Krönika | Susanne Wigorts Yngvesson
Kyrkans viktiga roll för AI
D
et är omöjligt för en enskild människa att begripa vad konsekvenserna av AI, artificiell intelligens, kommer att bli för världen. Inte ens de mest insatta ingenjörerna kan omfatta komplexiteten, så vad kan kyrkan egentligen tillföra utan att exponera banaliteter? AI är svårt att tala om ens i termer av hot eller möjlighet. Det är både och. I våras tog några världsledande AIexperter initiativ till ett upprop för att sätta framfarten på paus. De menade att mänskligheten behöver gemensamma etiska riktlinjer för att inte skada oss själva. Pausen blev inte av. Snarare beskrivs läget som en kapprustning för att dominera framtidens digitala teknologier. På EU-nivå diskuteras ett långtgående lagförslag om övervakning av alla medborgares digitala kommunikation som syftar till att skydda barn från pedofili (Chat Control 2.0). Poliser behöver smarta verktyg för att spåra och samla bevis mot grovt kriminella och värna länders säkerhet mot hot. I Sverige diskuteras om vi ska införa övervakningskameror med ansiktsigenkänning, sådana som har funnits i ett decennium i totalitära regimer. Till allt detta och mer kan AI användas. Syftet kan vara gott, men till vilket pris? Behöver vi offra grundläggande politiska rättigheter
36
Korsväg 4 | 2023
och mänsklig värdighet för att öka vår säkerhet? Utmaningarna är gigantiska. När vi talar om AI i det offentliga så handlar det ofta om självstyrande robotar (humanoider) eller chattsystem. Men den största andelen AI är sådan som vi inte märker, såsom våra digitala spår när vi använder vårt Bank-ID eller kommunicerar via sociala medier. AI-systemen härmar oss och kan numera skapa foton och röster som är intill förväxling lika en autentisk bild eller röst. Konsekvenserna utmanar vår tillit, en egenskap som är kittet för alla relationer och samhällen. Kan jag lita på att den som hör av sig faktiskt är den hen säger sig vara? Kan någon missbruka mina biometriska data, det vill säga fingeravtryck, ögats iris eller mitt dna? Å andra sidan kanske ett AI-system som ”känner mig” kan lindra ensamhet och öka känslan av trygghet. Det finns exempel när man har erbjudit ensamma äldre hjälp i hemmet med en AI-robot. Majoriteten hade positiva erfarenheter. Först hade roboten känts främmande, men på kort tid etablerades en relation och roboten fick ett eget namn av den boende. Roboten hade alltså förmänskligats i umgänget. En som har hållit på längst tid med etiska frågor om smarta datasystem
