Den florentinska liljan – en spännande och bildande bok Mystiken och språkfilosofin i 1400-talets Italien fascinerar Per Starke. Nu kommer den tidigare medarbetaren i Korsväg och stiftsdirektorn i Göteborgs stift med sin debutroman, Den florentinska liljan.
I
tio år har Per Starke arbetat med sin debutbok Den florentinska liljan, som beskriver 1400-talets Europa. En första bok i en serie som ska räcka ända fram till våra dagar. Ett imponerande uppdrag! – Jag har velat göra en bildningsroman, som ska vara lite lättare att läsa än historieböckerna, berättar han. Hela sitt liv har Per varit fascinerad av historia. När han läste religionsfilosofi i Uppsala fick han upp ögonen för just 1400-talet och den inspirerande miljö som fanns speciellt i Florens. Med händelser som kom att påverka hela Europas utveckling av bankväsen, utbildning, konst, kultur, ingenjörskonst, arkitektur, filosofi och religion. Det är ett myller av människor i boken, uppemot hundra historiska personer. Alla personer är sanna (utom två) och de befinner sig på platser och vid tidpunkterna som stämmer. Däremot har författaren hittat på dialogerna. – Men deras tankegångar har jag inte hittat på, de har uttalat sig genom böcker och brev. Boken startar med att ett litet flickebarn föds på studentområdet i Padua norr om Florens 1420. Tre studentkamrater blir involverade, Nicolaus Cusanus, blivande jurist, teolog, filosof, matematiker, diplomat, kardinal och påvevikarie, Paolo Toscanelli, blivande astronom och kartritare och Julianus Cesarini som senare skulle rädda påven att ersättas av ett kyrkomöte.
78
Korsväg 1 | 2021
Nu börjar en vindlande resa genom Florens, Milano, Rom. Men också utblickar till bland annat Konstantinopel (dagens Istanbul) och Dolomiterna. Huvudpersonerna är tre kvinnor, Mariola, hennes dotter Lucrezia och hennes dotterdotter Caterina Sforza. Cusanus och Caterina är några av de personer
som Per Starke gärna velat berätta om. Omtalade och kända i sina egna länder (Tyskland och Italien), men relativt okända i Sverige. – Mitt intresse väcktes när jag läste min allra första lilla kurs i religionsfilosofi, minns Per. Det visade sig att min professor, Hans Hof, hade känt min mamma, så han tog sig an mig lite extra och visade mig mystiken och språkfilosofin i 1400-talets Italien. Cusanus fascinerade mig redan då mycket. Förutom Cusanus med hans radikala syn på påvens makt och kyrkans världsbild och Caterina Sforza som kämpar framgångsrikt mot männens allmakt, bl.a. påven av ätten Borgia finns många personer som kittlar vår nyfikenhet. Michelangelo (skulpturen Pietà i Peters kyrkan), Boticelli (freskerna på Sixtinska kapellets väggar), Donatello (Davidstatyn, den första nakna statyn sedan antiken), finans imperiet Medici, Leonardo da Vinci, Johannes Gutenberg (tryckarkonstens fader), den heliga Birgitta m fl. ”Vilken fantastisk bred kunskap om 1400-talet. Italien, Florens, konsten och konstnärerna och inte minst den radikala
