Religionens synlighet utmanar sekulära normer Religionsfrihet handlar idag om religionens plats i samhället som helhet: religionens betydelse, roll och värde. Inte i första hand om individens val. Det är religionens plats i samhällslivet som är den avgörande konfliktfrågan.
F
ör 69 år sedan, år 1951, fick Sverige religionsfrihet. Lagen erkände vars och ens rätt att tro och att utöva sin religion, att delta i religiösa gemenskaper. Men framförallt gav den varje individ rätten att inte behöva tillhöra något trossamfund alls. Först år 1951 fanns möjligheten att lämna Svenska kyrkan, eller andra trossamfund, utan att bli medlem i något annat av staten godkänt samfund. Att religionsfrihet betyder frihet från kyrkan har länge varit en stark föreställning i Sverige. Möjligen beror det på att lagen från 1951 främst uppfattades som befriande från tvånget att tillhöra ett trossamfund. Men även
den lagen skyddade den enskildes rätt till tro och att tillhöra en religiös gemenskap efter eget val. Och numera är Europakonventionen införlivad i svensk lag (1995) och Svenska kyrkans roll regleras genom den särskilda lagen om Svenska kyrkan (1998). I dagens lagstiftning är rätten att tro – eller inte tro – mycket starkt skyddad, liksom rätten att utöva sin religion, ensam eller tillsammans med andra. Är då religionsfriheten hotad i vårt land? I en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet år 2017 sa sig 42 procent av svenskarna uppfatta religionsfriheten hotad,
Tabell A Svenska folkets inställning till invandrares rätt att fritt utöva sin religion i Sverige, 1993–2017 (%) År Instämmer helt/ helt riktigt
1993 1997 1999 2004 2007 2009 2011 2013 2015 2016 2017 19
17
20
18
16
19
27
29
35
26
24
Den redovisade siffran utgör endast andelen som svarat instämmer helt alternativt helt riktigt. Endast personer som besvarat frågan är medtagna, vet ej-svar är borträknade ur p rocentbasen. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1993–2017.
42
Korsväg 1 | 2020
