Nyheter
Forskare och undervisande personal på universitetet har en utsatt position. För en del är hot och trakasserier en del av vardagen. Men hur stort problemet är har hittills varit okänt. Nu ska David Brax, utredare vid sekretariatet för genusforskning, ta reda på hur det ser ut på GU. GRADEN OCH ARTEN av trakas-
serier mot forskare och undervisande personal varierar. Det kan handla om allt från elaka påhopp i sociala medier till rena dödshot. David Brax har själv upplevt känslan av att vara utsatt för hat. För ett par år sedan hittade han en bombatrapp utanför dörren till sin arbetsplats. – Vi inte vet vilket budskapet var, det fanns inget meddelande och utredningen lades ner, säger han. Debatten blossar upp med jämna mellanrum, speciellt när något särskilt har inträffat. Nu senast när Örebroprofessorn Johan Ludvigsson meddelade att han lämnar covidforskningen efter hot och hat på nätet.
Men frågan är om de enskilda händelserna är undantag? Eller om det finns forskare som regelbundet utsätts för trakasserier? David Brax vill veta mer om omfattningen av problemet. – Jag vill ha siffror på hoten. Det är viktigt att ha ett bra underlag för att veta var eventuella insatser ska sättas in, säger han. Enkäten har satts ihop i samarbete med organisationen Sulf och har ungefär samma upplägg som politikernas trygghetsundersökning. Brottsförebyggande rådet tar
20
GUJOURNALEN MAJ 2021
Utreder omfattningen årligen reda på, via den så kallade PTU-undersökningen, hur utsatta förtroendevalda politiker är. Nu ska samma frågor ställas till Sulfs medlemmar. – Då får vi också veta vilka grupper som är mest utsatta, om det skiljer sig mellan kvinnor och män och om det finns trakasserier som kan kopplas till etniskt ursprung, men också om hoten kommer utifrån eller inifrån universitetet, säger David Brax. HAN MENAR ATT det kan vara lättare att få stöd om hotet är externt än om det handlar om en konfliktsituation som uppstått på universitetet. Debattklimatet mellan forskare kan tidvis vara uppskruvat och gränserna är inte alltid uppenbara. När övergår till exempel ett åsiktskrig till personliga påhopp? – Det är olika hur man upplever en situation och hur illa man tar vid sig. Det kommer säkert att bli en diskussion om var gränserna går. Det enda vi kan göra är att särredovisa
hoten utifrån graden av råhet. Det har länge varit känt att viss typ av forskning orsakar särskilt starka känslostormar. Frågor som rör klimat, rasism, migration och genus hamnar till exempel ofta i ett särskilt strålkastarljus. Likaså forskningsområden där djurförsök ingår som en naturlig del. – Det kan vara alla möjliga ämnen som folk blir engagerade i. När någon har gjort känslomässiga, materiella, ideologiska eller moraliska investeringar i ett ämne kan det upplevas som ett hot när en forskare säger att hen har fel, menar David Brax. HAN TROR ÄVEN att det finns
ett stort mörkertal när det gäller trakasserier och att många känner sig väldigt ensamma när de drabbas. Därfö är det viktigt att de som mår dåligt upplever att de har stöd från sina arbetsgivare, samt att de vet vart de ska vända sig när det hettar till. – Just nu pågår en utredning om ett ökat straffrättsligt skydd för journalister, politi-
ker och konstnärer. Jag önskar att forskarna skulle inkluderas i sammanhanget, säger David Brax. I FÖRLÄNGNINGEN riskerar
utsattheten leda till att vissa röster tystnar i debatten, eftersom tanken på följderna kan kännas jobbiga. En del forskare vet redan i förväg vad som kommer att inträffa om de ställer upp på en intervju eller deltar i en offentlig diskussion. – Och om forskare avhåller sig från att kommunicera på grund av rädsla har vi ett ännu större problem, säger David Brax.
FAKTA Under de närmaste veckorna ska undersökningen genomgå etikprövning. Under våren 2021 ska enkäten skickas ut till Sveriges universitetslärare och forskare, Sulfs medlemmar. Rapporten beräknas vara klar i höst.
