligt behov för att stävja den tilltagande förråande kampen för tillvaron? Byggdes våra katedraler för att bidra att manifestera människornas tro på Gud? Även i dagens samhälle kan vi skönja en hårdare kamp för tillvaron på grund av naturkatastrofer som jordbävningar, onormalt kraftiga regn med översvämningar som följd, förödande torka och brist på möjligheter att försörja sig och sina familjer samt dagens angrepp av coronavirus. Överfördes byggnadskonstens operativa principer och spekulativa axiom från far till son eller från mästare till novis/gesäll? Hur och var fick dessa ”fria män” lära sig yrkets hemligheter? Vi behöver bara gå till johannesgraderna och deras attribut för att få rysningar på ryggen vid denna tanke! X Bibliografi: Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar; Elanders Gotab; Stockholm 2006 The Great Architects of Tiron; The Steps of Zion; ULT Arizona 2005, Life Exploration Institute; reviderad 2007 Internet Latinsk-Svensk ordbok; Ivar A. Heikel; Mercators tryckeri; Helsingfors 1946 Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Tema Andra fördelningen

Andra fördelningen – en spännande historik Svenska Frimurare Ordens Andra fördelning omfattar Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Kalmar och Öland. Text: Urban Fasth

ristianstad är Svenska Frimurare Ordens stödjepunkt i södra Sverige. Det stora och vackra frimurarhuset där invigdes den 6 september 1884 av Konung Oskar II och i närvaro av kronprins Gustav samt prins Carl efter en byggtid på två år. I huset finns lokaler för logeverksamhet, kanslier, hotell, restauranger och bostäder. Huset har en dominerande placering i staden, då det fyller hela södra sidan av Stora Torg och ligger mitt emot det imponerande Kronohuset, vilket en gång inrymde Hovrätten över Skåne och Blekinge och staben vid Kunglig Wendes artilleriregemente. Huset är det andra frimurarhuset på samma tomt. Det första, det tidigare landshövdingeresidenset, inropades på auktion 1779 och byggdes under de följande åren om och till för Ordens verksamhet.

Bäckaskogs slott Den första frimurarlogen i Skåne, Sankt Johanneslogen Sankt Christopher i Kristianstad, invigdes av hertig Carl den 6 juli 1776, endast ett sekel efter det att de tidigare östra landsdelarna av Danmark, Skåne, Halland och Blekinge, erövrats av Sverige. Ur denna loge växte sedan S:t Andreaslogen Cubiska Stenen fram. Att det blev i Kristianstad som logerna inrättades, kan ha att göra med att Ordens dåtida Stormästare, hertig Carl, vid denna tid var chef för dåvarande Södra skånska kavalleriregementet. Bäckaskogs slott, strax nordost om Kristianstad, var vid denna tid, boställe för regementschefen. Sommartid vistades hertig Carl ofta och gärna på Bäckaskog i samband med militära övningar. Hertig Carl hade goda kontakter i staden Kristianstad och i bygden däromkring. Hans äldre bror, konung Gus-

tav III, genomförde 1772 en statskupp, eller som han själv kallade det, revolution, i syfte att bryta ständernas (dåvarande riksdagen) inflytande och samla riket kring sin egen person. Hertig Carl Det dåvarande politiska systemet var i kaos. De fyra ståndens verksamhet präglades av ständiga och djupgående partistrider som effektivt blockerade arbetet där och förhindrade nödvändiga beslut. Planen var att de stora garnisonerna vid fästningarna Sveaborg och Kristianstad först skulle vinnas för konungens sak och därefter förflytta sig till Stockholm. Drivande krafter i Kristianstad var frimurarbröderna Johan Christopher Toll och Abraham Hellichius, senare adlad Gustafschöld. Dessa båda män var senare med om att stifta såväl Sankt Johanneslogen Sankt Christopher som Sankt Andreaslogen Cubiska Stenen. Kungens bror, hertig Carl av Södermanland befann sig samtidigt i den andra stora skånska fästningen Landskrona, för att vid behov kunna påverka händelseutvecklingen där. Kuppen blev en stor framgång för konungen. Statskuppen resulterade i omfattande förändringar i rikets styrelseskick genom införandet av 1772 års regeringsform. Regeringsformen byggde på en maktdelning mellan konungen och ständerna, där ständerna var den lagstiftande makten och konungen den verkställande. Ytterligare en förklaring till att Kristianstad fick så stor betydelse redan under inledningen av frimureriets etablering i Sydsverige står att finna i Svenska Pommern, en del av dagens nordöstra Tyskland. Under det Pommerska kriget 1756 - 1762 bildades inom den svenska armén, 36

en dotterloge till Sankt Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg. Rätt snart blev dotterlogen självständig från Göteborgslogen. Logen bedrev en omfattande humanitär verksamhet i dåvarande Svenska Pommern. Efter kriget, flyttade logen sin verksamhet till Stockholm. De i städerna Greifswald och Stralsund kvarvarande frimurarbröderna bildade då fristående loger. Många av armélogens bröder flyttade till Skåne och kom senare att bli medlemmar i S:t Christopher. Svenska Pommern existerade fram till freden i Kiel 1814 då området övergick till Danmark i utbyte mot Norge. Danmark sålde sedan landområdet till Preussen. Ändamålsenliga lokaler Det sista steget av uppbyggnaden av frimureriet i södra Sverige markeras av tillkomsten av Skånska Provinsiallogen, då benämnt Prebendekapitel, den 23 januari 1778. De första åren verkade logen från Malmö. Det visade emellertid sig svårt att anskaffa och behålla ändamålsenliga lokaler i Malmö, varför arbetet från och med år 1800 förlades till Kristianstad där Orden redan då ägde det tidigare landshövdingeresidenset vid Stora Torg. Under loppet av 1700-talet återställdes det av krig och pest (1711 - 13) hårt drabbade Sydsverige och ekonomin började återhämta sig. Utvecklingen påskyndades av det tidiga 1800-talets jordbruksreformer (enskiftet från 1803 och laga skiftet från 1827) som ledde till en omvälvning i fråga om bebyggelse, odlingslandskap och jordbruksekonomi. Avkastningen i jordbruket ökades radikalt. De därpå följande andra ekonomiska reformerna, de då ineffektiva medeltida produktionssystemen avskaffades, som skråväsendet vilket upphävdes 1846. Den samma år införda rät-

