14
d a n s p å 1940 - ta l e t . b e r e d s k a p s t i d o c h d a n s i s v e r i g e
Danslokaler i Västerbotten Svenska jordbrukets byggnader i äldre tid skiljer sig något från dem på den finska sidan. Det var vanligt att man hade många olika byggnader för olika funktioner. Det fanns en ladugård för djuren, en tröskloge och en mängd lador, de flesta i närheten av ängarna.Trösklogen i norra Sverige var länge en fyrkantig byggnad, men sedan kom man på att rationalisera tröskningen genom att dra en bult efter en häst. Då kom långlogen, en mycket smal och lång byggnad med dörr i båda ändarna där hästen gick ut och vände med bulten. Detta var naturligtvis inte praktiskt om vädret var dåligt, så därför utvecklades bulten till att bli konisk, dvs. ”luta”, och logarna byggdes om till att bli fyrkantiga eller runda. Hade man långa stockar blev de fyrkantiga, var det korta stockar blev de ”runda”. Byggdes de av timmer blev de inte runda utan hade många kanter, sex el-
ler åtta sidor är det vanliga. Tröskningen pågick under en ganska kort tid, vilket innebar att trösklogen var tom stora delar av året, och passade utmärkt som danslokal. Under 1900-talets andra hälft minskade dessutom jordbruket i omfattning, vilket gjorde att en del logar och lador övergavs och kunde säljas och flyttas. En del köptes upp till sommarstugor, men det fanns också de som flyttades till lämpliga dansplatser eller som redan hade omvandlats till dansbanor. Eftersom logarna var ett vanligt inslag som dansplats på landsbygden kom de till slut att förkroppsliga bilden av landsbygdsromantik, och det har gjort att de började förekomma också i annonseringen. Sedan fanns det också dansplatser som använde ordet loge för att signalera en enklare byggnad.
Dans på Måns’ lon (logen) i Holmträsk, Norsjö. Inget årtal.
Rundloge uppe på Fiskberget ute i skogen, men nog kom det
Okänd fotograf. Skellefteå museum.
folk på dans för det!
