Johan Christopher Toll – greve, fältmarskalk och frimurare Litteraturen i den allmänna världen har ofta omnämnt hur kung Gustav III:s broder hertig Carl vurmade för mysticism, ockultism och andra liknande företeelser som var på modet från mitten av 1700-talet. Rörelsen bland dem anses ha att göra med ett sökande efter en sanning som alternativ eller rent av ersättning för den Heliga Skrift. Text: Göran Mellblom Bild: Wikimedia commons
L
itteraturen antyder en okritisk hållning, vilken alltid är farlig hos maktens män. I Biografisk teckning av fältmarskalken grefve Johan Christopher Toll, redogörs för kung Gustav III:s omfattande försiktighetsåtgärder och utredning av denna tidens stora rörelse. Toll hade deltagit i statsvälvningen av 1772 som en av de främsta aktörerna vid revolten i Kristianstad som inledde händelAlessandro Cagliostro. Greven av Saint-Germain. serna. Därefter arbetade Toll som utredare och nydanare, vi skulle idag Brevväxling med kung säga ”implementeringskonsult”, i krigsTidigt på sommaren 1782 reste Toll därmaktens administration och logistik med för dit. Under en månads vistelse i Aachen mycket goda resultat. och Spa drack Toll hälsovatten och badaToll fick även uppdrag som ett slags mide, men hade samtidigt flera enskilda mölitärattaché i Danmark och civil attaché i ten med personer som ansågs vara djupt Polen. Under vistelsen i Aachen och Spa invigda i de fördolda vishetslärorna. Av be1780 kom kungen i kontakt med flera varad brevväxling med kung Gustav III ser mystiker vilka sade sig stå i kontakt med vi att varken en viss baron Reuschenberg, andevärldens hemligheter. Kung Gussom kungen uppdragit Toll att kontakta, tav III, i likhet med många andra i samma eller någon annan i dennes krets vid närsamhällsställning, hänfördes och lyssnade mare nykter kontroll kunde övertyga Toll entusiastiskt på mystikerna. Men vid när(själv aktiv frimurare som recipierade i S:t mare förfrågan kunde mystikerna inte själJean Auxiliaire i Stockholm 1772). Det de va uppvisa någon av hemligheterna och än visade upp var i själva verket endast ”flärd mindre vad någon annan mystiker evenoch fantaseri”. Han fann dem ”ockupetuellt visste. Vid hemkomsten var kungen rade med allehanda galenskaper vari en dock alltjämt entusiastisk, men beslöt av hel del Jesuitiska konster framskymtade”. försiktighetsskäl sända en skarpsint anaÄven den berömde Alessandro Cagliostro lytiker till Aachen och Spa och det franvar bland de personer som Toll på kungens ska hovet för att gå till botten med de påuppdrag satte sig i förbindelse med, men stådda hemligheterna som ansågs förändra han genomskådade utan svårighet dennes världen (mystikernas organisationer becharlataneri. Toll granskade vad han kom gärde i allmänhet stora penningbelopp för i kontakt med och rapporterade i januari att avslöja sina hemligheter). 1783 hem: ”Jag har även träffat en besked46
lig och förståndig man, som länge gått på den väg, Reuschenberg yrkat vara den rätta och just i det samma förbundet (organisationen). Han har försäkrat mig på sin heder och även bevisat, att de vackraste apparancer i början, slutar med kännbar förlust av penningar för dem som med dem entrerar. Jag vill icke misstänka Reuschenberg för bedrägeri, men själv bedragen och ägande en frapperad imagination, torde habila bovar använda sig av hans inflytande.” Nätverk bland furstehusen Toll träffade i Danmark den upphöjde fältmarskalken greven av Saint-Germain som också ansågs för mysticus och innehavare av ett berömt föryngringselixir. Även här rapporterar Toll att det han förgäves sökte hos de andra, han inte heller här funnit annat än ”dunst och irrsken”och att det vore bäst att hålla sig till Bibeln. Vid denna tid arbetades det intensivt på höggradssystemet ”Den Strickta Observancen” (som tidigare omnämnts i denna tidning) och även där var mycket stora summor penningar i omlopp. Slutsatsen som kung Gustav III så småningom tycks draga, i synnerhet efter besöket hos den skotske tronpretendenten Charles Edward Stuart i Italien 1783, var att det mesta av mystikernas aktiviteter måste anses som underhållande sällskapslekar; deras organisationer ett slags pyramidspel; men deras nätverk bland Europas furstehus icke var att förakta, varför hans broder hertig Carl uppmuntrades att vara aktiv inom rörelsen såväl inomlands som internationellt. X
