Frimuraren och bildhuggaren Johan Törnström Den kände amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström föddes den 17 april 1743 eller den 18 april 1744 i Ekeby Tortuna församling i Wästmanland. Av dåtida människor beskrivs han enligt följande: ”svart hår, svarta ögonbryn, bruna genomträngande ögon, stark skäggväxt, medelmåttlig längd, till humöret sangvin - melankolicus, går merendels klädd i en grön surtout, som ser ganska styft ut.” Text och bild: Maths Dackehag
J
ohan Törnström beviljades inträde i Storamiralslogen i Karlskrona den 10 februari 1796 enligt följande protokollsutdrag: ”Efter det att Logen på vanligt sätt var öpnad, anmälde den Högstlysande Stormästaren at en Profan, Bildhuggaren Johan Törnström sökt inträde i denna Loge, men at han vore i så medellöst tillstånd det han icke mägtade betala någon Receptions afgift, hvarföre den Högstlysande Mästaren hemställde, om han icke gratis kunde få intagas, hälst han i anseende til fine kända insigter i Måleri- och Bildhuggare Konsterne kunde blifva Logen till nytta vid förefallande tillfällen, då biträde i dessa delar tarvades. Dena Proposition blef af Logen utställd till Ballotering, hvilken til Sökandes förmån utföll aldeles Lysande”. De tre blossen Bland de mest värdefulla föremålen som Johan Törnström betalade sina receptionsavgifter med, är de skulpturer i trä som bildar kandelabrar för ”de tre blossen”. De tre kandelabrarna förfärdigades under februari – mars 1796 till en kostnad av 55 riksdaler inklusive snickeri, målning och förgyllning. Från början var figurerna inte helförgyllda. Inför inflyttning till logehuset på Drottninggatan den 9 november 1803 sändes de till Stockholm för förgyllning. Inför S:t Johanneslogen Gustafs 250-årsjubileum år 2012 skedde åter en renovering och förnyad förgyllning av skulpturerna. De tre helt unika och oer-
sättliga skulpturerna används fortfarande vid S:t Johanneslogen Gustafs sammankomster samt saknar motsvarighet inom Svenska Frimurare Orden. Snabb befordran På ordförande mästaren greve Anton Johan Wrangels tid hände det då och då att antagning och befordran ägde rum i dennes hem under iakttagande av erforderliga ceremonier. Sålunda recipierade Johan Törnström i Wrangels bostad i grad I den 12 februari 1796 med matrikelnummer nr 170 i Storamiralslogen. De två resterande graderna inom johannesfrimureriet erhöll Johan Törnström den 25 februari 1796. Den snabba befordran till de olika graderna i johanneslogen medförde en anmärkning av ordensledningen i Stockholm enligt bifogat utdrag ur skrivelse till S:t Johannislogen den 20 december 1799: ”så hafve Wi aktat nödigt härmedelst alfvarligen påminna att noga låta granska och inhämta kännedom; om en hvar främmande Sökandes caractär och uppförande i det världsliga lefvernet. Äfvensom Eder åligger at icke befordra någon Lärling til Medbroder, eller någon Medbroder till Mästare, innan dess han, uti hvarje grad, fullgjort den tid, allmänna Lagarne utsatta, samt dessförutan afbidat den väntnings-och pröfvotid, som uti Medbrödernes härvid följande stadgar, blifvit förelagd den, hvilken uti et eller flera prof, vid dess Lärlinge emottagning, brutit och felaktigt
42
varit. Skolandes han, derefter, uti hvarje ny grad, dit han befordran åstundar, undergå ny omröstning, i den gradens Loge, på lika sätt, som, för inträde uti Lärlinge Loge, förordnat är, och hvarvid, förut, inför Logen i Medbroders Graden, det protocoll skall högt upläsas, som vittnar om den Sökandes, vid Lärlinge emottagningen, ådagalagda förhållanden”. Pantskriva pensionen Vid flera tillfällen fick Johan Törnström ekonomisk hjälp av logen. Han befriades från att erlägga årsavgift. Då han sedermera, den 29 oktober 1802, antogs i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad, betalade S:t Johanneslogen Gustaf hans receptionsavgift. Vid ett senare tillfälle erhöll han lån ur logens kassa, varvid han dock måste pantförskriva sin pension som säkerhet. På Gustav III:s uppdrag inledde den berömde skeppskonstruktören och varvschefen vid Karlskrona örlogsvarv, F H af Chapman, ett forcerat flottprogram år 1781 vid stadens varv. På af Chapmans förslag knöts en ny galjonsbildhuggare till staden och dennes uppgift var att höja kvaliteten på skeppens skulpturutrustning. På så vis kom Johan Törnström år 1781 som galjonsbildhuggare till Karlskrona, där han sedan var verksam hela livet ut. Johan Törnström skapade många galjonsfigurer till svenska flottans fartyg under den gustavianska tiden.