Frimurarhuset i Kristianstad.

tigheten för den som ville starta och driva företag (näringsfrihetsförordningen) innebar en påtaglig välståndsutveckling i stad och land vilket till exempel mer än fördubblade befolkningen i Skåne. Danskt frimureri Den gynnsamma utvecklingen återspeglas i frimureriets utveckling. Nya loger bildades inom fördelningens område, exempelvis Sankt Andreaslogerna Carl Johan i Karlskrona 1820, Corfitz i Malmö 1868, Sirius i Halmstad 1876, Gustaf Adolf i Kalmar 1877, Carl X Gustaf i Helsingborg 1889 och Sankt Johanneslogerna, Den Mellersta Pelaren i Jönköping 1820, Oscar i Halmstad 1820, Carl i Kalmar 1858, Acacian-Malmöhus 1863, och Kärnan i Helsingborg 1884. Säkert bidrog också den ekonomiska utvecklingen till att rekryteringsunderlaget breddades, från inledningsvis adliga officerare till den förste borgerliga sökanden som antogs 1779. Den förste ur det andliga ståndet antogs året därpå. Ett intressant inslag i 1800-talets sydsvenska frimureri är den samverkan med främst danskt frimureri som uppstod under 1850-talet. Vänskapen mellan den

danske kungen Fredrik VII och Sveriges kung Karl XV var en av drivkrafterna. Karl XV arrenderade då det tidigare överstebostället Bäckaskogs slott av staten och vistades ofta där. Danska bröder med kung Fredrik i spetsen recipierade i det svenska systemet. År 1853 fick logen Kosmos i Helsingör och logen Carl i Altona rätt att arbeta enligt det svenska systemet. Värt att notera är att Altona, vid floden Elbes norra strand, var fram till kriget 1864 Danmarks näst största stad och en västkusthamn av stor betydelse för Danmark. Nu är Altona en stadsdel i norra Hamburg. Förlusten av Altona var så kännbar att en ny hamnstad på danska västkusten anlades staden Esbjerg. År 1858 övergick hela Den Danska Frimurare Orden till det svenska systemet. Ekonomiskt stabilt 1900-talets inledning innebar en fortsatt expansion av Ordens verksamhet. Den demokratiseringsprocess som Sverige genomgick under seklets första hälft återspeglas även i Andra fördelningens utveckling. 12 nya loger och brödraföreningar etablerades. Dugliga ämbetsmän rekry37

terades ur en växande, bildad och ekonomiskt stabil, medelklass som utgjorde basen för expansionen. Provinsiallogens ledande ämbetsmän rekryterades, som tidigare, bland bröder som innehade ledande poster i samhället. Ett bra exempel på detta är riksdagsmannen, första kammarens talman, landshövdingen Johan Nilsson som var Provinsialmästare under 23 år, mellan 1930 och 1953. Under 1900-talet har flera av Ordens högsta ämbetsmän rekryterats ur Skånska Provinsiallogen. Kommande generationer För att trygga frimurarhusets i Kristianstad fortbestånd inrättades 1996 en byggnadsfond. Medlen i fonden används till byggnadens fortlöpande underhåll och förbättring. På senare tid har mycket omfattande och kostsamma åtgärder vidtagits för att modernisera elsystem, ventilation, toaletter samt olika åtgärder för att förbättra tillgängligheten i byggnaden. Många generösa bröder har genom gåvor till fonden, även testamentariska, bidragit till att kommande generationer frimurare, i det vackra frimurarhuset skall få uppleva samma glädje och gemenskap som dagens bröder. X

Ombyggnation räddade frimurarhusets fortlevnad Med en tom kassa, låneskulder och ett alltmer eftersatt fastighetsunderhåll närmade sig frimurarsamhället i Landskrona en kritisk punkt – skulle man överhuvudtaget kunna behålla sin frimurarfastighet i egen regi? Text & Bild: Jonas Schöld & Magnus Rosengren

r 1873 bildades brödraföreningen Facklan och därmed Landskrona frimurarsamhälle. Föreningen verkade i hyrda lokaler fram tills att önskan om att bli en loge var ett faktum. Som loge behövdes ett eget hus och för att köpa eget hus behövdes pengar. Efter många insamlingsrundor bland bröderna fanns pengarna som behövdes för att 1946 köpa Rönneberga Sparbanks fastighet i centrala Landskrona. Dock var tiderna knepiga och banken flyttade inte ut förrän i mitten på 50-talet. Således fick bröderna hålla till på översta våningen i det som i dag är logesal. Övriga våningar disponerades av banken som bostad åt så väl direktör som kamrer, i markplan låg banken. Bibliotek och samlingsutrymmen Den 5 maj 1955 blev Brödraföreningen Facklan S:t Johanneslogen Facklan och brödraföreningen ombildades till Brödraföreningen Kronan. Huset var nu helt i frimurarnas händer. Översta våningen blev logesal och tredje våningen, eller som många bröder menar fjärde våningen, blev matsal, bibliotek och samlingsutrymmen. Just det här med våning fyra är viktigt, huset har också en källare och då enligt många bröder, fem våningar. Således grundades SJL Facklan den 5 maj 1955 på femte våningen. Fastigheten köptes med insamlade medel och alla som deltog blev delägare i den ekonomiska förening som ägde huset. Problemet var att redan 1946 avslog länsstyrelsen brödernas ansökan om att få bilda en ekonomisk förening för fastighetens ägande och förvaltning. Beslutet överklagades men fastställdes slutligen av rege ringsrätten. Om detta tog man ingen no-

Frimurarhuset i Landskrona.

