Karies På djupet redan när de första grynen till mjölktänder kommer och sedan fortsätta borsta deras tänder under uppväxten är inte alltid något som är självklart. Tvärtom kan det ibland ses som något positivt att barnen sköter sin egen munhygien. – Många tycker att deras barn är duktiga som kan borsta tänderna själva, säger Annika Julihn. Hon berättar att det för föräldrar till barn som drabbats av omfattande karies ofta blir en fullständig chock. – Ibland måste vi dra ut tio tänder, säger Annika Julihn.
” Många av familjerna kommer från krigsdrabbade områden, det här med karies har inte varit prio ett.”
EN RELATIVT NY riskindikator som Annika Julihn har hittat är att ordningen i syskonskaran har stor betydelse för kariesförekomsten. – Där ser vi att det äldsta barnet har mycket bättre tandhälsa än sina syskon. Barn nummer två har lite sämre, det tredje barnet ännu sämre och sedan faller det för varje ytterligare barn. Det är antagligen så enkelt att tiden inte räcker till. Det är tufft för föräldrarna. De yngre syskonen kommer dessutom i kontakt med sötsaker tidigare eftersom de äldre syskonen får det, säger hon. Många har insett att tandvården av barn behöver starta mycket tidigare än vid det första tandläkarbesöket. Annika Julihn delar den uppfattningen. – Optimalt hade jag ju önskat att vi fanns med redan under mödravården. Vi måste ha projekt där vi samarbetar med sjukvården för det räcker inte att
bara vi inom tandvården informerar, säger hon. För att så tidigt som möjligt kunna identifiera barn som är i riskzonen att utveckla karies har hon letat riskindikatorer redan hos de gravida mammorna. Det var så riskindikatorn ordningen i syskonskaran upptäcktes. – Det här är något som vi inte har tryckt på ute i det förebyggande arbetet vilket vi behöver göra mycket, mycket mer på barnavårdscentraler. I familjer med många barn är de senare barnen riskbarn, säger hon. Andra tidiga riskindikatorer är unga mammor, mammor som har rökt under graviditeten samt mammor som uppvisar övervikt och fetma. Däremot är inte kejsarsnitt en riskindikator, som hon trodde att det skulle vara. – Barnen som föddes med kejsarsnitt hade tvärtom en minskad risk för karies jämfört med de som föddes vaginalt, säger hon. Det förvånade forskarna eftersom man sedan tidigare vet att mamman överför mycket mer av sin goda bak-
terieflora till barnet vid vaginal födsel och att det kan skydda mot sjukdomsframkallande bakterier. Karies beror nämligen på en obalans i bakteriefloran i munnen, det så kallade orala mikrobiomet. – Karies orsakas av en särskild grupp kariesbakterier som vi är födda med och sällan kan bli av med helt och hållet, säger Margaret Sällberg Chen, tandläkare och docent i infektionsbiologi vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet. DE GODA OCH de dåliga bakterierna lever i en slags balans i munnen som delvis beror på vår genetik, men i ännu högre grad på vår kost. – Det är som i ett samhälle, så länge alla är överens har man inte så mycket problem, men så fort någon grupp börjar ta över kan det bli problem. Kariesbakterierna förbrukar socker och utsöndrar syra snabbt vilket gör miljön ogynnsam för andra bakterier, det är deras sätt att få dominans i mikrobiomet. Eftersom de sitter på tänderna så får den utsöndrade syran också till konsekvens att de fräter sönder emaljen i tänderna, säger Margaret Sällberg Chen. Karies skulle alltså kunna beskrivas
Fakta: Så funkar karies Frisk tand
Fluor och xylitol mot verkar karies bakterierna.
Ytligt kariesangrepp
Djupt kariesangrepp
Foto: Erik Cronberg
Socker gynnar kariesbakterierna.
En sund balans i födointaget skapar en sund balans i munnens bakterieflora. Emaljen demineraliseras och remineraliseras i lagom takt.
För mycket socker för ofta föder kariesbakterierna som tar över. De skapar en sur miljö där emaljen demineraliseras snabbare än den remineraliseras. Det bildas ett hål.
Om hålet inte lagas och den sockerrika kosten fortsätter, vidgas och fördjupas hålet. Det ger tandvärk och i värsta fall leder det till att roten skadas och tanden förloras.
Medicinsk Vetenskap №4–2019
39
