22. Samarbete med Lewi Pethrus Otto Witt var under sina sista levnadsår verksam inom Pingströrelsen. I praktiken betydde detta att han övergav sin gemenskap med Erik Andersen Nordquelle men också att han avstod från ‒ så långt han nu förmådde ‒ att ge utryck för sina uppfattningar om dessa inte accepterades av Lewi Pethrus. Vi kommer att se att det finns skäl att tro att han inte övergav den teologi och praktik som han hade delat med Nordquelle. Det kan inte uteslutas att Pethrus visste att det förhöll sig så när de inledde samarbetet men valde att inte låta det bli ett hinder. Han kan ha behövt Witt, som i sin tur kanske ville få en plattform i Sverige eller helt enkelt få veta att han var efterfrågad.
Lewi Pethrus arbetssituation I början av år 1920 fanns det omkring 120 pingstförsamlingar som samverkade med Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Det totala antalet medlemmar var cirka 5 000 varav cirka 1 700 tillhörde Filadelfia. Tillväxten var kraftig; under åren 1920–1924 ökade medlemsantalet med i snitt något mer än 22 % per år. Till Pethrus hjälp i Filadelfia (år 1920) hade församlingen anställt Alfred Gustafsson (1888–1960) som pastor och Edvin Tallbacka (1889–1955) för arbete på Evangelii Härolds redaktion och Förlaget Filadelfia. Under hösten 1920 anställdes Filip Lundberg (1886‒1978) som föreståndare för församlingens expedition. Pethrus kände ansvar för hela rörelsen och ett stort problem för honom var att det i förhållande till medlemsantalet fanns för få erfarna ledare.219 Lösningen på kort sikt på detta problem var att Pethrus knöt andedöpta välutbildade predikanter från andra kristna läger till sig. Detta ska kanske ses i ljuset av ett inlägg vid pingstmötet i Trefaldighetskyrkan år 1918, då Pethrus ger uttryck för en enhet mellan andedöpta som river ner »gärdesgårdarna« som finns omkring uppfattningar
219 Metodistkyrkan hade år 1920 ungefär tre gånger så många medlemmar som Pingst-
rörelsen. Kyrkans predikantkollegium (Årskonferensen) hade ca 130 medlemmar, flertalet hade studerat vid kyrkans predikantskola. Överfört på Pingströrelsen (i förhållande till medlemsantal) skulle den ha haft omkring 35 utbildade och erfarna pastorer; det faktiska antalet är svårt att uppskatta – det kan ha varit ett tiotal. 307