tis i frimurarsamhället utan fortsatte som ekonomisk förening, även om detta inte stämde med verkligheten. Efter hand som åren gick och bröder byttes ut blev det ett faktum att huset ägdes av den ekonomiska föreningen. Ansträngd ekonomi Med tiden blev fastigheten mer och mer eftersatt och den ekonomiska situationen bekymmersam. Mycket beroende på tomma lokaler och låga hyresintäkter. I början av 2000-talet renoverades dock köket som var mycket nedgånget och en del rörstammar byttes också ut. Likaså renoverades fasaden ut mot gatan, huvudsakligen med 38

lånade pengar och någon större donation från bröder. Men ekonomin var fortsatt ansträngd. 2017 skrev ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Facklan ett ägardirektiv och tillsatte ny styrelse i fastighetsföreningen, målet var att inventera hela fastighetens underhållsbehov och ombilda lokaler till bostäder för att på så sätt skapa en hållbar ekonomisk situation och undvika att fastigheten gick i konkurs. Ordens Stormästare broder Christer Person var vid tiden provinsialmästare i Skånska provinsiallogen och stöttade planerna vilket givetvis var en fördel. Den första svåra nöten att knäcka var

Broder Rolf Ekström bevarar stuckaturer.

vilken juridisk status fastighetsföreningen hade? Var den en ekonomisk förening eller inte? Med god hjälp av broder Magnus Wallenburg, advokat och fastighetsföreningens ordförande, broder Magnus Rosengren, även han jurist, lyckades vi till slut få klarhet i att föreningen var en ideell förening och inget annat. Som tur var hade de allra flesta privata andelar i föreningen försvunnit under åren och endast en broder var kvar som andelsägare. Han släppte utan krav på kompensation sin andel i föreningen. En donation Nästa stora projekt var att bygga om lokalerna på våning två till bostadslägenhet, precis ovanför den tidigare banklokalen. Lokalerna har under åren hyrts ut till studieförbund, politiska partier, med mera och var i mycket dåligt skick. Därtill krävdes en särskild varsamhet eftersom byggnaden uppförts 1883 med material och byggteknik som skiljer sig från vad som används idag. För att överhuvudtaget kunna starta projektet behövde detta finansieras, kostnaderna beräknades till cirka 1,2 miljoner. Grundplåten till renoveringen utgjordes

Rivning av tegelväggar.

av en donation om 500 000 kr från en broder jämte en donation av hela köksinredningen från en annan broder. En tredje broder, som även bidrog vid fasadrenoveringen, donerade även han en stor summa pengar till renoveringen. Andra bröder donerade både material och pengar och projektet fick i och med detta en bra start. Lyckligtvis var även banken positiv och beviljade nödvändiga lån för att täcka upp resten av kostnaderna.

Nu är lägenheten klar och resultatet blev en fin paradvåning i centrala Landskrona med högt i tak, originalparkettgolv, stuckaturer och flera gamla detaljer bevarade. Behovet av hyreslägenheter är stort i Landskrona och därmed torde våningen vara lätt att hyra ut. Vi ser dock gärna en broder med familj eller någon bekant till en broder som hyresgäst. Det är trots allt lite speciellt att dela hus med oss frimurare.

Bröder hjälpte till En stor kostnad var arbetstimmarna, men här räknade vi med att en stor mängd bröder skulle ställa upp och bistå med tid i projektet. I det inledande arbetet var det många bröder som hjälpte till. Någon broder engagerade familjens döttrar som i omgångar också hjälpte till med renoveringen, men efterhand som projektet fortsatte blev det snabbt allt färre aktiva bröder. En tung börda vilade nu på ett fåtal bröder med broder Rolf Ekström som lokomotiv i renoveringen. Slutförandet har huvudsakligen gjorts av tre bröder, alla aktiva i fastighetsföreningen. Hela frimurarsamhället är dessa bröder stort tack skyldig, de har gjort en fantastisk insats.

Positivt kassaflöde Med lägenheten uthyrd kommer vi att uppnå ett positivt kassaflöde för första gången på väldigt länge. Hotet om konkurs är avvärjt och fastigheten har fått en betydligt högre värdering än innan renoveringen. För oss som ägare får vi också en ny roll, nämligen hyresvärd till bostadshyresgäster. Det ställer nya krav på kunskap och tillgänglighet från ideellt engagerade bröder. I vårt älskade hus finns ytterligare lokaler att renovera, fönster och dränering som skall bytas, men just nu får bröderna i fastighetsföreningen ta en paus och samla energi till nästa stora projekt, vi har bara börjat… X

Frimurarkronan i Karlskrona Denna unika kristallkrona finns endast i ett exemplar. Kristallkronan i Karlskrona är full med frimureriska symboler. Text & Bild Maths Dackehag

ristallkronan i Karlskrona kan kort beskrivas enligt nedan: Höjd cirka 1 500 mm, diameter cirka 1 000 mm och försedd med åtta stycken elljus. Allra överst pryds kristallkronan av tolv stycken murslevar i en mindre rund ring. Runt översta runda lampformen slingrar sig ett föreningsband och i mitten syns Guds allseende öga. Den mellersta runda lampformen hålls uppe av tio stycken länkar. Symboliserar jorden Den stora runda lampformen hålls uppe av tio stycken länkar och åtta stycken hängande stjärnor. Den runda lampformen symboliserar jorden och den omges av nio stycken ljushållare i trekantig form. Runt lampformens mitt slingrar sig ett föreningsband. I mitten av lampan syns ett frimurarkors, ett så kallat S:t Georgskors. I botten av kristallkronan syns den glind rande sexuddiga stjärnan med ett G i mitten. Ritningen över denna unika krona är uppsatt i Blå Kabinettet på väggen mot stora förmaket. Vem som upprättat den är okänt, men sannolikheten talar för att det är S:t Andreaslogen Carl Johans tredje ordförande mästare, löjtnanten vid Flottans Konstruktionskår, Carl Daniel Petterson. Ritningen är ”approberad”, det vill säga godkänd, av ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Gustaf A. G. von Gerdten. Kronan är tillverkad i Karlskrona 1822 av R. Mörch och till en kostnad av 150 riksdaler banco. Murslevarna som kröner kronan är dock slipade av A. Cronholm till en kostnad av fyra riksdaler banco. Kronan anskaffades i samband med den upprustning av lokalerna som ägde rum genom bland annat av tillkomsten av logehusets så kallade trähusdel. Renoverades vid återkomsten Kronan försåldes till Svenska Frimurare Ordens museum 1975 på grund av frimurarsamhällets ekonomiska svårigheter men återfördes och deponerades 1981 och

