18. De tysta åren och upprättelsen I detta kapitel följer vi Otto Witts andliga utveckling och verksamhet efter att han slutat framträda som predikant i januari 1896. Kapitlet täcker tiden fram till hösten 1907 med undantag för hans kontakter med pingstväckelsen under detta år. Vi kommer att se att han inte helt avstod från att framträda som talare i kyrkor i Stockholm.
Predikant och föredragshållare i Stockholm Från början av februari 1896 och fram till slutet av januari 1900 nämns Otto Witt endast vid ett tillfälle i Dagens Nyheter och det är i en notis som publicerades en månad efter Elin Witts död. Till Zululandet återvänder inom kort, efter ett par års vistelse i hemlandet, den bekante pastor Witt för att jemte sina två vuxna döttrar [19 och 21 år] verka som missionär derstädes. (DN 13/10 1897)
Uppgiften att han tillbringat ett par år i Sverige är felaktig och tyder på att det inte är Witt som har varit i kontakt med tidningen. Några uppgifter om deras eventuella vistelse i Afrika har jag inte funnit. Under år 1900 var Witt ganska aktiv som talare i metodistförsamlingarna S:t Paul, S:t Markus och S:t Johannis på Södermalm samt Trefaldighet på Östermalm. Sammanlagt var han annonserad 18 dagar någorlunda jämnt fördelade över året. Vissa av dessa framträdanden gällde föredrag, såsom i S:t Paul, och några dagar senare i Trefaldighet, som hade konserter där han talade »mellan sångnumren«. I S:t Paul höll han, enligt en notis i Dagens Nyheter, »ett ytterst intressant föredrag om de inföddes lif i Zululandet« och i Trefaldighet berättade han om boerna (DN 28/4 1890). Vid tre tillfällen, två gånger i april och en gång i september, är Witt och Schager annonserade i en lokal vid Västmannagatan 49 183. Han höll också ett föredrag i Vetenskapsakademiens hörsal om »Engelsmäns och Boers tidigare öden i Sydafrika« (DN 17/5 1900). År 1901 är Witt endast annonserad vid fyra tillfällen i Dagens Nyheters predikoturer och det är i S:t Paul i mars (två gånger), april och juni. 183 Lokalen låg under en gårdsplan och hade fönster i taket för att få in ljus. Den dis-
ponerades av Fanny von Otter (1847–1828), föreståndare för Röda Korsets sjuksköterskehem och engagerad i Flodbergskretsen (Ekström s. 19–22). 254
