Fler ska välja klimatvänliga resor – GU:s koldioxidutsläpp ska halveras till 2030 för att nå klimatmålen. Det kräver en omställning, där minskade flygresor står för en del. Det menar ordförande för arbetsgruppen inom Klimatramverket, prorektor Mattias Goksör. Han ser förslaget som en konsekvens av regeringens klimatmål för statliga myndigheter. TILLSAMMANS MED 37 andra svenska lärosäten har GU skrivit under Klimatramverket, något som också alla fakulteter ställer sig bakom. – Nu är vi inom arbetsgruppen äntligen klara och redo att köra igång. Vi föreslår två styrverktyg: dels ett verktyg som gör det tydligt vad som belastar klimatet, dels en koldioxidbudget som följs upp på samma sätt som den ekonomiska budgeten. På så sätt hjälper vi enheterna att fatta klimatvänliga beslut, säger Mattias Goksör. Arbetsgruppens nya förslag om klimatväxling (se faktarutan) är ett sätt att skapa incitament för att få fler att välja klimatsmartare alternativ till resande. Men att se avgifterna på tre kronor per kilo koldioxid som en straffpålaga eller skatt är helt fel, säger han. – Det handlar om att ändra beteenden med de medel vi har. Man blir inte av med några pengar eller får mindre tilldelning. Istället vill vi att man använder pengar för klimatsmarta alternativ, exempelvis tågresor. Det är upp till varje institution att bestämma och vi ska
förstås fortsätta resa men förhoppningsvis på ett mindre belastande sätt. Malin Broberg, dekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten, tror också att omställningen till digitala verktyg har inneburit att vi inte längre behöver flyga lika mycket. – DET VI HAR LÄRT oss under pandemin är att digitala möten sparar tid och pengar. När vi börjar prioritera bland våra resor får vi också ett mer hållbart och jämlikt arbetsliv, där vi får mer tid till familjen. – Vi gör ju inte detta isolerat, fortsätter Malin Broberg. Det är inget fritt valt arbete utan ett krav från regeringen och vi måste alla bidra. Det är därför vi väljer att beskriva det som en avsättning, snarare än en pålaga, eftersom det handlar om att skapa en pott för att kunna göra satsningar som vi annars inte hade kunnat göra. Även studentrepresentant Elin Gunnarsson framhåller vikten av att ha ett genomtänkt klimatarbete som främjar flexibilitet och klimatvänliga resesätt.
Mattias Goksör
Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg
Malin Broberg
Henrik Aronsson
– OM BARA NÅGRA år tror jag att
vi kommer att se tillbaka på detta arbete och konstatera att det var tack vare dessa åtgärder som våra utsläpp kunde halveras. Planen är att klimatväxlingen ska införas någon gång i början av nästa år men först väntar alltså workshoppar och pilotstudier. Henrik Aronsson, prefekt på institutionen för biologi och mil-
jövetenskap, pekar på att många inom organisationen ser fram emot att GU går i bräschen. – Visst blir det en del frågor, irritation och barnsjukdomar i början. Men för mig är det här ett väldigt lätt projekt att sälja in. Jag ser bara fördelar med det och det är enkelt att berätta varför vi gör det här. Vi gör inte detta enbart för oss här och nu utan också för våra barnbarn.
Elin Gunnarsson
FAKTA Förslaget om klimatväxling, som presenterades i förra numret av GU Journalen, innebär följande: istället för dagens klimatkompensation, där en liten avgift tas ut per flygresa, föreslås en klimatväxling som bygger på en avgift om 3 kronor per kilo koldioxid vid alla flygresor utomlands. Inrikesflyg beläggs med en schablonavgift på 3 000 kronor som incitament till att byta ut korta flygresor mot tågresor. Modellen bygger på att 20 procent av medlen går till en central pott som ska gagna hela universitetets klimatarbete. Resterande 80 procent går tillbaka till institutionerna för olika typer av insatser som ska minska utsläppen och kompensera den extra tid det tar att resa med tåg.
GUJOURNALEN MAJ 2021
9