återköptes 1988. Kronan renoverades vid återkomsten 1981 av dåvarande ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Gustaf, marindirektören Owe Johansson. Kristall40

kronan är nu placerad i Blå Kabinettet i Karlskrona frimurarsamhälles logehus. Kristallkronan värderades 2002 av Bukowskis till 400 000 kr. X

I stället för julloge En av de stora attraktionerna i Kristianstad brukar vara jullogen med den efterföljande brödramåltiden, vid vilken det traditionsenligt bjuds på ett rikt urval av läckerheter: kalla såväl som varma rätter och så en mjuk, fin ris à la Malta som en värdig final. Text och bild: MIKAEL zIMMERMAN Närmare 200 paket iordningställdes på logens kansli av sekreteraren och skattmästaren. Ett följebrev i varje bok, paketering och rätt adressetikett på alla försändelser och sedan leverans till postens paketexpedition. Det blev några bråda dagar i månadsskiftet november-december. Ett varmt och broderligt tack till forskningslogen C.F. Eckleff inte bara för tillmötesgående bemötande och snabb leverans, utan även för att ett nytryck av litteratur kunde ordnas nästintill med vändande post till och från tryckeriet i Finland. Responsen från bröderna och de främmande sökandena var stor, och en extra bonus var att brödramåltidens uteblivna julbord på sätt och vis också blev en julgåva till forskningslogen. X

vslutningen på arbetsåret 2020 gick tyvärr inte att genomföra på detta sätt, av skäl som vi alla känner till. S:t Johanneslogen S:t Christopher beslöt att i stället skicka en julgåva till samtliga johannesbröder och ämbetsmän i logen, liksom även till främmande sökande för att upprätthålla kontakten. Julgåvan bestod av öppen frimurarlitteratur från forskningslogen C.F. Eckleff och åtföljdes av ett brev med julhälsning. Denna julgåva täcks av de budgeterade kostnader som S:t Johanneslogen S:t Christopher annars skulle ha haft för jullogen. Kostnaden blev ganska precis densamma. Litteraturen som valdes var: Till ämbetsmännen: När hände vad? Det svenska frimureriet sedan 1735 – 1750. Till johannesbröderna: Ad Fontes 0-04: Från byggnadsskrån och gillen till frimureri. Till de främmande sökande: Hertig Carl och det svenska frimureriet.

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 shop.aldgate.se ohoy@aldgate.se 070-245 29 31 Box 522, 442 15 KUNGÄLV

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17

Frimuraren och bildhuggaren Johan Törnström Den kände amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström föddes den 17 april 1743 eller den 18 april 1744 i Ekeby Tortuna församling i Wästmanland. Av dåtida människor beskrivs han enligt följande: ”svart hår, svarta ögonbryn, bruna genomträngande ögon, stark skäggväxt, medelmåttlig längd, till humöret sangvin - melankolicus, går merendels klädd i en grön surtout, som ser ganska styft ut.” Text och bild: Maths Dackehag

ohan Törnström beviljades inträde i Storamiralslogen i Karlskrona den 10 februari 1796 enligt följande protokollsutdrag: ”Efter det att Logen på vanligt sätt var öpnad, anmälde den Högstlysande Stormästaren at en Profan, Bildhuggaren Johan Törnström sökt inträde i denna Loge, men at han vore i så medellöst tillstånd det han icke mägtade betala någon Receptions afgift, hvarföre den Högstlysande Mästaren hemställde, om han icke gratis kunde få intagas, hälst han i anseende til fine kända insigter i Måleri- och Bildhuggare Konsterne kunde blifva Logen till nytta vid förefallande tillfällen, då biträde i dessa delar tarvades. Dena Proposition blef af Logen utställd till Ballotering, hvilken til Sökandes förmån utföll aldeles Lysande”. De tre blossen Bland de mest värdefulla föremålen som Johan Törnström betalade sina receptionsavgifter med, är de skulpturer i trä som bildar kandelabrar för ”de tre blossen”. De tre kandelabrarna förfärdigades under februari – mars 1796 till en kostnad av 55 riksdaler inklusive snickeri, målning och förgyllning. Från början var figurerna inte helförgyllda. Inför inflyttning till logehuset på Drottninggatan den 9 november 1803 sändes de till Stockholm för förgyllning. Inför S:t Johanneslogen Gustafs 250-årsjubileum år 2012 skedde åter en renovering och förnyad förgyllning av skulpturerna. De tre helt unika och oer-

sättliga skulpturerna används fortfarande vid S:t Johanneslogen Gustafs sammankomster samt saknar motsvarighet inom Svenska Frimurare Orden. Snabb befordran På ordförande mästaren greve Anton Johan Wrangels tid hände det då och då att antagning och befordran ägde rum i dennes hem under iakttagande av erforderliga ceremonier. Sålunda recipierade Johan Törnström i Wrangels bostad i grad I den 12 februari 1796 med matrikelnummer nr 170 i Storamiralslogen. De två resterande graderna inom johannesfrimureriet erhöll Johan Törnström den 25 februari 1796. Den snabba befordran till de olika graderna i johanneslogen medförde en anmärkning av ordensledningen i Stockholm enligt bifogat utdrag ur skrivelse till S:t Johannislogen den 20 december 1799: ”så hafve Wi aktat nödigt härmedelst alfvarligen påminna att noga låta granska och inhämta kännedom; om en hvar främmande Sökandes caractär och uppförande i det världsliga lefvernet. Äfvensom Eder åligger at icke befordra någon Lärling til Medbroder, eller någon Medbroder till Mästare, innan dess han, uti hvarje grad, fullgjort den tid, allmänna Lagarne utsatta, samt dessförutan afbidat den väntnings-och pröfvotid, som uti Medbrödernes härvid följande stadgar, blifvit förelagd den, hvilken uti et eller flera prof, vid dess Lärlinge emottagning, brutit och felaktigt

