SILJE FIGENSCHOU THORESEN
händer det att verken fortsätter att förändras långt efter det att hon trott dem vara färdiga.
VA D VI LL PI N N EN ?
– Jag litar till att materialet någonstans är klokare än jag själv.
I Silje Figenschou Thoresens verk speglas ett djupt intresse för detaljer, och för hur detaljerna förskjuter helheten när man arrangerar om dem på ett annat sätt. Hennes arbetsprocess är långsam och förlitar sig till stor del på materialens egen klokhet.
text:
Anders Olofsson
Samordnare konstansökningar och inköp på Statens konstråd. ko n st n ä r :
Silje Figenschou Thoresen
född:
1978 Från serien Om fund øst for
Valben, frigolit, rispapper, björkbark, armeringsjärn,
faktisk eller fiktiv förhistoria, utan låter föremålen
titel:
patentband, slangklämma, buntband, tyg och en och
stråla samman i en ny gemenskap som bringar
elven vides intet (2020)
annan helt vanlig pinne – materialbeskrivningen
förändringarna vidare, närmast i det oändliga.
teknik:
för Silje Figenschou Thoresens verk har ett slags fy
– Jag har en djup relation till min samiska kultur
siskpoetisk klang över sig. Det är som om man med
tradition. I den samiska kulturen har man alltid gjort
korta ord skulle försöka beskriva hur en gammal vän
sina egna saker, beroende på vad man har velat an
ser ut, en person man tycker sig känna men vars ut
vända dem till. Att plocka saker ur sin gamla kontext
seende man egentligen aldrig har funderat särskilt
och använda dem i ett nytt sammanhang är något
mycket över.
helt naturligt, inget politiskt statement, säger hon. Hon är medveten om att hon i de fall då hon
Hennes arbetsmaterial finns överallt: i naturen, i hemmet, på arbetsplatsen – överallt där vi brukar
använder naturmaterial lätt kan råka ut för att om
föremål och material som vi sedan kastar bort. De
världen skriver in henne i vad man uppfattar som
objekt som hon plockar samman i nya konstella
en »samisk tradition«. – Jag tycker inte att det bara är organiska former
tioner bär ofta spår av naturens krafter eller mänsklig påverkan. Och vart och ett av dem bär på den tysta
tagna ur naturen som är vackra och viktiga. Även
frågan: Vad vill du att jag ska göra?
industriellt tillverkade material och föremål är be
– Vad har man, och vad kan man, det är frågan. Jag
tydelsefulla, och värda att få ett nytt liv.
tänker så här: Vad vill pinnen? Och så förändrar jag
Hennes arbetsprocess är långsam och bygger på
inte materialen – jag låter dem bestämma formen
att låta olika objekt och material »ligga till sig«. Hela
i stället för att påtvinga dem en form utifrån, säger
tiden flyttar hon om dem, prövar dem i nya kom
Silje Figenschou Thoresen.
binationer, låter dem hitta en relation till nyfunna
Till det yttre kan hennes skapande påminna om
föremål. Utmaningen är att se vad de klarar av att
en form av konstnärlig arkeologi, men i själva verket
bära på egen hand, hon vill undvika att styra för
handlar det om motsatsen. Hon vill inte avtäcka en
mycket hur det slutliga resultatet ska se ut. Och ofta
SILJ E F I GE NS C H O U T H O R E S EN
Skulptur
. Från serien Om fund øst for elven vides intet 36
SIL J E FIGE N SCH OU T H ORE SE N
. Från serien Om fund øst for elven vides intet 37
