LIBERIAS HISTORIA 11
Liberias historia Den mäktiga floden Niger har sina flöden i det västafrikanska djungelområdet. Den går i en vid båge norrut mot Saharaöknen. Vidare mot öster och sedan söderut för att slutligen mynna ut i havet på den kuststräcka som kallas “slavkusten, pepparkusten och guldkusten.” Vid den nordligaste delen - just där öknen börjar, ligger staden Timbukto. Det är en mycket gammal stad. Och den har varit huvudstad i tre på varandra följande riken under 900 - 1300 talen: Ghana, Mali och Songay (inte dagens Mali eller Ghana!). Genom loggböcker, skrivna av kaptener på fraktfartyg (slavskepp), när de bunkrat vid den västafrikanska kusten, har vi fått intressant information om just Timbukto. Loggböcker berättar, att Timbukto var en livlig och pulserande handelsstad där invånarna var muslimer. Två intressanta detaljer ur loggböckerna: Uttrycket “där såldes mer böcker än mat” visar bildningsnivån hos folket. En annan berättelse säger, att kejsaren skulle göra sin vallfärd till Mekka. Den genomförs till fots och vandringen går via Egypten. Där gör man uppehåll. Eftersom sällskapet enbart handlade med rent guld, t.o.m. kejsarens vandringsstav var av guld, orsakar det inflation i Egypten! Timbuktos glansperiod avslutas abrupt, då ociviliserade rövarhorder från Mauritanien erövrar staden. De stjäl alla rikedomar, förstör alla konstskatter och driver invånarna i landsflykt. Men vart skulle man fly? Västerut finns Mauritanien, norr och österut finns bara öken. Enda flyktvägen är söderut - in i den djupa, ogenomträngliga djungeln. Där påbörjar en folkvandring, som pågår under århundraden och avslutas först, när djungeln ersätts av Atlantens vatten. Där slår sig den lilla folkspillran ner. Blandar sig med de primitiva stamfolk som redan finns där och blir ett bofast folk. Till de trakterna kommer den 5 februari 1820 ett skepp med namnet “Elisabeth”. Hon seglar under amerikansk flagg. Ombord finns 88 friköpta slavar från de amerikanska bomullsplantagen. Redan i november 1817 hade det, på kristen grund, bildats en förening - American Colonization Society - med uppgift att samla in pengar i USA, för att friköpa afrikanska slavar och transportera hem dem till Afrika. Två representanter, för föreningen, reser ned till Sierra Leone och träffar där en svart, amerikansk missionär. De seglar med honom längs kusten och inköper en ö, - Shebro Island, där de friköpta slavarna får ett hem. Tyvärr dör de flesta av de 88 emigranterna, på grund av det fruktansvärda klimatet. De få överlevande flyttar över till Sierra Leone. American Colonization Society ger inte upp utan köper en annan ö i Mesuradoflodens mynning. Dit flyttar de överlevande från Shebro Island. Man namnger ön Providence Island, Försynens ö.