varit. Skolandes han, derefter, uti hvarje ny grad, dit han befordran åstundar, undergå ny omröstning, i den gradens Loge, på lika sätt, som, för inträde uti Lärlinge Loge, förordnat är, och hvarvid, förut, inför Logen i Medbroders Graden, det protocoll skall högt upläsas, som vittnar om den Sökandes, vid Lärlinge emottagningen, ådagalagda förhållanden”. Pantskriva pensionen Vid flera tillfällen fick Johan Törnström ekonomisk hjälp av logen. Han befriades från att erlägga årsavgift. Då han sedermera, den 29 oktober 1802, antogs i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad, betalade S:t Johanneslogen Gustaf hans receptionsavgift. Vid ett senare tillfälle erhöll han lån ur logens kassa, varvid han dock måste pantförskriva sin pension som säkerhet. På Gustav III:s uppdrag inledde den berömde skeppskonstruktören och varvschefen vid Karlskrona örlogsvarv, F H af Chapman, ett forcerat flottprogram år 1781 vid stadens varv. På af Chapmans förslag knöts en ny galjonsbildhuggare till staden och dennes uppgift var att höja kvaliteten på skeppens skulpturutrustning. På så vis kom Johan Törnström år 1781 som galjonsbildhuggare till Karlskrona, där han sedan var verksam hela livet ut. Johan Törnström skapade många galjonsfigurer till svenska flottans fartyg under den gustavianska tiden.

Dålig lön Konstigt nog var Johan Törnström inte akademiskt utbildad, men det var ont om välutbildade bildhuggare och arbetet var inte attraktivt bland de skickligaste skulptörerna på grund av den dåliga lönen. I bildhuggareverkstaden i Örlogshamnen, tillverkade Johan Törnström de flesta av galjonsfigurerna. Det tog cirka två år att hugga en galjonsfigur. Därför var man tvungen att arbeta med flera samtidigt och då lyckades man klara två till tre skulpturer per år. Det var inte ovanligt att galjonsfiguren monterades på fartyget ett bra tag efter det sjösatts. Flera av hans galjonsfigurer finns att beskåda på Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona. Även som galjonsbildhuggare hade Johan Törnström det knalt ekonomiskt vilket framgår av ett brev den 2 april

1798 till F H af Chapman: ”I anseende till omöjligheten att med ett stort hushåll hafva min torftiga utkomst med den lilla lönen på stat, hälst som de tillfällen af extra förtjänst vid nya galjonsbilders förfärdigande sällan numera inträffa, är till Herr Amiralen och Riddaren min ödmjukaste anhållan att på ett annat sätt få mina ganska knappa villkor förbättrade såvida jag ej för utkomsten skall nödgas på annan ort i métien erbjuda mina talanger.” Dekorativa träarbeten Utöver arbeten åt frimurarlogen nyttjades Johan Törnströms kunskaper, bland annat av staden vid renoveringen av Tyska kyrkan som eldhärjats vid den stora stadsbranden i Karlskrona år 1790. Det tog 12 år innan Tyska kyrkan återinvigas. 250 år

efter Johan Törnströms födelse utförde konstnären Erik Langemark en bronsrelief - efter en av de få bevarade teckningar föreställande Johan Törnström - och lät resa en minnessten vid hans grav invid Tyska kyrkan. Johan Törnström utförde dessutom flera dekorativa träarbeten bland annat Chapmans minnesvård i modellsalen i Karlskrona. Han blev ledamot i Konstakademien år 1803, men deltog inte i dessa möten. Förutom sitt medlemskap i frimurarlogen blev Johan Törnström även medlem i S:t Michaels Orden den 9 mars 1796 med matrikelnummer 173 och blev han senare befordrad till II:a graden den 24 augusti 1796 och III:e graden den 13 mars 1799. Johan Törnström avled 84 år gammal i Karlskrona den 20 februari 1828. X

En gammal loge med många namnbyten S:t Johanneslogen i Karlskrona har under åren bytt namn vid ett flertal tillfällen. Konstitutionsakten erhölls den 25 mars 1762 och därmed blev logen den fjärde äldsta frimurarlogen i landet. Den och logens handlingar förlorades i den stora stadsbranden som härjade i Karlskrona år 1790, där stora delar av staden lades i aska. En kopia av den ursprungliga akten erhölls dock från Stockholm. Text och bild: Maths Dackehag

ogens första namn blev S:t Harald efter dess första ordförande mästare landshövdingen Carl Harald Strömfelt. Han föddes 1709 i Jönköping och utbildades till jurist vid Lunds universitet. Efter ett antal tjänster vid olika hovrätter blev han 1737-1752 hovrättsråd. Inom frimurarorden recipierade han i grad I år 1760 vid S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm. Han var ordförande mästare i Karlskrona under åren 17621769 och flyttade därefter till Linköping som landshövding i Östergötlands län år 1769-1775. Storamiral i svenska flottan När Anton Johan Wrangel år 1790 blev ordförande mästare ändrades logens officiella namn till Storamiralslogen. Detta för att hedra hertig Carl, som hade titeln storamiral i svenska flottan. Wrangel deltog under hertig Carl i slaget vid Hogland den 7 juli 1788. Hertig Carl, sedermera Karl XIII, genomförde år 1800 revision av ritualerna för de första tre graderna inom frimureriet. Ritualer som i stort sett fortfarande används idag i oförändrat skick. Hertig Carl recipierade i frimurarorden år 1770 och blev dess Stormästare år 1774.

är tilförne, förnummit det Hans Kongl. Höghet den Visaste Salomons Vicarius i Nåder behagat nämna denna Loge med namnet S:t Harald; och som Brodern vil minnas, at vid det tilfälle, då logens förrvarande Constituerade Stormästare den Högstlysande Brodern Presidenten Landshöfdingen och Commendeuren af kongl. Nordstierne Orden Baron Harald Strömfelt år 1769 nerlagt Ordförandet, som då emottogo af den Högstlysande Frimurare Riddaren Salomons Förtrogne Broder, Hans Excellence, Förste Amiralen Öfver Commendanten, Commendeuren och Ridd: Grefve Wrangel, denna Loge antagit Namn af den Stor Amirals Logen, så begärde Brodern Rahm at få veta, om någon ändring härutinnan sedermera gjort blifvit. Den Högstlysande Stormästaren lämnade härpå det svar, at han icke känner

