Få hatbrott klaras upp
U
nder 2018 anmäldes 7 090 hatbrott till polisen. En ökning med 29 procent sedan 2013. Största delen rubriceras som rasistiska/främlingsfientliga. Mörkertalet är stort, hur stort är det ingen som vågar uppskatta. Och endast tre procent klaras upp. – Vi ska i en särskild studie titta på hur fallen hanteras i rättskedjan, säger Sara Westberg, utredare på Brå. Brottsförebyggande rådet (Brå) har sedan 2008 publicerat statistik över anmälda hatbrott. Den senaste rapporten publicerades i höstas och gäller 2018. Enligt definitionen innebär hatbrott att någon angrips på grund av sin uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, religiösa tro, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Internationellt råder viss oenighet om definitionen, dock är enigheten stor om att hatbrott är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Hatbrott räknas inte som ett specifikt brott, utan det definieras av gärningspersonens motiv. Sedan 2008 kan polisen markera i sitt system för ärendehantering om ett anmält brott är ett misstänkt hatbrott. Den största kategorin av hatbrott hade 2018 främlingsfientliga/rasistiska motiv, de svarade
58
Korsväg 1 | 2020
för 69 procent. I denna kategori ingår även det afrofobiska och det antiromska motiv. Sexuell läggning identifierades som motiv i elva procent av anmälningarna, medan islamofobiska motiv utgjorde åtta procent. Antisemitiska, kristofobiska och andra antireligiösa hatbrott stod för fyra procent vardera, och en procent av samtliga hatbrott kategoriserades som transfobiska. Antalet anmälda brott har alltså ökat markant 2013–2018. Den största delen av ökningen är fall där det saknas målsägande. Antalet anmälningar med en fysisk målsägare har däremot legat på en relativt jämn nivå. Varför är det så? – Det är inget som kommit nu, utan det beror på att vi på Brå för första gången särredovisar anmälningarna i denna rapport. Det rör sig ofta om anmälningar från kommuner och kollektivtrafik om exempelvis klotter, även från skolor och föreningar, säger Sara Westerberg, en av författarna till rapporten. Det är inte en särredovisning som generellt görs utan det är något som vi på Brå för första gången har tagit fram specifikt för den senaste rapporten Troligen är mörkertalet stort, alltså att den
som drabbas av ett hatbrott låter bli att anmäla. Går det att uppskatta mörkertalet? – Det är svårt. Om man tittar på siffrorna i en annan undersökning Brå har gjort, Nationell
