Framsteg Årets Nobelpris
Upptäckter som genomsyrar livet Årets Nobelprisbelönade upptäckter har lett till att läroböcker behövts skrivas om. Nu får de också allt fler medicinska tillämpningar. Text: Ola Danielsson / Sara Nilsson OAVSETT OM VI bestiger ett berg, tränar eller bara vilar – cellerna i vår kropp behöver ständigt anpassa sig efter tillgången på syre. Tack vare 2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin vet vi nu mer om hur detta går till. – Nobelpristagarnas fundamentala upptäckter har ökat vår kunskap om en fysiologisk respons som gör liv möjligt. Upptäckterna har också börjat leda till medicinska tillämpningar, säger Randal S Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Det var sedan tidigare känt att hormonet EPO kan stimulera nybildning av röda blodkroppar som svar på syrebrist och därmed öka blodets syretransporterande förmåga. Gregg Semenza, professor vid Johns Hopkins University, USA, dentifierade det DNA-bindande proteinkomplexet HIF som en central komponent i den syrereglerande me8
Medicinsk Vetenskap №4–2019
kanismen och upptäckte parallellt med Sir Peter Ratcliffe, professor vid Oxforduniversitetet i Storbritannien, att den är verksam i flera olika vävnader, inte bara i njuren där EPO normalt bildas. Årets tredje pristagare, William Kaelin Jr, cancerforskare och professor vid bland annat Harvard Medical School, USA, visade att ett protein kallat VHL är inblandat i maskineriet, och i två samtidigt publicerade artiklar presenterade Kaelin och Ratcliffe 2001 en mekanism för hur syre kan reglera kontakten mellan VHL och HIF-1a. Genom ytterligare forskning kunde de tre Nobelpristagarna avslöja hur cellernas syrekänsliga maskineri är uppbyggt och fungerar. Syrereglering har betydelse vid flera sjukdomstillstånd, som blodbrist, cancer, stroke, hjärtinfarkt, infektion och sårläkning. Det pågår idag arbete för att ta fram nya läkemedel som antingen aktiverar eller blockerar mekanismen, beroende på vilken effekt som eftersöks. Gregg Semenza, Sir Peter Ratcliffe och William G. Kaelin Jr kommer till Stockholm och håller en traditionsenlig Nobelföreläsning vid Karolinska Institutet. För ytterligare information, se kalendern på sid 45.
” Jagblev rörd till tårar.” Susanne Schlisio, som forskar vid Karolinska Institutet om hur störd känslighet för syre kan leda till cancer, berättar om sin reaktion på årets medicinska Nobelpris. Hon arbetade som postdoc hos en av årets Nobelpristagare, William Kaelin Jr, vid Harvard Medical School i Boston, när upptäckterna gjordes. Källa: TV4 Karotiskroppen är ett litet organ som gör stora saker.
1938 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Corneille Heymans belönade upptäckter kring hur blodets syrenivåer kan avläsas och styra vår andningsfrekvens. Det sker i karotiskroppen, ett litet organ i anslutning till halsens stora blodkärl, där syrekänsliga celler kan aktivera de nervbanor som styr vår andning.
Vem får Nobelpriset? Hur går arbetet till när Nobelpristagare i fysiologi eller medicin utses? Hör Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet, berätta i avsnitt 23 av podden Medicinvetarna. ki.se/medicinvetarna
Foto: Dana-Farber, Johns Hopkins, Oxfords universitet, Flynn Larsen, Istockphoto. Illustration: Anders Kjellberg
Utan syre inget liv.