Åter ändrade namn Trots namnbytet förekom båda namnen i såväl inkomna som avgående skrivelser under åren. Frågan togs upp i protokoll i Storamiralslogen den 25 oktober 1797 enligt följande utdrag: ”Wördige och Gruflige Brodern Öfverste Lieutenanten och ridd: Rahm begärde Ordet och erfter erhållet Bifall anförde han at han ej mindre af de nu ankomne och upläste Skrifvelser, 44

det någon förändring med denna Logens antagne namn tilkommit, men kunde likväl icke uplysa Orsaken, hvarföre den Visaste Salomons Vicarius behagat nyttja det denna Loge först tilsagde Namnet S:t Harald”. Detta ledde till att logen den 5 januari 1799 officiellt återtog sitt första namn S:t Harald. Firades med salut Det dröjde ej länge förrän logen åter igen ändrade sitt namn. Den 16 juni 1802 bytte logen på egen begäran namn till Gustaf efter dåvarande kronprinsen. Namnbytet firades med salut, tre gånger nio skott, från kanoner uppställda utanför Ordenslokalerna. Måltidsloge avhölls med tal till konungen och hertig Carl. Logens ordförande mästare vid detta tillfälle var amiralen Johan af Puke.

Strömfelt.

Fångenskap och landsflykt Konung Gustav IV Adolf avsattes i samband med 1809 års statskupp den 13 mars och kungafamiljen förvisades utomlands. Kronprinsen Gustaf var tvungen att dela fångenskapen och landsflykten med sin familj. Kronprinsen kom att under nästan sjuttio år av sitt liv leva ett kringflackande liv utomlands där han kallade

Prins av Wasa.

sig ”prins av Wasa”. Den enda gång han, som okänd turist, besökte Sverige var i Helsingborg och Ramlösa år 1862. Han avled 1877 i Sachsen och först sju år efter sin död återförenades han med fosterlandet. 1884 hämtades stoften efter tre generationer av det gustavianska kungahuset hem till Sverige och nedsattes i Riddarholmskyrkan.

En märklig historia En ny konstitutionsakt erhöll logen först den 2 april 1900 av dåvarande konung Oscar II. Överst i akten står det skrivet Aproberas = godkännes med Oscar II namnteckning. Logeskölden beskrivs i blasoneringen: ”En skjöld i form af ett hjerta afdelad horizontalt uti tvenne Fält. Det öfversta blått hvaruti ligger en med Spetsen uppåtvänd Sex Uddig Stjerna af Silfver uti hvars Medelpunkt är tecknat med Rödt Bokstaven G. Det Undrafältet är Guld hvaruti synes en med blå Vingar naken genie som i högra handen håller en svart upplyftad Klubba och uti den Vänstra en jern Stång med hvilken han uti ett gråaktigt berg jemnar en till hälften frambragt vit Cubisk Sten öfver hvilken man Skådar en grön Acasiequist. Skjölden är bekrönt med en Gyldene bygel Som är prydd med Sju uppstående Mur Slefvar, och omgifven af en Gyldene ram hvaruti Logens Valspråk är Skrifvit Som är: Välgörande Fordrar Wettenskap”. En intressant och märklig historia kring de olika turerna om en gammal loges namn och dess namngivare. X

Johan Christopher Toll – greve, fältmarskalk och frimurare Litteraturen i den allmänna världen har ofta omnämnt hur kung Gustav III:s broder hertig Carl vurmade för mysticism, ockultism och andra liknande företeelser som var på modet från mitten av 1700-talet. Rörelsen bland dem anses ha att göra med ett sökande efter en sanning som alternativ eller rent av ersättning för den Heliga Skrift. Text: Göran Mellblom Bild: Wikimedia commons

itteraturen antyder en okritisk hållning, vilken alltid är farlig hos maktens män. I Biografisk teckning av fältmarskalken grefve Johan Christopher Toll, redogörs för kung Gustav III:s omfattande försiktighetsåtgärder och utredning av denna tidens stora rörelse. Toll hade deltagit i statsvälvningen av 1772 som en av de främsta aktörerna vid revolten i Kristianstad som inledde händelAlessandro Cagliostro. Greven av Saint-Germain. serna. Därefter arbetade Toll som utredare och nydanare, vi skulle idag Brevväxling med kung säga ”implementeringskonsult”, i krigsTidigt på sommaren 1782 reste Toll därmaktens administration och logistik med för dit. Under en månads vistelse i Aachen mycket goda resultat. och Spa drack Toll hälsovatten och badaToll fick även uppdrag som ett slags mide, men hade samtidigt flera enskilda mölitärattaché i Danmark och civil attaché i ten med personer som ansågs vara djupt Polen. Under vistelsen i Aachen och Spa invigda i de fördolda vishetslärorna. Av be1780 kom kungen i kontakt med flera varad brevväxling med kung Gustav III ser mystiker vilka sade sig stå i kontakt med vi att varken en viss baron Reuschenberg, andevärldens hemligheter. Kung Gussom kungen uppdragit Toll att kontakta, tav III, i likhet med många andra i samma eller någon annan i dennes krets vid närsamhällsställning, hänfördes och lyssnade mare nykter kontroll kunde övertyga Toll entusiastiskt på mystikerna. Men vid när(själv aktiv frimurare som recipierade i S:t mare förfrågan kunde mystikerna inte själJean Auxiliaire i Stockholm 1772). Det de va uppvisa någon av hemligheterna och än visade upp var i själva verket endast ”flärd mindre vad någon annan mystiker evenoch fantaseri”. Han fann dem ”ockupetuellt visste. Vid hemkomsten var kungen rade med allehanda galenskaper vari en dock alltjämt entusiastisk, men beslöt av hel del Jesuitiska konster framskymtade”. försiktighetsskäl sända en skarpsint anaÄven den berömde Alessandro Cagliostro lytiker till Aachen och Spa och det franvar bland de personer som Toll på kungens ska hovet för att gå till botten med de påuppdrag satte sig i förbindelse med, men stådda hemligheterna som ansågs förändra han genomskådade utan svårighet dennes världen (mystikernas organisationer becharlataneri. Toll granskade vad han kom gärde i allmänhet stora penningbelopp för i kontakt med och rapporterade i januari att avslöja sina hemligheter). 1783 hem: ”Jag har även träffat en besked46

lig och förståndig man, som länge gått på den väg, Reuschenberg yrkat vara den rätta och just i det samma förbundet (organisationen). Han har försäkrat mig på sin heder och även bevisat, att de vackraste apparancer i början, slutar med kännbar förlust av penningar för dem som med dem entrerar. Jag vill icke misstänka Reuschenberg för bedrägeri, men själv bedragen och ägande en frapperad imagination, torde habila bovar använda sig av hans inflytande.” Nätverk bland furstehusen Toll träffade i Danmark den upphöjde fältmarskalken greven av Saint-Germain som också ansågs för mysticus och innehavare av ett berömt föryngringselixir. Även här rapporterar Toll att det han förgäves sökte hos de andra, han inte heller här funnit annat än ”dunst och irrsken”och att det vore bäst att hålla sig till Bibeln. Vid denna tid arbetades det intensivt på höggradssystemet ”Den Strickta Observancen” (som tidigare omnämnts i denna tidning) och även där var mycket stora summor penningar i omlopp. Slutsatsen som kung Gustav III så småningom tycks draga, i synnerhet efter besöket hos den skotske tronpretendenten Charles Edward Stuart i Italien 1783, var att det mesta av mystikernas aktiviteter måste anses som underhållande sällskapslekar; deras organisationer ett slags pyramidspel; men deras nätverk bland Europas furstehus icke var att förakta, varför hans broder hertig Carl uppmuntrades att vara aktiv inom rörelsen såväl inomlands som internationellt. X

MATRIKEL 2021 Matrikel 2021 kommer att omfatta endast ämbetsmannadel. Utgivningen av matrikeln kommer att ske i mitten av februari / början av mars 2021 och redovisar ämbetsmannaläget inom Orden från årsskiftet 2021. Pris vid avhämtning 150 kronor. Vid hemsändning (inkl. porto) 200 kronor. Beställning för hemsändning sker genom att insättning av 200 kronor görs på Ordens bankgiro 700-0045. Glöm inte att ange namn och adress. Vv texta tydligt. Säljes endast till medlemmar och enheter inom Orden.

Storintendentens expedition

Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm

Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé

Skultuna Bröstknappar till frackskjorta, emaljerade i ask

Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Skultuna Manschettknappar, emaljerade i ask

Manschettknappar med fäste typ 1

Manschettknappar med fäste typ 2 i ask

S:t Andreaslogen Carl Johan 200 år – dess tillkomst efter flera försök Etablerandet av en andreasloge i Karlskrona kom att dröja fram till 1820. Tanken hade väckts av hertig Carl som hade ett stort intresse för det skotska frimureriet. Text & Bild: Maths Dackehag

Stora Landslogens protokoll den 5 februari 1779 utnämns amiralen Wrangel till prefekt för det nya ”Capitlet i Carlskrona”. I inbjudningslistan och matrikeln från 1787 års konvent finns ”Skottiske Logen i Carlskrona” upptagen och i rubriken är därtill tillskrivet namnet ”Hoppet”. Även vapen för den nybildade logen fastställdes. Det finns i Stamhuset och numera finns det även två kopior i Karlskronas logelokaler. Men först den 29 april 1820 utfärdades en ”Constitutions Bref ” och ”Capitulations- Act” för en lysande S:t Andreas Skottisk Loge i Carlskrona. Den nybildade andreaslogen hade inga egna tillgångar utan fick helt förlita sig till johannesbröderna. 1823 noterades en skuld på 13 000 riksdaler banco, cirka två miljoner kronor i dagens penningvärde.

Axel von Gerdten blev ledare för invigningen som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Gustaf. Som S:t Andreaslogen Carl Johans första ordförande mästare förordnades år 1820 postdirektör C F Ljungstedt. Invigningen den 17 november 1823 kom att förrättas av provinsialmästaren, friherre Andreas Sigfried Rålamb. Logens valspråk är: Gradibus in Altum = Stegvis mot höjden. Nuvarande ordförande mästaren, Bo Wranker, delger oss här sina personliga tankar kring händelserna runt 200-årsjubileet. – S:t Andreaslogen Carl Johan fyllde 200 år i april 2020. Förberedelserna för att genomföra ett värdigt firande påbörjades tre år före. Ett gediget program som omfattade olika aktiviteter och utsträckt över hela året togs fram. Programmet inleddes med 48

att för första gången i frimurarnas regi anordna en Burns Night med damer. S:t Andreaslogen Pilgrimen, Karlstad uppförde ett teaterstycke med ordförande mästaren Per Åstrand i rollen som Robert Burns. Nästa aktivitet var den stora jubileumshelgen 9 - 10 maj. Så inträffar katastrofen, Coronaviruset. I ett slag förändras de stolta planerna för att fira Carl Johans jubileum. Jubileumslogen flyttades till ordinarie högtidsdag i november som även den fick ställas in en vecka före. – Som ordförande mästare blev jubileumsåret självklart en stor besvikelse. Av logens historia framgår att de första receptionerna genomfördes i november 1823. Detta får nu bli utgångspunkt för ny jubileumsplanering då de 200 åren skall firas och det ordentligt! X

Logehusen i Kristianstad, Malmö och Helsingborg blir ett, digitalt och interaktivt under våren 2021 Text: Nils Hyllienmark

andemin ställer till det. Men pandemin öppnar också nya möjligheter. Många loger har hittat en väg till verksamhet, återseende och möten mellan bröder via Zoom, Teams och andra plattformar på nätet. Våren 2020 togs vi litet på sängen, men efter stängningen i slutet av oktober har det hänt mycket ute i logerna. Det är nu åter möjligt att i stort sett gå på loge måndag – torsdag varje vecka, men det sker i inte med rituellt arbete, utan genom föredrag och diskussioner med frimureriska teman. Efter nyår bestämde sig S:t Johanneslogerna S:t Cristopher i Kristianstad, Acacian-Malmöhus i Malmö och Kärnan i Helsingborg för gemensamma tag. Ordförande mästarna Mikael Zimmerman, Nils Hyllienmark och Jonas Möller sa till var-

andra: Låt oss göra det lätt att vara johannesbroder i våra loger trots pandemin och nedstängningen. Låt oss samla alla våra resurser och öppna logerna för varandra så att sammankomsterna på nätet blir riktigt bra. Och låt pandemin göra oss kreativa i stärkandet av brödrakedjan mellan flera loger i Skåne. Acacian-Malmöhus prövade redan konceptet under våren 2020 och följde upp i november och december. Även Kärnan har haft ett par sammankomster. Men från och med februari är det alltså logerna som tillsammans driver sammankomsterna. Anmälan sker på vardera logens arbetsordning på SFMO:s hemsida. Samma dag som sammankomsten hålls kommer en länk på e-post och sedan är det bara att logga in någon gång mellan sex och halv sju.

Första halvtimmen är avdelad för mingel och vid halvsju tar ordförande mästare ordet. Efter en kort introduktion presenteras alla deltagare och sedan är det kvällens föredragshållare som får ordet. Efter föredraget blir det paus för bensträckare, toalettbesök eller för att hämta någon förfriskning och sedan tar diskussionen vid. Normalt avrundas det hela omkring klockan 20.00. Det har fungerat utmärkt. Nya kontaktvägar skapas och bröder som är på resa eller arbetar utomlands får en chans att återknyta kontakten med den gamla logen. Till sammankomsterna som vi lett från Acacian-Malmöhus har vi haft bröder från Bologna i söder till Kiruna i norr och även föredragshållarna har vi utan kostnader och besvär kunnat hämta från olika städer, också utanför Skåne. X

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 22 april 2021 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm. Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före onsdagen den 7 april.

Styrelsen 49

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

Oﬃciellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 94 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 19. Materialstopp den 29 mars 2021. Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”. 3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”. 6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning. Men skriv kort! Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning. Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag. För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken. Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”. Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Stormästaren

Bröder! Text: CHRISTER PERSSON, Ordens Stormästare

Andra aktiviteter Under tiden, då vi inte kan mötas i våra lokaler, pågår dock många andra aktiviteter. Föreläsningar med allmänt innehåll genomförs på nätet och många provinsialmästare, ordförande mästare och ordförande skickar månads- eller veckobrev till sina bröder. Jag har också fått information om telefonkedjor för att uppmuntra bröder och efterhöra om någon behöver hjälp med inköp eller annat. Det har delats ut julblommor och snart är det dags för semlor. Vi har upptäckt att det finns många nya kanaler att använda för att nå bröderna när vi inte kan ses i våra lokaler. Hård påfrestning Det finns en stor längtan efter mer kunskap och forskningslogen har sålt fler böcker och skrifter än någonsin. Brödrakedjan har utsatts för mycket hård påfrest-

Foto: Mats Gärdfors.

i har svåra månader bakom oss och just nu är det inte mycket bättre, men framför oss ligger en härlig tid för återhämtning. När jag skriver dessa rader (31 januari) verkar det som att den värsta smittspridningen dämpats något. Vaccineringen har kommit igång och ger oss hopp om att vi så småningom skall kunna återvända till våra lokaler och återuppta verksamheten så smått. Normal verksamhet i full omfattning verkar dröja ytterligare en tid. Det är många saker som spelar in och det är myndigheterna som nu håller i taktpinnen.

ning, men det verkar som om den har bestått provet. När det gäller den centrala verksamheten i Stora Landslogen blir även den förändrad. Ordens högtidsdag den 20 mars kommer inte att kunna genomföras som tänkt. Den skjuts fram till senare i vår eller till hösten. Arbetet i högsta rådet, presidiet med flera centrala enheter pågår dock som vanligt med möten på nätet. Det fungerar hyfsat bra, men visst längtar vi till att kunna mötas på plats. Det personliga mötet överträffar allt. Främmande sökande Medlemsstatistiken ser inte så bra ut vid

årsskiftet. Siffran har sjunkit med drygt 700 till 14 729 bröder. Det största tappet är förstås alla de sökande som vi inte har kunnat recipiera. Därför är det mycket viktigt att vi nu vårdar kön. Det gäller först och främst alla de främmande sökande som klappar på porten. Ordförande mästare i johannesloger jämte de sökandes faddrar måste hålla nära kontakt med dessa sökande för att upprätthålla intresset. Det kan ske på många olika sätt, till exempel att skicka Ordens tidning Frimuraren eller andra lokala skrifter, men framför allt hålla kontakt. Vi måste gå stärkta ur den här krisen. Vi vet inte hur länge den varar, men vi vet att den kommer att ta slut och vi får inte stå handfallna när den är över. Frimurerisk vändning Så fort möjlighet ges kommer vi att öppna upp, det lovar jag. När och hur det kommer att ske är som tidigare nämnts beroende av myndigheternas beslut både i Sverige och i Finland. Presidentinstallationen i Washington fick plötsligt en frimurerisk vändning när den unga poeten Amanda Gorman äntrade scenen och sände ut detta budskap till världen: ”Där finns alltid ett ljus, om vi bara är tillräckligt modiga att se det. Om vi bara är tillräckligt modiga att vara det!” Lev väl mina bröder och var rädda om er! X

Storintendentens expedition

Frimurarsvärd, grepp och skida i svart eller rött läder Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna. 51

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige. Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig. Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund

Frimuraren nummer 1 2021

Articles inside

S:t Andreaslogen Carl Johan 200 år – dess tillkomst efter flera försök

Johan Christian Toll – greve, fältmarskalk och frimurare

Stormästarens sida: Bröder

En gammal loge med många namnbyten

Frimuraren och bildhuggaren Johan Törnström

Ordens- och klosterväsendets uppkomst

I stället för julloge

Andra fördelningen – en spännande historik

Frimurarkronan i Karlskrona

Ombyggnation räddade frimurarhusets fortlevnad

Ordens högste prelat: Söka för att finna

Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring?

Huset på holmen – frimurarhuset i Örebro

Ásgeir Ásgeirsson – politiker, frimurare och Stormästare – Islands president

Tatuerade frimurare – vanligare än du tror

Gravplats i Stockholm för frimurare

571 41 411

En rysk frimurare under Katarina den storas tid

En annorlunda julsammankomst

Nytt ekonomisystem och central avisering

Inriktningen för inrikesavdelningen